Författare: Malin Olander
Handledare: Erik Backhaus
POPULÄRVETENSKAPLIG SAMMANFATTNING Invasiv pneumokocksjukdom Infektioner orsakade av Streptococcus pneumoniae, även kallade pneumokocker, ger upphov
till mycket sjukdom och död världen över. De som främst drabbas är små barn och äldre samt
de med kroniska sjukdomar. Pneumokockerna orsakar allt ifrån mildare sjukdomar som öronoch bihåleinflammation till mer allvarliga invasiva sjukdomar som lunginflammation,
blodförgiftning eller hjärnhinneinflammation. Sedan början på 2000-talet har ett så kallat
konjugatvaccin införts i barnvaccinationsprogram i flertalet länder, skyddande mot 7-13
vanliga pneumokocktyper. Förhoppningen är att det ska minska barnadödligheten samt
minska spridningen från barn till äldre, då detta vaccin även fungerar hos barn under två år. I
Sverige infördes vaccinet år 2009 i barnvaccinationsprogrammet.
Denna studie har gjort en uppföljning på vad som hände med incidensen, dödligheten och
vilka riskfaktorer som var vanligast förekommande hos de med invasiv pneumokocksjukdom
(IPD) efter att man började vaccinera alla barn. Studien genomfördes med en
journalgenomgång av alla fall med positiv blododling eller odling från annan steril lokal, som
till exempel ryggmärgsvätska, från januari 2011- maj 2014. Det var totalt 250 fall med positiv
odling från mikrobiologiska laboratoriet i Göteborg, med ett upptagningsområde av Göteborg
och dess närkommuner. En jämförelse gjordes med en studie utförd i Västra Götaland
Regionen innan införandet av barnvaccination mellan år 1996-2008, med totalt 1094 fall i
Göteborg och närkommunerna.
Vad man fann var att risken att dö inom 30 dagar nästan hade dubblerats efter införandet av
barnvaccination jämfört med innan. Den viktigaste förklaringen är att det totala antalet
Författare: Malin Olander
Handledare: Erik Backhaus
insjuknade visserligen har minskat, men att de som fortfarande insjuknar är äldre och har fler
riskfaktorer. Därför blir andelen av alla insjuknade som dör större. Det kan finnas flera
bidragande orsaker till detta: befolkningen blir äldre och många patienter med kroniska
sjukdomar lever idag längre och med allvarligare grad av kronisk sjukdom jämfört med
tidigare, men det är inte förändringar som skett efter 2009. En annan orsak till att en högre
andel av de insjuknade dör kan vara att vaccinet endast skyddar mot relativt få typer av
pneumokocker, och att svagare individer som löper större risk att dö, i högre grad drabbas av
pneumokocktyper som inte ingår i vaccinet.
Dessutom visade studien att en mindre andel av de som drabbades av IPD efter vaccination
hade lunginflammation jämfört med innan vaccination. Detta illustrerar sannolikt att vaccinet
haft god effekt hos vaccinerade barn samt ovaccinerade friska yngre vuxna genom så kallad
flockeffekt. Det är nämligen känt att lunginflammation utgör en större andel av IPD i dessa
grupper, jämfört med sjuka äldre som istället har högre risk att drabbas av blodförgiftning
utan lunginflammation.
Vaccinet verkar ha medfört positiva effekter. Man måste dock vara fortsatt mycket observant
på om det sker en ökning av de pneumokocktyper som ej ingår i vaccinet. Det behövs större
uppföljande studier samt en längre tids uppföljning. För att förklara skillnaderna i incidens
och dödlighet krävs även information om förändringar i fördelning av pneumokocktyper.
