Gymnasiearbetet Marie Carlsson PL4

advertisement
2015
Energitillskott
Praktiskt arbete av den optimala sportdrycken
Platengymnasiet
Program: Natur
Författare: Marie Carlsson
Klass: PL4
Handledare: Eva Norberg
Abstract
The aim of this practical work is to improve my athletic performance. I wanted to be
more ready during workouts when I was already there. Therefore I started this project. I
decided to find out which of the sports drinks Vitargo, UmaraSports and Dextro Energy
was the most optimal. In my project I did different tests to test my blood sugar levels. To
find out which one was the fastest, gave the most energy with minimum volume, but still
not a problem for the stomach. I used the blood glucose meter to measure my blood
sugar value, and scientific studies that include the topic. Everything resulted in a lot of
different measurements and testings to be able to compare between brands.
The tests did not show sufficient results so that I could designate who was the winner
of the best sports drink. But I have been able to estimate the values in a way so that I
could draw different conclusions. I have found much of my conclusions on the
theoretical bit that I have done in my work. Vitargo is the sports drink with the lowest
osmolality and Dextro is the one with the highest. Compared to most monosaccharide
and disaccharide solutions a mixture of maltodextrin and fructose has the best
absorption values out of any sports drinks. However, vitargo dominates with its starch
where the absorption is high and the osmolality is low. According to my tests, the
different brands are very similar and close together when it comes to the blood sugar
levels during training. When using Dextro sports drink my blood sugar top was shorter
than when I was using Vitargo, that seems to keep the blood sugar high longer.
Innehållsförteckning
1
2
INLEDNING................................................................................................................. 4
1.1
BAKGRUND ...................................................................................................................... 4
1.2
SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR SAMT AVGRÄNSNING ............................................................... 5
1.3
MATERIAL OCH METOD ...................................................................................................... 6
GENOMFÖRANDE OCH RESULTAT ................................................................................. 7
2.1 PRAKTISKA DELEN, FRÅN BÖRJAN TILL SLUT ............................................................................. 7
2.2 TEORETISKA DELEN, FRÅN BÖRJAN TILL SLUT ......................................................................... 11
2.3 RESULTAT........................................................................... ERROR! BOOKMARK NOT DEFINED.
3
DISKUSSION ............................................................................................................. 19
4
REFERENSLISTA ........................................................................................................ 23
5
BILAGOR .................................................................................................................. 25
1 Inledning
1.1 Bakgrund
Jag går naturlinjen på rikstriathlongymnasiet och har med det här projektet en strävan
att förbättra min prestation som elit triathlet. Då jag fokuserar på att få ut det bästa
möjliga under varje träningspass, kommer jag gräva mig djupare i kemins och biologins
teorier.
Jag ställde mig frågan om vad som skulle göra mig bättre i min satsning. Jag vill
utvecklas tekniskt, mentalt och fysiskt. Vad ska jag göra för att det ska hända? Jag måste
vara kvickare, mer redo på passen och orka längre. Visserligen finns det många faktorer
som bör räknas in som spelar stor roll. Såsom att återhämtningen passet innan påverkar
passet efter, hur jag sovit senaste nätterna och hur mycket stress som påverkat mitt
psyke. Men väljer att ta gränsen vid vad jag kan göra bättre på passet när jag väl är på
plats.
Då slog det mig, det finns många där ute som testar olika knep. Sportdryck är något
jag ofta kör med på tävlingar och hårda läger, då jag vet att glykogenlagren oftast inte
räcker till när ”väggen börjar närma sig”. Men vilken av sportdryckerna är bäst? Eller är
alla lika bra?
4
1.2 Syfte och frågeställningar samt avgränsning
Jag vill ta reda på vad det är i sportdryckerna som gör att man orkar det där lilla extra.
Där av mitt projektarbete där jag gör olika tester av blodsockernivåer. För att få reda på
vilken som är snabbast, ger mest energi med minsta volym, men ändå inte är ett
problem för magen. Men också hur länge varje sportdryck vars innehåll verkar. I själva
projektet ska jag testa 3 olika sportdrycker gjorda av tre olika fabrikörer. De tre nämnda
sportdryckerna ska testas i min träning och jag ska utse en vinnare som det mest
optimala energitillskottet som är för ett längre distanspass.
Jag har fördjupat mig i tre olika grenar av energitillskott; fruktos, stärkelse och en
blandning mellan dextros/sackaros. Då jag sedan tidigare vet att kroppen snabbast tar
upp flytande dryck mer än fast mat gäller det nu att ta reda på vilken utav Dextro,
UmaraSports och Vitargos pulver blandat med vatten som är bäst för mig. Fokus
kommer ligga på vad teorin säger och där i jämförelse med mina egna uppmätta värden
se likheter och skillnader samt diskutera egna slutsatser av vad värdena visar.
Frågeställningar:
o Hur ska blodsockermätningarna gå till?
o Vilken/vilka sockerarter i vattenlösning (sportdryck) ger mest energi under
längre tid?
o När kommer blodsockertoppen att infinnas?
o Har insulinet någon inverkan på blodsockret efter att sportdryck intas?
o Vilken sportdryck är den mest optimala för distanspasset?
5
1.3 Material och metod
Jag har valt att använda en utav beurers blodsockermätare för att testa och få reda på
min blodsockernivåförändring under ett träningspass. För beställning av mätaren
använde jag mig av internet och fick upp en sida som verkade tillförlitlig och hade andra
mätare att välja på. Till den teoretiska biten har jag sökt mycket på internethemsidor,
artiklar och tidigare mätningar av fabrikörerna. En blodsockermätare mäter alltså i
millimol per liter (mmol/L), där värdet är just nivån av blodsocker (glukos) i blodet. Då
sportdryckspulver innehåller energi i form av socker passar denna metod bäst in. För att
ta reda på vilken av sportdryckerna som hjälper till mest med energiintaget från
munhålan till de arbetande cellerna kommer jag ta ett antal tester med hjälp av
blodsockermätaren.
Material:
o Beurer medical blodsockermätare
o Beurer stickpenna
o Beurer medical lansetter
o Beurer medical teststickor
o Vitargo +electrolyte pulver
o DEXTRO Sport Nutrition pulver
o UmaraSports pulver
o Vattenflaska + vatten (behållare)
o Papper (för att stoppa blodet från att helt koagulera)
o Testcykel (stillastående spinningcykel)
o Pulsklocka (för att veta vilken intensitet jag ligger på)
6
2 GENOMFÖRANDE OCH RESULTAT
Här kommer jag gå igenom själva arbetets gång genom att dela in genomförandets del i
ytterligare två delat, samt en resultat del. De två delarna kommer beskriva hur den
praktiska biten av arbetet gått till och den teoretiska.
2.1 PRAKTISKA DELEN, FRÅN BÖRJAN TILL SLUT
Jag vill alltså ta reda på vilken sportdryck som är den mest optimala för den träning jag
själv
bedriver
under
grundträningsperioden.
För
att
definiera
ordet
grundträningsperiod behöver ni förstå att det är utövad träning som bedrivs under
vinterhalvåret. Där man lägger in långa distanspass med inslag av långa
tröskelintervaller.
Att gå över tröskelpulsen sliter på kroppen, samtidigt som man förbereder sig för
tävlingssäsong (högre farter). Att ligga under tröskelpulsen sliter inte alls lika mycket på
kroppen och förbereder för nedbrytning som resulterar i att cellerna tar upp mer socker
och producerar mer energi. Eftersom att det krävs långa 3-4h distanspass behöver man
fylla på med energi, där av sportdrycken.
Då triathlon innebär tre grenar (simning, cykel och löpning) funderade jag på hur, var
och när jag skulle göra mätningarna. Då jag omger mig med triathleter var det bara att
fråga i vilken gren som vi förbrukar sportdryck mest. Den klassiska simningen kom vi
överens om att det bara går åt vatten. Från ett tävlingsperspektiv dricker man inget
under simningsmomentet. Under löpningen får man inte heller i sig särskilt mycket
sportdryck. En skvätt vatten som halvt prickar munnen från vätskestationerna. Därför
valde jag att inte testa några sportdrycker under de två grenarna, då jag inte kan få ut
något av det. Därför blev det full testning på cykeln och på det sättet kunde jag också
sätta mer fokus på hur blodsockermätningen skulle gå till.
Att testa mitt blodsockervärde genom att sticka hål på fingret, ta fram en mätsticka
sekunderna innan själva testningen, samtidigt som jag körde i tröskelfart var inte det
mest optimala att göra. Mätstickorna får inte vara för länge ute i luften, inte heller
toppen på stickorna får nuddas med svettiga fingrar och det är mycket svårt att hålla
bloddroppen på plats under testningens gång. Dessutom tog själva proceduren 30
7
sekunder att genomföra var fjärde minut. Pulsen hann under den tiden sänkas med
många slag och då skulle resultaten inte vara tillförlitliga. För att kunna genomföra
testerna fick jag göra det på en spinningcykel i farten under tröskeln, alltså
medelintensiv distansträning.
Kommande punkter handlar om hur själva testningen genomfördes och hur det kommer
sig att jag just valde att gör dem på det sättet:

Från 2,5h till 4,5h innan själva teststarten tog jag min sista matbit. Jag ville göra
testerna med så lite påverkan av annan energikälla som möjligt. Då det är ett så
ganska stort hopp mellan tiderna när jag åt och då jag startade testningen tänkte jag
mig kunna jämföra tidsskillnaden på hur testernas kurvor varierar mellan de olika
sportdryckstesterna.
För att kunna jämföra ytterligare valde jag att äta olika maträtter innan
själva testningen. Då det inte bara är en sorts maträtt jag vill lägga grunden av dessa
tester på och att det dessutom inte skulle fungera på annat sätt då jag äter lunchen i
skolan. Jag har loggat hur lång tid innan jag ätit och vad jag har ätit.

Starttiden av testningen var efter 20 minuter in på passet. Då kroppen kommit igång
tillräckligt och då förhoppningsvis musklerna också kommit igång och den förbrukar
energi i samma takt, konstant under resterande minuter av testet. Och att det
förhoppningsvis inte blir någon chockerande olikhet då testerna inte blir tillförlitliga.
Förberedelserna jag behövde göra innan testningarna var att blanda sportdryckerna
efter önskat vätskeintag. Jag valde att använda 2dl vätska till det liknande
rekommenderande intaget från leverantören. Och på det sättet få i mig lösningen
snabbare än 10-15 sekunder så att det inte påverkar tillförlitligheten och att det inte
heller är för lite sockerintag för blodsockermätaren att uppfatta, eller kroppen för
den delen.

Självaste proceduren gick till så att jag förberedde med papper, blodsockermätare,
stickpenna med ny lansett, och snabb åtkomst till teststickorna samt sportdrycken.
För att ha koll på tiden mellan de olika provtagningarna och även ha koll på vilken av
8
fartzonerna jag låg på i puls hade jag en pulsklocka (medelintensiv distanstränings
puls zon).
1. Efter 20 minuter gjordes första stickningen och blodsockermätningen. Och
precis därefter intog jag sportdrycken för att få ett första värde helt oberoende
av någon form av energi.
2. Följt av 5,6 eller 7 minuter då andra mätningen gjordes.
3. Efter den andra mätningen valde jag skillnaden på 4 minuter mellan tredje,
fjärde, … osv.
Varför jag valde att ta den andra efter just 5,6 eller 7 minuter var för att få
mätningarna utspridda under intervallet och därför kunna jämföra mer i
slutändan och för att få någon typ av kurva i diagramform. Hade jag valt samma
tidsintervall hade kanske någon sportdryck toppat sin kurva där jag inte hade
testat blodsockervärdet.

Då har vi kommit till punkten där jag ska berätta varför jag valde att göra testerna på
det sättet jag gjorde. Jag ville alltså ta reda på vilka/vilken sockerart som var den bäst
anpassade i dessa olika sockerartsblandningar. Det första som jag ville ta reda på var
den så kallade ”sockerkicken”. Så jag började testa mig fram och med hypotesen att
den verkar mellan 10-20 minuter efter sockerintaget stämde delvis överens med vad
jag trodde. Jag hade alltså hoppats på att få en kurva då blodsockervärdet först
stegrade och efter några minuter sänktes. Därifrån även se hur länge denna höjning
varade med hjälp av fler olika tester i olika tidsintervall.
Hade jag tagit ett mätvärde varje minut hade inte testningen blivit tillförlitlig, då
det är väldigt svårt att cykla regelbundet och göra proceduren om och om igen. Där av
4 minuters intervall. När distanspassen väl är igång och jag kör mellan 3-4h behövs
alltså energi för att inte bryta ner musklerna mer än planerat. Definitionen av den
”bästa sportdrycken” för mig är alltså där mest energi får plats i minst vätska. För att
får ut mer av träningspasset. Jag ville ta reda på om den bredaste kurvan också är den
med mest energi, vilket är en utav teorierna jag hade.
9
 Den övre bilden representerar
en sportdryck där man behöver
dricka oftare.
Bilaga 1.
 Den undre bilden visar en
sportdryck där man dricker
mer sällan.
Bilaga 2.
För att inte försöka påverka blodtesterna negativt så väntade jag med att göra
sammanställningarna och slutsatserna tills jag var klar med alla blodsockermätningar.
Fram tills jag var färdig med alla tester så började jag gå igenom de resultat jag fått fram.
Placeboeffekten sägs vara ett fenomen där hjärnan reagerar på något som i själva verket
inte existerar. Jag ville vara så medveten som möjligt av just ingenting när mätningarna
genomfördes så att jag inte skulle påverkas av placebotänket.
10
2.2 TEORETISKA BITEN, FRÅN BÖRJAN TILL SLUT
För att fortsätta i samma riktning i arbetets gång ska jag nu berätta om vad jag luskat
fram på internet och vad jag hittat i innehållsförteckningarna av dem olika
sportdryckerna. Till en början skrev jag upp alla ingredienserna på ett Excel ark och
började jämföra vad som ”fanns i den ena men inte i den andra”-metoden. Jag märkte
snabbt att det fanns många ämnen som inkluderades i alla sportdryckspulvren. Då jag
skulle göra ett praktiskt arbete på själva sockerintaget kändes det mest relevant att göra
en inriktning på de olika sockerarterna.
Jag valde då alltså att göra dessa tester på tre olika fabrikörer, vars sockerarter är en
blandning av maltodextrin, sackaros, fruktos, sackaros och Vitargo-kolhydraten i de
olika pulvren.
Sockerarter
Som tidigare nämnts vill jag lägga fokus på sportdryckspulver av fyra sockerarter. Det
finns alltså olika sockerarter. Nedan har jag sammanställt en lista på de 7 stycken olika
naturliga sockerarterna som Olle Sundberg tar upp på Hälsosidorna (2015).
Monosackarider:



Glukos
Fruktos
(Galaktos
C6H12O6 – grundlig molekylstruktur, dextros i pulverformat.
Levern omvandlar fruktos till glukos.
Finns i mjölken).
Disackarider:



Sackaros
(Laktos
Maltos
= glukos + fruktos
= glukos + galaktos)
= glukos + glukos
Polysackarider:

Stärkelse
= sammanfogade glukosmolekyler – I detta fall, Vitargo.
11
Matodextrin är en kolhydrat som man utvinner från stärkelse. UmaraSports
sockerblandning består av just maltodextrin och fruktos.
På Hälsosidorna listar man även att polysackarider och disackarider spjälkas till
monosackarider av kroppens olika enzymer för att tarmen ska kunna ta upp energin och
även tas vidare av blodet. Monosackarider går alltså direkt ut i kroppen utan spjälkning,
samtidigt som de andra större peptidkedjorna ta en längre väg med spjälkning och
därmed längre tid.
Glykogen, nedbrytning och insulin
Följande stycke är hämtat från (Viktigalistan 2005) där Maria E skriver att
monosackarider innehåller 5-6 stycken kolatomer, disackarider har då 10-12 stycken
kolatomer och polysackarider har hundratals kolatomer, 100-2500 stycken. Stärkelse
bryts ner till maltos (maltsocker) i saliven och till glukos (druvsocker) i tarmen.
Glykogen är något man kallar glykogenreserven som har sin lagringsenergi på 12001600kcal i levern, vilket är många glukosmolekyler som sitter ihop. Skillnaden mellan
stärkelse och glykogen är att bindningarna är annorlunda.
Det är levern som läser av blodsockerkoncentrationen ute i blodet och reglerar på så
vis denna koncentration genom ta upp eller frigöra glukos. Levern lagrar i sig 50-70g
kolhydrater. Alltså 4kcal x 70(g) = 280kcal.
”Fruktsocker, som är en mycket enkel kolhydrat som är mycket lik druvsocker,
faktiskt kräver längre nedbrytnings tid än vanligt socker (sackaros) som är sammansatt
av fruktos och glukos.” förklarar man på Viktigalistans internetsida.
Bildas det mycket blodsocker kommer insulinhalten att öka i bukspottkörteln.
Blodsockret sjunker då insulinhalten ökar. Där insulinet även ser till att glukos går in i
muskulatur och lever. Levern reagerar på att koncentrationen är sänkt och skickar ut
mer glukos i blodet och då höjs insulinet igen. Och så håller det på. I mitt fall – kraftig
ökning av blodsocker gör så att insulinet höjs och sedan snabbt sänks, det sker en
överkompensation.
12
Insulin och glukagon
Enligt (Haglund 2011) är de två främsta bukspottkörtelhormonerna insulin och
glukagon. De två hormonerna är varandras motsatser men vill båda hålla blodsockret
stabilt. Insulinet gör så att blodsockret sänks och glukagon höjder det. Det är insulinet
som sätter stopp för leverns produktion av glukos. Författaren Olle Haglund, skriver
”Fö r att kunna användas som bränsle måste sockret släppas in i kroppens celler.
”Dörröppnaren” är insulin som frigörs från bukspottkörtelns betaceller när blodsockret
stiger. Långsam stegring utan höga toppar minskar behovet av insulin och gör också̊ att
blodsockret sjunker långsamt. Höga blodsockertoppar följs av höga insulinvä rden.”
Insulin är ett slags hormon som man har flytandes i blodomloppet skriver (Andersson
2009). Där står även att när sockret reagerar med insulinet kan cellen ta in sockret och
använda som energikälla till arbetet som utförs. Har uppgiften att samla glykogen i
levern men också reglera hur mycket socker som går ut i blodet under och efter måltid.
Jag har letat runt på olika internetsidor där jag har hittat olika information om just
var insulinet gör i kroppen.
Olika typer av kolhydrater och GI
Kolhydratsintaget för en elitidrottande triathlet ska vara 5-7g/kg kroppsvikt och dag när
det gäller låg-medelintensiv träning (60-90min/dag). Andra steget är hårduthållighetsträning (90-120min/dag) när kolhydratsintaget ska vara mellan 7-12g/kg
kroppsvikt och dag skriver (Sveriges Olympiska Kommitté 2009).
I mitt projekt undersöker jag den andra nämnda aspekten, alltså under hårdare
uthållighetsträning. För att jag då ska kunna ligga på en viss nivå under denna typ av
träningsmetod behöver jag få i mig kolhydrater med högt GI då glykogenlagringen blir
effektivare. Dock nämns det inget av hur mycket kolhydrater man ska stoppa i sig under
ett sådant pass. Det som står är att ”Kolhydratbaserade måltider med lågt GI, som ger en
långsam och varaktig blodsockerhö jning, kan eventuellt vara mer lämpliga innan träning
medan kolhydratrika livsmedel med måttligt till högt GI bör väljas omedelbart efter
träning för att underlätta återhämtningen.”
13
Det finns olika typer av kolhydrater. Det är de snabba och de långsamma
kolhydraterna. Vilket också speglar i det glykemiska indexet (GI). De med lågt GI är de
långsamma och de med högt GI är det snabba kolhydraterna, säger även (Skerrett 2012).
Absorption och Glukosmetabolism
I saliv och tunntarm bryter enzymet amylas ner vanlig stärkelse till kortare
polysackarider säger (Swedish Nutrition Foundation 2014). De kortare kedjorna och
disackariderna bryts även ner i tunntarmen av andra enzymer. Men bara en
monosackarid kan tas upp av blodet i tunntarmens väggar, det sker en absorption.
Det är via portådern som alla de enkla sockerarterna transporteras till levern. Det är i
levern som metabolismen regleras, då levern skjuter ut mer eller mindre insulin i blodet.
Det är även insulinet som gör så att cellerna stimuleras och därmed tar upp glukos.
(Burke 2011) säger att om cellerna inte behöver den energin som man stoppat i sig så
behöver inte det betyda att man inte kan göra av med det senare. Han menar att de
intagna kolhydraterna som man inte förbrukar gynnar glykogendepåerna och att man
samtidigt fyller på dessa när man inte förbrukar alltför mycket energi.
Osmolalitet
Osmolalitet är måttet på hur många upplösta partiklar det finns i en speciell vätska.
(Brouns 2002) menar att ju lägre osmolalitet lösningen redan har desto snabbare tas
monosackariderna upp av blodet. (Vitargo 2008) visar samma sak och deras
Vitargo+Electrolyte har sin osmolalitet på 69 mOsm/kg. Och Dextro Energy har ett
mycket högt värde på 956 mOsm/kg. UmaraSports tar också upp osmolaliteten och
menar att maltodextrins medelstora molekylvikt inte ligger långt efter Vitargos.
14
2.3 RESULTAT
o Hur ska blodsockermätningarna gå till?
För att besvara den första frågan så testade jag mig fram. Jag valde alltså under
undersökningens gång att använda mig av 4 minuters mellanrum mellan varje mätning
av en sportdryck. Det gjorde jag för att det inte hade varit lönsamt att testa varje minut
då det hade varit svårt att hålla tempot uppe.
o Vilken/vilka sockerarter i vattenlösning (sportdryck) ger mest energi under längst
tid?
Som jag tidigare skrivit så ville jag med en början se vilken sportdryck som gav högst
energi under längst tid. Jag började med aspekten som sträcker sig över tid. När jag
sammanställde ett medelvärde på alla tester i de olika tidsintervallen fick jag detta
resultat i diagramform på nästkommande sida.
15
Medelvärde UmaraSports i varje
tidsintervall
10
9
8
7
6
5
4
Medelvärde UmaraSports
3
0
5
10
15
20
25
Bilaga 3.
Medelvärde Vitargo i varje
tidsintervall
10
9
8
7
6
5
4
Medelvärde Vitargo
3
0
5
10
15
20
25
Bilaga 4.
Medelvärde DEXTRO i varje
tidsintervall
10
9
8
7
6
5
4
Medelvärde DEXTRO
3
0
5
10
15
20
25
Bilaga 5.
16
Nedan visas resultatet av mina blodsockermätningar, där jag i snitt sammanställt varje
fabrikörs sportdryck. Jag fick alltså räkna ut mellanskillnaderna av varje test sedan luska
fram vad som kan tänkas stå i kolumnen vid 6, 10, 14 respektive 18 minuter. Detta
gjorde jag för att få till en kurva så att jag skulle få ut en mer respektabel bild av mitt
testande. Det resulterade i:
Dextro snitt
7.5
7
6.5
6
5.5
dexto snitt
5
0
5
10
15
20
Bilaga 6.
UmaraSports snitt
7.5
7
6.5
6
5.5
UmaraSports snitt
5
0
5
10
15
20
Bilaga 7.
Vitargo snitt
7.5
7
6.5
6
5.5
Vitargo snitt
5
0
5
10
15
20
Bilaga 8.
17
o När kommer blodsockertoppen att infinnas?
Som vi ser i de tre sista diagrambilderna så varar toppen någonstans mellan 6-14
minuter för Dextro-sportdrycken, detsamma för Vitargo-sportdrycken och 10-18
minuter för UmaraSports-sportdrycken.
o Har insulinet någon inverkan på blodsockret efter att sportdryck intas?
Som jag nämnt tidigare i arbetet så är det många som säger olika om vad exakt insulinet
gör i kroppen. Man har heller ingen vetenskaplig bevisning på vad det gör heller. Det
man vet med säkerhet är att det är ett hormon som produceras i bukspottskörteln. När
levern sedan känner av att blodsockerkoncentrationen i blodet behöver höjas eller
sänkas (då det är mer eller mindre glukosmolekyler i blodet) så använder den sig av
insulinet för att minska koncentrationen i blodet och glukagon används för att öka
koncentrationen. I (Hermesetas 2011) skriver Olle Haglund att Insulinet hjälper in
sockret i musklernas celler och att koncentrationen av blodsockret då också sänks.
(Viktigalistan 2005) och (Diabetesförbundet 2009) menar också att insulinet hjälper in
sockret i cellerna då glukosmetabolismen sker, där håller även (Swedish Nutrition
Foundation 2014) med.
Det är så att glukosmetabolismen där insulinet höjs då glukoskoncentrationen i
blodet höjs som det senare sänks då cellen tar in och förbrukar energin och insulinet gör
detsamma. Beroende på hur snabbt bukspottskörteln producerar detta hormon speglar
på hur snabbt energin kan komma att förbrukas i cellerna.
o Vilken sportdryck är den mest optimala för distanspasset?
Denna punkt kommer jag ta upp i min diskussion då det krävs mycket av mina egna
tankar för att besvara denna fråga. Då jag själv varit tvunget att definiera ordet optimalt
från mitt perspektiv. Här hör även underrubriken om osmolalitet till.
18
3 DISKUSSION
Jag valde att mäta samma sportdryckmärke med olika tidsintervaller, men det blev inte
riktigt som jag väntade mig. Jag hade en hypotes där jag skulle kunna jämföra mellan de
olika märkena för att se vilken sportdryck som snabbast gick ut i blodet och samtidigt
höll ett högt blodsockervärde under längst tid. Då kroppen kan förbruka mer energi
(sportdrycksenergin) under en längre tid. När blodsockerhalten sedan börjar gå ner igen
är det dags att dricka 2dl sportdryck till. Och på det sättet kan man fortsätta genom hela
det långa cykelpasset.
Jag kunde inte hitta någon skillnad mellan de olika sportdryckerna, men jag hittade
enorma skillnader mellan varje testomgång. Blodsockervärdet för exempelvis Dextro
Energy kunde alltså starta på 5,6 för att sedan efter 5 minuter gå upp till 6,1, efter
ytterligare 4 minuter gå upp till 7,3 för att sedan efter 13 minuter in i testningen ha ett
värde på 8,3 som sedan går ner till 7,4 efter 4 minuter till. En annan dag med Dextro som
sportdryck då jag startade på 5,7 med samma tidsintervall och därefter 5,9; 8,2; 8,2; 8,1 i
värde. Jag kunde inte göra någon jämförelse mellan testerna då inte ens värdena inom
samma sportdryck var tillförlitliga eller jämförbara.
De slutsatser jag kan dra av detta är att vilken sorts mat jag ätit innan och hur lång tid
det tar innan jag börjar träna har betydelse på hur blodsockret kommer att regleras av
levern. Det fanns även vissa tester som gick ner efter att de gått upp för att sedan gå ner
igen och sedan upp. Alltså som en bergochdalbana. Det skulle kunna bero på att
blodsockermätaren visade felaktigt. Det kan vara så att blodsockermätare för
hemmabruk inte visar tillräckligt tillförlitliga värden då mätare som finns på sjukhus är
en aning mer komplicerade och större.
Men det skulle även kunna vara så att om jag fått ett värde som jag inte tycker
stämmer in med normalen, så har kanske det påverkats av just leverns beslut om att
släppa ut mer insulin då koncentrationen av glukos varit väldigt hög. Som sen resulterat
i en lägre blodsockerhalt under denna korta stund då jag har mätt. Dock verka det inte
vara så vanligt då det bara är 4-5 stycken fall av alla de tester jag gjort som det faktiskt
har sjunkit eller höjts från normalen.
Kanske kan det vara så att koncentrationsminskningen sker under en väldigt kort
stund? Desto kortare och färre sådana sänkningar ju mer energiutbyte borde ske i
19
cellerna, om cellerna behöver energin så att säga. Men det behövs inte alltid, istället
sparar glykogendepåerna energin tills den behövs igen.
Jag valde då alltså att ta mina blodsockermätningar med fyra minuters mellanrum. Och
tyckte att den metoden verkar vara väldigt bra. Ur ett ekonomiskt perspektiv så var det
bättre att ha ett större mellanrum få mätstickorna kostade 6-7kr/st. Som jag har skrivit
tidigare så valde jag att ta 5,6 och 7 minuters hopp från det första till det andra testet.
Varför jag gjorde det var då för att jag nästintill visste och hoppades på att det tar en
stund för sockret att spjälkas och komma ut i form av glukos i blodet. Där hade jag rätt.
I resultatdelen visar diagrambilderna där jag har räknat ut snittet på alla de tester av
varje sportdrycksfabrikör att det tar mellan 6-18 minuter i de mest vanliga fallen för
sockret att komma ut i blodet för att sedan minska. Men ingen mer exakt siffra kunde jag
komma fram till.
Däremot visar UmaraSports sportdryck att sockertoppen kommer lite senare än de
andra två. Alltså mellan 10-18 minuter samtidigt som Vitargo och Dextro har sina mellan
6-14 minuter. Men då jag fått uppskatta de värden jag sammanställde under
sportdryckernas snittvärde så kan jag inte helt lita på vad resultaten gett mig.
Förhoppningsvis kan jag dock lägga en grund för att socker som till delvis lösts sig i
vätska kommer att ge en sockerkick. En sockerkick som visar att koncentrationen av
blodsockret höjs med hjälp av lever och hormoner.
Blodsockermätaren fungerar alltså på det viset att mätstickan (som är ett liknande
chip) ”suger upp” bloddroppen för att sedan läsas av och visa värdet på skärmen. Jag
redovisade i resultatdelen att man först behöver tryck ut en droppa och sedan torka av
för att trycka ut en ny. Jag funderade på man hade tagit på den första droppen skulle den
kanske ha legat kvar mellan ådran och överhuden och då haft ett felaktigt värde än det
som just då cirkulerar i blodet.
En del källor som jag har valt att referera till verkar vilja vrida på sanningen en del.
Därför har jag behövt leta upp fler sidor så att jag då kan se ett mönster i det hela. Vissa
utav sidorna som jag letat upp fakta på har en vetenskapligt bevisande bakgrund, dock
hänvisande i en längre rad av webbsidor. Jag har också märkt av att fabrikörernas egen
marknadsföring påverkar vad som skrivs på respektive hemsida. Även åskådare och
20
efterträdare för en specifik sportdryck som vill representera sportdryckssorten har jag
fått ta hänsyn till, som i sin tur har liknande refererande källor.
För att sätta allt testande från mitt perspektiv, då jag faktiskt gör detta projekt för att jag
själv ska förstå vad som händer i kroppen och vilka sockerarter som då är de bästa, så
ska jag berätta lite kortfattat om vad om kan tänkas hända i min kropp.
Mina blodsockertester påverkas av levern som i sin tur skickar ut insulinet i blodet
som för det vidare in i cellerna. Samtidigt som insulinet gör det så kommer sockerhalten
minska i blodet och då kommer även insulinet att minska, tills det kommer en till boost
med glukos som levern läser av och skickar därmed ut mer insulin. Något som också har
en stor betydelse av hur fort energin kommer ut i blodet är sportdryckens osmolalitet.
Vitargo baserar sin försäljning väldigt mycket på vetenskapliga tester som gjorts på
karolinska institutet. Deras sportdryck har en mycket låg osmolalitet och det är vad man
letar efter. Där kommer Vitargo klart först följt av UmaraSports och långt där efter
Dextro. Jämför jag med mina egna tester så ligger det andra värdet (det första testet
efter intaget av sportdryck) ungefär lika högt alla tre. Dextro ligger lite högre än
UmaraSports som ligger lite högre än Vitargo.
Den delen av hypotesen som jag beskrivit tidigare om att den sportdrycken med mest
energi under längst tid skulle vara den mest optimala verkar visa sig vara delvis rätt. Jag
har jämfört med vad alla de olika fabrikörerna själva säger om sina sportdrycker och
deras diagramformer.

(Ivarsson samt Gustavsson 2015) berättar om ett antal genomförda experiment och
sammanfattar kort att en blandning mellan maltodextrin + fruktos bevisar ett högt
energiinnehåll men visar också att kroppen kan nå ett högre upptag. Ett upptag som
är bättre än vanligt enskilt glukos och även glukos + fruktos och glukos + sackaros.

Företaget (Dextro Energy 2015) visar att deras sportdryck sträcker sig över ett spann
på ungefär 30 minuter. Deras diagram är väldigt vridet så att läsaren snabbt för en
syn på hur energin är fördelad under 120 minuter.
I jämförelse med mina diagram ser jag den ända likheten att blodsockret går upp
de första minutrarna. Och skillnaden blir då att mina blodsockervärden går ner
mycket snabbare än deras.
21

Enligt (Journal of Sports Sciences 2007) har Vitargo testats av elitcyklister och man
har kommit fram till ett resultat där kurvan ökar med fyra enheter från start till topp
för att sedan mycket långsammare än Dextro Energy avta under ett 120 minuters
tröskelpass.
Med dessa tre punkter börjar jag närma mig slutet av denna rapport. Enligt mina
resultat och diagramkurvor jämfört med fabrikörernas fakta ser jag alltså en stor
skillnad i tidsintervallet. Mina ”sockertoppar” sträcker sig till 10 respektive 14 minuter.
Dextro Energy sträcker sig till 30 minuter vilket också Vitargo gör. För UmaraSports
sportdryck finns det inga sådana mätningar jag kan jämföra med.
För att jag skulle kunna utse den bästa sportdrycken så krävdes det bättre och mer
tillförlitliga mätningar än vad jag lyckades få fram. Hade jag gått vidare med mitt arbete
hade jag självklar försökt att få många fler och mer tillförlitliga tester. Jag hade dessutom
lagt det över en större tidsintervall, såsom 120 minuter och testat hela vägen för att på
så sätt kunna jämföra med fabrikörernas tidigare försök.
Eftersom att det bara är jag själv som har genomfört dessa försök så vill jag utmana
andra att göra samma sak. Då skulle testerna bli mer tillförlitliga så att man skulle kunna
se ett mönster.
Vitargo har den sportdrycken med lägst osmolalitet och Dextro den med högst och
dessutom så har även maltodextrin tillsammans med fruktos klart det bästa upptaget av
sportdryckerna jämförbart med andra monosackarid och disackarid lösningar. Så där
ligger UmaraSports tvåa då Vitargo har dominerat med sin stärkelse där absorptionen är
hög med låg osmolalitet samt stora molekylvikt. Enligt mina tester så ligger alla väldigt
lika och nära varandra. I Dextros sportdryck sänks mitt blodsocker med en brantare
kurva jämförbart med Vitargo som verkar hålla den längre. Avslutningsvis ska det
nämnas att provtagningarna som jag genomfört inte kan ställas i grad med vetenskaplig
bevisad status. Men om fler förhoppningsvis testar blodsockermätning med olika
sportdrycker skulle man eventuellt kunna se ett mönster.
22
REFERENSLISTA
Tryckta källor:
Brouns, F. (2002). Essentials of Sports Nutrition.
Elektroniska källor:
Andersson, A.J. (2009). Insulinets väg ut i kroppen. http://www.diabetes.se/TidningenDiabetes/Tidningsarkiv/2009/Tidningen-Diabetes-nr32009/Insulinets-vag-ut-ikroppen/ [2015-01-25]
Burke LM. (2011). Carbohydrates fore training and competition.
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/21660838 [2015-03-07]
Dextro Energy, (2014). Scientifically Proven. http://www.dextro-energy.com/glucose
Haglund, O. (2011). Sötma – en viktig del av livet.
http://www.hermesetas.se/data/se/haelsa/DIETISTAKTUELLT.pdf [2015-02-01]
Ivarsson, T. / Gustavsson, S. (2015). Vetenskapen bakom sport.
http://umarasports.com/vbs/
http://umarasports.com/succeeder-vitargo/
Journal of Sports Sciences, (2007). 25th anniversary volume.
http://vitargo.se/filer/VitargoMaltMaxEnd07.pdf
Marie E. (2005). Energigivande ämnen.
http://viktigalistan.lugnagatan.net/ata_sunt/sockerarter.html [2015-01-05]
Skerrett, J.P. (2012). Use glycemic index to help control blood sugar.
http://www.health.harvard.edu/blog/use-glycemic-index-to-help-control-blood-sugar201208135154 [2015-02-15]
Sundberg, O. (2015). Sockerarter och sötningsmedel.
http://www.halsosidorna.se/Sockerarterochsotningsmedel.htm [2015-02-14]
23
Sverige Olympiska kommitté (2009). Kostrekommendationer för elitidrottare
http://www.sok.se/download/18.71552e2411fa881a5cb800037408/Kostpolicy+SOK+
2009.pdf [2015-02-27]
Swedish Nutrition Foundation (2014). Socker.
http://snf.ideon.se/historikarkiv/sockerrapport_2014/ [2015-02-04]
Lästips:
http://www.netdoktor.se/traning-kost/artiklar/kolhydratomsattningen/
24
5 BILAGOR
Sida 0: Bilaga på försättsbladet. Fotograf, Marie Carlsson
Sida 10: Bilaga 1. Utformare, Marie Carlsson
Sida 10: Bilaga 2. Utformare, Marie Carlsson
Sida 16: Bilaga 3. Utformare, Marie Carlsson
Sida 16: Bilaga 4. Utformare, Marie Carlsson
Sida 16: Bilaga 5. Utformare, Marie Carlsson
Sida 17: Bilaga 6. Utformare, Marie Carlsson
Sida 17: Bilaga 7. Utformare, Marie Carlsson
Sida 17: Bilaga 4. Utformare, Marie Carlsson
25
Download
Random flashcards
organsik kemi

5 Cards oauth2_google_80bad7b3-612c-4f00-b9d5-910c3f3fc9ce

Fysik

46 Cards oauth2_google_97f6fa87-d6cd-4ae9-bcbf-0f9c2bb34c13

Create flashcards