Leva med pacemaker

Leva
implanterbar
Levamed
med
pacemaker
defibrillator
Leva med pacemaker
L E VA M E D PA C E M A K E R
|
1
Leva med pacemaker
För att blodcirkulationen i kroppen ska fungera måste hjärtat slå med rätt
rytm. Därför opereras en pacemaker in när hjärtat inte kan reglera takten.
En pacemaker hjälper hjärtat att fungera normalt genom att avge impulser
som får hjärtmuskeln att dras samman i en regelbunden och lämplig rytm.
Symtom såsom yrsel och trötthet kan därmed avhjälpas.
Sedan den första pacemakern opererades in 1958 (på Karolinska sjukhuset
i Stockholm) har fler än 2,5 miljoner människor världen över hjälpts av
denna fantastiska uppfinning.
Tanken med denna broschyr är att ge dig kunskap om hur en pacemaker
fungerar och ge dig svar på de vanligaste frågorna om hur det är att leva
med en pacemaker. Broschyren är uppdelad i tre delar. Först en kort­fattad
­allmän information, därefter de vanligaste frågorna och till sist en
­fördjupning för dig som vill veta mer.
L E VA M E D PA C E M A K E R
|
3
Retledningssystemets delar:
Sinusknutan
Vänster förmak
Höger förmak
AV–knutan
Skänklarna
Höger kammare
4 | L E VA M E D PA C E M A K E R
Vänster kammare
Hjärtat
Hjärtat är en fascinerande muskel. Det är lika stort som din egen knutna hand
och kan pumpa runt cirka fem liter blod i kroppen per minut. Hjärtat kan öka
eller minska takten beroende på om du vilar eller anstränger dig. Den så k­ allade
sinusknutan alstrar och skickar ut små elektriska signaler, precis som bilens
­tändstift. Dessa leds via retledningssystemet till alla delar av hjärtmuskeln.
För varje signal drar hjärtmuskeln snabbt ihop sig och pressar ut blodet i puls­
ådrorna. Om du känner på pulsen vid handleden kan du själv räkna hur många
gånger ditt hjärta drar ihop sig under en minut. Normalpuls i vila är mellan
60 och 80 slag per minut.
Varför behöver du
en pacemaker?
Med sjukdom och/eller ökande ålder kan störningar uppkomma i olika delar av
hjärtats elektriska system. En vanlig anledningen till att man får en pacemaker är
en störning i AV–knutan eller längre ner i retledningssystemet, som medför att
hjärtat ständigt slår för långsamt (ett totalt hjärtblock). En störning i sinusknutan
kan medföra att hjärtat slår långsamt ibland, och snabbt ibland (sjuk sinusknuta).
När hjärtat slår för långsamt är det vanligt att man känner sig trött, svag, yr eller
kanske svimmar. Om hjärtat slår för fort känner man oftast hjärtklappning som
också kan ge yrsel och matthet.
L E VA M E D PA C E M A K E R
|
5
Pacemakern är inopererad under huden och har kontakt med hjärtat via en eller två
tunna isolerade elektrodkablar.
Pacemakern
Pacemakern är en liten apparat som liksom sinusknutan sänder ut elektriska
signaler och därmed hjälper hjärtat att hålla rätt “takt” eller öka takten vid behov.
Signalerna skickas till hjärtat via en eller två elektroder som löper i ett blodkärl
till hjärtat.
Pacemakern har två viktiga uppgifter; att via elektroden ”känna av” om hjärtat
håller en tillräckligt god rytm, och att vid behov skicka ut elektriska signaler till
hjärtat för att hålla en bra rytm. Pacemakern arbetar alltså bara när den behövs,
annars går den på ”tomgång”.
En modern pacemaker väger mellan 20 och 35 gram och batteriet brukar räcka
sex till tio år, beroende på hur mycket hjälp hjärtat behöver. I fördjupningsdelen
beskriver vi mer detaljerat olika typer av pacemakrar och hur de fungerar.
6 | L E VA M E D PA C E M A K E R
Sjukhusvistelsen
För att få en pacemaker krävs en mindre operation som sker under lokal­
bedövning och tar ungefär en timme. Efter operationen kommer du tillbaka
till avdelningen och får lov att äta, dricka och gå upp ur sängen som vanligt.
Tiden du behöver vara på sjukhus varierar från fall till fall, men du bör räkna
med en till tre dagar. Innan du blir utskriven kontrolleras din pacemaker.
Du får råd om vad du ska tänka på i vardagslivet och vart du kan vända
dig när frågor dyker upp.
Väl hemma igen kan du känna en viss ömhet i det område där pacemakern
är placerad. Det är normalt och försvinner i allmänhet inom en månad. Skulle
du däremot få mer ont, om området blir rött och svullet eller om du får feber,
skall du kontakta sjukhuset direkt.
Med tiden kommer du att vänja dig vid tanken på att du har en pacemaker
som hjälper ditt hjärta att hålla takten. Det är helt normalt att känna en viss
osäkerhet om vad du kan och inte kan göra. Försök att se din pacemaker som
ett hjälpmedel i vardagen – inte som ett hinder!
Du kommer att bli kallad till sjukhuset för fortsatta kontroller. Första kontrollen
sker efter sex till åtta veckor och därefter i allmänhet en till två gånger per år.
Du kommer också att få ett pacemaker ID–kort, som innehåller information
om den pacemaker du fått implanterad. Kortet ska du alltid bära med dig.
L E VA M E D PA C E M A K E R
|
7
8 | L E VA M E D PA C E M A K E R
Frågor och svar
Vilka vardagsaktiviteter kan jag fortsätta med?
Sedan du hämtat dig från operationen kommer vardagen åter. Det finns
­ingenting som hindrar dig från att återuppta alla de sysslor och intressen
som du hade innan du fick din pacemaker. Du kan fortsätta att ta dina
­promenader, cykla, sporta och utföra hushållsarbete precis som tidigare.
Det finns heller inga restriktioner när det gäller det sexuella samlivet.
Däremot kan det naturligtvis finnas begränsningar av andra orsaker,
exempelvis läkemedel eller andra sjukdomar.
Finns det några apparater i min omgivning
som kan störa pacemakern?
Ja, i vissa miljöer finns apparater som kan ge störningar; exempelvis på
sjukhus, hos tandläkaren eller hos sjukgymnasten. Vanliga hushållsapparater
som mikrovågsugn, brödrost, dammsugare, tvättmaskin, TV, rakapparat,
­borrmaskin eller gräsklippare har däremot ingen störande effekt. Maskiner
eller apparater som alstrar mycket starka elektromagnetiska fält, eller som
­innehåller en kraftig radiosändare, kan däremot störa. Dit hör elkraftstationer,
starka elektriska maskiner (exempelvis elsvetsar) och amatörradiosändare.
Om du känner av hjärtklappning eller långsam oregelbunden puls ska
du stänga av den aktuella apparaten eller flytta dig från den, så försvinner
­obehagen. Du ska heller inte stanna någon längre stund i närheten av ­
affärernas stöldskyddsanordningar. Vapendetektorer på flygplatser påverkar
inte din pacemaker men de kan larma eftersom de reagerar på den metall
­pacemakern innehåller. Tala om att du är pacemakerbärare.
L E VA M E D PA C E M A K E R
|
9
10 | L E V A M E D P A C E M A K E R
Hur är det med mobiltelefoner?
I vissa fall kan pacemakern påverkas av mobiltelefoner. När du använder
­mobiltelefon tänk på följande: om din pacemaker sitter på vänster sida, håll
alltid telefonen mot höger öra när du talar, och vice versa. Stäng av telefonen
när du har den i innerfickan på kavajen eller jackan. Telefonen kan störa även
när man inte pratar i den! Håll ett avstånd av minst 20 centimeter mellan din
pacemaker och din mobiltelefon, för att minimera risken för att pacemakern
störs. Undvik att använda mobiltelefonen när du sitter i bilen. Om du följer
dessa råd finns det ingen anledning att avstå från att använda mobiltelefon
på grund av pacemakern.
Finns det någon medicinsk behandling som kan
påverka min pacemaker?
Ja, till exempel kan strålbehandling mot cancer, sjukgymnastisk behandling
med TENS eller kortvåg och viss operationsutrustning påverka pacemakern.
Ta för vana att alltid berätta om din pacemaker när du söker vård och
­behandling hos exempelvis sjukgymnast, tandläkare eller läkare.
När är det viktigt att ta kontakt med
pacemakerkliniken på sjukhuset?
Om du känner att de besvär du hade innan du fick din pacemaker kommer
tillbaka bör du ringa till pacemakermottagningen, likaså om området runt
din pacemaker blir rött eller svullet. Känner du besvär av hjärtklappning, yrsel
eller ovanlig trötthet behöver detta inte ha med pacemakern att göra, men
det kan vara bra att göra en kontroll för säkerhets skull. Det kanske behövs
en liten justering av pacemakern eller av din läkemedelsbehandling.
L E VA M E D PA C E M A K E R
|
11
Hur kontrolleras min pacemaker?
Du blir kallad till regelbundna kontroller på sjukhuset. Då kan man kontrollera
ditt medicinska tillstånd, hur din pacemaker arbetat sedan sist och om några
ändringar behöver göras. Man kontrollerar också batteriets tillstånd. Läs vidare
om pacemakerkontroller i slutet av broschyren.
Hur länge håller min pacemaker
– och vad händer när batteriet börjar ta slut?
Många patienter har haft en och samma pacemaker i mer än tolv år, och
­batteriet brukar räcka i cirka åtta år. Man kan dock inte i förväg förutsäga hur
länge pacemakern räcker i det enskilda fallet. Tätare kontroller görs när det
börjar bli dags för batteribyte. Då blir det frågan om en ny operation då hela
pacemakerdosan byts ut mot en ny, och de gamla elektrodkablarna kopplas
till den nya pacemakern. Ingreppet är lindrigt och du får vanligen gå hem
samma eller påföljande dag.
Kan man dö fast man har pacemaker?
En vanlig fråga, men en pacemaker kan bara ge elektriska signaler. Det
är hjärtat som drar ihop sig. När tiden är inne och hjärtat inte orkar dra
ihop sig längre, dör en människa med pacemaker på precis samma sätt
som alla andra.
Finns det någon patientförening?
Ja, Hjärt–lungsjukas Riksförbund har lokalföreningar på de flesta orter i Sverige.
Genom dem kan du träffa andra personer som har pacemaker. Be ditt sjukhus
hjälpa dig med adress och telefonnummer till närmaste lokalförening.
12 | L E V A M E D P A C E M A K E R
För dig som vill veta mer
En pacemaker är en batteridriven pulsgenerator som placeras under huden på
höger eller vänster sida, strax under nyckelbenet. Den avger impulser via en eller
två elektroder till hjärtmuskeln. Pacemakern är systemets ”hjärna” som bevakar
varje hjärtslag med hjälp av avancerade elektroniska kretsar.
Olika pacemakersystem för olika störningar i hjärtrytmen
Störningar kan förekomma i olika delar av hjärtats retlednings­system – därför
finns olika typer av pacemakrar. En av de vanligaste störningarna yttrar sig
som en mycket långsam puls och kallas AV–block eller hjärtblock. Orsaken
är att sinusknutans signaler inte kan ledas vidare till hjärtats kamrar på grund
av s­ törningar i AV– knutan. Om störningen finns i själva sinusknutan (sjuk sinus­
knuta), blir symtomen annorlunda. Störningen gör att sinusknutan blir mer eller
mindre pålitlig. Eftersom det är sinusknutan som anger hjärtats takt kan hjärt­
rytmen komma att växla mellan långsam och snabb takt. Detta kan
L E VA M E D PA C E M A K E R
|
13
ge obehagliga symtom. Dessutom kan rytmstörningarna komma periodvis med
normal funktion däremellan, eller vara kombinerade med varandra. Beroende på
vilken typ av rytmstörning som ska behandlas behövs olika pacemakermodeller.
Din läkare gör en noggrann bedömning av din hjärtfunktion innan han/hon
bestämmer vilken sorts pacemaker som passar bäst för just dig.
Enkammarsystem
Enkammarsystemet består av en pacemaker med en elektrod i antingen hjärtats
högra förmak (AAI–system) eller i dess högra kammare (VVI–system). Var den
är placerad beror på vilka problem som behöver avhjälpas. Via elektroden kan
pacemakern ”lyssna” om hjärtat behöver hjälp, och även skicka ut impulser för
att hjälpa hjärtat att hålla sin rytm. Denna typ av pacemaker kan användas om
du har en sjuk sinusknuta, men används också ibland när man har hjärtblock.
Enkammarsystem med elektrodspetsen
placerad i hjärtats högra kammare.
Tvåkammarsystem med
en elektrod i förmaket
och en i kammaren.
14 | L E V A M E D P A C E M A K E R
Tvåkammarsystem
Tvåkammarsystemet består av en pacemaker med två elektroder anslutna
(DDD–system). Den ena i höger förmak och den andra i höger kammare.
En tvåkammarpacemaker hjälper hjärtat att hålla takten och att synkronisera
varje hjärtslag så att förmak och kammare drar ihop sig i rätt ordning. Detta
är den vanligaste behandlingen vid hjärtblock.
Sensorstyrd pacemaker
Hjärtat varierar sin rytm hela tiden för att se till att kroppen får tillräckligt med
syre. I vila går pulsen ner och hjärtat slår långsammare. Vid fysisk ansträngning
går pulsen upp och hjärtat slår fortare. Kroppens behov av syre ökar vid
ansträngning, när man ätit eller blir upprörd. Det friska hjärtat kompenserar
för detta genom att öka pulsen. För vissa människor fungerar inte denna
­variation av hjärtfrekvensen och då behövs en speciell typ av pacemaker.
En sensorstyrd pacemaker kan själv bedöma vilken hjärtfrekvens en person
behöver vid varje givet tillfälle, och automatiskt ändra hastighet på de signaler
den skickar ut. Pacemakern försöker hela tiden hålla en lagom hög hjärtfrekvens
så att syrebehovet täcks både i vila och vid ansträngning. Pacemakern tar reda
på vilken hjärtfrekvens som behövs genom en eller flera sensorer (avkännare),
och skickar ut signaler i rätt takt. Informationen får sensorn genom att känna
av exempelvis kroppsrörelser eller andningsfrekvens. Såväl en- som tvåkammar­
system kan kombineras med sensorstyrning.
Pacemaker vid förmaksflimmer
Om man har förmaksflimmer kan detta leda till en snabb och oregelbunden
hjärtrytm, men också till att hjärtat slår för långsamt. Vissa människor upplever
dessa symptom periodvis, medan andra har kroniska besvär. Hos en person
som lider av kombinationen av långsam hjärtrytm och förmaksflimmer kan till
exempel en pacemaker med så kallad mode switch-funktion vara till stor hjälp.
L E VA M E D PA C E M A K E R
|
15
Pacemakerkontroller
Eftersom du ska leva med din pacemaker livet ut måste du gå på regelbundna
kontroller. Läkarens/sjuksköterskans uppgift är att kontrollera om något har
förändrats och vid behov se till att din pacemaker anpassas efter eventuella
förändringar. Samtidigt kontrollerar man att pacemakersystemet fungerar väl,
samt mäter hur länge batteriet kommer att räcka. Dessa regelbundna kontroller
är också ett bra tillfälle för dig att ta upp eventuella frågor som dykt upp sedan
du var på kontroll senast.
En modern pacemaker har många olika funktioner och kan arbeta på flera
olika sätt. Det är viktigt att ställa in dessa funktioner så att de passar för just ditt
hjärta. Inställningarna görs med hjälp av en speciell utrustning (programmerare).
Denna kan kommunicera med pacemakern genom huden med hjälp av en liten
sändare. Information kan skickas mellan programmeraren och pacemakern och
på så sätt anpassa pacemakern till ditt hjärta. Det är mycket enkelt och känns
inte alls!
En pacemakerkontroll börjar vanligen med att ett EKG kopplas och att din
läkare/sjuksköterska frågar hur du har mått sedan den senaste kontrollen.
Det är flera olika mätningar som ska göras och detta brukar ta en liten stund.
Du kan eventuellt känna att hjärtat slår lite fortare under vissa mätningar och
lite långsammare under andra.
Vid pacemakerkontrollen undersöks hur starka signaler som krävs för att hjärtat
ska slå samt att pacemakern kan lyssna av hjärtats egna slag. Även om du mår
bra och inte alls känner några besvär av din pacemaker eller din hjärtsjukdom
är det viktigt att regelbundet gå på kontroller.
16 | L E V A M E D P A C E M A K E R
Vid pacemakerkontrollen säkerställer man att pacemakern och elektrodkablarna fungerar
på bästa sätt.
L E VA M E D PA C E M A K E R
|
17
Din pacemaker
18 | L E V A M E D P A C E M A K E R
pacemakermodell:
pacemakern inlagd den:
sjukhus / pacemakerklinik:
kontaktperson:
nummer:
Denna patientinformation är utformad
i samarbete med:
Docent Cecilia Linde, Kardiologiska kliniken,
Karolinska sjukhuset, Stockholm
Ssk. Mariann Capocci, Hjärtmottagningen,
Sahlgrenska Universitetssjuhuset, Göteborg
Ssk. forskar stud. Dan Malm, Medicinmottagningen,
Länssjukhuset Ryhov, Jönköping
Stockholm 1997, 9:e upplagan 2009
Birgitta Andersson och Eva Clausson
Illustrationer och foton: Medtronic Inc©
L E VA M E D PA C E M A K E R
|
19
Medtronic Inc ©, 2009. Alla rättigheter förbehålles.
Medtronic AB
Isafjordsgatan 1
Box 1034, 164 21 KISTA
Tel: 08 - 568 585 00
Fax: 08 - 568 585 01
E-mail: [email protected]
www.medtronic.se