Introduktion:
Demokrati och rättigheter i
utvecklingssamarbetet
Det här är en kortfattad introduktion i arbete för demokrati och
rättigheter för dig som arbetar med utvecklingssamarbete i en
organisation. Med den vill Forum Syd uppmuntra dig och din
organisation att granska ert arbete och er organisation utifrån ett
demokrati- och rättighetsperspektiv. Vi bjuder också in er till
erfarenhetsutbyte och kompetensutveckling inom området.
Forum Syd, maj 2008
Metoder för förändring
Forum Syd arbetar med att stärka och utveckla de svenska organisationernas utvecklingssamarbete. Målet
är att de projekt och program organisationerna bedriver tillsammans med partners i syd och öst, verkligen
ska bidra till att minska fattigdomen och till att uppnå hållbar utveckling på lång sikt. Det handlar i
grunden om ett förändringsarbete.
Att förändra de strukturer som orsakar fattigdom är en stor uppgift oavsett om vi arbetar lokalt eller
globalt. Det kräver att vi sätter in vårt projekt eller program i ett större sammanhang för att se hur det
påverkar aspekter som till exempel jämställdhet, miljö, hiv och aids, demokrati och konflikter. Därför
utvecklar Forum Syd metoder och perspektiv inom dessa områden till stöd för – och ibland i samarbete
med – andra svenska organisationer. Forum Syd erbjuder skrifter, kompetensutveckling och rådgivning
inom flera områden.
Forum Syd arbetar också med stöd till svenska organisationers opinions- och informationsarbete i Sverige.
Här erbjuder vi bland annat kompetensutveckling i kommunikation, pedagogik och ungas delaktighet.
Metoder för förändring är titeln på Forum Syds skriftserie som startade hösten 2005. De fem första
delarna handlar om genus, hiv och aids, ekologisk hållbar utveckling, konflikthantering samt
organisationsutveckling i utvecklingssamarbetet. Denna introduktion ger ett smakprov på innehållet i den
sjätte skriften, Förverkliga demokrati och skapa rättvisa. Under hösten 2008 kommer den sjunde och sista
skriften, Minska fattigdomen med ungas inflytande. Läs mer på www.forumsyd.org.
2(10)
Förverkliga demokrati
Utvecklingen i världen har under de senaste decennierna varit både glädjande och sorglig. Aldrig tidigare i
mänsklighetens historia har så många människor så radikalt förbättrat sina levnadsförhållanden. De
senaste femtio åren har medellivslängden och läs- och skrivkunnigheten ökat, medan barnadödligheten
har halverats. Demokratiska ideal har spritts över hela världen och nästan alla stater har utlovat att
respektera, skydda och efterleva mänskliga rättigheter. Ändå har det absoluta antalet fattiga kvinnor och
män ökat. För dessa människor har demokrati ännu inte blivit verklighet.
Demokratiseringen över världen sker lokalt, nationellt och globalt. Lokalt har föreningar lyckats få skolor
och lärare till samhället och rättighetsorganisationer har skyddat barn från tvångsarbete. Lokalt valda
kommunledningar har ersatt borgmästare som tidigare utsågs från huvudstaden. Likaså har ortsbor på
många håll skapat lokala utvecklingsråd. President- och parlamentsval hålls i de flesta länder i världen.
Dessutom har många rättighetsorganisationers kamp lett till ett mer oberoende rättsväsende och
ombudsmannainstitutioner. Globalt innebär billigare resande och billigare kommunikationsteknik att
idéer och nyheter lättare och snabbare kan spridas över gränser. Krav från lokala rättighets- och
demokratirörelser kan tidigt ge eko över världen.
Globaliseringen har positivt påverkat demokratiseringen genom att politiska värden, som allas lika värde,
lika behandling inför lagen och rätt att vägra order som är brott mot mänskligheten, sprids över världen
och anammas av allt fler. Den allmänna förklaringen om mänskliga rättigheter har nu, sextio år efter att
den antogs, fått den universalitet, allmängiltighet, som skrivarna redan då gjorde anspråk på. I praktiken
innebär dock de globala obalanserna mellan stater eller internationella institutioner att medborgare i
fattiga länder saknar möjlighet att påverka inriktningen av den egna politiken, oavsett om det finns
demokratiska institutioner i det egna landet eller inte. Många länder tvingas anpassa sig så mycket efter
krav som ställs utifrån, som villkor för lån, bistånd eller påtvingade handelsregler, att det knappt har
betydelse vilket parti som regerar.
Verklig demokrati råder när alla människor har faktisk frihet att bestämma över sina egna liv. 1,4
miljarder flickor, pojkar, kvinnor och män lever fortfarande i svår fattigdom. När de också deltar blir
demokrati ett politiskt system där människor:
- Har reell – i motsats till teoretisk – frihet att bestämma över sina egna liv.
- Oavsett kön, etnicitet, klass och alla andra sociala uppdelningar är likställda i såväl offentligt som
privat beslutsfattande.
- Har förmågan att driva igenom en ekonomisk och social politik som möter deras behov.
- Kan avsätta valda beslutsfattare som missbrukar förtroende och makt.
Demokrati är centralt i varje försök att skapa hållbar utveckling. Folkrörelserna är betydelsefulla för att
minska fattigdomen i världen och en viktig grund är alla de aktiva kvinnor och män som organiserar sig
för att förverkliga allas lika värde och bidra till global rättvisa.
Denna introduktion i arbete för demokrati och rättigheter ger ett grundläggande perspektiv på hur du
och din organisation kan utveckla arbetet för demokrati och rättigheter i utvecklingssamarbetet. Vi tror
att läsningen ger mersmak och vill inbjuda dig och din organisation att gå vidare. Forum Syd erbjuder
kurser och seminarier i demokrati och rättigheter och har publicerat en särskild skrift, Förverkliga
demokrati och skapa rättvisa. Den kan beställas via vår hemsida www.forumsyd.org. På hemsidans
avdelning Metoder för bättre bistånd hittar du också länkar och litteraturtips.
3(10)
Folkrörelsers utmaningar
Formell rösträtt och några demokratiska framsteg är inte nog. När makten fortfarande kontrolleras av
samma ekonomiska och politiska elit som tidigare visar det på att demokrati inte har förverkligats. Därför
har folkrörelser världen över tydliga uppgifter och utmaningar i arbetet med att förverkliga demokrati och
skapa rättvisa för alla. Det är ett arbete där de mest utsatta flickorna, pojkarna, kvinnorna och männen
behöver mest stöd och solidaritet.
Det finns fem stora utmaningar för alla folkrörelser:
• Medverka till att fler kvinnor och män organiserar sig.
Det är först när de 1,4 miljarder flickor, pojkar, kvinnor och män som lever i svår fattigdom är
med och bestämmer över sina liv som det går att säga att demokrati råder.
• Hävda rätt.
Alla människors lika värde är inskrivet i de internationella konventioner om mänskliga rättigheter
som de flesta av världens stater undertecknat.
• Utmana makten.
Fattigdom och förtryck beror på att kvinnor och män är fråntagna sina rättigheter. De
maktstrukturer som upprätthåller detta berövande är mönster av institutioner, lagar,
föreställningar, värderingar, förväntningar och förebilder. Dessa strukturer måste utmanas.
• Erövra kunskap.
För att kunna utmana makten behöver kvinnor och män kunskap om förtryckande
maktstrukturer.
• Bli en skola i demokrati.
I alla demokratier behöver den demokratiska kulturen odlas. Att inte diskriminera, att visa
respekt och respektera de demokratiska spelreglerna är något som måste genomsyra allt i
samhället. Folkrörelser har som en huvuduppgift att skola i de demokratiska spelreglerna.
Deltagande, rättighetsfokus och icke-diskriminering
Ett arbete för demokrati som växer underifrån utgår från individen som organiserar sig, fortsätter med
förutsättningarna i organisationen och påverkar samhället.
Det är engagerade och ansvarstagande flickor, pojkar, kvinnor och män som formar organisationerna i det
civila samhället. Organisering och folkligt deltagande har tre grundbultar. Den ena är det ansvar som
individer tar när de organiserar sig och agerar för många fler som tillhör samma kollektiv. Den andra är
att individer har en självständighet inom samma kollektiv, att de utnyttjar sina demokratiska rättigheter
och agerar när de vill påverka en situation. Den tredje är individens skyldighet att följa kollektiva,
demokratiskt fattade, beslut.
Arbete för demokrati och rättigheter är två sidor av samma mynt. Folkrörelsers huvudsakliga arbete är att
bidra till att medborgare kräver att staten ska ta sitt ansvar genom att bland annat underlätta organisering
och öka medborgares medvetenhet. Samtidigt innebär det att underlätta för de ansvariga, det vill säga
staten men i praktiken ofta även kommuner, kan uppfylla sina skyldigheter genom att exempelvis utbilda
folkvalda om konventioner som tillträtts och nya lagar.
4(10)
Arbete med icke-diskriminering innebär att synliggöra maktordningar. I en grupp med fattiga kvinnor
och män har kvinnorna längre arbetsdagar än männen och får mindre näringsrik mat. I en grupp med
hivsmittade är vanligen homosexuella utsatta för mer diskriminering än heterosexuella. På grund av dessa
maktordningar gäller det att synliggöra vilka som är de allra fattigaste och vilka som utsätts för mest
förtryck i arbetet med att minska fattigdom.
Forum Syd har utvecklat en demokrati- och rättighetstriangel med förhoppning om att den ska kunna
användas för att fördjupa omvärldsanalyser, synliggöra maktförhållanden och för att underlätta planering,
uppföljning och utvärdering av projekt och program. Nedan finns en bild som Forum Syd använder. Låt
den bli en utgångspunkt för en diskussion om hur ni ser på statens skyldigheter och organisationens
uppdrag.
Makt och demokrati
Demokrati är att förändra maktförhållanden. I de nu rådande maktstrukturerna har 1,4 miljarder flickor,
pojkar, kvinnor och män fråntagits rättigheter. Världen saknar inte resurser. Exempelvis produceras det i
dag så mycket spannmål i världen att det skulle räcka till 3 500 kalorier per person och dag. Dessutom
5(10)
lever 80 procent av alla svältande barn under fem år i länder som har ett överskott på mat – inte
underskott.1 Det är alltså inte tillgången som är problemet – utan fördelningen.
När förtryckta och fattiga kvinnor och män försöker förändra maktförhållanden uppstår eller synliggörs
intressekonflikter. Demokrati orsakar konflikter med sina krav på förändringar som utmanar de som
gynnas av rådande ordningar. Demokrati utmanar också kvinnor och män som har präglats till att lyda.
Demokrati både provocerar och skrämmer. Samtidigt är demokrati ett sätt att hantera konflikter. Den
inbyggda dubbelheten att demokrati både orsakar konflikt och hanterar konflikter beror just på att
demokrati handlar om makt.
Därför måste analysen av vad som ska göras för att förverkliga demokrati synliggöra maktstrukturer,
utmana maktrelationer och hantera konflikterna. För att bygga ett bra påverkansarbete eller planera ett
hållbart förändringsarbete behöver flera frågor om makt ställas och besvaras. Till exempel: Vilken makt
måste utmanas för att motverka en diskriminering? I vilka maktcentra avgörs rätten till dricksvatten i vår
by? Hur sker upphandlingarna i kommunen? Vilka kan organisationen jobba ihop med för att få statens
resurser att komma fram till skolorna i vår landsände? Vad ska göras för att uppnå en dialog mellan
kommunen och folkrörelserna?
Både i omvärldsbeskrivningen och i källkritiken uppdagas, eller synliggörs, vilka makter
samarbetsorganisationerna har att arbeta med och mot. Diskriminering och kränkning av människors
rättigheter handlar om såväl dold som synlig makt. Att jobba mot diskriminering handlar om att göra
människor medvetna om vad de väljer att se och vad de väljer bort. Till exempel finns det vuxna som
rutinmässigt väljer bort att lyssna på ungdomar. Ett annat exempel är att medlemmar i en förening
omedvetet eller medvetet sållar bort människor med en funktionsnedsättning när det är dags för val av
representant.
Civila samhällets tre uppgifter
Trovärdigheten är också en viktig dimension. En folkrörelse som förespråkar demokrati måste också leva
som man lär, det vill säga internt vara demokratiskt uppbyggd och i sitt arbetssätt förverkliga demokrati.
Alltså måste folkrörelser se till att bygga in kontroll mot maktfullkomlighet eller korruption inom
rörelsen. Likaså behövs spelregler för att kunna hantera de olika åsikterna om vad som ska komma först
och hur demokratiseringen ska gå till. Först när rörelsen eller föreningen både har legitimitet och
representativitet och blir en skola i demokrati blir den trovärdig i arbetet för demokrati såväl lokalt,
nationellt som globalt.
Organisationer i civila samhället väljer i huvudsak tre sätt i sitt arbete för demokrati:
• påverka och övervaka det formella politiska systemet, ofta gentemot kommun och stat, tex
i. Uppmärksamma och motverka korruption, svågerpolitik och andra typer av
maktmissbruk bland beslutsfattare.
ii. Övervaka att stat och kommun genomför de beslut som fattats.
• skapa utrymme för folkligt deltagande i offentliga samtal, ett utrymme för medborgare att
formulera förslag, tex
i. Framföra krav till beslutsfattare och andra makthavare.
1
Lappé m fl (1998).
6(10)
•
ii. Göra fler människors och gruppers intressen hörda.
skola i demokratisk kultur, utbildning av demokrater som ska utveckla demokratin och i
längden samhället, tex
i. aktiva i en demokratisk organisation lär sig hur demokrati fungerar i praktiken. Att
respektera olikheter, respektera demokratiskt fattade beslut, lösa konflikter utan våld
med mera.
ii. möjlighet för de som diskrimineras i det formella politiska systemet att få kunskap om
och erfarenhet av demokratiska processer.
Vissa organisationer arbetar med de tre uppgifterna parallellt. Där finns exempelvis nationella
bondeorganisationer som både kräver rätten till försörjning (påverkar), framför och sprider
medlemmarnas krav (skapar utrymme och formulerar förslag) och utbildar nya demokrater (skolar).
Andra organisationer jobbar huvudsakligen med en av uppgifterna.
Hur demokratisk är din organisation?
Har alla grupper möjlighet att delta på lika villkor? Vem bestämmer när mötena ska läggas?
Passar de mäns eller kvinnors tider? Erbjuds barnpassning för att underlätta kvinnors deltagande?
- Vågar kvinnor tala på möten? Möts de av respekt när de tar ordet?
- Om unga tjejer och killar deltar, ges de utrymme på aktiviteter och tar de äldre hänsyn till deras
synpunkter?
- Är det möjligt för personer med funktionsnedsättning att delta?
- Om flera språk talas, vilket används på utbildningen? Det som kursledaren behärskar bäst eller
det som deltagarna talar till vardags?
- Vilka innehar ledarposter? Dominerar män eller personer från någon viss etnisk grupp, klass eller
släkt?
Checklista
-
Fler vägar till global rättvisa
Forum Syd har identifierat fem perspektiv som är avgörande i arbetet för global rättvisa. Dessa centrala
utvecklingsfrågor är demokrati och mänskliga rättigheter, genus och jämställdhet, konflikthantering och
fredsbygge, ekologisk hållbar utveckling samt hiv och aids. De fem perspektiven påverkar ömsesidigt
varandra. Inom utvecklingssamarbetet är en del av vårt uppdrag att arbeta för ökad jämställdhet även i
projekt för ekologisk hållbar utveckling och ungas deltagande. För att bidra till fred är det också
nödvändigt att analysera hur ett projekt påverkar en väpnad konflikt även när arbetet i första hand rör
rättigheter för personer som lever med hiv.
Kön är en av de viktigaste orsakerna till skillnader i makt. För att stärka demokratin måste den
traditionella synen på kvinnor och män, samt deras inbördes relationer, utmanas. Ett genusperspektiv i
demokratiarbetet är en förutsättning för att utveckla relevanta strategier för arbete kring demokratisering
inom både organisationer och samhällen.
Människor som lever med hiv drabbas inte bara av ohälsa och lidande utan även av socialt utanförskap.
Diskrimineringen av kvinnor och män som lever med hiv är omfattande. Stora grupper i vissa samhällen
7(10)
exkluderas från deltagande och andra rättigheter kränks. Demokratistärkande arbete måste verka för ökad
kunskap om hiv och aids för att minska risken för utanförskap.
Att stoppa och förebygga våld, hantera konflikter med fredliga medel är en viktig uppgift för
organisationer i det civila samhället. Konflikter uppkommer i förändringsarbete, därför ska inte konflikter
förebyggas. Konflikter ska hanteras. De ska hanteras politiskt när det handlar om makt över resurser och
rättsligt när det handlar om brott. Att bygga fred är mycket mer än att hantera konflikter utan våld. Det
krävs försoningsarbete, rättvis maktdelning och skydd för mänskliga rättigheter. Arbetet med att
undanröja de bakomliggande orsakerna till våldsamma konflikter sammanfaller ofta med det
utvecklingssamarbete för demokrati och rättigheter.
Vägen till ett ekologiskt hållbart samhälle går genom en demokratisk process eftersom det kräver
diskussion, kollektiva överväganden och gemensamma beslut. Vad som till exempel avses med "ekologisk
hållbarhet" i en specifik kontext bör bestämmas i en process där alla samhällets röster - inte bara
experternas eller politikernas - görs hörda. Demokrati blir då inte en omväg till ekologiskt hållbarhet, utan
istället den bästa vägen till målet.2
Alltid omvärldsanalysen först
Omvärldsanalysen, vare sig den görs öppet och strukturerat, i slutna rum eller rent av omedvetet, är
avgörande för vad ett samarbete kan leda till. Om exempelvis ungas problem osynliggörs redan i analysen,
kommer de inte heller att uppmärksammas när arbetet planeras. Om analysen visar att tillgången till mark
är avgörande för att minska fattigdomen, men ingen visar på att kvinnor och män har olika äganderätt
accepteras ojämställdheten indirekt.
Samarbetsorganisationer behöver en gemensam värdegrund och strategier för att kunna skapa rättvisa. Att
förverkliga demokrati handlar om hur deltagare och organisationer når sina mål, vilka organisationer som
samarbetar och hur aktiviteterna planeras och genomförs. När förändringsarbetet handlar om att
förverkliga demokrati så kan det inte ledas eller genomföras odemokratiskt. Om målet är ett samhälle utan
diskriminering behöver projektet rikta sig till diskriminerade eller mot dem som diskriminerar. Likaså
måste förstudien undersöka hur den diskriminerade gruppen ser ut som helhet. Om målgruppen är
ungdomar, ska även unga bland de etniska minoriteterna, tjejer, unga med funktionsnedsättning och de
med olika religionstillhörighet delta.
En omvärldsanalys börjar med en beskrivning av världen, en kartläggning av samhället i vilket
utvecklingssamarbetet är tänkt att genomföras. I steget efter beskrivningen och kartläggningen kommer
analysen. Analysen behöver ta hänsyn till skillnader i makt med utgångspunkt i kön, social tillhörighet,
ålder, etnicitet och andra relevanta sociala indelningar. Alla kvinnor och män, unga och gamla, rika och
fattiga har demokratiska rättigheter att delta. Utesluts delar av befolkningen redan i analysmomentet får
det konsekvenser i hela programverksamheten.
En utmaning är att inte begränsa analysen till enbart den formella sidan av demokrati. Eventuella brister i
det formella politiska systemet, exempelvis att människors politiska och medborgerliga rättigheter kränks
av staten, utgör förstås allvarliga hinder för människors möjligheter att delta i politiken. Samtidigt är den
formella sidan inte ensamt avgörande för människors möjligheter till deltagande. Analfabetism, extrem
2
Lidskog, Elander (2005).
8(10)
fattigdom, rasism och bristande jämställdhet i samhället är exempel på praktiska hinder för människor och
som i praktiken innebär att de utesluts. De kulturella och sociala dimensionerna av demokratin är
nödvändiga för att förstå vilka hinder människor möter i sin önskan att delta.
Omvärldsbeskrivningen är full av uppgifter. Det är beskrivningar av vilka som är mest utsatta, eller vems
rättigheter som har kränkts. Beskrivningarna har alla ett perspektiv och uppgifterna kommer från olika
källor. En del källor är massmedia, såsom radiosändning, teveinslag eller reklam. Andra källor är
människor som var ögonvittnen. Ytterligare andra människor har hört eller fått berättat för sig vad som
har hänt. Deltagare i samarbetsorganisationer behöver ställa sig själva och varandra frågor om varifrån
uppgifterna kommer. Därefter behöver de kritiskt reflektera över källorna och uppgifternas värde.
Källkritik
Vems och vilkas uppgifter använder vi? Egna erfarenheter? Andras
erfarenheter? Tidningsuppgifter? Rapporter? Regeringskällor?
Hur har vi prövat uppgifterna mot varandra?
Vilka flickor, pojkar, kvinnor och män gynnas av denna tolkning? Vilka
missgynnas? Vilka ges möjlighet att agera och förändra? Har några
osynliggjorts? Har några flickor, pojkar, kvinnor eller män gjorts till offer?
Checklista
Demokratiskt samarbete
Utvecklingssamarbetet bör stärka demokrati på alla nivåer i samhälle, organisation och projekt, eller på
någon av dessa nivåer:
Förändra samhällsstrukturer: Oavsett om ett program eller projekt i huvudsak är inriktat på att förbättra
miljö, hälsa, utbildning, demokratin i sig eller något annat så måste det sättas i relation till om och hur det
stärker demokratin i samhället. I analys och program- eller projektförslag ska organisationer
o Se både den formella och informella makten i samhället
o Se både demokratins form och innehåll i samhället
o Utgå från idealen icke-diskriminering, deltagande och rättighetsfokus. Exempel på frågor
att ställa sig:
Leder miljöprogrammet till att fattiga kvinnor och män blir mer delaktiga i
beslutsfattandet?
Har unga och lågutbildade samma inflytande som medelålders akademiker i
ursprungsfolkets intresseorganisation?
Bidrar programmet eller projektet till ökad jämställdhet, tolerans och annat som
gör att makten fördelas mer rättvist?
Stärks fattiga kvinnors och mäns rättigheter genom verksamheten?
Stärka demokratiska organisationer i det civila samhället: Att stödja utvecklingen av demokratiska
civila samhällena i fattiga länder är folkrörelsebiståndets strategiska huvuduppgift. Ett arbete för
demokrati och rättigheter behöver fokusera på hur varje samarbete påverkar det civila samhällets
9(10)
förmåga att verka demokratiskt. Varje svensk organisation har ett ansvar att stärka folkrörelser
och inte organisationer som bildats för att svara mot behov definierade i nord.
o Hur bidrar programmet eller projektet till att stärka samarbetsorganisationen?
Medför programmet eller projektet att organisationen blir bättre på
opinionsbildning?
Bidrar det till att stärka organisationens interna demokrati?
Bidrar det till att stärka organisationens demokratiska värderingar?
o Hur påverkar programmet eller projektet det civila samhället som helhet?
Stöds enbart små professionella utvecklingsorganisationer utan medlemsbas?
Vilka konsekvenser får det för medlemsbaserade organisationer?
Främjas nätverk mellan medlemsbaserade organisationer och organisering på
flera nivåer i samhället för att stärka folkrörelsers utrymme och möjligheter?
Jämn maktfördelning i programmet eller projektet: Att deltagarna styr projektet eller delvis styr med
stort inflytande är en viktig demokratisk fråga. Erfarenheter visar att projekt som i hög grad är
deltagarstyrda både är effektivare och uthålligare. Deltagarstyrning av utformningen och
genomförandet ger också högre effektivitet och mer varaktiga förändringar i demokratisk
riktning.
Hur gå vidare?
Att arbeta för demokrati och rättigheter kräver både kunskaper om vilka aspekter som berör och berörs av
demokratin och nya attityder för att påverka dessa. Ett sätt att skaffa sig detta är att diskutera och
reflektera tillsammans med andra organisationer som arbetar med utvecklingssamarbete och information
om globala frågor. Kontakta gärna Forum Syds metodhandläggare för att få hjälp att knyta kontakt med
andra organisationer.
Delta i Forum Syds kurser inom området demokrati och rättigheter
Forum Syd erbjuder bland annat kurser på olika nivåer i arbete för demokrati och rättigheter. För aktuella
kursdatum se avdelningen kurser och seminarier på www.forumsyd.org.
Läs vidare
Skriften Förverkliga demokrati och skapa rättvisa kan beställas på www.forumsyd.org. Denna
introduktion ger ett smakprov på innehållet i skriften. Tips på litteratur och bra länkar hittar ni på
www.forumsyd.org under avdelningen Metoder för bättre bistånd.
Lär av andra
Ta kontakt med organisationer som arbetar med demokrati och rättigheter i den region där ni arbetar.
Sök kompletterande information om er region hos demokratifrämjande organisationer, olika nätverk och
forskare.
10(10)
