Partnerskap i forskning, policy och
praktik för att förbättra vården för
äldre personer och deras anhöriga
Installationsföreläsning
Elizabeth Hanson, professor
Institutionen för hälso- och vårdvetenskap
Linnéuniversitetet, Kalmar
16 maj 2014
En åldrande befolkning
Sverige 2003 - 2060
14,000
12,000
10,000
5
5
15
14
8,000
8
8
15
16
9
10
15
16
80+
65-79
6,000
0-64
4,000
2,000
0
2003
2012
(Eurostat, 2013).
2015
2020
2025
2030
2035
2040
2045
2050
2055
2060
De flesta äldre bor i eget hem
• antalet platser i särskilt boende minskar stadigt
• antalet vårdplatser inom sjukvården har minskat
• hemtjänsten har en viss ökning, ges främst till ensamboende
äldre med de största behoven och som är utan familj eller
har familj på annan ort
• användningen av RUT-avdrag ökar hos äldre, främst hos
dem med högre inkomst
• 75% av all vård och stöd till äldre personer ges av anhöriga
• närmare var femte vuxen vårdar hjälper eller stödjer en
närstående
1,3 miljoner invånare, varav 900 000
förvärvsarbetande.
(Socialstyrelsen, 2012; 2013; 2014)
Var fjärde äldre, 65+ ger hjälp, stöd
och vård till en närstående
•
•
närmare hälften av dem hjälper, stödjer och vårdar sin partner
och var femte en föräldrar
majoriten av dem minst en gång i veckan, var tredje mer än 10
timmar i veckan och var fjärde över 80 år mer än 30 tim/vecka.
Den hjälp, stöd och vård som de ger utgörs av:
- praktisk hjälp, aktiviteter i det dagliga livet (67%)
- umgänge, stimulans och förströelse (66%)
- hjälp med kontakter med vård och omsorg (46%)
- tillsyn (42%)
- personlig vård (24%)
- ekonomiskt stöd (19%).
(Socialstyrelsen, 2012)
En tredjedel av yrkesverksamma vuxna (45-64 år)
ger hjälp, stöd och vård till en närstående
•
•
•
två tredjedelar ger hjälp, stöd och vård till sina föräldrar
majoriteten av dem minst en gång/vecka, var sjunde mer än
10 timmar/vecka
var tionde yrkesverksam har minskat sin arbetstid och var
tjugonde har slutat arbeta helt på grund av vårdandet.
Den hjälp, stöd och vård som de ger utgörs av:
-
praktisk hjälp med aktiviteter i det dagliga livet (75%)
umgänge, stimulans och förströelse (72%)
hjälp med kontakter med vård och omsorg (54%)
tillsyn (54%)
personlig vård (28%)
ekonomiskt stöd (26%)
(Socialstyrelsen, 2012)
Hälsa och livskvalitet
• nio av tio anhöriga tycker att det känns bra att ge
vård, hjälp och stöd
• en av åtta tycker att det ofta eller alltid känns
krävande
• ju mer omsorg desto mer påverkas livskvaliteten
• risken för ohälsa ökar i förhållande till
omfattningen.
(Socialstyrelsen, 2012)
Anhörigas hälsa påverkas av:
•
Anhörigas föreställning om anhörigskapet
– meningsfullt eller som en plikt
– ”andra som jag” eller om ”ensam och isolerad”.
•
Anhörigas upplevelse av ömsesidighet och beredskap att ta
emot hjälp
–
i familjerelationer
–
i relation med vård- och omsorgspersonal.
•
Om lämpliga stödinsatser finns tillgängliga.
(Erlingsson, Magnusson & Hanson, 2010; 2012)
Partnerskapsmodellen
• att betrakta erfarna anhöriga som experter
på sin egen individuella vårdsituation
• se anhöriga, äldre och praktiker som ”coexperter”: att sammanföra den lokala
kunskapen hos äldre och anhöriga med den
beprövade erfarenheten hos praktiker.
(Nolan et al ,1996; 2001; Hanson et al, 2008).
Stödja anhörigas ”transition” från
novis till expert genom att:
•
tillhandahålla lämplig information, utbildning och
stöd
•
ta hänsyn till relationen mellan anhöriga och den
äldre närstående
•
fokusera på tillfredsställelsen i vårdandet
•
beakta att anhörigas behov varierar mellan olika
personer och att de också förändras under
sjukdoms-/ funktionshinderprocessen
(Nolan et al 1996; 2001; Hanson et al, 2008)
ACTION
Assisting Carers using Telematics Interventions to meet Older people’s Needs
(Hanson et al 1999; 2007; 2011a)
ACTION-komponenterna
ACTIONprogram
+
+
ACTIONstation
(Magnusson, Hanson & Nolan, 2005)
ACTION
call centre
+
+
Stöd och
utbildning
ACTION designmodell
Designfaser
Användarnas
behov
Utveckling
Verifikation
Fälttestning I
Förfining
Fälttestning II
Deltagare
Anhörigvårdare
Personal
Anhörigvårdare
Personal
Anhörigvårdare
Personal
Anhörigvårdare
Personal
Äldre personer
Anhörigvårdare
Personal
Anhörigvårdare
Personal
Äldre personer
Metoder
Fokusgruppsintervjuer
Frågeformulär
Användargrupper
“User trials”
Intervjuer
Intervjuer
Fokusgruppsintervjuer
Frågeformulär
Fältanteckningar
Intervjuer
Användar-grupper
“User trials”
Intervjuer
Fokusgruppsintervjuer
Frågeformulär
Fältanteckningar
Kostnadsdata
ACTION
Ver. 1
Ver. 2
Ver. 3
Ver. 4
Program
Program
Bildtelefon
Utbildning
Program
Bildtelefon
Utbildning
(Magnusson & Hanson, 2012)
Program
Bildtelefon
Utbildning
Prototyp
Resultat
Studie
Ver. 5
EU-projektet ACTION
Program
Bildtelefon
Utbildning
Call centre
Program
Bildtelefon
Utbildning
Call centre
Anhörigstödstjänst
Svenska ACTION-projektet
Ökad livskvalitet
De äldre närstående och anhöriga:
•
•
•
•
•
känner sig mindre isolerade
utvecklar informella stödnätverk med andra familjer
mera delaktiga i informationssamhället
ökad samvaro och meningsfullhet i parrelationen
går bra att använda ny teknik när den är enkel att
förstå, använda och till direkt nytta.
Anhöriga:
•
•
•
känner sig mer säkra och kompetenta i sin vårdarroll
känner sig tryggare med ökat självförtroende
får ökad kontroll över den egna situationen.
(Hanson & Clarke, 2000; Magnusson et al, 2005; Hanson et al, 2011a)
Ökad arbetstillfredsställelse – minskade kostnader
Personalen
•
•
upplever en ökad arbetstillfredställelse
ser stora möjligheter till framtida utveckling.
Sänkta vård- och omsorgsutgifter
•
•
•
genomsnittlig besparing på 96.000 kr/familj/år
beräkningar gjorda av erfarna biståndsbedömare och
bekräftade av de medverkande familjerna
minskat behov av hemtjänst och särskilt boende.
(Magnusson & Hanson, 2005; Magnusson & Hanson, 2012)
Nationellt kompetenscentrum anhöriga
Nka:s verksamhetsidé är att skapa och ”bygga på”
möten mellan olika kunskaps- och
erfarenhetsformer som:
•
förstahandserfarenheter hos anhöriga, brukare och
deras organisationer
•
praktisk erfarenhet hos personal inom anhörigstöd
och vård och omsorg
•
organisatorisk- och policyerfarenhet hos
beslutsfattare
•
vetenskaplig kunskap och metodkunskap hos
forskare och FoU-arbetare.
(Magnusson, Hanson & Gough, 2009)
Arbetssätt
1.
2.
3.
4.
5.
Etablera lättillgängliga kunskapskällor
Kunskapsspridning och konsultation
Blandade lärande nätverk
Samverkansstudier och projekt
Internationella kontakter
(Magnusson, Hanson & Gough, 2009)
Blandade Lärande Nätverk - BLN
(Hanson, et al, 2011b; Hanson & Magnusson, 2013a.)
Preliminära resultat
Delaktighet och medvetenhet
•
•
•
anhöriga känner sig som jämbördiga medlemmar
ökad insikt om att stöd till anhöriga är en samhällsfråga
de blandade lärande nätverken blivit utvecklingsråd.
Utveckling av stödet
•
•
•
•
•
översyn av befintligt stöd och formulering av strategi
utvecklat kvaliteten i dagvården och växelvården
införande av personligt ombud för anhöriga
information om anhörigstöd redan på sjukhuset
kommunens bolag arbetar med stöd till
förvärvsarbetande anhöriga.
(Hanson & Magnusson, 2013b)
Framtida forskning
•
vidareutveckla forskning och kunskapstransformation om
anhörigfrågor inom Nka, Linnéuniversitetet
•
arbeta tillsammans för att skapa integrerad vård och omsorg
för äldre och deras anhöriga baserad på partnerskap och
användning av modern teknik – i linje med Horizon 2020
•
strategisk samverkan med internationella partners för högre
utbildning och skapa internationella blandade lärande nätverk
•
mål på lång sikt är att etablera ett internationellt virtuellt
”centre of excellence” - äldre personer och deras anhöriga :
• gemensamt forskningsprogram och forskningsprojekt
• gemensamma forskarkurser, gemensamma doktorandoch postdoktorstipendier och handledning.
Referenser
Erlingsson, C., Magnusson, L. & Hanson, E. (2012). Family Caregivers’ Health in connection with providing care,
Qualitative Health Research Journal, 22(5), 640-655.
Erlingsson, C., Magnusson, L. & Hanson, E. (2010). Anhörigvårdares hälsa . Kunskapsöversikt 2010:3. Nationellt
kompetenscentrum Anhöriga, Kalmar.
Eurostat (2013) http://epp.eurostat.ec.europa.eu/statistics_explained/index.php/
Population_structure_and_ageing
Hanson, E. J., Tetley, J. & Clarke, A. (1999). A multimedia intervention to support family caregivers. The Gerontologist,
39(6), 736-741.
Hanson, E. J., & Clarke, A. (2000). The role of telematics in assisting family carers and frail older people at home. Health
and Social Care in the Community, 8(2): 232-241.
Hanson, E., Magnusson, L., Arvidsson, H., Klaesson A., Keady, J., & Nolan, M. (2007). Working together with persons
with early stage dementia and their family members to design a user-friendly technology based support service,
Dementia, 6(3), 411-434.
Hanson, E. et al. (2008). Teori inom anhörigvård & anhörigstöd. En översikt. Högskolan i Borås, ÄldreVäst Sjuhärad
FoU enhet, Borås.
Hanson, E., Magnusson, L., Svensson, P., Arvevik, F., Arvidsson, H., Claesson, A. & Nolan, M. (2011a). The ACTION
service. Experiences of user involvement within research and development work within care for older people, In:
(Ed). Rönnmark, L. Brukarmedverkan I forskning och utvecklingsarbete inom Hälso-och Sjukvård och Social
Omsorg, Rapport nr. 18, Högskolan i Borås, Borås.
Hanson, E., Magnusson, L. & Sennemark, E. (2011b). Blended Learning Networks Supported by Information and
Communication Technology: An Intervention for Knowledge Transformation Within Family Care of Older People,
The Gerontologist, 51 (4): 561-570.
Referenser forts.
Hanson, E. & Magnusson, L. (2013a). Slutrapport för Vinnvård, ACTION-arbete I partnerskap för ökad vård och
omsorgskvalitet, Linné Universitet, Kalmar.
Hanson, E. & Magnusson, L. (2013b). Partnership working to create evidence based practice within family care, lecture, 19th.
September, 2013 Borås, Research Course: User Involvement in praxis, research and development work, Nka, Lnu,
Högskolan i Borås, Karlstads universitetet, Hälso-Högskolan i Jönköping, Högskolan i Hedmark, Sheffields universitetet.
Hanson, E. et al. (Under preparation). Blended learning networks to influence policy and practice within family care support,
Health & Social Care in the Community.
Magnusson, L., Hanson, E., & Nolan, M. (2005). The impact of information and communication technology on family carers of
older people and professionals in Sweden, Ageing and Society, 25(5), 693-714.
Magnusson, L., & Hanson, E. (2005). Supporting frail older people and their family carers living at home using Information
and Communication Technology: A Swedish case study cost analysis, Journal of Advanced Nursing, 51(6), 645-657
Magnusson L, Hanson E, Gough R. (2009). Ett centrum för samlad kompetens. Äldreomsorg, 3/2009.
Magnusson, L. & Hanson, E. (2012). Partnership working: the key to the AT- technology transfer process of the ACTION
service, Technology and Disability, 24, 219-232.
Nolan, M., Grant, G. & Keady, J. (1996). Understanding Family Care, Open University Press, Buckingham.
Nolan, M., Davies, S. & Grant. G. (eds). (2001). Working with older people and their families, Open University Press,
Buckingham.
Socialstyrelsen, (2012). Anhöriga som ger omsorg till närstående Omfattning och konsekvenser, Socialstyrelsen, Stockholm.
Socialstyrelsen, (2013). Samordnad vård och omsorg om de mest sjuka äldre-en redovisning av arbetsläget hösten 2013,
Socialstyrelsen, Stockholm.
Socialstyrelsen, (2014). Äldre & personer med funktionsnedsättning år 2013-Viss kommunala insatser enligt socialtjänstlagen,
Socialstyrelsen, Stockholm.
För mer information
Elizabeth Hanson
• E-post: [email protected]
• Telefonnummer: +46480418022
• Webbadress: www.anhoriga.se
