EKOLOGISK KATALOG
ÖVER
LAVAR
Utdrag ur:
Hallingbäck, T.(red.) 1995. Ekologisk katalog över lavar.
SNV Rapport 4411. ArtDatabanken, Uppsala.
ArtDatabanken
1
FÖRORD
ArtDatabanken, som tidigare hette Databanken för hotade arter, arbetar med
kunskapen om den biologiska mångfalden i Sverige. I arbetsuppgifterna ingår att
insamla, analysera, utvärdera och lagra den viktigaste informationen om i synnerhet de
rödlistade arterna, bedöma graden och typ av hot samt sammanställa s. k. rödlistor.
ArtDatabanken tillhandahåller och sprider information om rödlistade arter, utarbetar
förslag till åtgärder samt initierar forskning.
Bevarandet av den biologiska mångfalden förutsätter att vi känner till vilka arter som
finns inom landets gränser och var och hur de förekommer. Vi har därför inlett arbetet
med att sammanställa central information rörande ekologi och utbredning hos en stor
del av våra kryptogamer. Tidigare har utgetts Ekologisk katalog över storsvampar
(Hallingbäck 1994). Denna katalog omfattar lavar och en motsvarande om mossor är
under utarbetande.
Katalogerna är de första i sitt slag och de har möjliggjorts tack vare ett gott samarbete
mellan landets främsta experter inom respektive organismgrupp. Ansvarig för
katalogen är Tomas Hallingbäck vid ArtDatabanken.
Ett vart tack framförs till alla som medverkat i katalogen och till Naturvårdsverket och
Världsnaturfonden WWF som bidragit ekonomiskt.
Uppsala i april 1995
Torleif Ingelög
Föreståndare för ArtDatabanken
2
Innehållsförteckning:
Abstract
Inledning
Omfattning, källor, förklaringar
Lavarnas systematik och algkomponent
Lavarnas ekologi - en översikt
(ej med här)
Referenser
(ej med här)
Arter
(se sökrutin)
Register (inkl. vanliga synonymer) (ej med här)
Abstract
Hallingbäck, T. 1995: The lichens of Sweden and their ecology. ArtDatabanken,
Uppsala.
ISBN 91-88506-06-1 Swedish Threatened Species Unit, Swedish University of Agricultural
Sciences and ISBN 91-620-4411-7 Swedish Environmental Protection Agency, Report No.
4411.
This is a catalogue with ecological notes for more than 2000 lichen species found in
Sweden. The information include main habitats, substrates and other ecological
requirements for each species. Special attention is paid to red-listed lichen species and
taxa indicating high nature conservation values. For each species the Red Data threat
category, frequence and distribution in Sweden is also given.
Tomas Hallingbäck, Swedish Threatened Species Unit, Swedish University of
Agricultural Sciences, P. O. Box 7072, S-750 07 Uppsala, Sweden.
3
Inledning
Lavar är en speciell grupp av organismer som alla består av såväl svamp som alg.
De förekommer nästan överallt på jorden. En del kan leva på platser som utsätts för
extrem kyla och torka, och lavar är ofta de enda organismerna som kan leva på toppen
av höga berg, i kanten av glaciärer o.s.v. Trots att många tål extrema klimat och ställer
små krav vad beträffar näring och underlag, finns det andra som är mycket kräsna och
knutna till speciella substrat, biotoper och företeelser. Denna mångfald av anpassningar
till olika miljöer och situationer gör dem mycket intressanta och spännande att studera
ur ekologisk synvinkel. Lavar kan bl.a. indikera urskog och miljöer med höga
bevarandevärden. Detta har gjort lavarna lämpliga vid inventering och bedömning av
värdefull natur.
En svag punkt har nästan alla lavar – de tål inte luftföroreningar. Därför har de flesta
försvunnit från våra städer och andra områden med stora utsläpp av föroreningar. I
stora delar av Centraleuropa liksom i industriområden i Nordvästeuropa utbreder sig
idag en lavöken. Trots att många arter blivit ovanliga och upptagits på rödlistan, finns
fortfarande en stor mångfald av lavar i vårt land.
Omfattning, källor och förklaringar
Denna katalog omfattar ca två tusen arter (2009). Trots att Sverige länge haft en
intensiv lavforskning; rapporteras varje år nya arter för landet. De nya hör oftast till
den största och generellt sett sämst undersökta gruppen nämligen skorplavarna.
Mer än 99 % av svamparna hör till ascomyceterna. Arter med basidiomyceter som
svampkomponent är ej med i denna katalog utan behandlas i Ekologisk katalog över
storsvampar (Hallingbäck 1994). Dessutom är svampar som parasiterar på lavar inte
medtagna med undantag för de som är uppförda på rödlistan över lavar.
Uppgifterna är till största delen hämtade från litteratur och lavkännare runt om i landet.
Viktiga litteraturkällor har varit främst Rolf Santessons checklista från 1993. Därtill
har en rad publikationer kommit till användning, främst Foucard (1990), Fröberg
(1989), Moberg & Holmåsen (1985) och Hultengren (1994).
Namnsättning
De vetenskapliga namnen följer i huvudsak Santesson 1993. De svenska namnen följer
ett opublicerat manuskript om svenska namn på lavar av Roland Moberg, Göran Thor
och Janolof Hermansson.
Rödlistade arter
I katalogen har stor vikt lagts vid de rödlistade lavarna, vilkas ståndort och utbredning
beskrivs mer fullständigt än för ej rödlistade arter.
Angivelserna under "Hotkategori 1995" följer helt publikationen Rödlistade växter i
Sverige 1995 (Aronsson m.fl. 1995), där "0" står för försvunnen, "1" akut hotad, "2"
sårbar, "3" sällsynt och "4" hänsynskrävande (tabell 1).
4
Tabell 1. Hotkategorier och antalet rödlistade lavar 1995 (Aronsson m.fl. 1995). Inom parentes
anges de internationella benämningarna enligt IUCN (Internationella naturvårdsunionen).
Number of red-listed lichens in Sweden (Aronsson et al. 1995) in different threat categories.
The threat categories follow IUCN except for one extra category “Care demanding” which
include species which are relatively common but have decreased dramatically and require
attention.
Hotkategori
Innebörd
Antal lavar
Försvunna (extinct)
0
Arter (taxa) som försvunnit eller betraktas
som försvunna som reproducerande
populationer. Endast arter som försvunnit
sedan 1850 har behandlats.
22
Akut hotade (endangered)
1
Arter som löper risk att försvinna som
reproducerande populationer inom en nära
framtid om hotfaktorerna inte snarast
undanröjes.
73
Sårbara (vulnerable)
2
Arter vars överlevnad inte är säkerställd
på längre sikt. Innefattar arter med allvarlig
tillbakagång i numerär eller i geografisk
utbredning och som möjligen snart kan
behöva föras till kategori akut hotade.
82
Sällsynta (rare)
3
Arter som f n inte är akut hotade eller
sårbara men som ändå är i riskzonen på
grund av att populationen totalt sett är liten
eller att utbredningen är mycket lokalt
begränsad eller utglesad.
18
Hänsynskrävande
4
Arter som inte tillhör kategori 1-3 men
43
(care demanding)
som ändå kräver artvis utformad hänsyn.
––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––
Totalt (in total)
238
Uppgifter om frekvens är hämtade ur framförallt de källor som är nämnda
ovan och bedömda av experter. "a" står för allmän, "ta" tämligen allmän,
"ma" mindre allmän, "r" sällsynt, "rr" mycket sällsynt och "f" försvunnen.
5
Utbredning för varje art anges med hjälp av en översiktlig
regionindelning från norr till söder i sex kolumner (fig. 1).
Observera att enstaka fynd utanför artens huvudsakliga
utbredning inte är medtagna. Med stjärna avses att arten
indikerar högt naturvärde i denna region (se även under rubrik
Naturvärde). Första kolumnen "Fjällen" anger om arten finns i
fjällområden, d.v.s. ovanför skogsgränsen. Andra kolumnen
"N. Sverige" omfattar hela Norrbottens län utom fjällen,
Västerbottens läns inland och Jämtlands län utom fjällen,
d.v.s. i grova drag Norrlands inland. Tredje kolumnen "N.
Mellansverige"
omfattar
Västerbottens
kustland,
Västernorrlands, Gävleborgs, Kopparbergs och Värmlands län,
d.v.s. i stora drag Norrlands kustland och norra Svealand.
Fjärde kolumnen "S. Mellansverige" omfattar Uppsala,
Stockholms,
Södermanlands,
Västmanlands,
Örebro,
Östergötlands, Skaraborgs, Jönköpings och Kronobergs län,
d.v.s. i grova drag östra Svealand och sydsvenska höglandet.
Femte kolumnen "Västkustomr." omfattar Älvsborgs,
Fig. 1. RegionGöteborgs och Bohus samt Hallands län, d.v.s. det oceaniskt
indelningen.
betonade Sydsverige. Slutligen omfattar sjätte kolumnen "SÖ.
Sverige" Gotlands, Kalmar, Blekinge, Kristianstads och
Malmöhus län, d.v.s. bokskogsregionen eller landets nemorala del. För de rödlistade
lavarterna finns mer detaljerade utbredningsuppgifter i boken Rödlistade växter 1995
(Aronsson 1995).
I kolumnerna "Biotop" och "Substrat, exponering, fukt m.m." anges arternas
vanligaste biotoper resp. substrat enligt en klassifikation som utarbetades av ett
forskningsprojekt vid Sveriges lantbruksuniversitet (Produktion & Miljö) och hämtat
delar av klassifikationen från Nordiska Ministerrådet (1984). Denna biotop- och
substratklassifikation har sedan utvecklats av ArtDatabanken. Klassifikationen är
hierarkiskt uppbyggd där t.ex. "skog" utgör översta nivån i hierarkin för en skogsart
och längst ned finns t.ex. "blåbärs-granskog". På motsvarande sätt utgör t.ex. "mark"
översta nivån och t.ex. "lera" lägsta nivån i substratindelningen. En sammanställning
av vilka biotoper och substrat som olika lavar vanligen förekommer i resp. på finns i
kapitlet Lavarnas ekologi - en översikt.
Eftersom endast små mängder information finns att tillgå för sällsynta och mycket
sällsynta arter, bör biotop- och substratuppgifter för dessa arter bedömas med stor
försiktighet. Likaså bör uppgifterna för vanliga arter med en mycket bred ekologisk
amplitud läsas med försiktighet. Så finns t.ex. blåslav Hypogymnia physodes och
många av bägarlavarna Cladonia spp. i nästan alla typer av biotoper och över hela
landet om bara lämpligt substrat finns till hands.
Artkoden är hämtad från Nordiska kodcentralens (NCC) Lista Nordic Lichens
1992.02.04 (Eva Stengård & Karin Sköld). Preliminära koder gjordes för de arter som
inte finns medtagna i kodcentralens lista.
I kolumnen "Substrat, exponering, fukt m.m." anges de vanligaste och viktigaste
substraten som är kända för respektive lav, läge på substratet (sidan, ovanpå etc.), om
6
arten växer exponerat, skuggigt, torrt, fuktigt etc. i de fall man har den kunskapen.
Med silikatsten menas bergarter fattiga på kalk, t.ex. granit, gnejs o.s.v. Med grönsten
menas bergarter med ett visst inslag av kalk, oftast eruptiva, mörka eller "gröna"
bergarter t.ex. hyperit, diabas m.fl. Termen "överlutor" betecknar den överlutande
delen av en bergvägg (den som inte blir våt av nederbörd) medan "underlutor" är
ovansidan av en bervägg och den del som alltid blir våt av nederbörd.
Vissa lavar uppges som, "föroreningståliga" till skillnad från flertalet lavar som är
föroreningskänsliga. För mer uppgifter om lavar och luftföroreningar samt
känslighetsklassning och indexberäkning av epifytiska lavar hänvisas till Hultengren
m.fl. 1991, 1992.
Alger
Uppgifter om lavens algkomponenter finns kolumnen "Alg" och är hämtade ur olika
lavfloror. Med "Bn" avses blågrönalger av släktet Nostoc, "Bs" är blågrönalger av
släktet Stigonema, "By" släktet Scytonema, "Bx" är andra släkten av blågrönalger,
"Gk" grönalger av encellig typ t.ex. Trebouxia (men även Pleurococcus), "Gt"
grönalger av släktet Trentepohlia (trådformig typ) och "G-" okänd typ av grönalg.
Beteckningarna "Par" och "Sap" betyder att laven är parasit resp. saprofyt.
Substrat-pH
I kolumnen "pH" anges i de fall man vet artens pH-preferens för substrat. Dessa
uppgifter är hämtade ur Wirth 1980, Wirth 1991 samt Hultengren m.fl. 1991.
Observera att Wirths uppgifter gäller för Mellaneuropa och lavarna kan uppträda
annorlunda hos oss och dessa angivelser bör därför tas med stor reservation. Dessutom
innebär t.ex. ett lågt pH inte alltid att arten älskar sura substrat. Det kan lika gärna vara
så att den är konkurrensstark på just mycket näringsfattiga substrat och de substraten
har ofta ett lågt pH. Man kan översätta Wirths pH-intervall till följande beteckningar:
<4 mycket surt; 4,1-4,8 tämligen surt; 4,9-5,6 något surt; 5,7-7,0 subneutralt; ca 7
neutralt; 7,1-8,5 något basiskt; >8 basiskt.
Naturvärden
Arter som indikerar biotoper med högt naturvärde, eller i sig själva utgör högt
naturvärde (t.ex. rödlistade arter), markeras med en stjärna i kolumnen "Naturvärde".
Många lavar indikerar höga naturvärden endast i en viss del av Sverige och dessa delar
av landet markeras med stjärna i utbredningskolumnerna. Arter med högt naturvärde
behöver ofta, men inte alltid, något typ av skydd. I skogsmiljöer sammanfaller dessa
indikatorarter till stor del med Skogsstyrelsens "signalarter" som används för att hitta
s.k. nyckelbiotoper. Observera dock att dessa bedömningar inte är gjorda för alla lavar
och när inget alls står nämnt om naturvärde betyder detta inte att arten inte indikerar
höga naturvärden. Naturvärdesarter som växer på bark är t.ex. överrepresenterade och
troligtvis finns en hel del även på klippor.
7
Framtiden
Trots ett omfattande insamlingsarbete måste det betonas att katalogen är långt ifrån
komplett vad gäller informationen om arternas ekologi. Inte minst är arbetet med de
rödlistade arterna nu inne i ett intensivt skede och resultat från nya forskningsprojekt
rörande hot och status för Sveriges lavar kommer inom en snar framtid att belysas i
olika publikationer.
Förhoppningsvis kommer nya upplagor av katalogen att kunna ges ut med brister
tillrättalagda och arternas ståndortskrav bättre redovisade. Därför är alla synpunkter
välkomna till adress ArtDatabanken, Sveriges lantbruksuniversitet, Box 7072, 750 07
Uppsala
8
