IP/11/400
Strasbourg den 5 april 2011
EU-kommissionen uppmanar medlemsländerna att
utarbeta nationella strategier för integrering av
romer
Europas 10–12 miljoner romer utsätts fortfarande för diskriminering och
utanförskap och förvägras sina rättigheter. Deras färdigheter tas inte till vara,
vilket innebär att staterna går miste om en möjlighet att öka sina inkomster
och produktiviteten. En bättre ekonomisk och social integrering är
nödvändig, men för att den ska leda till resultat behövs samordnade insatser
på alla nivåer, för att åtgärda de olika orsakerna till utanförskapet. I dag
lägger därför EU-kommissionen fram en europeisk ram för nationella
strategier för integrering av romer. EU-bestämmelserna ska tjäna som
vägledning för medlemsländernas politik rörande romer och mobilisera EUmedel till stöd för insatser för inkludering. Ramen är inriktad på fyra
områden: tillgång till utbildning, sysselsättning, hälso- och sjukvård och
bostäder. Medlemsländerna bör ställa upp egna mål för integreringen av
romer, i förhållande till hur stor romsk befolkning de har och till landets
utgångsläge.
”Trots goda intentioner hos politikerna i medlemsländerna har de flesta romer inte
upplevt någon förändring i sitt liv under de senaste åren”, konstaterar EU:s
rättvisekommissionär Viviane Reding. ”Medlemsländerna har ett gemensamt ansvar
att få slut på utestängningen av romerna när det gäller skolor, sysselsättning, hälsooch sjukvård och bostäder. Detta är en krävande utmaning. Det är därför vi ställer
upp mål för integreringen av romer och vi behöver ett klart åtagande från alla
centrala, regionala och lokala myndigheter i EU för att uppfylla dem. Tiden är nu inne
att gå från goda intentioner till konkreta åtgärder. Jag anser att det är viktigast att
medlemsländerna ser till att de romska barnen åtminstone går ut grundskolan.”
Romerna i Europa lever under betydligt sämre socioekonomiska förhållanden än
befolkningen i allmänhet. Enligt en undersökning i sex EU-länder1 är det bara 42 %
av de romska barnen som går ut grundskolan, jämfört med EU-genomsnittet på
97 %. Bara ca 10 % av romerna får utbildning på gymnasienivå. Romernas
sysselsättningsgrad är lägre och de utsätts i högre grad för diskriminering på
arbetsmarknaden. Romernas bostäder saknar ofta grundläggande bekvämligheter
som rinnande vatten eller elektricitet. Även på hälsoområdet är romernas situation
sämre än den övriga befolkningens: romernas förväntades livslängd är 10 år kortare
än EU-genomsnittet på 76 år för män och 82 år för kvinnor.
1
Bulgarien, Ungern, Lettland, Litauen, Rumänien och Slovakien.
”Den fortsatta utestängningen av romer är oacceptabel i 2000-talets EU, som bygger
på principerna om jämlikhet, demokrati och rättsstat”, förklarar László Andor, EUkommissionär för sysselsättning, socialpolitik och inkludering. ”För största delen av
romerna har levnadsvillkoren och förhållandet till det omgivande samhället bara blivit
sämre under de senaste åren. För vissa länder kommer det att vara omöjligt att
uppnå målen i Europa 2020-strategin om det inte sker ett genombrott i integreringen
av romerna.”
En integrering av romerna skulle ge betydande ekonomiska fördelar. Romerna utgör
en ökande andel av befolkningen i arbetsför ålder, med en genomsnittsålder på 25,
jämfört med EU-genomsnittet på 40. I Bulgarien och Rumänien är en av fem
personer som kommer ut på arbetsmarknaden rom. Enligt Världsbankens forskning
skulle en fullständig integrering av romerna kunna vara värd ca 0,5 miljarder euro per
år för vissa länders ekonomier, genom ökad produktivitet, mindre utgifter för
socialbidrag och större skatteintäkter.
EU har tidigare upprepade gånger lyft fram behovet av en bättre integrering av
romerna, senast i en rapport i april 2010 (IP/10/407). Enligt EU-lagstiftningen
(direktivet om likabehandling oavsett ras) måste redan medlemsstaterna ge etniska
minoriteter, såsom romerna, lika tillgång till utbildning, bostäder, hälso- och sjukvård
och arbete. I december 2010 konstaterade EU-kommissionens arbetsgrupp för
frågor som romer att det fortfarande inte har vidtagits kraftfulla och tillräckliga
åtgärder för att åtgärda de sociala och ekonomiska problem som drabbar en stor del
av EU:s romska befolkning (MEMO/10/701). Det är nu viktigt att trappa upp
insatserna och se till att den nationella, regionala och lokala integrationspolitiken
klart och tydligt fokuserar på romerna.
EU-ramen utgår från dessa rön och utgör en målinriktad ansats för en integrering av
romerna genom att ställa upp mål på följande områden:
- Utbildning: se till att alla romska barn åtminstone går ut grundskolan.
- Sysselsättning: minska skillnaden i sysselsättning mellan romerna och den
övriga befolkningen.
- Hälsa: minska skillnaden i fråga om hälsa, t.ex. genom att minska
barndödligheten bland romerna.
- Bostäder minska skillnaden i tillgång till bostäder och allmänna bekvämligheter
såsom vatten och el.
Medlemsstaterna måste före slutet av 2011 lägga fram sina nationella strategier
för integrering av romer, och i dem särskilt ange hur de kommer att bidra till att
dessa mål uppnås. Ramen överensstämmer med EU:s mer övergripande Europa
2020-mål för sysselsättning, social inkludering och utbildning. Om dessa mål uppnås
kommer EU-länderna lättare att kunna uppnå de överordnade målen för Europa
2020-strategin.
Kommissionen lägger också fram förslag för hur man kan se till att EU-medel som
kan stödja romernas integrering används mer effektivt. EU-länderna uppmanas att
ändra sina operativa program som medfinansieras av strukturfonderna och
Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling så att de bättre stöder projekt
med inriktning på romer.
2
För att se till att EU-ramen för de nationella strategierna kan ge konkreta effekter för
romerna vill kommissionen dessutom införa en effektiv övervakningsmekanism för
att mäta resultaten. EU:s byrå för grundläggande rättigheter spelar här en avgörande
roll, genom att i samarbete med andra organisationer samla in data rörande
romernas sociala och ekonomiska situation. EU-länderna uppmanas också utse
nationella kontaktpunkter för att förvalta, övervaka och rapportera om genomförandet
av de nationella strategierna för integrering av romer. EU-kommissionen kommer att
lägga fram årliga rapporter om framstegen i de enskilda länderna.
Bakgrund
Romerna – Europas största minoritet – har utgjort ett inslag i världsdelen i
århundraden, men drabbas ofta av fördomar, intolerans, diskriminering och
utanförskap.
Många av de områden där integreringen av romerna bör ske, bl.a. utbildning,
sysselsättning, hälso- och sjukvård och bostäder, vilar främst på de nationella eller
regionala myndigheternas ansvar. EU spelar ändå en viktig roll för att samordna
medlemsländernas insatser och bidra med finansiella verktyg.
Sommaren 2010 framförde EU-kommissionen offentligt ståndpunkten att romer är
EU-medborgare och att de fullt ut bör åtnjuta sina rättigheter och fullgöra sina
skyldigheter enligt EU:s lagstiftning (SPEECH/10/428 och MEMO/10/502).
Närmare information
Nyhetssida för rättsliga frågor:
http://ec.europa.eu/justice/news/intro/news_intro_en.htm
EU och romerna:
http://ec.europa.eu/social/main.jsp?catId=518&langId=sv
Webbplats för Europeiska kommissionens vice ordförande Viviane Reding, tillika
EU:s rättvisekommissionär:
http://ec.europa.eu/reding
Webbplats för of László Andor, EU:s kommissionär för sysselsättning, socialpolitik
och inkludering:
http://ec.europa.eu/andor
3
BILAGA Den romska befolkningens storlek, enligt uppskattningar
4
