Psykosociala arbetsmiljöfaktorer och depressiva symtom över

Psykosociala arbetsmiljöfaktorer och
depressiva symtom över arbetslivet
-trajektorier, samband och livsstadier
Linda Magnusson Hanson
Med dr, Docent, Forskare
Enheten för epidemiologi, Stressforskningsinstitutet, Stockholms universitet
Medverkande: Hugo Westerlund, Paraskevi Peristera,
Julia Åhlin, Sandra Blomqvist mfl
Global förekomst av depression
Ferrari et al. Global variation in the prevalence and incidence of MDD. Psychological Medicine (2013), 43, 471–481.
Arbetsmiljö och depression
Vetenskapligt underlag Arbetsrelaterad faktor
Måttligt starkt
Kontroll, spänt arbete, mobbning
Begränsat
Krav, passivt arbete, pressat arbete, obalans anstränging och
belöning, lågt stöd, ogynnsamt socialt klimat, rättvisa
(procedural, relational), konflikter, liten möjlighet till
utveckling, osäkerhet i anställningen, arbetsveckans längd
(kvinnor)
Otillräckligt
Flera olika typer av krav, känslomässiga krav, rättvisa
(distributive), hot, våld, växlande arbetstid, arbetsveckans
längd (män), fysiskt krävande arbete, bekämpningsmedel,
lösningsmedel, tungmetaller
Statens Beredning för Medicinsk Utvärdering. Arbetsmiljöns betydelse för symtom på depression och utmattning. En
systematisk litteraturöversikt. 2014
Arbetsmiljö – psykisk ohälsa
& fysiska symtom
SBU har även funnit begränsat
eller måttligt starkt
vetenskapligt underlag för
samband mellan arbetsfaktorer
såsom krav, kontroll, spänt
arbete, social stöd och
relaterade besvär såsom
utmattning, sömnbesvär och
besvär från rygg/nacke/övre
rörelseapparaten.
Begränsningar i tidigare forskning
Begränsningar i tidigare forskning
Vikten av återhämtning
Betydelsen av sömn
WD06
0.80*
WD08
0.01
0.80*
0.01
WD10
0.79*
0.01
0.01
0.01
WD12
0.01
0.34*
0.02*
0.42*
DS06
0.83*
DS08
0.84*
DS10
0.57*
0.65*
DP08
DS12
0.02*
0.04*
0.04*
0.04*
0.14*
0.82*
0.02*
0.02*
DP06
0.02*
0.02*
0.14*
0.63*
DP10
0.14*
0.64*
DP12
Figure 4A: Standardized structural coefficients for the mediation model of work demands sleep
disturbances, and depression. Note: WD: work demands; DS: disturbed sleep; DP: depression;
indirect;
direct;
both Direct & Indirect
Magnusson Hanson LL, Chungkham HS, Akerstedt T, Westerlund H. The Role of Sleep Disturbances in the Longitudinal Relationship Between
Psychosocial Working Conditions, Measured by Work Demands and Support, and Depression. SLEEP 37(12):1977-1985
Arbete-privatliv
• Obetalt arbete t.ex. hushållsarbete, vård av
barn/anhöriga
• Kan bidra till en hög total arbetsbörda
Syfte
• Identifiera grupper med olika utveckling av
psykosocial arbetsmiljö (krav, kontroll, stöd,
arbetstid/total arbetsbörda) över en del av
arbetslivet
• Studera om olika utveckling över tid predicerar
depressiva symptom
Den svenska longitudinella studien
om sociala förhållanden, arbetsmiljö
och hälsa (SLOSH)
Förekomst av depression i olika
åldersgrupper
Ferrari AJ, Charlson FJ, Norman RE, Flaxman AD, Patten SB, et al. (2013)
The Epidemiological Modelling of Major Depressive Disorder: Application for the Global Burden of Disease Study 2010. PLoS ONE 8(7): e69637
Psykisk ohälsa över livsloppet
Syfte
• Identifiera grupper med olika utveckling av
depressiva symptom över en del av arbetslivet
• Studera om olika utveckling
över tid prediceras av
psykosociala arbetsmiljöfaktorer
• Undersöka betydelse av olika livskeden
Arbetsmiljö psykisk och fysisk hälsa
Syfte
• Studera om psykosocial arbetsmiljö predicerar även
andra psykiska och fysiska symtom som
sömnproblem, värk, matsmältningsbesvär
WD06/
WS06
WD08/
WS08
WD10/
WS10
WD12/
WS12
DS06
DS08
DS10
DS12
DP06
DP08
DP10
DP12
Figure 1: Longitudinal mediation models of work demands/workplace support, disturbed sleep,
and depressive symptoms. Note:
paths for the overall indirect effect;
paths for the
overall direct effect; WD: work demands; WS: workplace support; DS: disturbed sleep; DP:
depressive symptoms.
Betydelse för forskning och praktik
• Tydligare slutsatser om och hur vissa psykosociala
arbetsmiljöfaktorer är relaterade till psykisk ohälsa
• Mer kunskap om relationen till problem förenat
med hög funktionsnedsättning
• Mer kunskap om speciella riskgrupper
• Bättre underlag för utformning av interventioner
• Bättre underlag för systematiskt arbetsmiljöarbete
Kontakt
Linda Magnusson Hanson
Enheten för Epidemiologi
Stressforskningsinstitutet
Stockholms universitet
106 91 Stockholm
[email protected], 08-55378916