Jämställdhet och mäns medellivslängd

Jämställdhet och mäns medellivslängd
Könsdiskriminering skördar alltför många liv världen över bland kvinnor och barn.
Även i Sverige är ökad jämställdhet en viktig förutsättning för ökad livslängd för
bägge könen - paradoxalt nog i synnerhet för män.
MARIA DANIELSSON
heter att förebygga ohälsa. Om män skulle
kunna uppnå samma medellivslängd som
kvinnor har idag, så vore det en dramatisk
förändring i manlig ohälsa.
I Sverige är kvinnors medellivslängd 4,5 år
högre än männens: 82,07 respektive 7 7 , 5 4 år
2 0 0 1 (SCB 2002). Ur folkhälsosynpunkt är
det en mycket stor skillnad. Män har idag
samma medellivslängd som kvinnor hade på
Det förutsätter att orsaker till förtida död
1950-talet (figur 1). Vad beror denna stora
bland män går att förebygga. Huruvida så är
skillnad i överlevnad mellan kvinnor och
fallet diskuteras knappast varken inom folk-
män på?
hälsovetenskapen eller inom medicinen för
övrigt. I till exempel två betydelsefulla aktu-
Mitt område, folkhälsovetenskapen och
sociala
ella dokument, den Nationella folkhälsorap-
faktorers betydelse för folkhälsan, har hittills
porten (Socialstyrelsen 2 0 0 1 ) som redovisar
inte problematiserat orsaker till könsskillnad
kunskapsläget
i livslängd.1 På ett sätt är det förvånande med
veckling och de nationella mål för hälsout-
tanke på skillnadens storlek och därmed den
vecklingen
stora potential som finns beträffande möjlig-
folkhälsokommittén (2000), diskuteras över-
socialmedicinen, som handlar om
19
beträffande folkhälsans
som
utarbetats
av
ut-
Nationella
FIGUR
I
Medellivslängd 1840-tal till 1990-tal (genomsnitt per decennium) för kvinnor och
män i Sverige.
huvudtaget inte varför könsskillnader i död-
nor lever längre än män är så beständigt att
lighet existerar.
det förefaller vara ett biologiskt faktum.
I bägge
dessa
dokument
framhålls däremot sociala skillnader i medellivslängd.
I Nationella
Historiska och geografiska skillnader
folkhälsorapporten
sjukdoms-
Medellivslängden är betydligt högre för kvin-
grupps försvinnande (till exempel hjärt-kärl-
konstateras att inte ens någon
nor än för män i nästan alla världens länder,
sjukdomar) skulle ha så stor inverkan på
såväl i länder med hög medellivslängd, på
medellivslängden som en social förbättring,
närmare 80 år, som länder med medellivs-
det vill säga en förbättring som skulle inne-
längd ända ner till 4 0 år. Könsskillnaden i
bära att den livslängd som högre tjänstemän
dödsrisk återfinns trots olika nivåer av väl-
har idag gällde hela befolkningen. 2
färd, det vill säga sådana skillnader i levnads-
Att
könsskillnad
i medellivslängd
inte
förhållanden som är viktiga för folkhälsan,
problematiseras har sannolikt att göra med
vilket medellivslängden är ett mått på. Det
att man i grunden ser skillnader mellan kvin-
finns dock länder där kvinnor lever kortare
nors och mäns medellivslängd som naturliga.
tid än män och andra där skillnaden är liten,
De ses som naturliga därför att män och
till exempel Indien, Pakistan, Bangladesh och
kvinnor har olika biologiska förutsättningar
Iran (The World Bank 1993). 3
som kan antas ligga bakom dessa skillnader.
Sverige har världens äldsta folkbokföring
Det är inte så att man i folkhälsovetenskapen
och dödsorsaksregister, vilket ger unika möj-
verkligen har kommit fram till detta utifrån
ligheter att studera könsskillnader i dödlighet
ett vetenskapligt resonemang, utan det är
i ett långt perspektiv. Vi vet därför att åtmins-
snarare en oreflekterad utgångspunkt.
tone sedan 1 7 5 0 har kvinnors medellivslängd
Ett
skäl till detta kan vara att mönstret att kvin-
överstigit männens. 4
20
Det är till och med så att dödsrisken i en-
flickors överlevnad praktiskt tagit alltid varit
skilda åldersgrupper, såsom till exempel 0-4
högre än pojkars i Sverige kan vara ett histo-
år och 5 - 9 år, med undantag för några årtion-
riskt undantag. Den korta period som flickors
den, har varit högre bland pojkar och män, än
dödsrisker i Sverige var nära pojkars, och vid
biand flickor och kvinnor i samma ålders-
några tillfällen till och med högre, samman-
grupp (Danielsson och Lindberg 1996). Det
faller dock med både den tidsperiod och ål-
är anmärkningsvärt att denna könskillnad be-
dersgrupp, som överdödlighet bland flickor
står trots stora förändringar av levnadsom-
var som mest uttalad i övriga Europa. 5
ständigheter och folkhälsa. Förändringarna
Även dödsorsaker finns registrerade sedan
kan illustreras av att i mitten av 1700-talet
1 7 5 0 i Sverige. Att jämföra könsskillnader i
dog 2 0 procent av alla levande födda barn un-
dödsorsaker förr och nu försvåras av att upp-
der sitt första levnadsår och ännu i mitten av
fattningar och kunskaper om vad som orsa-
1800-talet dog 15 procent av alla spädbarn.
kat människors död har förändrats från en
Det kan jämföras med spädbarnsdödligheten
tid till en annan. Dödsorsaker som drag-
i dagens Sverige, år 2 0 0 0 , på 0,3 procent.
sjuka, vattsot, tvinsot, rödsot, kallbrand, het-
Mest förvånande är kanske ändå, att kvin-
sig feber, blodstörtning, håll och styng låter
nor även i barnafödande åldrar alltid haft en
sig inte utan vidare översättas till dagens in-
lägre dödsrisk än jämnåriga män. Detta trots
ternationella klassifikation av dödorsaker.
att kvinnor på 1700-talet födde många barn
under riskabla förhållanden, vilket orsakade
Välstånd och medellivslängd
stor mödradödlighet. M ä n måste alltså varit
Vad vet man om vilka faktorer som är av be-
utsatta, eller utsatt sig för risker, som var
tydelse för medellivslängden? Att samhällens
minst av den storleksordning som
ekonomiska utvecklingsnivå har stor bety-
barna-
delse för livslängden framstår klart i jämfö-
födandet innebar.
I flertalet europeiska länder hade däremot
relse mellan rika och fattiga länder och mel-
flickor i åldern 5 - 1 9 år regelmässigt högre
lan historisk tid och nutid. En medellivslängd
dödsrisker än pojkar under hela 1800-talet
på 4 0 år som fanns i Sverige på mitten av
och ända fram till cirka 1 9 3 0 . Flickors över-
1 800-talet, finns idag i de allra fattigaste län-
dödlighet var som störst i slutet av 1800-talet
derna. En så låg medellivslängd betingas av
och berodde framför allt på en högre risk att
en hög barnadödlighet - de som överlever
avlida i infektioner, i synnerhet tuberkulos
barndomen har en betydligt större chans att
(Taubutin och Willems 1 9 9 8 ) . Att fler flickor
nå en högre ålder än 4 0 år.
anses
Ett stort antal studier visar att även fördel-
kunna ha att göra med bland annat arbete i
ningen av välstånd inom länder har betydelse
drabbades
av
infektionssjukdomar,
hemmet under usla boendeförhållanden och
för medellivslängden. Länder med mindre
trångboddhet, vårdande av sjuka, arbete i
inkomstskillnader har högre medellivslängd
textilindustrier, bristande skolgång och bris-
än länder med större inkomstskillnader, vid
tande kunskaper om hygien, samt flickors
samma ekonomiska nivå mätt i BNP. Orsaker
låga sociala status överlag (Taubutin
och
till detta kan vara flera. En mer jämlik in-
Willems
var
komstfördelning innebär att andelen fattiga
överdödlighet vanligare bland flickor i denna
är mindre, vilket har större betydelse för
åldersgrupp i Frankrike och i Danmark. Att
folkhälsan än att det också finns färre som är
1998).
Redan
på
1700-talet
21
partment of Health and Human Services
rika. En jämnare inkomstfördelning är också
ofta förenat med samhällen som präglas av
1993). Trots att svarta har en betydande
mer sammanhållning och solidaritet, något
överdödlighet i jämförelse med vita, så lever
som anses vara hälsofrämjande i sig, men
alltså svarta kvinnor längre än vita män.
som också ofta är förenat med bättre tillgång
Kan förklaringar man funnit till skillnad i
till viktig samhällsservice som utbildning,
medellivslängd mellan rika och fattiga länder
sjukvård etcetera (Kawachi 2000). 6
eller mellan
klasser
även
förklara
köns-
skillnader i medellivslängd? Knappast. Glo-
Skillnader i medellivslängd förekommer
dessutom regelbundet även mellan befolk-
balt sett lever kvinnor i högre utsträckning än
ningsgrupper inom samhällen beroende på
män under både absolut och relativ fattig-
social position. Storleken på klasskillnader i
dom. Det är därför i högsta grad paradoxalt
dödlighet och sjuklighet kan sägas avspegla
att kvinnor har högre medellivslängd än män
den relativa fördelningen av välfärden inom
fast kvinnor arbetar mer än män, till lägre in-
ett land. Även i Sverige finns påtagliga klass-
komster, har mindre inflytande över sina liv
skillnader i både dödlighet och sjuklighet.
och i högre grad är fattiga och undernärda. 8
Skillnaden i medellivslängd mellan arbetare
Kvinnor som utgör världens
och högre tjänstemän är i storleksordningen
överlever världens "överklass". Denna para-
2 år för män och knappt 1 år för kvinnor (So-
dox låter sig inte förklaras av etablerade teo-
cialstyrelsen
2001). 7
"underklass"
rier om folkhälsans bestämningsfaktorer.
1 länder där klasskillna-
der i livslängd inte kan förklaras av en abso-
Däremot brukar kvinnor anses vara sju-
lut fattigdom såsom brist på föda eller hälso-
kare än män. Att kvinnor lever längre än män
vådliga sanitära förhållanden brukar förkla-
men ändå är sjukare har setts som motsägel-
ringen handla om risker med en relativ fattig-
sefullt eftersom sjukdom och död hör sam-
dom. Orsaker till förtida död som sätts i sam-
man och döden ofta föregås av en tids sjuk-
band med en relativ fattigdom är att en mind-
dom. Sjukdomsrisk och dödsrisk hör också
re förmånlig livssituation leder till större på-
samman beträffande klasskillnader i hälsa,
frestningar och mindre möjligheter att på-
där högre samhällsskikt är både friskare och
verka sitt liv. Detta medför i sin tur större ut-
lever längre.
satthet för hälsorisker och mindre hälso-
Varför
samma levnadsvanor.
Könsskillnaderna
sjuklighet
och
dödlighet
visar
olika könsmönster har att göra med könsi medellivslängd är i
skillnader i sjukdomspanorama.
Kvinnors
Sverige dock betydligt större än klasskillna-
översjuklighet i till exempel led- och muskel-
derna, men klasskillnaderna i medellivslängd
värk leder inte till förtida död i någon högre
är förhållandevis små internationellt sett (So-
utsträckning och det gör idag inte heller
cialstyrelsen 2001). Även i USA, där betydan-
sjuklighet i samband med graviditet och för-
de sociala skillnader i levnadsförhållanden
lossning i den rika delen av världen. Psykisk
avspeglas i skillnader i medellivslängd mellan
och psykiatrisk sjuklighet har också ett an-
svarta och vita, är könsskillnaderna
mer
nat mönster och andra konsekvenser hos
framträdande. Vita män levde genomsnittligt
kvinnor än män. Kvinnors översjuklighet i
8 år längre än svarta män (73 respektive 65
depressioner, ångest- och orostillstånd
år) år 1990. Vita kvinnor levde 6 år längre än
inte förknippade med överdödlighet i samma
svarta kvinnor (79 respektive 74 år) (u.s. De-
utsträckning som mäns psykiska ohälsa, som
22
är
oftare hänger samman med till exempel al-
nors och mäns relativa position i samhället
koholkonsumtion, självmord, våld och kri-
beträffande inflytande och resurser har för
minalitet, än vad fallet är hos kvinnor. In-
inverkan på respektive livslängd. Slutligen
tresserade läsare kan hitta en genomgång av
menar jag att ökad jämställdhet i Sverige kan
könsskillnader i sjuklighet i Danielsson och
ha betytt mer för mäns än för kvinnors ökade
Lindbergs
livslängd, men har haft en positiv inverkan
bokkapitel
(1996,
2001),
där
på medellivslängden för bägge könen.
också den så kallade hälsoparadoxen diskuteras, det vill säga varför kvinnor kan leva
Dödsorsaksmönster i Sverige bland yngre
längre än män trots att de anses sjukare.
I denna artikel kommer jag att begränsa
Skillnader mellan mäns och kvinnors döds-
mig till att diskutera förklaringar till hur
orsakspanorama blir tydlig först när man jäm-
könsskillnader i medellivslängd uppstår. Jag
för vad kvinnor och män dör av i yngre åld-
vill visa att könsskillnader i dödsorsak, det
rar. Nedan följer därför en beskrivning av de
vill säga vad kvinnor och män dör av, är
mest framträdande skillnaderna i dödsorsaks-
nyckeln till att förstå varför män dör tidigare
panorama i olika åldersgrupper i Sverige.
än kvinnor. Utifrån olikheter i kvinnors och
Överdödlighet bland män återfinns i samtliga
mäns dödsorsaksmönster, vill jag diskutera
åldersgrupper, men dödsorsakerna varierar.
om könsskillnaderna i medellivslängd bäst
Fler pojkar än flickor avlider under sitt
förstås utifrån biologiska eller sociala skillna-
första levnadsår och dödsfallen sker oftast i
der mellan män och kvinnor.
nära anslutning till födseln. Könsskillnaderna i denna tidiga ålder är av särskilt intresse,
Jag inleder med en analys av de viktigaste
skillnaderna i dödsrisker och
eftersom de i dagens Sverige knappast speglar
dödsorsaker
döds-
könsskillnader i livsbetingelser utan får antas
orsaksmönstret skiljer sig åt mellan ålders-
ha en biologisk bakgrund. Fler pojkar än
grupper, så har jag valt att redovisa yngre och
flickor avlider i samband med förlossningen
äldre var för sig. Avsnitten inleds med hur
eller under nyföddhetsperioden. En orsak är
könsskillnaderna ser ut i Sverige. I den fattiga
att pojkar födda efter samma antal gravidi-
delen av världen orsakas könsskillnader i
tetsveckor är omognare än flickor. Det har
dödsrisker av andra dödsorsaker och dessa
särskilt stor betydelse när barn föds för ti-
beskrivs därefter. Jämförelsen visar också på
digt. För tidigt födda pojkar har svårare att
komplexiteten och föränderligheten i döds-
ställa om till ett liv utanför livmodern, att
mellan män och kvinnor. Eftersom
komma i gång att andas, än flickor födda ef-
risker och könsskillnader i dessa.
köns-
ter lika lång graviditetslängd. Plötslig späd-
skiljande mönster som återkommer, och som
barnsdöd, som innebär att ett till synes helt
jag tar som utgångspunkt för att diskutera
friskt spädbarn plötsligt slutar att andas och
Trots
komplexiteten
finns
vissa
hur man kan förhålla sig till uppdelningen
har med omogenhet i andningskontroll att
mellan biologiska och sociala orsaker till
göra, drabbar också fler pojkar än flickor.
medellivslängd. Jag ifrågasätter syftet med en
Det föds också fler pojkar med dödliga miss-
sådan uppdelning och även möjligheterna att
bildningar. Redan i fosterlivet dör fler poj-
mäta biologins relativa betydelse för köns-
kar. Varför
skillnader i folkhälsa.
vet man dock mycket lite om. 9
könsskillnaderna
uppkommer
När det gäller lite större barn, i åldrarna 1 -
Genomgående vill jag framhålla vad kvin-
23
14 år, finns numera knappt några
köns-
manställning (UN 1998) som visade att över-
skillnader i dödlighet. Tidigare dog fler poj-
dödlighet bland flickor som varit känd för
kar än flickor på grund av dödsfall i olyckor,
centrala Sydasien är ett mer utbrett fenomen
vilket fortfarande är fallet i de flesta europe-
som inte uppmärksammats i internationell
iska länder. Först under ungdomsåren uppstår
statistik när man använder " u n d e r - 5 mortal-
en påtaglig skillnad i dödsrisk mellan flickor
ity" som rutinmått på barnadödlighet. Efter-
och pojkar. Mer än dubbelt så många pojkar
som
som flickor i åldern 1 5 - 2 4 år avlider. Pojkar-
spädbarnsåret
nas överdödlighet beror på fler självmord och
bland pojkar, syns inte att flickor kan ha en
barnadödligheten
och
då
är
högst
regelmässigt
under
högre
dödsolyckor. Framför allt avlider fler unga
högre dödlighet under småbarnsåren. Kina
män än kvinnor i motorfordonsolyckor.
har också en överdödlighet bland flickor i åldern 1 - 4 år, trots att Kina har en relativt låg
Dödsrisker bland yngre i andra länder
barnadödlighet. 10 Hälften av jordens befolk-
Studier av ohälsa begränsas starkt av de sys-
ning bor i Kina och i ovanstående länder i
tem som finns för registrering av sjuklighet
centrala Sydasien. Även i flertalet länder i
och dödlighet. Dödsrisker i olika åldersgrup-
Nordafrika och i flera länder i Mellanöstern
per kan uppskattas i större delen av världen. 1
har flickor, 1 - 4 år, högre dödlighet än pojkar,
utvecklade länder förs register, i andra länder
men till skillnad mot Indien minskade dock
kan en uppskattning göras genom att jäm-
könsskillnaderna (UN Secreteriat 1 9 9 8 ) . "
döds-
Den dödsorsak som ligger bakom flickors
orsaker mellan länder begränsas av att det
föra
folkräkningar.
högre dödsrisker i centrala Sydasien är infek-
saknas
döds-
tioner, som är den dominerande dödsorsaken
orsaker i stora delar av världen, till exempel i
i denna åldersgrupp för båda könen. Det som
systematisk
Jämförelser
registrering
av
av
större delen av Afrika. Ännu svårare blir det
framför allt har visat sig skilja mellan könen
förstås att jämföra sjuklighet.
är risken att avlida när man väl insjuknat, det
Könsskillnad i risken att dö i enskilda ål-
vill säga möjligheten att tillfriskna, snarare
dersgrupper varierar mer mellan länder och
än risken att insjukna. En viktig orsak är att
kontinenter, än könsskillnader i medellivs-
flickor får sämre omhändertagande och mind-
längd. I västvärlden återfinns visserligen nu-
re tillgång till medicinsk vård. 12
mera manlig överdödlighet i samtliga åldersgrupper (dock
av varierande
Spädbarnsdödligheten (det vill säga i ål-
storleksord-
dern 0 - 1 år) är som sagt däremot regelmäs-
ning), men så är inte fallet i stora delar av den
sigt högre bland pojkar. Pojkar runt hela jor-
övriga världen.
den löper högre risk att avlida i samband
Framför allt i länderna i centrala Sydasien
med förlossning och under den allra första ti-
(Indien, Bangladesh, Nepal och Pakistan) är
den. I Sverige, som har en av världens lägsta
flickors och unga kvinnors överdödlighet be-
spädbarnsdödlighet, dör 2 6 procent fler poj-
tydande. I Indien dör 3 0 - 5 0 procent fler
kar än flickor. 13 Skillnaderna är mindre i
flickor än pojkar i åldern 1 - 4 år (Claeson,
större delen av tredje världen och minst i
Bos et al. 2 0 0 0 ) . Könsskillnader i barnadöd-
samma regioner som de där flickor 1 - 4 år
lighet har dessutom ökat i Indien under 1 9 7 0
har en relativt hög dödsrisk. Det beror på att
och 1980-talen (UN Secreteriat 1998).
den överlevnadsfördel som flickor har i samband med nyföddhetsperioden till stor del
Förenta Nationerna gjorde 1 9 9 8 en sam-
24
försvinner under senare delen av spädbarns-
Att könsskillnader i dödlighet har ett tyd-
året på grund av högre risk än pojkar att av-
ligt regionalt mönster, där flickors överdöd-
lida i infektioner (UN Secreteriat 1998).
lighet finns i länder där kvinnors position är
Hur ska dessa könsskillnader i dödsrisker
som lägst, tyder på att könsdiskriminering
bland barn uppfattas? Är de uttryck för dis-
har betydelse för flickors överlevnad. Effek-
kriminering av flickor? För att överhuvudta-
ten av flickors sämre position i centrala Syd-
get kunna uttala sig om diskriminering som
asien och Kina har uppskattats leda till att
orsak till könskillnaderna i dödlighet måste
minst 250 000 fler flickor dör varje år, än vad
man ha en "standard" att utgå från. Man
som skulle vara fallet om flickor och pojkar
måste göra en uppskattning av hur skillna-
hade mer likvärdiga förhållanden (UN 1998). 15
derna skulle se ut om pojkars och flickors livs-
Efter barnaåren är den viktigaste direkta
villkor var jämlika. Någon sådan standard
orsaken till att unga kvinnor i tredje världen
finns inte. I Förenta Nationernas rapport
dör komplikationer i samband med gravidi-
ovan räknar man med att spädbarnsdödlig-
tet, barnafödande och abort (UN 1991, The
heten borde vara åtminstone 10 procent hög-
World Bank 1993) samt i södra Afrika i
re bland pojkar. Bakgrunden till detta är att
ökande grad AIDS. Cirka en halv miljon unga
man i länder med extremt låg spädbarns-
kvinnor dör årligen i samband med graviditet
dödlighet, som till exempel Sverige, har en
på grund av blödningar, barnsängsfeber, ha-
högre dödlighet bland pojkar, som inte kan
vandeskapsförgiftning,
hänföras till könsdiskriminerande omhänder-
illa utförda aborter - som ofta är fallet sär-
tagande. Man hänvisar också till historiska
skilt när de är illegala (UN 1995). Undernä-
data
spädbarns-
ring som leder till småvuxenhet medför att
dödligheten låg runt 1 0 - 2 0 procent högre
flickor, som dessutom ofta inte är färdig-
bland pojkar under 1800-talet, för att under
vuxna när de blir gravida, har för trånga
1900-talet stiga ytterligare.
bäcken för att kunna föda barn. 16 Undernä-
från
norra
Europa
där
bäckenträngsel
och
I åldern 1 - 4 år har man inte uppskattat nå-
ring leder också till blodbrist och blödnings-
got numeriskt värde på vad som kan vara en
benägenhet med risk för livshotande blöd-
ickediskriminerande nivå på könsskillnader i
ningar i samband med förlossning. 17 Många
dödlighet. Man menar dock att dödstalen bör
har ingen tillgång till medicinsk hjälp vid
vara högre för pojkar. I länder med låg död-
graviditet och förlossning. Bakom dessa di-
lighet i denna åldersgrupp, är risken att dö i
rekta dödsorsaker ligger inte bara fattigdom
infektioner liten och då framträder olycksfall
utan också i hög grad könsdiskriminering
som den viktigaste orsaken till könsskillnader
(Menon-Sen och Kumar 2001). I Indien dör
i dödlighet. I rapporten utgår man intressant
fler kvinnor än män ända upp till 30 års ålder
nog från att denna könsskillnad i olycksfalls-
(Danielsson och Lindberg 1996, 2001).
benägenhet är given. Pojkars ökade risk för
I den rika delen av världen löper pojkar och
olycksfall diskuteras kort utifrån en möjlig
unga män genomgående högre risk att dö till
genetisk bakgrund och man konstaterar att en
följd av skador, våld, självmord och alkohol.
sådan genetisk påverkan sannolikt finns. I all-
Nivån på dödsrisker varierar högst betydligt,
männa ordalag nämner man att denna gene-
liksom storleken av könsskillnaderna. I Ryss-
tiska skillnad sannolikt förstärks av uppfost-
land har unga män (15-24 år) mer än tre
ran, men utvecklar det inte närmare.14
gånger högre risk att avlida än jämnåriga
25
kvinnor (Shkolnikov, McKee et al. 2 0 0 1 ) , jäm-
ler kräva kondom är i många länder begrän-
fört med dubbla risken i Sverige (trots att ris-
sade
ken för dödsfall är nästan dubbelt så hög
anledning till att fler unga kvinnor än män
bland unga ryskor jämfört med svenskor). 18
smittas är att unga kvinnor har samlag tidi-
Även om dödsfall i skador inte dominerar
(WHO
1998a,
UNAIDS
2 0 0 0 ) . En viktig
gare i livet, och med äldre män som med
dödsorsakspanoramat bland yngre i tredje
större
världen, är dödsrisken mycket högre än i de
2000).20
rika länderna i synnerhet bland barn. Exem-
smittvägar är också fortfarande mycket stor, i
pelvis är risken att avlida i trafikolycka, i ål-
synnerhet bland unga kvinnor. 21 I de värst
dern 1 - 1 4 år, fem gånger högre i Afrika än i
drabbade områdena i södra Afrika har över
EU
(UNICEF
2001).
Medan
dödsriskerna
sannolikhet
är
Okunskapen
smittade
om
HIV
(UNAIDS
och
dess
3 0 procent av alla gravida HIV. Epidemin på-
minskar i rika länder trots ökande biltrafik,
verkar också
barnadödligheten.
Fram
till
ökar de kraftigt med tilltagande motorisering
AIDS-epidemin hade barnadödligheten mins-
i den fattiga delen i världen.
kat kraftigt de senaste decennierna i tredje
världen. Nu ökar barnadödligheten i länder
AIDS
som är hårt drabbade av HIV, till exempel
drabbar framför allt unga och är redan
Zimbabwe, Zambia, Kenya, Elfenbenskusten
den främsta dödsorsaken i södra Afrika och
och Kamerun (Adetunji 2 0 0 0 ) . Det beror
AIDS
riskerar att bli så i stora delar av världens fat-
framför allt på att barn föds med HIV, men
tigare regioner,
också på att många fler blir tidigt föräldra-
AIDS
kan komma att förändra
relationerna mellan kvinnors och mäns me-
lösa
dellivslängd. 1 flera länder i södra Afrika sjun-
serna av att bli kvar efter att en partner dör
(UNAIDS
och
WHO
2 0 0 1 ) . 2 2 Konsekven-
ker medellivslängden kraftigt. 19 I december
är på många håll mycket svårare för kvinnor,
2 0 0 1 hade 4 0 miljoner
(varav 17,6
eftersom änkor inte har samma rättigheter
miljoner kvinnor och 2 , 7 miljoner barn). Un-
som änkemän och ibland förlorar rätten till
der år 2 0 0 1 infekterades 5 miljoner nya per-
sin egendom. Barns skolgång avbryts oftare
soner varav hälften var ungdomar ( 1 5 - 2 4 år)
för barn vars föräldrar insjuknar i AIDS, sär-
(UNICEF
2002).
HIV
HIV/AIDS
ökar snabbast
skilt för flickor, som får stanna hemma och
bland
sköta om föräldrar och hem
unga, och kvinnornas andel ökar hela tiden. I
(UNIFEM
2000).
de mest AIDS-drabbade länderna smittas för
I de flesta av Afrikas länder ökar andelen
närvarande fem till sex gånger fler tonårs-
smittade, men i Uganda som drabbades tidigt,
flickor än tonårspojkar, och i åldrarna strax
har man lyckats minska andelen smittade de
över tjugo smittas tre gånger fler kvinnor än
senaste tio åren från 14 procent till 8 procent
män
genom breda samhällsinsatser
(UNAIDS
2 0 0 0 ) . Ju längre epidemin har
(UNAIDS
2000).
funnits i en region ju mer övergår den från att
1 Zambia har man också nått framgångar och
ha drabbat fler män till att drabba fler kvin-
minskat andelen smittade tonåringar. Även
nor, vilket nu är fallet i södra Afrika där ma-
om man skulle kunna halvera vidare sprid-
joriteten av världens
(28 miljoner 2 0 0 1 )
HIV/AIDS
(UNAIDS
drabbade lever
och
WHO
ning av AIDS, så kommer medellivslängden
2001).
att sjunka lång tid framöver på grund av att
Kvinnor blir lättare smittade vid sexuell
många redan är smittade och kommer att dö i
kontakt än män (två till fyra gånger högre
2 0 - 3 0 årsåldern. Man får samhällen som sak-
risk). Möjligheter för kvinnor att neka sex el-
nar stora delar av generationer i arbetsföra
26
och barnafödande åldrar. Konsekvenserna av
mäns överdödlighet av fler dödsolyckor och
denna katastrof är inte överblickbara.
självmord, liksom bland ungdomar.
Dess-
kan nå
utom dör i denna åldersgrupp betydligt fler
dessa nivåer i andra delar av världen. Just nu
män än kvinnor i alkoholrelaterade döds-
är spridningen mycket snabb i Ryssland, via
orsaker som alkoholförgiftning, skrumplever
ett utbrett och ökande drogmissbruk bland
etcetera. Alkohol är dessutom inblandad i
ungdomar. Även i Ryssland ökar andelen
många
smittade kvinnor, frän att ha varit en kvinna
självmord. Cancer är den enda dödsorsak för
på fyra män, till en på två. I Ryssland har
vilken kvinnor möter en alltför tidig död i
dessutom könssjukdomar som till exempel
större utsträckning än män. Kvinnor avlider i
Det finns stora risker att
AIDS
dödsolyckor
och
förknippad
med
syfilis ökat kraftigt, vilket gör att sannolikhe-
bröst- och livmodercancer som uppträder re-
ten är stor att även HIV ska kunna få en
dan förhållandevis tidigt i livet. Den manligt
snabb sexuell spridning. Motsvarande gäller
könsspecifika cancern, prostatacancer, drab-
även de baltiska staterna, Ukraina och de
bar sällan denna åldersgrupp men är vanlig
Centralasiatiska republikerna. Till Asien och
högt upp i åldrarna.
världens folkrikaste områden kom
I åldern 4 5 - 6 4 år återfinns också samma
HIV/AIDS
relativt sent. I Indien är mindre än en procent
könsbestämda
dödsorsaksmönster,
av befolkningen smittade vilket dock motsva-
säga
överdödlighet
rar 3 , 9 miljoner. I Kina förefaller HIV vara på
olycksfall och alkoholsjukdomar. I denna ål-
snabb uppgång och man rapporterar om lo-
dersgrupp börjar dock hjärt-kärlsjukdomar-
kala epidemier. 23 1 Indonesien, världens fjärde
na att göra sig gällande som den viktigaste
folkrikaste stat, var HIV i det närmaste okänt
dödsorsaken, och könsskillnader i medellivs-
fram till nyligen, för att på de senaste åren
längd beror till största delen på skillnader i
öka
hjärt-kärldödlighet.
explosionsartat
bland
injektionsmiss-
brukare och prostituerade.
manlig
i
det vill
självmord,
I åldrarna över pensionsåldern
kommer
I den rika världen förefaller Hiv-epidemin
cancer och hjärt-kärlsjukdomar att vara de
bli alltmer koncentrerad till utsatta befolk-
dominerande dödsorsakerna för bägge kö-
ningsgrupper och utsatta geografiska områ-
nen. Kvinnor har märkligt nog även i de allra
den. I USA utgör afroamerikaner 12 procent
äldsta åldersgrupperna större överlevnads-
av befolkningen men 4 7 procent av AIDS-fal-
chanser än män. Även efter 9 0 års ålder lö-
len år 2 0 0 0 . Unga kvinnor med afroameri-
per män högre risk att avlida än jämngamla
kansk eller latinsk bakgrund blir smittade i
kvinnor, det vill säga en 90-årig kvinna har
högre grad än unga män med samma ur-
större chans att bli 91 år än en 90-årig man.
sprung. Hur AIDS-epidemin kommer att utvecklas världen över kommer att ha betydelse
Dödsrisker bland äldre i andra länder
för könsskillnader i överlevnad, och sanno-
I åldrarna över 4 5 år är manlig överdödlighet
likt kommer fler kvinnor än män att drabbas.
entydig världen över (Danielsson och Lind-
Dödsorsaksmönster i Sverige bland äldre
framför allt hjärt-kärlsjukdomar den vikti-
I Sverige löper män en dubbelt så hög risk att
gaste dödsorsaken bland män från medelål-
avlida jämfört med kvinnor ända upp till
dern och uppåt och står för huvudparten av
pensionsåldern. I åldern 2 5 - 4 4 år orsakas
könsskillnaden i medellivslängd. Lungcancer
berg 2 0 0 1 ) . I västvärlden är, liksom i Sverige,
27
FIGUR 2
Risk (i procent) för en 15-åring att före 60 års ålder avlida till följd av skador. Män
och kvinnor i olika regioner 1 9 9 0 (Danielsson och Lindberg 2 0 0 1 ) . (Egna bearbetningar av
data från Murray och Lopez 1994.)
är också vanligare bland män. Dessa sjukdo-
skador menas i den internationella klassifika-
mar är i hög grad orsakade av rökning. Kvin-
tionen dödsfall som inte orsakas av sjukdom
nor har rökt och röker fortfarande i mindre
det vill säga olycksfall, självmord, mord och
utsträckning än män i större delen av världen
våld. Figur 2 visar hur stor risk (i procent) en
(WHO 1998b, Mackay 1994). Ett annat ge-
15-åring har att avlida till följd av skador
nomgående drag är att män världen över
före 60 års ålder, i olika regioner
dricker mer alkohol än kvinnor.
Regionindelningen
är
densamma
1990.
som
Världsbanken använde i sin analys av folk-
Kroniska sjukdomar som hjärt-kärlsjukdom, cancer och diabetes är inte längre be-
hälsan i världen relaterad till olika typer av
gränsade till västvärlden. Tvärtom minskar
ekonomier. Med marknadsekonomier menas
exempelvis hjärt-kärlsjukdomar i stora delar
Västeuropa, Nordamerika,
av västvärlden medan den ökar kraftigt i fler-
Japan, och med de f.d. socialistländerna av-
talet länder utanför vår sfär. Urbanisering, in-
ses Östeuropa och f.d. Sovjetunionen. 24
dustrialisering,
ändrade
matvanor,
Australien
och
ökad
Män löper större risk att avlida i alla
tobaks- och alkoholkonsumtion, ett mer stil-
skadekategorier (det vill säga trafikolyckor,
lasittande liv och en högre andel äldre ligger
våld, mord och självmord) i ovanstående re-
bakom förändringen. 1 stora delar av världen
gioner med ett undantag, Kina, där andelen
sker denna förändring av sjukdomspanora-
som begår självmord är högre bland kvinnor.
mat utan att infektionssjukdomar har be-
Till den mycket höga skadefrekvensen i södra
kämpats, vilket gör att man
drabbas av
Afrika bidrar krigsskador som också utgör
dubbla bördor.
en stor del av skadedödsfallen i Mellanöstern. Mord och våld orsakar förhållandevis
Ett genomgående könsskiljande drag är
många dödsfall i Latinamerika.
mäns tendens att dö till följd av skador. Med
28
Hur påverkbara är könsskillnader i livslängd?
nadödlighet ändå har höga dödsrisker hos
Under det senaste århundradet har döds-
dessutom överdödlighet bland flickor 1 - 4 år
orsakspanoramat förändrats från infektions-
mellan 1 9 7 0 och 1980, trots sjunkande bar-
sjukdomar
som
nadödlighet (UN 1998). 2 5 De länder där den
hjärt-kärlssjukdomar och cancer (den så kal-
kvinnliga dödligheten är relativt hög ligger i
flickor. I Indien, Bangladesh och Nepal ökade
mot
kroniska
sjukdomar
lade epidemiologiska transitionen). Föränd-
gamla jordbrukskulturer
ringen av sjukdomspanoramat har åtföljts av
Mellanöstern, Pakistan, Bangladesh, Indien
en demografisk förändring med minskade
och
dödstal, hos framför allt barn, och därefter
patriarkaliska samhällssystem med en bety-
minskade födelsetal.
dande diskriminering av kvinnor (Caldwell
Kina.
I dessa
frän
länder
Nordafrika,
finns
uttalade
och Caldwell 1 9 9 4 ) .
Eftersom dödsfall i infektionssjukdomar
drabbar fler flickor än pojkar i tredje världen
Hur föränderlig är då manlig överdödlig-
idag, liksom under slutet av 1800-talet i Eu-
het till följd av hjärt-kärlsjukdomar, skador,
ropa, så leder förbättrad
levnadsstandard
alkohol, våld och självmord? I vårt grann-
med minskad infektionsdödlighet sannolikt
land Ryssland har dramatiska förändringar
till relativt förbättrad kvinnlig överlevnad.
av dessa typiskt manliga dödsorsaker skett
Det betyder inte att den höga dödsrisk som
under senaste årtiondet. Figur 3 visar hur
finns bland flickor och unga kvinnor på
medellivslängden bland män och kvinnor för-
många ställen i den fattiga delen i världen en-
ändrats i Ryssland respektive EU från 1 9 7 0 .
bart är ett uttryck för att man befinner sig i
En kortvarig uppgång av medellivslängd i
början av denna omvandling. Sverige har
Ryssland sammanfaller med en omfattande
som sagt genomgående haft lägre dödstal
anti-alkoholkampanj 1985, som bland annat
bland kvinnor ända sedan 1 7 5 0 . Det kan inte
innebar att alkohol endast kunde köpas på
heller förklara varför Kina, som har låg bar-
ett begränsat antal ställen (WHO 1998b). En
Ryssland
FIGUR
3
EU
Förändringar av medellivslängden under perioden 1 9 7 0 - 2 0 0 0 , bland kvinnor och
män i Ryssland och EU (HFA 2 0 0 2 ) .
29
mycket
medellivslängd
Att medellivslängden vände uppåt efter
följde i spåren på de stora ekonomiska och
snabb
nedgång
bottennivån 1994 beror framför allt på mins-
sociala förändringarna efter Sovjetunionens
kad alkoholkonsumtion (Shkolnikov, McKee
sönderfall
et al. 2001). Varför
1989-1991
i
och den åtföljande
alkoholkonsumtionen
ekonomiska chockterapin 1992. I den euro-
minskade är ännu oklart. Dödstalen mins-
peiska delen av Ryssland minskade medel-
kade kraftigt i den mest drabbade gruppen
livslängden mest i de regioner (så kallad
3 0 - 5 0 år, men däremot inte bland ungdomar
oblast) som var mest urbaniserade, hade hög-
( 1 5 - 2 4 år), där död i drunkningsolyckor,
re medelinkomst och stora inkomstklyftor,
förgiftningar, självmord och våld kvarstår på
hög kriminalitet och stora förändringar på
en hög nivå (Shkolnikov, McKee et al. 2001).
arbetsmarknaden. Det talar för att det inte
Dessa förändringar i medellivslängd upp-
var den absoluta fattigdomsnivån som varit
visar samma mönster för bägge könen, vilket
utslagsgivande utan snarare snabba föränd-
tyder på att bakomliggande faktorer sanno-
ringar
likt är desamma för både kvinnor och män.
och
bristande
sammanhållande
strukturer (Walberg, McKee et al. L998).
Även förändringar i de olika dödsorsakerna
Dödstalen ökade i åldern 1 5 - 7 4 år, och
har
varit
slående
lika
mellan
könen
mest i 3 0 - 5 0 årsåldern (Shkolnikov, McKee et
(Shkolnikov, McKee et al. 2001). Effekten
al. 2001). Barn och gamlas dödsrisker ökade
blir dock större för män, eftersom deras
således inte. De dödsorsaker som står bakom
dödsrisker i just dessa dödsorsaker redan
nedgången i medellivslängd är olyckor, själv-
innan förändringarna legat på en mycket hög-
mord, våld, hjärt-kärlsjukdomar och alkohol-
re nivå. När könsskillnaden i medellivslängd
förgiftning.
var som störst i Ryssland (1994), var mäns
Dödstalen i alkoholförgiftning
har ökat oproportionellt mycket och det
livslängd 13,6 år kortare än kvinnors (HFA
mesta talar för att en ökad alkoholkonsum-
2002). Dödsriskerna är socialt snedfördelade.
tion även förklarar den största delen av ök-
Lågutbildade kvinnor och män hade redan på
ningen i olyckor, självmord men även hjärt-
1980-talet en dubbelt så stor risk att avlida i
kärlsjukdomar (Leon, Chenet et al. 1997)
olyckor och våld och en flerdubbel risk i
(WHO 1998b). Hjärt-kärlsjukdomar i väst or-
alkoholsjukdomar jämfört med högutbildade.
sakas oftast av åderförkalkning och är då
Dessa sociala skillnader ökade under 1990-
inte kopplat till överkonsumtion av alkohol.
talet (Shkolnikov, Leon et al. 1998).
I Ryssland har man kunnat visa att hjärt-
Ovanstående
förändringar
i medellivs-
kärldöd ofta är plötslig, och utan bakomlig-
längd har varit likartad i hela f.d. Sovjetunio-
gande åderförkalkning och orsakas av att
nen (WHO 1998b). 26 Men trots att medellivs-
stora
alkohol
längden till stor del återhämtats, är dödsrisker
tillfälle
i typiskt manliga dödsorsaker mycket höga i
mängder
konsumeras
vid
högkoncentrerad
ett
och
samma
(Chenet, McKee et al. 1998). Dödsfall sker
jämförelse med Västeuropa. Exempelvis är
på grund av en direkt toxisk effekt på hjärtat.
dödsfall i skador fem gånger vanligare i f.d.
Efter att marknadsekonomi infördes 1991
Sovjetunionen än i Västeuropa (3 gånger för
ökade handeln med alkohol som blev till och
självmord och 19 gånger för mord) (McKee
med mer tillgänglig än före 1985, och alko-
och Shkolnikov 2001). En mycket stor andel
hol var billigt, billigare än mat och andra
yngre män röker medan andelen kvinnor som
basförnödenheter (WHO 1998b).
röker är betydligt mindre (McKee, Bobak et
30
al. 1998). 2 7 Lungcancer är nio gånger vanli-
till kost, tobak och bristande fysisk aktivitet,
gare bland män än bland kvinnor i Ryssland
som förr
(McKee och Shkolnikov 2 0 0 1 ) .
sjukdomar i samma utsträckning.
inte medverkade
till
hjärt-kärl-
Biologins relativa betydelse som orsak till
Natur eller kultur?
könsskillnader i ohälsa är alltså avhängig av
Det finns alltså återkommande skillnader i
de omständigheter under vilka vi lever, vilket
dödsrisker och dödsorsaksmönster för män
ofta förbises. Jag tror att det beror på att man
och kvinnor genom historien och på olika
inte skiljer mellan våra genetiska förutsätt-
platser på jorden. Mäns kortare livslängd är
ningar, det vill säga den i mänskligt perspek-
till stor del knuten till beteenden som är risk-
tiv nästan oföränderliga biologin grundad i
fyllda och som resulterar i förtida död i
vår genetik, och biologiska faktorers infly-
olycksfall, våld, alkoholmissbruk,
rökning
tande på människan som beror på under
och självmord. Cancer är den enda dödsor-
vilka övriga omständigheter som den gene-
sak av betydelse i västvärlden där kvinnor
tiska egenskapen kommer till uttryck.
har en högre dödsrisk än män. Bröst- och livmodercancer
är
mer
förknippade
Cancer är som sagt den enda stora dödsor-
med
sak som oftare orsakar förtida död hos kvin-
kroppsliga könsskillnader än könsskiljande
nor än hos män i västvärlden. Orsaken till
beteende. Överdödlighet bland unga kvinnor
denna könsskillnad är på ett sätt uppenbart
i fattiga länder kan också till stor del knytas
biologisk då endast kvinnor kan drabbas av
till sjukdomar förknippade med
kvinnors
bröst- och livmoderscancer, vilka står för
bakom
kvinnors ökade risk att avlida i cancer. Å an-
dessa återkommande mönster? Vad kan sä-
dra sidan har dödligheten i livmodershals-
gas vara knutet till vår biologi? Har vi anled-
cancer minskat kraftigt i Sverige under det
reproduktiva
förmåga. Vad ligger
ning att tro att dessa mönster även kommer
sista decenniet till följd av en effektiv hälso-
att finnas framöver? Kommer män alltid att
kontroll och tidig behandling
ha en kortare livslängd?
1998). Denna dödsorsak är således i högsta
Frågan inställer sig om kvinnor har en bio-
(Danielsson
grad påverkbar och därmed påverkas även
logiskt högre potential till ett längre liv. Vi vet
könsskillnad i dödlighet i cancer. 28
ännu mycket lite om vilken maximal livslängd
Att kunna skilja på biologiska och sociala
människan som biologisk varelse kan uppnå,
orsaker till könsskillnader i ohälsa kan vara
det vill säga vad som styr biologiskt åldrande.
svårt, för att inte säga omöjligt. För att ta yt-
Att det finns en bortre biologisk gräns förefal-
terligare ett exempel på denna svårighet vill
ler sannolikt att anta. Vi vet att kvinnor har
jag illustrera med mödradödlighet, som är den
vissa biologiskt grundade fördelar, som under
vanligaste orsaken till att unga kvinnor avli-
nutida levnadsförhållanden har betydelse för
der i stora delar av världen idag. Kan man
medellivslängden,
kvinnligt
säga att det är en biologiskt könsbetingad or-
könshormon skyddar mot framför allt hjärt-
sak till för tidig död? J a , därför att man kan
kärlsjukdomar fram till klimakteriet. Betydel-
påstå att i ett fattigt land med hög mödra-
sen av detta skydd är idag sannolikt större än
dödlighet kan kvinnors relativt höga dödstal
nämligen
att
för till exempel hundra år sedan, eftersom det
i förhållande till män, förklaras av att män
idag är vanligare med andra riskfaktorer för
inte kan dö i graviditet och förlossning. Nej,
hjärt-kärlsjukdomar, till exempel relaterade
för i vårt land har mödradödligheten i det
31
närmaste bekämpats. Dess bidrag till köns-
potential för ett längre liv är än så länge obe-
skillnader i dödlighet har upphört. Det beror
svarad. Om den någonsin låter sig besvaras
inte på att kvinnors biologi förändrats, utan
utifrån forskning på cellulär nivå låter jag
naturligtvis på förbättrade omständigheter
vara osagt, men jag vill hävda att folkhälso-
för barnafödande.
vetenskaplig forskning aldrig kommer att
Uttalanden om att könsskillnader i bete-
kunna besvara den frågan. Det finns inget
ende eller hälsa till " 7 0 procent beror på bio-
mänskligt liv utan social påverkan att studera
logi och 30 procent på sociala faktorer" eller
för att få svaret. Teoretiskt skulle frågan kun-
tvärtom är ogrundade. Det beror på att vi
nat belysas om könsskillnader i hälsa stude-
samtidigt är påverkade av vår biologi och vår
rades i ett samhälle där män och kvinnor
sociala miljö. Låt säga som ett fiktivt exem-
hade oskiljaktiga livsvillkor, men ett sådant
pel att mödradödligheten skulle minska med
samhälle existerar inte och det är svårt att tro
70 procent om till exempel kvinnor i Afrika
att det någonsin skulle göra det.29
födde bara ett barn, vilket i och för sig är en
Human
sociobiologi
har utvecklat ett
social förändring, men i detta exempel avser
sammanhängande
jag att säga att den biologiska basen för
logins betydelse för könsskillnader i beteende
mödradödligheten minskar. Om man istället
och könsordningen i samhället, som har stor
uppnådde 100 procent säkra graviditeter och
spridning bland allmänheten. Det bidrar san-
förlossningar i Afrika, skulle mödradödlig-
nolikt även till forskares mer eller mindre
heten upphöra. Tanken att kunna dela upp
oreflekterade föreställningar om könsskillna-
biologiska och sociala orsaker i två delar,
ders natur. Därför tar jag upp några av de
som var och en för sig har en uppmätt andel
tanketrådar som ligger bakom deras syn på
av könsskillnader oberoende av den andra, är
biologiska könsskillnader.
tankesystem
kring
bio-
en feltanke. Denna feltanke omhuldas av humana sociobiologer vars argumentation går
Human sociobiologi
ut på att visa att vi är mer styrda av vår bio-
Spridda fynd som har sitt ursprung i ett
logi än av vår sociala omgivning.
sociobiologiskt tänkande når allmänheten
Ett av de få tillfällen under livscykeln där
via massmedia och konferenser av typen
man under vissa förhållanden kan bortse från
"våga tänka kvinnligt" och böcker av pseu-
sociala faktorer till könsskillnader i dödlighet
dovetenskaplig karaktär, vilket torde vara
är under spädbarnsperioden. I rika länder
känt för många läsare av
med låg spädbarnsdödlighet inträffar döds-
tidskrift, liksom kritiken mot desamma.30
Kvinnovetenskaplig
fallen ofta i nära anslutning till förlossningen
Eftersom könsskillnad i medellivslängd till
och orsaken är ofta ogynnsamma förhållan-
stor del kan förklaras av könsskillnader i häl-
den under fosterlivet eller under själva för-
sovådliga beteenden, kan sociobiologins syn
lossningen. Sådana ogynnsamma förhållan-
på orsaker till dessa vara intressanta att be-
den är visserligen ibland ett resultat av sociala
lysa. Sociobiologer menar att det inte bara är
omständigheter, men det förefaller orimligt
fysiska egenskaper och enkla förmågor som
att tro att de skulle drabba pojkfoster mer än
ärvs (det vill säga har selekterats under evolu-
flickfoster eller tvärtom, och därmed ge upp-
tionen), utan även komplexa sociala beteen-
hov till könsskillnader i dödlighet.
den och sociala system. Det är framför allt
Frågan om kvinnor har en högre biologisk
beteenden som har med fortplantningen att
32
göra som står i fokus, det vill säga genetiska
sociobiologi har funnits länge och man har
orsaker till det sociala samspelet mellan män
visat på stora brister i resonemanget, och jag
och kvinnor. Sociala faktorer menar man har
har inte för avsikt att upprepa dem här. , !
en mycket mindre betydelse än biologin för
Folkhälsovetenskapen och biologin
skillnader mellan kvinnors och mäns liv både
nu och
förr. 31
Eftersom jag inte tror att man kan skilja biologiska
Det mänskliga ursamhället, som vår gene-
från
sociala
orsaker
till
köns-
tik är anpassad till, anses vara ett där männen
skillnader i medellivslängd handlar det sna-
jagar vilda djur, försörjer sina kvinnor och
rare om ett val huruvida man vill betona den
barn och försvarar dem mot andra män samt
sociala eller den biologiska aspekten. I vilket
har en drift att fortplanta sig med så många
sammanhang är det till exempel intressant att
kvinnor som möjligt. Evolutionen har hos
diskutera mäns större risk till våldsrelaterad
män framavlat egenskaper som aggressivitet,
död utifrån till exempel testosteronets even-
revirkänsla, dominans och promiskuositet, ef-
tuella inflytande och när är det intressant att
tersom dessa anses leda till fler avkommor. För
studera sociala faktorers inverkan?
att dessa egenskaper verkligen ska ha större
Vad man väljer beror på vad man vill ha
genetisk framgång bland män anses det att
kunskapen till. Därmed vill jag inte på något
kvinnor attraheras av män med dessa egenska-
sätt likställa human sociobiologi med folkhäl-
per. Kvinnor skulle således föredra dominanta
sovetenskap som vetenskaper, där skillnaden
män som kan skydda deras avkomma. Mäns
är val av fokus. Folkhälsovetenskapen kan i
högre risk att avlida till följd av ett högre risk-
sina bästa stunder på ett betydligt trovärdig-
tagande och våldsammare beteenden, skulle
are sätt göra gällande att specifika sociala fak-
kunna förklaras som en tragisk bieffekt av ett
torer i sin sociala kontext har betydelse för till
evolutionärt sett lönsamt beteende. 32
exempel könsskillnader i ohälsa. Uppdraget
Hur kan man då veta vilka mänskliga egen-
som sociobiologer har, nämligen att genom
skaper som är genetiska? När är det våra in-
evolutionshistorien
stinkter som styr oss och när är det sociala
ständiga drag hos kvinnor och män, låter sig
och kulturella faktorer? Bevisföringen bygger
svårligen undersökas. Bevisföringen blir så-
på ett cirkelresonemang. M a n väljer en egen-
lunda i högsta grad spekulativ.
skap som man anser utmärkande för köns-
Inom
särskilja
biologiskt
folkhälsovetenskapen
vill
be-
man
skillnader i beteende idag, och som också kan
åstadkomma en bättre folkhälsa och är där-
förklara rådande könsordning (till exempel
för intresserad av förhållanden som vi har
arbetsfördelning mellan könen, mäns över-
möjlighet att förändra. Mäns
ordning). M a n förklarar därefter hur just den
nivåer är knappast något som är förändrings-
egenskapen skulle kunna ha haft betydelse
bart ur ett befolkningsperspektiv. Humana
för en effektivare fortplantning genom evolu-
sociobiologer framhåller däremot testostero-
tionen och därmed gynnats av det naturliga
nets inverkan just därför att den inte är
testosteron-
urvalet. Slutligen fastställs att dessa egenska-
förändringsbar, för att visa att könsskillnader
per måste ha gynnats av det naturliga urvalet,
i beteenden är biologiska och svåra att på-
annars hade de aldrig överlevt evolutionen
verka. Sociobiologer menar ofta att det inte
och återfunnits som könsskiljande egenska-
heller är önskvärt att på ett genomgripande
per idag. Vetenskaplig kritik mot
sätt försöka påverka könsskillnader i bete-
human
33
ende eller könsordningen i samhället, efter-
skor tenderar att vara friskare ju högre upp
som det är mot naturens ordning.
de befinner sig på den sociala skalan. Man
Folkhälsovetenskapen, och särskilt den del
kan spekulera i om män framöver kommer
som utgörs av socialmedicin, är den medicin-
att kunna kamma hem denna
ska specialitet som betonar livsvillkorens och
hälsovinst.
potentiella
strukturella faktorers betydelse för hälsan. Se-
Utvecklingen i Sverige är intressant ur
dan lång tid tillbaka har det också funnits ett
detta perspektiv. Sedan slutet av 1980-talet
betydande intresse för ojämlikhet i hälsa i re-
ökar medlivslängden snabbare bland män än
lation till socioekonomiska skillnader. Man är
bland kvinnor. Könsskillnaden i medellivs-
således inte främmande inför att skillnader i
längd var 6 år 1987 mot 4 , 5 år 2 0 0 1 . Svenska
makt och resurser har betydelse för hälsan.
mäns medellivslängd är nästan högst i värl-
Steget till att tillämpa samma tänkande kring
den (japanska och isländska mäns är en
könsskillnader behöver inte vara stort. 34
aningen högre). Bland världens kvinnor kommer Sverige på sjätte plats efter Japan, Frank-
Den forskning som har belyst könsskillna-
rike, Schweiz, Italien och Spanien. 36
der i ohälsa ur ett strukturellt perspektiv har
huvudsakligen belyst kvinnors ohälsa. Ur ett
Tankar har funnits om att kvinnors ut-
maktperspektiv är det ett ganska naturligt fo-
träde i arbetslivet på 1960- och 1970-talen
kus, eftersom man vet att ojämlika livsvillkor
skulle leda till att kvinnors liv skulle likna
är en viktig faktor för hälsoskillnader. O m
männens, och att kvinnor också skulle drab-
kvinnor åtnjöt motsvarande sociala villkor
bas av dödsorsaker som förknippats med
som män skulle folkhälsan världen över för-
manligt liv och beteende. Till viss del kan
bättras avsevärt.
man säga att det besannades såtillvida att
Det är mycket ovanligt att man diskuterar
kvinnors alkohol- och rökkonsumtion ökade
manlig överdödlighet ur ett könsperspektiv.
under dessa årtionden. Den viktigaste konse-
När riskbeteenden diskuteras är det nästan
kvens
uteslutande ur en socioekonomisk synvinkel;
lungcancerdödlighet bland kvinnor.
man ringar in riskgrupper utifrån ställning på
på
folkhälsan
härav
är
en
ökad
Däremot ökade inte hjärt-kärldödligheten
arbetsmarknaden eller social utsatthet i and-
bland kvinnor, vilket är märkligt med tanke
ra avseenden. Könsskillnaden demonstreras
på att många fler kvinnor rökte. Det är i mitt
och är väl känd för alla inom fältet, men den
tycke mycket intressant och mycket lite ut-
blir trots detta inte föremål för analys. Jag tror
rett. Det går inte att förklara med att kvinnor
att det beror på att man även inom folkhälso-
har en biologiskt betingad minskad risk fram
vetenskapen ser dessa typiska riskbeteenden
till klimakteriet, vilket gör att de drabbas i
som så starkt förknippade med att vara man
mindre grad än män. Kvinnor drabbas också
och inte kvinna, att det inte faller någon in att
av hjärtinfarkter före klimakteriet, och dessa
jämföra kvinnligt och manligt beteende med
är då i mycket stor utsträckning
varandra i tron att de är
förändringsbara. 35
rökare.
Ökad rökning i sig leder till ökad och inte
minskad
dödlighet
i
hjärt-kärlsjukdomar,
Kvinnors livslängd och förvärvsarbete
även bland kvinnor. Förklaringen måste sö-
All forskning om sociala privilegiers inverkan
kas i hur kvinnors levnadsomständigheter i
på hälsan, talar för att männen borde vara
övrigt förändrats under samma period. M a n
friskare och leva längre än kvinnor. Männi-
vet att beträffande hjärt-kärlsjukdomar har
34
psykosociala faktorer stort inflytande, såsom
syns inte effekten av minskad tobakskonsum-
livssituationen.' 7
tion förrän efter denna tid (till skillnad mot
Kanske är det så att kvinnors ökade förvärvs-
hjärt-kärldödligheten som påverkas inom ett
arbete förde med sig en psykosocial förbätt-
par år). Bland män är dödsfall i lungcancer
ring som var så stor, att den kompenserade
mycket vanligare i alla andra europeiska län-
för den risk som ökad cigarettkonsumtion
der än i Sverige (HFA 2 0 0 2 ) . Däremot är lung-
känsla
av kontroll
måste ha
över
medfört. 38
cancer bland kvinnor vanligare i Sverige än
Europa eller EU i genomsnitt, vilket avspeglar
Minskade dödsrisker bland män
den tidigare förhållandevis höga nivån rö-
Under de senaste tjugo åren kan man säga att
kare bland svenskor.
den minskade könsskillnaden
i medellivs-
Det är svårare att få tillförlitlig statistik
längd snarare har att göra med att mäns
beträffande alkoholvanor. Ett sätt att få en
dödsrisker blir mer lika kvinnors än tvärtom.
uppfattning om förändringar i skadliga alko-
Denna utveckling är inte unik för Sverige,
holvanor är att mäta förändringar av andelen
utan liknande utveckling finns även i andra
avlidna i skrumplever, eftersom skrumplever
västeuropeiska länder. I Sverige är den för-
i Europa till övervägande delen orsakas av al-
bättrade överlevnaden
uttalad
kohol. Andelen dödsfall i skrumplever i både
och livslängden hög, vilket jag tror är ett ut-
Sverige och Norge, är bland de lägsta i Eu-
tryck för att vi kanske ligger tidigt i en ut-
ropa, för både kvinnor och män. 1 Sverige
veckling som är på gång i vår del av världen.
ökade dödstalen i skrumplever under hela ef-
Minskad
bland män
hjärt-kärldödlighet
har
terkrigstiden och nådde sin topp i mitten av
haft
störst inflytande på den snabbare uppgången
1970-talet. Under de sista 2 5 åren, har nivån
av
Hj ärt-kärldödligheten
sjunkit till en tredjedel av vad den var 1 9 7 6 ,
bland män minskar i snabb takt i Sverige se-
för både kvinnor och män (HFA 2 0 0 2 ) . Efter-
dan 1 9 8 0 . Av stor betydelse är kraftigt mins-
som skrumplever är mycket vanligare bland
kad rökning. Andelen män som röker har
män, så betyder denna nedgång mer för mäns
minskat sedan slutet av 1960-talet, och ande-
överlevnad. Dryckesmönstret har förändrats
mäns
livslängd.
len kvinnor sedan slutet av 1970-talet. Ande-
i Sverige från spritdrycker till vin och öl (So-
len rökare bland män är lägst i Sverige av alla
cialstyrelsen 2 0 0 1 ). 4 "
Europas länder (17 procent av männen och
Dödsfall till följd av trafikolyckor och an-
21 procent kvinnorna var dagligrökare år
dra olycksfall minskar, vilket också påverkar
2 0 0 0 ) (HFA 2 0 0 2 ) . Sverige och Norge är de
mäns överlevnad mer än kvinnors. Sverige,
enda länder där fler kvinnor än män röker
Norge,
Storbritannien
och
Nederländerna
I ett europeiskt perspektiv är
har sedan länge haft EU:S lägsta dödsrisker i
andelen rökande kvinnor i Sverige dock mått-
trafiken, för både kvinnor och män ( 0 - 6 4 år)
(HFA
2002).39
lig. De länder i Europa som har en lägre andel
(HFA 2 0 0 2 ) . Olycksfall bland barn upp till 15
rökare bland kvinnor, är
stater i
års ålder har mer än halverats de senaste 3 0
Baltikum)
åren i den rika delen i världen (OECD) och i
samt Finland, Italien och Portugal (HFA 2 0 0 2 ) .
Sverige, Storbritannien, Italien och Nederlän-
gamla
Sovjetunionen
flertalet
(inklusive
Lungcancerdödligheten
minskar
derna är riskerna som lägst (UNICEF 2 0 0 1 ) .
bland
män, men ännu inte bland kvinnor. Eftersom
Självmord har minskat till närmare hälf-
det tar cirka tjugo år att utveckla lungcancer,
ten sedan 1 9 7 0 bland både kvinnor och män
35
i Sverige
(HFA 2 0 0 2 ) .
Under
1960-talet
åtgärder som har haft betydelse. Bakom dessa
ökade självmorden för bägge könen, men
förbättringar i medellivslängd ligger de möjlig-
mest bland kvinnor. Jämförelse mellan län-
heter som exempelvis ökat välstånd, ökade
der är osäker
då
utbildningsnivåer och nya teknologier medger.
mörkertalet kan vara betydande i katolska
Men man kan också fråga sig om nedgången i
länder där självmord är förknippade med
typiskt manliga dödsorsaker dessutom kan ha
synd. Enligt rapporterad självmordsstatistik
något med kön att göra.
har självmord
beträffande
självmord,
varit betydligt vanligare i
Man kan spekulera i vad en utveckling
samtliga nordiska länder än i EU i övrigt.
mot ett mer jämställt samhälle, kan ha haft
Skillnaden är nu inte längre så stor, utom för
för betydelse för livslängden. Kanske har
Finland, där särskilt männen har en hög
mäns liv börjat likna kvinnors, i avseenden
självmordsfrekvens.
som påverkar hälsan. Om kvinnors utträde
på arbetsmarknaden på 1960- och 1970-talen
Jämställdhet och mäns livslängd
innebar att kvinnor expanderade sitt livs-
De senaste tjugo åren har alltså dödsorsaker
område till tidigare manliga domäner, så har
knutna till manlig överdödlighet minskat sta-
det lett till att män under 1 9 8 0 - och 1990-ta-
digt, det vill säga dödsfall relaterade till alko-
len alltmer tar del av barn och hushåll. Kan
hol- och tobakskonsumtion, olycksfallsrisker
detta ha medverkat till förändrade levnads-
och självmord. Den huvudsakliga
vanor, som avspeglat sig i förbättrad överlev-
trenden
har varit densamma för kvinnor och män.
nad bland framför allt män? M a n
skulle
Det är alltså inte så att en utjämning av
kunna tänka sig att en anledning till att kvin-
medellivslängden beror på att utvecklingen
nor överlag inte tar risker beträffande sin
hälsa av samma slag som män, kan ha ett
gått åt olika håll för kvinnor och män. Vikti-
visst samband med kvinnors primära och
gare är att de dödsorsaker som många fler
konkreta ansvar för barn. I så fall är det
män än kvinnor drabbas av har minskat.
tänkbart att när män får ett allt mer konkret
Även när minskningen är lika stor för bägge
ansvar för barn, får det betydelse för exem-
könen räknat i procent, betyder det i abso-
pelvis synen på att ta risker i trafiken, över-
luta tal att betydligt fler män än kvinnor räd-
konsumtion
das till ett längre liv.
av alkohol
och
rökning
hos
män, liksom i samhället i övrigt.
Vad kan ligga bakom en sådan utveckling?
Börjar mäns liv alltmer likna kvinnornas? För
Viktigare ändå är kanske ett större kvinn-
var och en av de ovan nämnda dödsorsaker-
ligt inflytande överlag på vilka frågor som
na, finns flera faktorer som man vet har bi-
ska prioriteras i samhället. Exempelvis har
dragit till minskade dödsrisker. Exempelvis
sannolikt kvinnors relativt starka ställning
har en mindre andel dödsolyckor i trafiken,
haft betydelse för att Sverige var tidigt ute
trots ökad trafikmängd, att göra med bältes-
med att prioritera säkerhet för barn. Sam-
lag, separering av gång och biltrafik, säkrare
mantaget skulle man kunna tänka sig att vi
bilar, bilbarnstolar, restriktioner mot alkohol,
får ett samhälle som, vad avser hälsorisker,
med mera, liksom att självmordfrekvensen har
präglas mer av ett "kvinnligt" förhållnings-
påverkats av till exempel restriktioner av risk-
sätt än tidigare, att både män och kvinnor
fyllda sömnmedel, antidepressiv behandling
anammar ett mer utpräglat säkerhets- och
med mera. Det är naturligtvis en mängd olika
omsorgstänkande,
36
som
har
betydelse
för
hälsoutvecklingen. Eftersom förändringar av
hälsans utveckling och dess bestämningsfaktorer
dödsrisker i olika dödsorsaker huvudsakligen
och ger en i mitt tycke mycket bra bild av
har en likartad utveckling hos bägge könen
kunskapsläget inom folkhälsovetenskaplig forsk-
(fast av olika storleksordning), är det förhål-
ning. N ä r man i sista kapitlet spekulerar om den
landen som påverkar bägge könen som ver-
framtida folkhälsan så förs ett resonemang om
kar varit mest betydelsefulla. Alltså orsaker
hur mycket medellivslängden skulle förbättras
som har med våra gemensamma livsvillkor
om vissa sjukdomsgrupper hypotetiskt kunde
att göra snarare än förändringar av köns-
elimineras som all cancer, hjärt-kärlsjukdom et-
specifika förhållanden.
cetera. M a n konstaterar att ingen sjukdoms-
Att könsskillnader i medellivslängd har
grupps försvinnande skulle ha så stor inverkan
högst påtagliga orsaker som är åtkomliga för
på medellivslängden som en social förbättring.
sociala förändringar, hoppas jag har framgått
O m dödsriskerna för hela befolkningen för åld-
av denna framställning. Det finns i mitt tycke
rarna 2 5 - 7 4 år minskade till samma nivå som
för högre tjänstemän, skulle mäns medellivs-
ingen anledning att mystifiera det faktum att
längd på 1 9 9 0 - t a l e t bli två år och fem månader
kvinnor lever längre än män med att hänvisa
längre medan kvinnornas medellivslängd skulle
till något oåtkomligt i kvinnans biologiska
bli ett år och fem månader längre. Något mot-
natur. Det ligger en stor och hittills outnyttjad
potential
i
att
förstå
varför
svarande resonemang om män hade en dödlig-
köns-
het som kvinnor finns inte, trots att rapporten
skillnader i medellivslängd uppstår, som kan
genomgående visar både köns- och klasskillna-
leda till nya perspektiv på vår kunskap om
der i olika sjukdomsgrupper. Motsvarande kan
folkhälsans bestämningsfaktorer.
sägas o m ett annat viktigt nationellt dokument
Att större jämställdhet skulle leda till högre medellivslängd är uppenbart,
o m mål för Sveriges hälsoutvecklingen (Natio-
eftersom
nella folkhälsokommittén 2 0 0 0 ) .
könsdiskriminering skördar alltför många liv
världen över bland kvinnor och barn. Även i
3.
Medellivslängden beräknas som medelåldern på
vår del av världen är ökad jämställdhet san-
alla som avled ett visst år. Den speglar därmed
nolikt en viktig förutsättning för en ökad
den årsaktuella risken att avlida i olika åldrar.
livslängd för bägge könen, men förefaller pa-
Medellivslängden utgör den statistiskt sannolika
radoxalt nog för närvarande betyda mest för
åldern som nyfödda barn skulle uppnå,
männen. Förbättrad folkhälsa kan vara ett av
dödsriskerna i respektive åldersgrupp
många argument för ett mer jämställt sam-
lika stora under hela barnets levnad, som under
hälle.
om
förblev
det aktuella året.
4.
Folkbokföring
infördes
tidigt
även
i
Dan-
T a c k till K a t a r i n a Danielsson, K a r e n Leander, Lisa
mark-Norge ( 1 7 8 0 ) och i Finland. Även i Frank-
Ö b e r g , M a r i a Wendt H ö j e r och Ingvar Lundberg
rike har man nationella uppgifter o m dödlighet
för konstruktiva synpunkter på min artikel!
från 1700-talet ( 1 7 4 0 ) , men utifrån nationella
undersökningar. Först på 1800-talet k o m
NOTER
länder
1.
J a g är läkare och specialist i socialmedicin och
folkbokföringsregister.
har arbetat inom området i 15 år.
perioder där historiska källor funnits, kan man
2.
Nationella
folkhälsorapporten
i
Europa
att
upprätta
fler
I de länder
nationella
och
tids-
konstatera att medellivslängden alltid varit hög-
(Socialstyrelsen
re bland kvinnor än bland män.
2 0 0 1 ) redovisar kunskapsläget beträffande folk-
37
5.
1 Sverige minskade dödstalen snabbare
bland
och o h ä l s a " och i den uppdaterade engelskspråki-
p o j k a r och unga m ä n , än bland flickor och kvin-
ga utgåva. D ä r finns också ytterligare referenser
n o r i slutet av 1 8 0 0 - t a l e t . Dödsrisken för flickor
till de olika utsagorna i detta och k o m m a n d e av-
var till och med något högre än för p o j k a r under
snitt (Danielsson &c Lindberg 1 9 9 6 , 2 0 0 1 ) .
några årtionden. (Så var fallet för åldersgruppen
1 0 . Totalt var barnadödligheten 1 9 8 5 i åldern
5 - 9 år
mellan 1891 o c h 1 9 1 0 , för 1 0 - 1 4 år
mellan 1 8 7 1 och 1 9 3 0 , och för 1 5 - 1 9 år mellan
var 7 0 och i Indien 4 9 per 1 0 0 0
1 8 8 1 och 1 9 1 0 . ) Spädbarnsdödligheten (det vill
6.
Secreteriat 1 9 9 8 ) .
11. I övriga Afrika och i Latinamerika har i all-
1 - 3 år har d ä r e m o t alltid varit högre bland poj-
mänhet p o j k a r en högre dödsrisk än flickor men
kar.
könsskillnaderna är mindre j ä m f ö r t med väst-
K a w a c h i s a m m a n f a t t a r kunskapsläget i sitt bok-
världen. I några länder på dessa kontinenter är
kapitel från år 2 0 0 0 . Sedan Wilkinson
dödsriskerna till och med högre bland flickor
delse
fram-
för
medellivslängden
1992
(UN Secreteriat
Medan
överdödlighet
(Wilkinson
bland flickor i tredje världen är högst bland 1 - 4 åringar så visar historiska data från Europa att
Ungefärlig
uppskattning
Nationella
utifrån
folkhälsorapporten
tabell
när överdödlighet bland flickor f ö r e k o m var de
2:2
i
tydligast i tonåren (Taubutin & Willems 1 9 9 8 ) .
(Socialstyrelsen
12. Infektioner och undernäring har ett nära sam-
2 0 0 1 ) där skillnaden i förväntat antal levnadsår,
band. De delar s a m m a bakgrundsfaktorer, för-
mellan ej facklärda arbetare och högre tjänste-
knippat med framför allt fattigdom. Infektioner
m ä n , var 2 år för män och 0 , 7 år för k v i n n o r i
o r s a k a r i sig undernäring och undernäring på-
åldersgruppen 3 5 och 8 4 år, 1 9 9 6 - 1 9 9 9 .
verkar i sin tur förmågan att b e k ä m p a infektio-
Se
o c k s å fotnot 2 .
ner. Graden av undernäring bland barn är direkt
Av världens fattiga är 7 0 procent kvinnor. Kvin-
relaterad till nivån på barnadödligheten. Risken
n o r h a r längre a r b e t s t i d e r ä n m ä n , i s y n n e r h e t
för barn med svår, medel och lätt undernäring
på l a n d s b y g d e n , d ä r k v i n n o r h a r i g e n o m s n i t t
att avlida är 8 , 4 respektive 4 , 6 samt respektive
2 0 procent längre arbetstid. Obetalt
arbete
2 , 4 gånger högre än hos välnärda barn, vilket
u t g ö r o m k r i n g två t r e d j e d e l a r av a r b e t s t i d e n
märkligt nog verkar gälla på platser med skilda
b l a n d k v i n n o r o c h en t r e d j e d e l b l a n d m ä n i
s j u k d o m s p a n o r a m a n och nivåer på barnadöd-
industriländer. M o t s v a r a n d e i u t v e c k l i n g s l ä n -
lighet (UN Secreteriat 1 9 9 8 ) . Trots detta nära
der är två t r e d j e d e l a r b l a n d k v i n n o r o c h en
samband förefaller inte könsskillnad i närings-
f j ä r d e d e l b l a n d m ä n . B l a n d de k v i n n o r s o m
tillstånd vara huvudorsaken till könsskillnad i
h a r en egen i n k o m s t så t j ä n a r k v i n n o r i m e d -
infektionsdödlighet (Pelletier 1 9 9 8 ) . Tillgång på
eltal tre f j ä r d e d e l a r av m ä n s l ö n . T v å t r e d j e -
effektiv medicinsk vård har däremot visat sig ha
delar av alla a n a l f a b e t e r är kvinnor. I medel-
viss betydelse i centrala Syd-Asien för flickors
tal i n n e h a r v ä r l d e n s k v i n n o r e n d a s t 1 0 p r o -
överdödlighet (Timaeus, Harris et al. 1 9 9 8 ) . I
cent
Bangladesh och norra Indien får p o j k a r oftare
av
procent
9.
1998).
1 9 9 2 ) , har också en del kritiska röster framförts.
F ö r aktuell kritik se M a c k e n b a c h ( 2 0 0 2 ) .
8.
barn (UN
säga under 1 års ålder) och dödligheten i åldern
förde hypotesen o m inkomstfördelningens bety-
7.
år
i Kina 8 per 1 0 0 0 barn medan den i Bangladesh
parlamentsplatserna
och
i
(UNDP
regeringsposterna
endast
6
1996,
adekvat
medicinsk
infektionsbehandling
än
1998).
flickor. Könsskillnader är dock större
Könsskillnader i d ö d s o r s a k e r i olika åldersgrup-
fande vaccinationer. I Bangladesh, norra delen av
per i Sverige beskrivs ingående i antologin " K ö n
Indien och Pakistan är det färre flickor än pojkar
38
beträf-
är
Unga k v i n n o r s o m utsätts för sexuella övergrepp
särskilt betydelsefull, eftersom mässling i denna
löper e x t r a stor risk att bli smittade, eftersom sår
del av världen är förenad med ö k a d e dödsrisker.
lätt uppstår vid påtvingade samlag.
som blir vaccinerade. Mässlingsvaccination
26
2 1 . Enligt UNICEF har till e x e m p e l 7 0 p r o c e n t av
procent högre bland p o j k a r i Sverige baserar sig
somaliska flickor aldrig h ö r t talas o m HIV. En
på ett genomsnittligt värde för åren 1 9 9 4 — 1 9 9 8 .
studie från 14 länder i Afrika o c h Sydamerika
1 4 . M e d genetisk påverkan avser m a n att p o j k a r s
s a m t Bangladesh visar att i samtliga studerade
högre nivåer av testosteron leder till att de ä r
länder visste flickor mindre än p o j k a r ( 1 5 - 1 9 år)
m e r aggressiva, risktagande och fysiskt aktiva än
o m hur m a n k a n skyddar sig m o t HIV. Överlag
flickor.
fattas elementär
13. Uppgiften
att
spädbarnsdödligheten
är
kunskap
i alltför hög
grad
bland dessa unga individer. Undersökningen är
1 5 . B e r ä k n i n g a r n a utgår från lägsta nivå för köns
refererad i UNAIDS ( 2 0 0 0 ) .
skillnader det vill säga att spädbarnsdödligheten
b ö r vara å t m i n s t o n e 10 procent högre bland poj-
2 2 . 1 9 9 7 hade 7 procent av alla barn i tredje värl-
k a r o c h att dödsrisken ä r lika stor för p o j k a r och
den förlorat en eller båda föräldrarna j ä m f ö r t
flickor i åldern 1—4 år.
med 2 procent f ö r e AIDS. I vissa a f r i k a n s k a län-
1 6 . I m å n g a länder i södra Afrika föder hälften av
der har ä n d a upp tili 11 procent av barnen drab-
alla flickor barn i åldern 1 5 - 1 9 år. I Indien och
bats. Eftersom traditionella nätverk av till e x e m -
Bangladesh är hälften av alla k v i n n o r gifta före
pel släktingar o c k s å d r a b b a s av dödsfall och
18 års ålder. Risken att avlida i s a m b a n d med
dess konsekvenser för de efterlevande, så är si-
graviditet ö k a r kraftigt ju yngre kvinnan är (upp
tuationen särskilt svår för föräldralösa barn i
till 2 0 0 gånger) (UN 1 9 9 5 ) .
17. 6 0
procent av Indiens k v i n n o r h a r
d r a b b a d e länder (UNAIDS 2 0 0 0 ) .
blodbrist
2 3 . I Henan-provinsen har sedan b ö r j a n av 1 9 9 0 - t a -
( C l a e s o n , B o s et al. 2 0 0 0 ) o c h 7 5 procent under
let tiotusentals b y b o r blivit infekterade med HIV
graviditet. Blodbrist är överlag m y c k e t vanlig
n ä r de sålt sitt blod.
bland tredje världens k v i n n o r (UN 1 9 9 5 ) .
2 4 . Siffrorna i figuren är egna bearbetningar
1 8 . I Ryssland var risken att avlida i självmord 6
av
bakgrundsmaterial ( M u r r a y &c Lopez 1 9 9 4 ) till
gånger högre bland m ä n än kvinnor i åldern 1 5 -
den o m f a t t a n d e kartläggning s o m världsbanken
2 4 år, 1 9 9 8 (Shkolnikov, M c K e e et al. 2 0 0 1 ) . I
g j o r d e av hälsan i världen
Sverige ä r självmord drygt 2 gånger vanligare
Bank 1993).
bland m ä n , 1 5 - 2 4 år, än bland j ä m n å r i g a kvin-
1 9 9 7 (The World
2 5 . I Indien ö k a d e överdödlighet bland flickor
år
n o r ( b e r ä k n a t på ett genomsnitt 1 9 9 2 - 1 9 9 8 uti-
från 11 procent 1 9 7 0 till 2 8 procent 1 9 8 0 . M o t -
från data i Nationellt centrum för suicidforsk-
svarande
ning o c h prevention av psykisk ohälsa 2 0 0 0 ) .
Bangladesh och 8 till 2 2 procent för N e p a l (UN
1 9 . Till e x e m p e l i Sydafrika beräknas AIDS orsaka en
15
till
24
procent
för
1998).
nedgång av medellivslängden på n ä r a 2 0 å r ( 4 7
2 6 . WHOS rapport, Health
å r istället för 6 6 år) (UNAIDS 8C WHO 2 0 0 1 ) .
1 9 9 7 , visar
in Europé
ingen könsuppdelad statistik. R a p p o r t e n s fokus
20. Att kunna kräva sex på sina egna villkor
försvåras av föreställningar o m kvinnan
siffror var
år på den katastrofala hälsoutvecklingen i länderna
som
från
f.d.
Sovjetunionen.
Nedgången
i
medellivslängd är betydligt större bland m ä n än
passiv m o t t a g a r e av manlig passion, att k v i n n o r
bland kvinnor vilket inte ens n ä m n s .
ä r beroende av m ä n för sin försörjning, att kvinn o r h o t a s av fysiskt våld o m m a n inte ställer
2 7 . I Ryssland ä r andelen rökare bland m ä n 6 5 pro-
upp, till direkta fysiska övergrepp (WHO 1 9 9 8 a ) .
cent i åldern 1 8 - 2 4 år, och 7 3 procent i åldern
39
2 5 - 3 4 år. Andelen bland kvinnor var 2 7 procent
i synen på samhället som medförde att samtliga
bland 1 8 - 3 4 - å r i n g a r och mycket få bland de
samhällsvetenskaper skulle k o m m a att inordnas
äldre (McKee, Bobak et al. 1 9 9 8 ) .
under sociobiologin. Dagens sociobiologer har
2 8 . Dödligheten i bröstcancer har däremot varit i det
inte så stora anspråk men det är tydligt att man
närmaste oförändrad sedan början av 1 9 8 0 - t a -
fortfarande anser att mänsklig kultur är ett re-
let (Socialstyrelsen 2 0 0 1 ) .
sultat av biologin. I nationalencyklopedin ( 1 9 9 5 )
2 9 . J a g menar inte att det inte går att fastställa vissa
skriver Staffan Ulfstrand, professor i zooekologi,
sjukdomars genetiska bakgrund eller att det finns
under avsnittet sociobiologi: "Inte minst har mo-
nedärvda sjukdomar och att den kunskapen kan
dern sociobiologi fördjupat förståelsen av den
vara användbar om man vill fånga risksläkter, be-
biologiska grundvalen för skillnader i uppträ-
driva genetisk rådgivning, behandla och införa
dande mellan kvinnor och män. Dessa framsteg
preventiva åtgärder. Det är en helt annan sak än
har kunnat tas trots att de biologiska faktorer
att framhålla genetiska orsaker till folkhälsa.
som styr mänskligt beteende skyms av många
populär-
skikt av traditionella regler och attityder; emel-
pseudovetenskapliga böcker på svenska som ut-
lertid är en av de viktigaste poängerna att just
går från sociobiologiskt tänkande är följande
dessa kulturyttringar kan förklaras i evolutions-
referenser (Barash 1 9 8 1 , Gray 1 9 9 2 , M o i r &
biologiska termer" (Statens kulturråd 1995).
Jessell 1 9 9 2 , R o b e r t & Uvnäs M o b e r g 1 9 9 4 ,
3 2 . Moderna svenska exempel på hur människans
3 0 . Exempel
på
vad
jag
menar
med
Baker 1 9 9 7 ) . Exempel på kritiska röster åter-
beteende formats av "ursamhället" är boken
finns i tidskriftens bångs
Savannliv
nan (bång
temanummer om hjär-
1 9 9 9 : 4 ) . D ä r finns en beskrivning av
konferenser som Våga tänka
kvinnligt
(Ulfstrand
1999)
som
spekulerar
kring likheter mellan människors och
andra
(Norell
svanslösa apors liv och hur ett gemensamt ur-
1 9 9 9 , R ö n n b l o m 1 9 9 9 ) . O m det bristande ve-
sprung på den afrikanska savannen kan ha sett
tenskapliga underlaget om kvinnors påstådda
ut. En förförisk och underhållande bok som är
förmåga att använda bägge hjärnhalvorna i hög-
skriven i en lätt humoristisk ton, där författaren
re grad än män (Ledberg 1 9 9 9 ) samt existensen
inte förnekar att sambanden bygger på spekula-
av en kraftigare anatomisk förbindelse mellan
tioner, men att slutsatsen ändå är att människans
hjärnhalvorna
sociala relationer förklaras bäst utifrån sitt bio-
som
kapacitet (Hamberg
kvinna
skulle
främja
simultan-
1 9 9 9 ) . Boken En
riktig
logiska ursprung. D e t är en i mitt tycke mycket
(Arrhenius 1 9 9 9 ) sammanfattar huvud-
skrämmande bok, som visar att man fortfarande
dragen av den feministiska kritiken av nutida
utifrån evolutionsbiologi kan argumentera för
biologism.
en samhällsordning och etik. Boken
3 1 . Sociobiologi är studiet av sociala
Naturlig
etik (Tullberg Sc Tullberg 1 9 9 4 ) är skriven av en
beteendens
Human
docent i evolutionär ekologi och en civilekonom.
sociobiologi är dito hos människan men termen
Den präglas av en socialdarwinistisk anda, som
evolutionära
uppkomst
hos
djur.
hörde hemma vid förra sekelskiftet.
sociobiologi enbart används även för studiet av
människan
(bland
andra
djur).
Humana
3 3 . En skarpsinnig bok som gör en
omfattande
sociobiologins fader är E . O . Wilson som utkom
analys av svagheterna i sociobiologers vetenskap-
med boken Sociobiology:
liga tänkande är Science
1975
the
(som nu ges ut som
utgåva,
Wilson
2000).
New
Synthesis
25-årsjubileums-
Wilson
menade
and
Gender
av Ruth
Bleier. Den är fortfarande i högsta grad relevant
att
trots att den är 18 år gammal (Bleier 1984).
sociobiologin skulle medföra ett paradigmskifte
3 4 . Bidragande till detta ointresse är sannolikt även
40
ett motstånd mot att uppmärksamma
ten anser jag avspeglar motsvarande brister i
makt-
folkhälsovetenskapen.
skillnader mellan könen, vilket gör att man snarare betraktar systematiska skillnader mellan
3 6 . 1 jämförelse med övriga Europa rankas medel
kvinnors och mäns liv som fria livsval och natur-
livslängd bland män i Norge på 9:e, Danmark
liga, snarare än bundna till aktuella samhällsför-
på 18:e och Finland på 19:e plats. För kvinnor
hållanden och maktstrukturer. Därtill har forsk-
kommer Norge på 9:e plats, Finland på
ning kring sjukdomars orsaker under lång tid
plats, Danmark på 2 2 : a plats. Uppgifterna avser
haft en slagsida åt mäns livsvillkor och mäns
medellivslängden 1 9 9 9 utom för Finland som
kroppar, vilket kritiserats kraftigt och uppmärk-
avser 1 9 9 8 .
sammats
både
i Sverige.
3 7 . Det finns ett etablerat forskningsfält inom yrkes-
Samtliga dessa förhållanden hänger förstås in-
medicin som handlar om betydelsen av krav,
timt samman med maktskillnader mellan kvin-
kontroll och socialt stöd i yrkeslivet och dess in-
nor och män i bland annat det medicinska
verkan på hjärt-kärlsjukdomar, men också an-
forskarsamhället, där folkhälsovetenskapen inte
nan ohälsa som till exempel muskel och ledbe-
utgör något undantag. Utanför huvudfåran har
svär. Litteraturen är omfattande, för en diskus-
det funnits forskare som lyft fram kvinnors lev-
sion om könsskillnader i arbetslivsfaktorer och
nadsvillkor och hälsa, med eller utan uttalat
hjärt-kärlsjukdom se Theorell ( 1 9 9 6 ) .
maktperspektiv
internationellt
(se
och
ll:e
Hammarströms
artikel
i
3 8 . Under
detta nummer).
3 5 . 1 nationella
1960-
och
1970-talen
ökade
mäns
medellivslängd långsammare än kvinnornas. De
folkhälsorapporten
(Socialstyrel-
dödsorsaker
som
stod
för
ökande
könsskillnaderna
och klasskillnader i olika sjukdomsgrupper i
hjärt-kärlsjukdomar
den deskriptiva delen som utgör huvudparten
alkoholrelaterade
av rapporten. M o t slutet av rapporten presen-
könsskillnaderna i dödsrisker under denna pe-
teras kunskapsläget
folkhälsans
riod finns i en avhandling av Hemström ( 1 9 9 8 ) ,
bestämningsfaktorer. M a n lyfter fram socio-
som är en av de få vetenskapliga arbeten, som
ekonomiska
beträffande
faktorers
betydelse för
hälsan,
förmedlade genom uppväxtförhållanden,
i dödsrisk
de
sen 2 0 0 1 ) redovisas genomgående både köns-
men
orsaker.
var framför
allt
även
skador
och
En
analys
av
problematiserar könsskillnader i dödlighet.
ar-
3 9 . I Sverige har det ända sen 1 9 8 8 varit vanli-
betsmiljö, livsstil, familjeekonomi m . m . , och
gare att kvinnor än att män röker (Epidemi-
något
makroförhållanden
ologiskt Centrum 2 0 0 2 ) . I Norge är det först år
som trygghetssystem, socialt kapital, sjukvård
om
2 0 0 0 som fler kvinnor än män röker. År 2 0 0 0
etcetera.
ensam-
var andelen dagligrökare bland män respektive
förälders hälsa finns o c k s å med. N å g o t resone-
kvinnor i Norge 31 respektive 3 2 procent, i Dan-
mang
om
betydelse
av
Familjesituationen,
som
köns-
mark 32 och 2 9 procent, och i Finland 2 7 och 2 0
skillnader i folkhälsa finns inte. Den enda me-
bestämningsfaktorer
till
procent (HFA 2 0 0 2 ) . Andelen rökare bland män
ning som berör detta på ett överbryggande
minskar både i Norge, Danmark och Finland.
plan är på sidan 3 2 5 där man säger " A t t kvin-
Andelen kvinnor som röker är i stort sett oför-
nor lever längre och även har en annan sjuklig-
ändrad de senaste tjugo åren i Norge och Fin-
het än män verkar ha delvis en biologisk för-
land, men minskar i Danmark (HFA 2 0 0 2 ) .
klaring, men bestäms o c k s å av rådande lev-
4 0 . I Finland dör en större andel av både kvinnor
n a d s o m s t ä n d i g h e t e r " . Bristen på mer ingående
och män i skrumplever jämfört med i Sverige
analyser av könsskillnader i folkhälsorappor-
och Norge, men en lägre andel än i EU i genom-
41
snitt. D a n m a r k har en högre andel avlidna i
DANIELSSON,
(1998)
MARIA
"Sexualitet,
skrumplever än EU, för bägge k ö n e n . I Finland
reproduktion och kvinnors h ä l s a " , Stockholms
o c h D a n m a r k ö k a r dödstalen i skrumplever o c h
kvinnohälsorapport
har så g j o r t sen 1 9 7 0 (det vill säga så långt bak i
enheten.
tiden som HFA databasen sträcker sig ). I N o r g e
DANIELSSON, MARIA & LINDBERG, GUDRUN ( 1 9 9 6 )
kapitel
13,
läns
Yrkesmedicinska
hade m a n en kraftig uppgång fram till slutet av
" S k i l l n a d e r mellan
1 9 8 0 - t a l e t , men en nedgång under första halvan
beständiga eller föränderliga", Piroska Östlin, Maria
mäns och
kvinnors ohälsa
-
av 1 9 9 0 - t a l e t , och sedan åter en uppgång. I samt-
Danielsson, Finn Diderichsen, A n n i k a H ä r e n s t a m &
liga länder följer kvinnor och m ä n s tidstrender
G u d r u n Lindberg (red.) Kön
varandra, det vill säga förändringarna ä r lika,
om
men nivån olika. M ä n h a r i samtliga dessa län-
Studentlitteratur.
der en c i r k a tre gånger högre risk att avlida i
- ( 2 0 0 1 ) " D i f f e r e n c e s Between M e n ' s a n d W o m e n ' s
skrumplever.
H e a l t h : T h e O l d and the N e w P a r a d o x " , P i r o s k a
könsskillnader
ur
och ohälsa:
ett
en
antologi
folkhälsoperspektiv,
Östlin, M a r i a Danielsson, Finn Diderichsen, A n n i k a
LITTERATUR
Härenstam
ADETUNJI, j . ( 2 0 0 0 ) " T r e n d s in U n d e r - 5 M o r t a l i t y
Inequalities
Råtes
and
H a r v a r d University Press.
Health
Organ
the HIV/AIDS E p i d e m i c " ,
En
riktig
och
andra
kvinna:
om
otrohet,
sexuella
BARASH, DAVID p. ( 1 9 8 1 ) Det
ursprung
därinne:
Female
den
övers.
utveckling,
är från
kvinnor
är
Mars,
Emanicipation.
S t o c k h o l m University.
and Gender:
a
HFA ( 2 0 0 2 ) European
of Biology
on
Pergamon
Women,
Studies
on
Difference in M o r t a l i t y " , Department
BLEIER, RUTH ( 1 9 8 4 ) Science
Its Theories
i
4.
Erik D a h l b e r g o c h G u n n i e J a c o b s s o n , L i b e r F ö r l a g .
and
Folkhälsan
HEMSTRÖM, ÖRJAN ( 1 9 9 8 ) " M a l e Susceptibility and
viskar
och
Gender
Perspective,
HAMBERG, KATARINA ( 1 9 9 9 ) " Å s i k t e r o c h v e t a n d e " ,
bang
naturens
(red.)
Swedish
från Venus, ö v e r s . S y n n ö v e O l s s o n , B r o m b e r g .
övers. M a t s
sängkammarkrig,
( 1 9 9 9 ) t e m a : H j ä r n a n , nr 4 .
mänskliga
A
GRAY, JOHN ( 1 9 9 2 ) Män
Löfgren, F o r u m .
hang
Lindberg
Health.
Socialstyrelsen 2 0 0 2 .
siffror,
Atlas.
och könsskillnad,
BAKER, ROBIN ( 1 9 9 7 ) Spermakriget:
konflikter
World
Gudrun
in
EPIDEMIOLOGISKT CENTRUM ( 2 0 0 2 )
(1999)
ARRHENIUS, SARA
hiologism
Bidl
7 8 (10).
&
Critique
health
KAWACHI, ICHIRO ( 2 0 0 0 )
for all
the
Gender
of
Sociology,
database.
" I n c o m e Inequality
and
Press.
H e a l t h " , Lisa F. B e r k m a n & Ichiro K a w a c h i (red.)
CALDWELL, J. & CALDWELL, p. ( 1 9 9 4 ) " G e n d e r and
Social
Family D i s c r i m i n a t i o n a n d the R o l e o f W o m e n " , L.
LEDBERG, ÄNDERS
C . C h e n , A. K l e i n m a n &c N . C . W a r e (red.)
funkar d e t ! " , bang
and
Social
Change
in
International
Health
O x f o r d University Press.
Epidemiology,
(1999)
"Hjärnforskning
H a r v a r d University Press.
Variation
CHENET, L., MCKEE, M. ET AL. ( 1 9 9 8 ) " A l c o h o l and
Artefact, A l c o h o l , or W h a t ? " , Lancet
Cardiovascular
MACKAY, JUDITH ( 1 9 9 4 ) Världens
Evidence
of
a
Epidemiological
Mortality
Causal
Community
in
Moscow;
Association",
Health
journal
New
grafisk
of
Health
Organ
Russian
i färg
Mortality
över
hela
(1997)
Råtes
"Huge
1984-94:
3 5 0 (9075).
hälsa
- atlas:
världens
en
hälsovård
Naturskyddsföreningen.
MACKENBACH, JOHAN p. ( 2 0 0 2 ) " I n c o m e Inequality
"Reducing
and Population H e a l t h " , BMJ 3 2 4 ( 7 3 2 8 ) .
Child M o r t a l i t y in India in the N e w M i l l e n n i u m " ,
Bull World
översikt
och sjukdomar,
5 2 (12).
CLAESON, M., BOS, E.R. ET AL. ( 2 0 0 0 )
in
så
4.
LEON, D. A., CHENET, L. ET AL.
Perspective,
-
MCKEE, M., BOBAK, M. ET AL. ( 1 9 9 8 ) " P a t t e r n s o f
78(10).
42
S m o k i n g in R u s s i a " , Tob Control
band 17, Bra böcker.
7(1).
MCKEE, MARTIN 6i SHKOLNIKOV, VLADIMIR ( 2 0 0 1 )
TAUBUTIN, DOMINIQUE & WILLEMS, MICHEL ( 1 9 9 8 )
" U n d e r s t a n d i n g the Toll o f Premature D e a t h a m o n g
"Differential
M e n in Eastern E u r o p é " , BMJ 3 2 3 ( 7 3 2 0 ) .
Adolescence: the Historical Experience o f the W e s t
MENON-SEN, KALYANI & KUMAR, A. K. SHIVA ( 2 0 0 1 )
(1750-1930)",
Women
Gender?,
in India - How
Free? How
EqualUN.
MOIR, ANNE & JESSELL, DAVID ( 1 9 9 2 )
tänker
du
manligt
eller
Brainsex:
övers.
kvinnligt?,
THE
Eva
by
Too
Young
BANK
(1993)
Sex
from
to
Die:
Birth
Genes
to
or
UN.
WORLD
i 993. lnvesting
Report
T r ä g å r d h , Almqvist & Wiksell.
Mortality
World
Development
O x f o r d University
in Health,
Press.
MURRAY, c . j . L. & LOPEZ, A. D. (red.) ( 1 9 9 4 )
Global
THEORELL, T. ( 1 9 9 6 ) " A r b e t e och h j ä r t k ä r l s j u k d o m
Comparative
Sector,
hos
Assessments
in
the
Health
G e n e v a , WHO.
NATIONELLA FOLKHÄLSOKOMMITTÉN ( 2 0 0 0 )
på
lika
villkor:
slutbetänkande/
kvinnor
och
män",
Piroska
Östlin,
Maria
Danielsson, Finn Diderichsen, A n n i k a H ä r e n s t a m &
nationella
mål
av Nationella
för
G u d r u n Lindberg (red.) Kön och ohälsa:
Hälsa
om
folkhälsan:
könsskillnader
ur
ett
en
antologi
folkhälsoperspektiv,
Studentlitteratur.
folkhälsokommittén,
Fritzes offentliga publikationer.
TIMAEUS, IAN, HARRIS, KATIE ET AL. ( 1 9 9 8 ) " C a n Use
NATIONELLT CENTRUM FÖR SUICIDFORSKNING OCH
o f Health C a r e E x p l a i n S e x Differentials in Child
PREVENTION AV PSYKISK OHÄLSA ( 2 0 0 0 )
M o r t a l i t y in Developing W o r l d ? " , Too Young to
över
självmord
i Sverige
1980-1998,
Statistik
Stockholm,
Genes
N a t i o n a l Swedish C e n t r e for Suicide R e s e a r c h and
TULLBERG,
Prevention o f M e n t a l 3 - H e a l t h .
Naturlig
NORELL, KAJSA ( 1 9 9 9 ) " P e p p a d av b i o l o g i s m " ,
bang
JAN
&
etik:
en
TULLBERG,
BIRGITTA
uppgörelse
med
Lykeion.
ULFSTRAND, STAFFAN ( 1 9 9 9 ) Savannliv:
PELLETIER, DAVID L. ( 1 9 9 8 ) " M a l n u t r i t i o n , M o r b i -
människors
dity a n d Child M o r t a l i t y in Developing C o u n t r i e s " ,
Carlsson.
to Die: Genes
or
GenderUN.
& han: födda
olika,
biologi
-
Bromberg.
( 1 9 9 5 ) The
Statistics,
-
bang
Disadvantage
4.
i sammandrag
1960
vårt
hornen
World's
djurs
och
afrikanska
urhem,
1970-1990,
Women
UN.
1 9 9 5 : Trends
and
UN.
RÖNNBLOM, MALIN ( 1 9 9 9 ) " V å g a t ä n k a kvinnligt",
SCB ( 2 0 0 2 ) Befolkningsstatistik
i
UN ( 1 9 9 1 ) The World's
ROBERT, RIGMOR & UVNÄS MOBERG, KERSTIN ( 1 9 9 4 )
Hon
(1994)
altruismen,
nr 4 .
Too Young
Die:
UN.
or Gender?,
(1998)
"The
Extent
in
and
Mortality:
Young to Die : Genes
Causes
an
of
Female
Overview",
Too
UN.
or GenderF,
- 2 0 0 1 , SCB.
-
SHKOLNIKOV, VLADIMIR, MCKEE, M. ET AL. ( 2 0 0 1 )
GenderUN.
" C h a n g e s in Life E x p e c t a n c y in Russia in the M i d -
UN SECRETERIAT ( 1 9 9 8 ) " L e v e l s and T r e n d s o f S e x
1 9 9 0 s " , The Lancet
Differentials in Infant, Child U n d e r - 5
3 5 7 (9260).
(red.)
(1998)
SHKOLNIKOV, VLADIMIR, LEON, DAVID ET AL. ( 1 9 9 8 )
T o o Young
"Educational Level and Adult Mortality in Russia:
UNAIDS ( 2 0 0 0 )
an Analysis o f R o u t i n e D a t a 1 9 7 9 to 1 9 9 4 " ,
epidemic
Science
Medicine
Social
4 7 (3).
SOCIALSTYRELSEN
(2001)
Too
Young
to Die : Genes
-]une
to
or Gender?,
Report
on
2001,
December
Socialstyrelsen.
STATENS KULTURRÅD ( 1 9 9 5 )
Gender
43
or
Mortality",
UN.
HIV/AIDS
2.000, G e n e v a .
Epidemic
Update-
2001, Geneva.
UNDP ( 1 9 9 6 ) Human
Nationalencyklopedin
: Genes
the global
UNAIDS & WHO ( 2 0 0 1 ) AIDS
Folkhälsorapport
Die
and Human
Development
Development.
Report
1995.
UNDP ( 1 9 9 8 ) Human
Human
Development
Development
UNICEF ( 2 0 0 1 )
Deaths
A
Report
to Eradicate
League
in Rich Nations,
resulted in men's increased engagement with
1997.
child care and household work during the
Poverty.
Table
of
Child
1980s and 1990s. The fact that men have ta-
Injury
ken on a more concrete responsibility for
UNICEF.
UNICEF ( 2 0 0 2 ) Young
People
and
HIV/AIDS.
child care may in turn have significance for
1999,
attitudes towards taking risks in traffic and
Unicef E n d D e c a d e D a t a b a s e s .
UNIFEM ( 2 0 0 0 ) Gender,
Training
HIV
and
Human
Rights:
the over-consumption of alcohol and smo-
A
king, both among men and in society in gene-
Manual.
U.S. DEPARTMENT OF HEALTH AND HUMAN SERVICES
ral. An overall greater impact by women's
( 1 9 9 3 ) Health
views on which societal issues should receive
United
States,
DHHS.
WALBERG, P., MCKEE, M. ET AL. ( 1 9 9 8 )
high
"Economic
priority
is
perhaps
of
even
more
Russia:
importance. For example, the relatively pro-
Paper,
early priority being given to child safety
WHO.
issues. All in all, this means that we have a
-
Executive
society where health risks are viewed from a
Change,
C r i m e , and
Mortality
Crisis in
minent position of women in society led to
R e g i o n a l A n a l y s i s " , BMJ 3 1 7 ( 7 1 5 4 ) .
WHO ( 1 9 9 8 a ) Gender
(1998b)
Health
and
in
Health:
Europé
Technical
1997:
more
Regional O f f i c e for E u r o p é , WHO.
Summary,
"feminine"
perspective
than
was
WILKINSON, R. G. ( 1 9 9 2 ) " I n c o m e Distribution and
previously the case, and that both women
Life E x p e c t a n c y " , BMJ 3 0 4 ( 6 8 2 0 ) .
and men adopt more pronounced attitudes
WILSON, EDWARD o . ( 2 0 0 0 ) Sociobiology:
Synthesis,
the
towards safety and care, which influences
New
trends in health.
H a r v a r d University Press.
This article shows that gender differences
in average life expectancy are caused by
SUMMARY
The
average
Sweden
life expectancy
of men
has rapidly approached
that
in
factors that are highly sensitive to social
of
change. There is no reason to mystify the fact
women over the past twenty years. Deaths
that
related to the consumption of alcohol and
attributing it to something inaccessible in
tobacco as well as to suicide have decreased
women's biological nature. There is a great
among both sexes. However, this means that
and still undeveloped potential in the study
women
live
longer
than
men
by
more men than women are being saved to
of how gender differences in average life
live longer lives, since these causes of death
expectancy arise/exist that can lead to new
are more common among men than women.
perspectives in our knowledge about the
Surprisingly, the relatively strong status of
determinants of public health. Improved pu-
women
blic health is one of many arguments for a
in
Swedish
society
may
be
an
important factor underlying the levelling out
more gender equal society.
of the gender differences in average life
MARIA DANIELSSON
expectancy. As women's entry into the labour
Socialmedicin
märket during the 1960s and 1970s resulted
Norrbacka
in an expansion of women's life space into
172 76 Stockholm
previously
[email protected]
male
domains,
this
has
also
44