Ansökan för forskningsprojektet
Ekonomisk utveckling och social dynamik.
Svensk jordbruksomvandling i europeiskt perspektiv
(Economic development and social dynamics.
Swedish agricultural transformation in European perspective)
Sammanfattning
Jordbrukets betydelse för Sveriges ekonomiska omvandling och tillväxt har gett upphov till en
”svensk modell” där böndernas ökade produktion och den relativt jämna resursfördelningen
skapade efterfrågan och frigjorde resurser för industrialiseringen. Bakgrunden till den svenska
utvecklingen är dock oklar då produktionsutvecklingen inom jordbruket fortfarande är okänd. Vi
vet således mycket lite om innehållet i den ekonomiska och sociala förändring som ägde rum på
landsbygden under 1700- och 1800-talet. Därmed saknar vi inte bara kunskap om den agrara
omvandlingens betydelse och förlopp utan även om vilka mekanismer som startade den och om
vilka grupper som drev den.
Projektet utgör ett svenskt bidrag i ett europeiskt forskningsprogram och fokuserar på
jordbrukets produktionsutveckling, med inriktning på böndernas roll i landsbygdens omvandling
och modernisering. Unika källmaterial omfattande ett 40-tal skånska socknar medger att årliga
förändringar i produktionen för närmare tusen individuella gårdshushåll kan följas.
Undersökningen är komparativ där bönder med skiftande socioekonomiska och topografiska
förhållanden jämförs, liksom skillnader mellan manligt och kvinnligt ägande. Såväl
longitudinella som tvärsnittsstudier av produktionsutveckling, jordägande, skiften och
odlingsareal genomförs. Resultaten jämförs även med godsdomänernas produktion. En generell
och sammanfattande bild kan därmed för första gången skapas av dels 1700- och 1800-talens
produktivitetsutveckling, dels olika aktörers roll i den agrara omvandlingen.
Populärvetenskaplig sammanfattning
Under 1800-talet skedde en kraftig ökning av jordbruksproduktionen. Vid detta sekels början
importerades fortfarande årligen stora mängder spannmål för att täcka befolkningens behov, men
redan vid dess mitt var Sverige en stor nettoexportör, trots att befolkningen då hade ökat med 50
procent. Jordbruket har haft en avgörande betydelse för den ekonomiska tillväxten och för det
moderna Sveriges framväxt. Förr utgick forskarna från att denna förändring hade drivits fram av
den dåvarande överklassen – adel, präster och andra ståndspersoner. Modern forskning pekar
oftare på de vanliga böndernas roll i omvandlingen. När dessa fick ekonomiska och lagliga
möjligheter att börja agera satte skiftesrörelserna igång på allvar och ny jordbruksteknik spreds
snabbt.
Problemet är att vi har ganska vaga uppfattningar om hur jordbruksomvandlingen och
produktivitetsökningen gick till. Detta beror till stor del på att det inte fanns någon tillförlitlig
statistik över jordbruksproduktionen förrän vid 1800-talets slut. Därför finns det fortfarande en
stor osäkerhet kring vilka mekanismer som startade förändringarna, när de startades och vilket
resultat detta gav för olika grupper. Fanns det till exempel perioder av tillväxt och stagnation och
sammanföll de med förändringar i institutioner, teknik och organisation? Var
produktionsökningen störst hos godsen eller bönderna? Var frälsebönderna mer ekonomiskt
efterblivna än skattebönderna? En stor andel av gårdsövertagarna var kvinnor. Innebar ett
kvinnligt gårdsövertagande vid makens död en försvagning av gårdens ekonomi? Var det i
trakterna med den bästa jordmånen för åkerbruk som produktivitetsutvecklingen var starkast
under 1800-talet, eller framtvingades nya lösningar på andra håll för att kompensera naturens
brister?
Vårt projekt behandlar dessa frågor med hjälp av unika historiska källmaterial som ger
möjlighet att år från år följa spannmålsproduktion och boskapsavel hos cirka 1000 individuella
gårdshushåll under 1700- och 1800-talen. Gårdarna ligger i ett 40-tal skånska socknar med
varierande naturliga förutsättningar i form av topografi och jordmån, och med skiftande
ägandeförhållanden. En tidsserie skapas för varje gårds produktionsutveckling. Genom andra
källor tillförs information kring jordskiften, ägande, redskaps- och teknikutveckling, priser och
skatter m.m. Med hjälp av såväl beskrivande som multivariata statistiska metoder analyseras
inverkan av dessa faktorer på produktionsutvecklingen för olika kategorier bönder. Dessutom
jämför vi utvecklingen bland bönderna med godsens utveckling.
Genom projektet fylls inte bara en viktig kunskapslucka i historien om jordbrukets
ekonomiska tillväxt. Resultaten skapar också möjligheter att förklara den så kallade svenska
modellen för industrialisering och omvandling till ett modernt samhälle. Denna modell bygger på
en relativ jämn inkomstspridning bland bönderna. Den stora gruppen bönder blir lika många
självständiga ekonomiska aktörer, som deltar i framväxten av nya institutioner i samhället och
som själva börjar efterfråga industriellt tillverkade produkter. Modellen har inspirerat teorier
kring utveckling i tredje världen. När vi nu för första gången beräknar produktionsutvecklingen
hos ledare och efterföljare i omvandlingen av jordbruket, skapas ny kunskap om hur tillväxt och
omvandling åstadkoms.
Projektet är en del av ett stort europeiskt forskningsinitiativ om agrara strukturer och
historiska förändringsprocesser. Forskare från nitton europeiska länder deltar i programmet och
uppgiften är bland annat att definiera lösningar för den framtida utvecklingen av det europeiska
jordbruket. Vår forskning tillför en unik bild av den svenska utvecklingen och problematiken,
vilken jämförs med historiska och nutida förhållanden i övriga Europa.
Forskningsprogram
Specifika mål
Projektets syfte är att studera agrar produktion och omvandling. Unika källmaterial används för
att beräkna och jämföra produktionsutvecklingen hos individer och grupper. Denna relateras till
övrig utveckling: ägande, skiften, odlingsareal, arbetskraftsbehov och arbetsmarknad, utveckling
av skatter och räntor, jordmån, förändring av teknologi och grödor samt till prisutvecklingen och
kommersialiseringen av den agrara ekonomin. Förklaringsmodellen baseras på teorier om att
böndernas incitament att öka sin produktion och produktivitet var beroende av förändringar i
ägande och institutioner, och sist och slutligen, deras möjlighet att behålla sitt produktionsöverskott.
Det specifika målet kan brytas ner i två delmål:
1. Beräkna jordbruksproduktionen i Skåne på gårdsnivå och totalt under perioden ca 17001850 utifrån olika typer av socioekonomiska, topografiska och ägandemässiga förhållanden. Skattningarna av produktionen genomförs genom ett unikt källmaterial
bestående av prästtiondelängder från 40 skånska socknar med närmare tusen individuella
gårdshushåll.
2. Relatera denna utveckling till socioekonomiska kännetecken, ägande, befolkningstillväxt,
genus, naturliga odlingsförutsättningar, institutionella förändringar och skiften,
förändringar avseende varu-, jord- och arbetsmarknader, förändringar i grödor, teknik och
metoder samt utveckling av skatter, räntor och priser.
Projektets specifika mål är alltså att för första gången skapa en generell och sammanfattande bild
av 1700- och 1800-talens produktivitetsutveckling inom jordbruket i Skåne, samt att analysera
olika aktörers roll och förutsättningar i den agrara omvandlingen. Resultatet jämförs sedan med
liknande europeiska undersökningar som genomförs inom ramen för ett internationellt
agrarhistoriskt forskningsprogram finansierat av COST.
Områdesöversikt
I sitt klassiska verk ”Sveriges ekonomiska historia” (1949) framställde Eli Heckscher de fria
bönderna som en hämsko på den ekonomiska utvecklingen – i kontrast till effektiv stordrift i
England och på kontinenten. Hans bild av en bondeklass präglad av små resurser och konservativ
attityd har dock omvärderats i ljuset av de senaste årtiondenas forskning kring bönder och deras
roll i den agrara revolutionen (Herlitz 1974; Winberg 1975; Fridlizius 1979; Svensson 2001).
Den nya forskningen har skapat en ”svensk modell” för ekonomisk omvandling, som
bygger på att bönderna trädde fram som självständiga och allt starkare ekonomiska aktörer under
1800-talet. Denna allmänna produktivitetsökning på landsbygden utgjorde grundvalen för industrialiseringen (Schön 1997). Modellens utmärkande egenskaper används idag för att förklara
utveckling eller brist på utveckling i tredje världen (Morris och Adelman 1989; Alesina och
Rodrik 1994).
Bondejordbrukets produktionsutveckling är dock okänd. Statistiken över jordbruksproduktionen under 1700-talet är obefintlig och kvaliteten på de siffror som samlades in av
präster, landshövdingar och hushållningssällskap under 1800-talet är mycket bristfällig (Svensson
1965, Gadd 1999). Hittills har vi varit hänvisade till övergripande beräkningar som har byggt på
uppskattningar av hela landets konsumtion av kalorier per capita (Schön 1995) eller
korntalsberäkningar och uppodlad areal (Gadd 2000).
Godsens roll som aktörer vid modernisering av landsbygden har blivit starkt genomlysta i
senare årtiondens forskning (Jonsson 1980, Köll 1983, Möller 1989, Olsson 2002, Nyström 2003,
Sundberg et al 2004). Genomgripande jämförande studier mellan godsbygder och bondebygder
saknas dock. De jämförelser som gjorts har ofta behandlat någon enskild demografisk,
ekonomisk eller annan faktor, t ex befolkningstillväxt (Fridlizius 1979, Dribe & Olsson 2003),
skatter (Olsson 2005), förmögenhet (Isacson 1979), dödlighet (Bengtsson 2004), byggnadssätt
(Ulväng 2004), eller undantagsvis flera faktorer – brukningsorganisation, arbetsorganisation och
finansiering – men under en kortare period (Hoppe och Langton1994).
Jordbrukets tekniska utveckling, speciellt under 1800-talet, har genererat en rad undersökningar (Zachrison 1920, Lägnert 1955, Bringéus 1964 och 1971, Kuuse 1970, Gadd 1983 och
1998, Hallén 2003). Därmed har vår kunskap ökat om var och när nya redskap, grödor och växtföljder introducerades. Moderna jordartsanalyser i kombination med äldre bedömningar av jordkvaliteter har också ökat möjligheten att förstå regionala och lokala variationer i det
förindustriella jordbrukets villkor (Ekström 1927; Eriksson et al 1999). Men varken
teknikutveckling eller jordartsanalyser har kunnat speglas mot de faktiska förändringar i
produktiviteten som skedde under 1700- och 1800-talen.
Någon kvalificerad bild har alltså hittills inte kunnat skapas av jordbrukets produktionsutveckling och de eventuella skillnader som uppstod till exempel mellan resursstarka respektive
resurssvaga bönder, mellan manligt respektive kvinnligt styrda gårdshushåll eller mellan godsen
och bönderna. De för utvecklingen så avgörande frågorna om vem som var drivande i
omvandlingen och vilken inverkan ägande och institutionella förändringar hade på produktionen
under olika perioder är följaktligen till stor del ännu obesvarade. På samma sätt har aldrig
spridningen av jordbrukets innovationer kunnat kopplas till produktivitetsutvecklingen, och den
omfattande kunskap som finns om de naturliga förutsättningarna i form av jordmånsanalyser har
aldrig kunnat utnyttjas vid konkreta undersökningar av jordbrukets omvandling.
De europeiska ländernas förindustriella produktionsstatistik för jordbruket lider av liknande
problem som Sveriges (Overton och Campbell 1999, van Zanden 1999). Den internationella
forskningen kring produktionen under den agrara revolutionen domineras av studier på England
(se t ex Chambers & Mingay 1966, Overton 1996). Allen (1992) visar att den traditionella bilden
av att tillväxt skapades på kapitalistiska storjordbruk efter 1700-talets skiftesreformer är felaktig.
Hopcroft (1999, 2003) påvisar vikten av att studera lokala institutioner och brukningssätt i den
europeiska agrara utvecklingen.
På samma sätt drar Hoffman (1993) slutsatsen att analysen måste föras på regional nivå
med hänsyn till böndernas specifika förutsättningar. På så sätt har till exempel bilden av den
franska utvecklingen omvärderats, som tidigare präglades av föreställningen om ett
småbrukarkollektiv fast i gamla traditioner. Hoffman identifierar stora grupper bönder som var
innovationsbenägna och engagerade i marknadsekonomin.
Liknande slutsatser drar de Vries (2001) för Holland. I opposition mot tesen om storfarmare
framhålls att marknadsorienteringen drevs fram av de normala ”direkta producenterna” på landsbygden. Men var tillgång till marknad och frigörelse från feodalism nog för att skapa denna
process? Brenner (2001) hävdar att det var den kapitalistiska ekonomins logik som överallt
tvingade bönderna att välja mellan att gå under eller att bli marknadsproducenter.
Projektbeskrivning
Projektet ligger således väl framme i den internationella agrarhistoriska forskningsfronten.
Teoretiskt kombinerar vi en marknadsinriktad institutionell ansats (North & Thomas 1973) med
fördjupad analys av klasstruktur och social differentiering (Brenner 1985). Praktiskt gör vi en
unik studie av sambandet mellan denna kontext och en faktisk, på mikronivå beräknad
ekonomisk utveckling.
Forskningsfrågeställningarna som projektet behandlar är:
•
•
•
•
Hur utvecklades böndernas produktivitet under 1700- och 1800-talen? Skapades tillväxten av
institutionella, organisatoriska och tekniska förändringar, eller var det istället så att ökad
produktion och marknadsinriktning hos vissa bondegrupper ledde till dessa förändringar?
Följdfrågorna blir då: Var det de ekonomiskt framgångsrika bönderna som tog initiativ till
jordskiften? Gynnade utvecklingen initiativtagarna eller efterföljarna? Fick föregångarna
genom sin entreprenörsförmåga ett ekonomiskt försprång och övertag över senkomlingar? En
alternativ möjlighet är att de fick bära stora kostnader och risker medan efterföljarna kunde
dra nytta av dessa investeringar.
Den svenska modellen inbegriper en allmän inkomstökning. Samtidigt differentierades
bönderna ekonomiskt under 1800-talet. Var ackumulationen av överskott hos vissa grupper
avgörande för den fortsatta produktionsutvecklingen eller utmärktes produktionsökningen av
att allt fler fick tillgång till jord och ökade inkomster?
Står orsaker till den ekonomiska differentieringen att finna i skilda förutsättningar? Var de
avgörande faktorerna ägandeförhållanden och närheten till kommersialiserande miljöer?
Stagnerade produktionen hos godsens dagsverksbönder och bland de bönder som hade osäkra
besittningsförhållanden? Ledde stagnerande skatter och ökade dagsverksbördor till skillnader
i produktionstillväxt eller pressades dagsverksbönderna till att hålla jämna steg med
skattebönderna? Alternativt, var jordmånen och om gården låg på slätten eller i skogsbygden
avgörande? Innehade initiativtagarna och de innovationsbenägna den ur odlingssynpunkt
bättre jorden, eller ledde begränsade odlingsbetingelser till framtvingade
produktionsförbättrande åtgärder och ökad mottaglighet för innovationer?
Vad orsakade differentiering inom grupper med samma ägandestrukturer, kommersiella
möjligheter och naturliga odlingsförutsättningar? Var det initiala ekonomiska och sociala
skillnader som påverkade möjligheter till vidare ackumulation? Eller var det förmågan till
anpassning till nya förhållanden som var avgörande? Var rusthållare mer ekonomiskt
framgångsrika än andra bönder? Vad betydde ett kvinnligt övertagande av gårdsbruket?
För att kunna besvara dessa frågor krävs ett undersökningsområde med i europeiskt perspektiv
närmast unika källmaterial om såväl produktion, befolkning, priser och skatter.
Undersökningsområdet är Skåne. Landskapets variation av ägandeförhållanden, topografi och
historiska odlingssystem, liksom godssystemets starka ställning, möjliggör till fullo den
komparativa ansats som här skisseras.
Ett källmaterial som hittills knappast använts inom ekonomisk och socialhistorisk forskning
är de rörliga prästtiondena. Vi har tidigare konfronterats med vissa problem vid användandet av
tionden på aggregerad nivå eller som absoluta mätare av skördeutfallet (Le Roy Ladurie & Goy
1982, Palm 1993, Leijonhufvud 2001). Kronotionden fixerades till fasta årliga belopp från och
med 1680-talet i Sverige. Prästens tionden förblev dock rörliga, i vissa skånska pastorat ända
fram till 1850-talet. De var relaterade till förändringar i varje tiondegivares årliga
produktionsutfall (Olsson 2005). Prästens incitament och möjligheter att kontrollera tiondets
storlek var relativt stora då han personligen var ansvarig för registrering av sin egen inkomst och
då han själv var en lokal jordbrukare med närhet till tiondegivarna.
Denna centrala del av studien baseras på prästtiondelängder från 40 skånska socknar, som
har identifierats i en arkivinventering inför projektansökan. De representerar ett brett urval av
landskapets geografiska och socioekonomiska möjligheter. Utifrån närmare tusen individuella
gårdshushålls perspektiv kan vi för ett stort antal byar följa produktionsutvecklingen från det
tidiga 1700-talet till 1800-talets mitt.
Tillsammans med material som skiftesakter, kamerala källor, arbets- och arrendekontrakt,
godsräkenskaper och källor kring kreditmarknaden och moderna jordmånsanalyser kan produktionsutvecklingen analyseras och förklaras. Tidigare studier har påvisat sådana institutionella och
organisatoriska förändringars betydelse för jordbruksutvecklingen (Svensson 2001 och 2005a;
Olsson 2005). Socknarnas övergripande sociala struktur är tillgänglig genom det digitaliserade
tabellverksmaterialet och för flera av socknarna kan Skånes demografiska databas användas.
Jämförande beräkningar av godsdomänernas produktivitet genomförs med hjälp av
godsräkenskaper och värderingar (jfr Olsson 2002).
Materialet medger systematisk analys och såväl longitudinella som
tvärsnittsundersökningar kommer att genomföras. En databas skapas med årliga produktionsutfall
samt kontinuerligt följda socioekonomiska kännetecken och institutionella förhållanden för varje
gård. Från individuell gårdsnivå aggregeras skattningarna till total eller gruppspecifik nivå
beroende på vad som eftersöks: självägare, bönder inom godssystem, rusthållare, änkejordbruk,
medelgod jordmån, osv. Beräkningar och jämförande analyser genomförs med hjälp av såväl
traditionella deskriptiva statistiska metoder som multivariata metoder, t ex logistisk regression
och Cox-regression (se t ex Svensson 2001 och 2005b, Olsson 2005).
Projektets kostnader utgörs av lönekostnader, för Svensson 75 procent av heltid under tre
år. Olsson kommer också att arbeta inom projektet 75 procent av heltid under tre år, men uppbär
under det första projektåret ett Wallanderstipendium, och kommer därför bara att belasta
projektet ekonomiskt under två år. Bohman kommer under två och ett halvt år på heltid skriva sin
doktorsavhandling inom projektet. Ingen av forskarna kommer parallellt med projektet att ha
någon annan anställning som innehåller forskning. Finansiering av konferensdeltagande och
workshops sker medelst pengar från COST.
Alla tre forskarna kommer under det första halvåret att vara sysselsatta med att samla in
och systematisera källmaterialet till databasen. Därefter kommer Olsson att koncentrera sig på
ägar-, klass- och genusfrågorna, medan Svensson inriktar sig på institutionella förändringar,
skiften och kreditmarknad. Bohman kommer att arbeta specifikt med frågeställningar kopplade
till innovationsspridning, grödor och jordmån. Det sista projektåret kommer framförallt att ägnas
åt sammanfattande analyser av den svenska utvecklingen och jämförande analyser med de
europeiska studierna.
Forskningsresultat kommer fortlöpande att presenteras och diskuteras på internationella
forskningssessioner och seminarium, såväl på ordinarie periodiska konferenser (ESSHC, SSHA)
som specifika arrangemang inom ramen för COST. Projektet förväntas producera en doktors-
avhandling, en monografi på svenska, en europeiskt komparativ antologi på engelska samt ett
antal artiklar i svenska och internationella tidskrifter.
Genusperspektiv
I 1700- och 1800-talens kamerala källor möter oss en övervägande manlig värld i vilken
kvinnorna, i egenskap av hustrur och pigor, knappast kan skymtas. Men om mannen avled och
änkan drev gårdsbruket vidare träder hon fram i källmaterialen på ett självklart sätt. Mer än var
femte gårdsövertagare var änka i två skånska slättsocknar 1720-1840 (Dribe & Lundh 2003).
Vad kännetecknade då den kvinnligt styrda gårdshushållningen? Tre alternativa hypoteser
bör undersökas. Den första är att det förekom att grannar drev fram den typ av upplösning av
änkejordbruk som än idag förekommer i delar av tredje världen (Cain 1978). En orsak kan ha
varit att änkejordbruket upplevdes som ett hot mot den patriarkala strukturen (Johansen 2004).
Den andra är att det kvinnliga gårdsbruket var en övergångsfas i väntan på en ny manlig
gårdsinnehavares tillträde, antingen genom omgifte eller när en ny generation tog över (Perlestam
1998). Under en sådan övergångsfas skulle vi kunna förvänta oss en stagnerande eller förminskad
ekonomisk aktivitet. Den tredje hypotesen är att det kvinnligt ledda gårdshushållet var i paritet
med det manliga (Österberg 1980). Detta förutsätter att frånfället fullt ut kompenserades med ny
arbetskraft. Dessa hypoteser skall prövas mot de individuella gårdshushållens ekonomiska utfall i
de 40 socknarna.
Preliminära resultat
Två doktorsavhandlingar fokuserade på det skånska jordbruket har lagts fram av ansökarna.
Svensson (2001) behandlar böndernas deltagande i den agrara revolutionen. Studien koncentreras
kring större institutionella förändringar, skiftena, kreditmarknaden och utbildningssystemet.
Olsson (2002) analyserar godsens produktion och utveckling från 1600-talet till 1800-talets mitt
och belyser förändringar i drift och arbetskraftsförsörjning.
I en ny bok som publiceras under 2005 behandlar Olsson utvecklingen av böndernas skattetryck och produktion i några skånska slättbyar 1660-1900. En fallstudie för åren 1734-1803 av
Hög och Kävlinge pastorat visar att prästtiondet låter sig väl användas för beräkning av såväl
spannmålsproduktion som kreatursavel, gård för gård. I denna studie påvisas sambandet mellan å
ena sidan det sena 1700-talets agrara framsteg och jordskiften och å andra sidan den kvantitativa
årliga produktionsutvecklingen i de bägge socknarna. Trots att de bägge byarna låg i tegskifte var
produktionsutvecklingen långt ifrån uniform när enskilda gårdsbruk jämförs. På aggregerad
kategorinivå (by jämfört med by, rusthåll jämfört med icke rusthåll, stora gårdar jämfört med
små) påvisas dock väl koordinerade årliga variationer beroende på det gemensamma klimatet och
andra odlingsförutsättningar. Resultaten indikerar också en övergripande stark
produktivitetsökning efter storskiftena.
I en kommande artikel utvecklar Svensson (2005a) diskussionen kring vem som ledde
omvandlingen av det svenska jordbruket. Han utgår från fem skånska socknar och analyserar
utvecklingen på såväl skiftesrörelsen, jordmarknaden och kreditmarknaden som böndernas
politiska deltagande och brukningsorganisation. Resultaten placeras in i en europeisk diskussion
kring jordbruksomvandlingens bärare och böndernas förändringsbenägenhet.
Bohman har i en C-uppsats skattat produktionens fördelning mellan olika sädesslag under
1800-talet på tre gods och i nio skånska socknar med varierande socioekonomiska och
topografiska kännetecken och kopplat dessa resultat till den ökande utrikes efterfrågan på havre
från 1840-talets slut. Han arbetar för närvarande på en D-uppsats som behandlar förändringar i
växtföljder och teknik under 1800-talet i Skåne.
Internationellt samarbete
Det sökta projektet utgör ett svenskt bidrag till ett internationellt forskningssamarbete finansierat
av COST (European Cooperation in the field of Scientific and Technical Research). Detta
program består av forskare från nitton europeiska länder som avser att genomföra komparativa
agrara studier. Jordbruksekonomi och produktion är centrala element i det europeiska samarbetet
idag och de strukturer som föreligger i olika regioner hänför sig till historiska processer.
Programmets syfte är att tillhandahålla ökad förståelse av dagens agrara strukturer i ljuset av
historiska förändringsprocesser och att definiera lösningar för den framtida utvecklingen av det
europeiska jordbruket. Modeller och hypoteser har definierats kring fyra huvudområden: Ägande
och fördelning, brukande och produktion, jordbrukssamhällets interna strukturer, och slutligen
staten och den ekonomiska politiken. Det projekt som nu söks från Vetenskapsrådet avser att
studera alla fyra huvudområdena men tyngdpunkten ligger på produktion, ägande och interna
strukturer. Tolv miljoner Euro har beviljats för att genomföra det internationella nätverksarbetet
och både Olsson och Svensson är medlemmar av den styrande gruppen (managing committe) och
deltar aktivt i planeringen av verksamheten.
Därtill är Olsson och Svensson medlemmar i CORN (Comparative Rural History of the
North Sea Area) innefattande 20 forskningsgrupper i 7 länder som hittills har publicerat 6
komparativa agrarhistoriska antologier.
Betydelse
Projektet genererar kunskap kring ett flertal historiska problemområden. För första gången skapas
en kvalificerad bild av produktions- och produktivitetsutvecklingen inom jordbruket under 1700och 1800-talen och hur den kan kopplas till institutionella och andra förändringar. Forskningen
ger svar på omdiskuterade frågor om eventuella skillnader mellan olika grupper i det agrara samhället: Hur såg produktionsutvecklingen för gods respektive bönder ut? Vilken effekt hade institutionella förändringar på produktionen inom olika grupper och vilka drev förändringsprocessen?
Var frälsebönderna ekonomiskt efterblivna relativt skatte- och kronobönder? Påverkade
patriarkala strukturer möjligheterna för kvinnor att delta som producenter inom jordbruket?
Vilken inverkan hade jordmån och topografiska förutsättningar för deltagande i omvandlingen av
jordbruket?
Den övergripande betydelsen av projektet är att dessa resultat också skapar utgångspunkter
för att förklara den ”svenska modellen”, en modell som genom sin fokus på inkomst- och
resursspridning inom jordbruket inspirerat teorier kring utveckling i tredje världen. Genom att
produktionsutvecklingen hos ledare och efterföljare i omvandlingen av jordbruket beräknas
genereras kunskap kring hur tillväxt och omvandling åstadkoms samt om vilken roll jord- och
inkomstfördelning, ägande och andra institutionella förhållanden spelar i denna modell.
Sverige har unika källmaterial som medger en sammanvägd bild av produktion, befolkning,
priser och skatter. Undersökningen av den svenska utvecklingen är en viktig internationell
förpliktelse som projektet bidrar med. Resultaten jämförs dessutom med historiska förhållanden i
övriga Europa och de agrara utvecklingslinjer som resulterat i divergerande regionala strukturer.
Projektets internationella anknytning skapar ny kunskap om dagens europeiska agrara strukturer
och stöd till policyformulering byggd på historiska erfarenheter.
Referenser
Alesina, Alberto, Rodrik, Dano (1994) Distributive Politics and Economic Growth. The
Quarterly Journal of Economics, Vol. 109, No. 2, 465-490.
Allen, Robert C. (1992), Enclosure and the Yeoman. Oxford: Clarendon Press.
Bengtsson, Tommy (2004), Mortality and Social Class in Four Scanian Parishes. Bengtsson,
Campbell, Lee, et al (eds): Life under pressure: mortality and living standards in Europe
and Asia, 1700-1900. Cambridge, Mass: MIT.
Brenner, Robert P (1985), Agrarian class structure and economic development in pre-industrial
Europe. Aston, T H, Philpin, C H E: The Brenner debate: agrarian class structure and
economic development in pre-industrial Europe. Cambridge.
Brenner, Robert P (2001), The Low Countries in the transition to capitalism. Hoppenbrouwers,
Peter, Luiten van Zanden, Jan (eds), Peasants into farmers? The transformation of rural
economy and society in the Low Countries (Middle Ages-19th century) in light of the
Brenner debate. Turnhout: Brepols.
Bringéus, Nils-Arvid (1964), Tradition och förändring i 1800-talets skånska lanthushållning.
Lund.
Bringéus, Nils-Arvid (1971), Jordbruk. Bringéus (red), Arbete och redskap. Lund.
Cain, Mead T. (1978), “The household life cycle and economic mobility in rural Bangladesh”,
Population and Development Review, 4(3): 421–438.
Chambers, J D, Mingay, G E (1968), The agricultural revolution 1750-1880. London.
Dribe, Martin, Lundh, Christer (2003), Gender Aspects of Inheritance Strategies and Land
Transmission. Ochiai, Emiko (ed), The Logic of Female SuccessionTethinking Patriarchy
and Patrilineality in Global and Historical Perspective. Kyoto.
Dribe, Martin, Olsson, Mats (2003), Spelade äganderätten någon roll? Om friköp av frälsejord i
Skåne under 1800-talet. Under utgivning. Presenterades vid Svenska ekonomisk-historiska
mötet, Lund 17–19 oktober 2003.
Ekström, Gunnar (1927), Classification of Swedish soils. Geological Survey of Sweden (SGU),
Serial C, No 345. Stockholm.
Eriksson, J., Andersson, A., Andersson, R. (1999), Åkermarkens matjordstyper. Swedish
Environmental Protection Agency, Report 4955. Stockholm.
Fridlizius, Gunnar (1979), Population, Enclosure and Property Rights. Economy and History
XXII:1. Lund.
Gadd, Carl-Johan (1983), Järn och potatis. Jordbruk, teknik och social omvandling i Skaraborgs
län 1750-1860. Göteborg.
Gadd, Carl-Johan (1998), Jordbruksteknisk förändring i Sverige under 1700- och 1800-talen –
regionala aspekter. Ett föränderligt agrarsamhälle. Västsverige i jämförande belysning.
Göteborg.
Gadd, Carl-Johan (1999), Präster och landshövdingar rapporterar. Allmän jordbruksstatistik
1802–1864. Svensk jordbruksstatistik 200 år. Statistiska Centralbyrån.
Gadd, Carl-Johan (2000), Det svenska jordbrukets historia. Den agrara revolutionen 1700–1870.
Stockholm.
Hallén, Per (2003), Järnets tid. Den svenska landsbygdsbefolkningens järninnehav och
järnkonumtion 1750-1870. Göteborg.
Heckscher, Eli F. (1949), Sveriges ekonomiska historia från Gustav Vasa, II:1. Stockholm.
Herlitz, Lars (1974), Jordegendom och ränta. Omfördelningen av jordbrukets merprodukt i
Skaraborgs län under frihetstiden. Meddelande från ekonomisk-historiska institutionen i
Göteborg 31. Göteborg.
Hopcroft, Rosemary L. (1999), Regions, Institutions, and Agrarian Change in European History.
Ann Arbor: University of Michigan Press.
Hopcroft, Rosemary L. (2003), Local Institutions and Rural Development in European History.
Social Science History vol. 27, No 1, Spring 2003.
Hoppe, Göran, Langton, John (1994), Peasantry to capitalism: Western Östergötland in the
nineteenth century. Cambridge.
Hoffman, Phillip (1993) Growth in a Traditional Society. The French Countryside 1450-1815.
Princeton NJ: Princeton University Press.
Isacson, Maths (1979), Ekonomisk tillväxt och social differentiering 1680–1860: bondeklassen i
By socken, Kopparbergs län. Uppsala.
Johansen, Hanne Marie (2004) Widowhood in Scandinavia – an Introduction. Scandinavian
Journal of History, vol. 29, 171-191.
Jonsson, Ulf (1980), Jordmagnater, landbönder och torpare i sydöstra Södermanland 1800–
1880. Stockholm.
Kuuse, Jan (1970), Från redskap till maskiner. Mekaniseringsspridning och kommersialisering
inom svenskt jordbruk 1860 – 1910. Göteborg.
Köll, Anu-Mai (1983), Tradition och reform i västra Södermanlands jordbruk 1810-1890.
Stockholm.
Leijonhufvud, Lotta (2001), Grain tithes and manorial yields in early modern Sweden : trends
and patterns of production and productivity c. 1540-1680. Uppsala.
Le Roy Ladurie, Emmanuel, Goy, Joseph (1982), Tithe and agrarian history from the fourteenth
to the nineteenth centuries: an essay in comparative history. Cambridge.
Lägnert, Folke (1955), Syd- och mellansvenska växtföljder. Del I. De äldre brukningssystemens
upplösning under 1800–talet. Lund.
Morris, Cynthia T., Adelman, Irma (1989) Nineteenth-Century Development Experience and
Lessons for Today. World Development, Vol. 17, No. 9, 1417-1432.
Möller, Jens (1989), Godsen och den agrara revolutionen. Arbetsorganisation, domänstruktur
och kulturlandskap på skånska gods under 1800-talet. Lund.
North, Douglass, Thomas, Robert (1993), Västerlandets uppgång. Europas ekonomiska historia
900-1700. Stockholm.
Nyström, Lars (2003), Potatisriket. Stora Bjurum 1857-1917. Jorden, makten, samhället.
Göteborg.
Olsson, Mats (2002), Storgodsdrift. Godsekonomi och arbetsorganisation i Skåne från dansk tid
till mitten av 1800-talet. Lund.
Olsson, Mats (2005), Skatta dig lycklig! Jordränta och jordbruk i Skåne 1660–1900. Under
utgivning, Gidlunds förlag, Hedemora.
Overton, Mark (1996), Agricultural revolution in England. The transformation of the agrarian
economy 1500-1850. Cambridge.
Overton, Mark, Campbell, Bruce M. S. (1999), Statistics of production and productivity in
English agriculture 1086-1871. van Bavel, Bas J. P., Thoen, Erik (red.) Land productivity
and agro-systems in the North Sea area. Middle ages – 20th century. Elements for
comparison. Turnhoet: Brepols.
Palm, Lennart Andersson (1993), Människor och skördar. Studier kring agrarhistoriska
metodproblem 1540–1770. Göteborg.
Perlestam, Magnus (1998), Den rotfaste bonden – myt eller realitet? Brukaransvar i Ramkvilla
socken 1620-1820. Lund.
Schön, Lennart (1995), Historiska nationalräkenskaper för Sverige: Jordbruk med binäringar
1800–1980. Lund.
Schön, Lennart (1997), Internal and external factors in Swedish industrialization. Scandinavian
Economic History Review, vol. 45, 209-223.
Sundberg, Kerstin, Germundsson, Tomas, Hansen, Kjell (eds) (2004), Modernisation and
Tradition. European Local and Manorial Societies 1500-1900. Lund.
Svensson, Jörn, (1965) Jordbruk och depression 1870–1900. Lund.
Svensson Patrick (2001), Agrara Entreprenörer. Böndernas roll i omvandlingen av jordbruket i
Skåne ca 1800-1870. Lund: Almqvist & Wiksell International.
Svensson Patrick, (2005a) Peasants and Entrepreneurship in the 19th Century Agricultural
Transformation of Southern Sweden. Kommande i Social Science History, 2005.
Svensson Patrick, (2005b) Social Structure and Career Mobility in Rural Southern Sweden 17511894. Accepterad av Historical Methods.
Ulväng, Göran (2004), Hus och gård i förändring. Uppländska herrgårdar, boställen och
bondgårdar under 1700- och 1800-talens agrara revolution. Hedemora.
van Zanden, Jan Luiten (1999) The development of agricultural productivity in Europe, 15001800. van Bavel, Bas J. P., Thoen, Erik (red.) Land productivity and agro-systems in the
North Sea area. Middle ages – 20th century. Elements for comparison. Turnhout: Brepols.
Winberg, Christer (1975), Folkökning och proletarisering. Kring den sociala
strukturomvandlingen på Sveriges landsbygd under den agrara revolutionen. Meddelande
från historiska institutionen i Göteborg 10. Göteborg.
de Vries, Jan (2001), The transition to capitalism in a land without feudalism. Hoppenbrouwers,
Peter, van Zanden, Jan Luiten (eds), Peasants into farmers? The transformation of rural
economy and society in the Low Countries (Middle Ages-19th century) in light of the
Brenner debate. Turnhout: Brepols.
Zachrison, Arvid (1920), Åkerbruksredskap och jordens bearbetning i Skåne 1800-1914. Lund.
Österberg, Eva (1980), Bonde eller bagerska? Vanliga svenska kvinnors ekonomiska ställning
under senmedeltiden: några frågor och problem. Historisk tidskrift, nr 100.
