Kursbeskrivning idéhistoria grk 4:4
Allmänt om kurslitteraturen:
Till Mom 4 finns en hel del litteratur som man kan läsa inför varje föreläsning. Nils Runeby
(red) Framstegets arvtagare (förkortas FA) ansluter bäst till föreläsningsserien, tillsammans
med några av bidragen till Anders Burman, Lena Lennerhed (red) Sekelslut (förkortas SS).
Båda är nya i kurslitteraturen, och är antologier med många författare. Om
litteraturhänvisningen till en föreläsning lyder t.ex. SS: Edenborg, ska ni läsa det kapitel i
boken Sekelslut som skrivits av Carl-Michael Edenborg. Till FA har Bosse Holmquist lämnat
två och Nils Runeby tre bidrag, som numreras i turordning så att t.ex. FA: Runeby2 står för
Runebys andra bidrag till boken. Dessutom ingår, liksom på tidigare moment, Svante
Nordins Filosofins historia. Hänvisningar till boken lyder Nordin + kapitelrubrik eller
namnen på de filosofer som avses. Vidare ingår Sven-Eric Liedmans Från Platon till kriget
mot terrorismen, som i litteraturhänvisningar betecknas Liedman + namnet på det berörda
kapitlet (+ i ett fall underkapitel). Antologin med originaltexter, Axplock, ingår liksom på
tidigare moment, och den rekommenderade läsningen betecknas Axplock + namnet på
författaren till originaltexten. Vidare ingår (liksom på tidigare moment) några kapitel ur
Erland Sellberg (red) Den skapande staden (DSS) och ur Lena Lennerhed (red) Från Sapfo till
Cyborg (FSTC). Båda är antologier och litteraturhänvisningar anger bokens förkortning +
namnet på den som skrivit det bidrag ni rekommenderas att läsa. Står det t.ex. DSS: Gothlin,
ska ni läsa Eva Gothlins bidrag till Den skapande staden. Slutligen ingår, liksom på tidigare
moment, Tore Frängsmyrs Svensk idéhistoria, men läsningen av Frängsmyrs bok blir alldeles
för sönderstyckad om man försöker kalibrera den med föreläsningarna. Läs i stället boken
parallellt under kursens gång. Självfallet har jag inte tid att ta upp alla namn och frågor som
förekommer i litteraturen under föreläsningarna.
1 (1/2) Föreläsningen utgår från förhållandet mellan politisk historia och idéhistoria. Hur
påverkades idélivet (samhällstänkande, politiska ideologier, människosyn, framstegstro) av
Första världskriget? Vilka av sekelskiftsperiodens föreställningar inspirerade till eller
utnyttjades av fascismen och nazismen, osv?
Litteratur: FA: Runeby1, FA: Källström, DSS: Andersson/Olausson
2 (8/2) Föreläsningens första del behandlar uppkomsten av 1900-talets nya fysik (med ett
översiktligt perspektiv över den fortsatta utvecklingen). Den andra delen behandlar 1900talets nya psykologi, fr.a. psykoanalysen och behaviorismen (med ett översiktligt perspektiv
över den fortsatta utvecklingen). Dessutom berörs det tidiga 1900-talets kvinnosyn och den
s.k. kvinnofrågan.
Litteratur: FA: Silverbark (s. 105-119 och 126-130), FA: Sanner, Axplock: Freud, FSCT:
Leppänen
3 (15/2) Föreläsningen behandlar mellankrigstidens nationalism och de nya s.k. totalitära
diktaturerna, liksom kritiken av totalitarismen. Dessutom berörs J.M. Keynes ekonomiska
idéer, uppkomsten av välfärdsstatens ideal m.m.
Litteratur: FA: Skoglund, Liedman: Fascism och Nazism: Hitler, Liedman: Socialismen under
1900-talet, SS: Ekström von Essen, Axplock: Nationalsocialistiska tyska arbetarpartiets
program, Axplock: Mussolini
4 (22/2) Föreläsningen behandlar den europeiska filosofins utveckling under första hälften av
1900-talet, den nya logiken och positivismen (analytisk filosofi), liksom den tyska
fenomenologin och livsfilosofin.
Litteratur: Nordin: Fenomenologi och existensfilosofi i Tyskland, Historicism och
existensfilosofi i Italien samt Den analytiska filosofins uppkomst och tidigaste utveckling, FA:
Silverbark- avsnittet Naturvetenskapens filosofi (s.119-126)
5 (8/3) Föreläsningen behandlar den tidiga (andra) efterkrigsperiodens tilltro till planerade
(men genom kärnvapenhotet alltid villkorade) framsteg i en värld som ansågs vara
vetenskapligt överblickbar. Hur påverkades människosynen? Vad innebar tanken om
”ideologiernas död”? Dessutom berörs den sena, språkorienterade analytiska filosofin och
vetenskapsteorin efter positivismen.
Litteratur: FA: Runeby2, FA: Skovdahl, FA: Holmqvist1, Nordin: ”Senanalytisk och
postanalytisk filosofi i Storbritannien och USA” och ”Marxism, strukturalism,
postmodernism” stycket ”Strukturalismens skördetid”, Liedman: Moderna liberala och
konservativa riktningar, underkapitlen 1-3
6 (15/3) Föreläsningen utgår från perspektiv som uppstod eller aktualiserades på nytt genom
1960- och 70-talens proteströrelser. Detta innefattar den s.k. Frankfurtskolans idéer från 1930och 40-talen och senare (kritik av positivistisk samhällsvetenskap, massmedieunderhållning,
reklam m.m.), liksom uppkomsten av en ny feminism. Vidare berörs den alternativa
människosyn som leder vidare det sena 1900-talets s.k. ”new age”-strömning, liksom frågan
om ”tillväxtens gränser” och uppkomsten av den nya miljörörelsen (som tyvärr inte behandlas
någonstans i kurslitteraturen). Slutligen kommer också synen på avkolonialisering att beröras
i ett översiktligt perspektiv som sträcker sig fram till den s.k. post-kolonialismen mot slutet av
1900-talet.
Litteratur: FA: Runeby3, FA: Lennerhed, FA: Eskilsson, SS: Jonsson, SS: Sanner, Nordin:
”Marxism, strukturalism, postmodernism” avsnittet ”Från Lukács till Frankfurtskolan”,
FSCT: Fazlhashemi, Axplock: Fanon
7 (22/3) Denna föreläsning behandlar franskt tänkande under efterkrigstiden, dels
existentialismen hos Sartre och de Beauvoir, dels s.k. postmodernism och post-strukturalism
(som egentligen borde kallas post-fenomenologi). I den senare ingår även Foucaults
alternativa historieskrivning över den europeiska samhällsmoderniseringen. Dessutom
behandlas den tyske filosofen Habermas systembygge och kritik av de nyare franska
strömningarna.
Litteratur: DSS: Gothlin, Nordin: ”Fenomenologi och existensfilosofi i Frankrike” samt
”Marxism, strukturalism, postmodernism” styckena om Habermas, Foucault, Derrida,
Lyotard och Baudrillard”, FA: Holmqvist2, SS: Burman, SS: Bohlin, Liedman: De politiska
idéerna efter 1989, Axplock: Beauvoir, Axplock: Lyotard
8 (29/3) Föreläsningen tar upp det sena 1900-talets nyliberalism och globalisering,
föreställningar kring begreppet information i samband med datoriseringen, liksom postmodern feminism och genusteori. Dessutom ges en översiktlig orientering över 1900-talets
biologi och genteknik (ett område som tyvärr inte behandlas någonstans i kurslitteraturen).
Litteratur: DSS: Runeby, SS: Edenborg, SS: Skovdahl, FSCT: Bergenheim, FSCT: Lundahl,
Liedman: Moderna liberala och konservativa riktningar, underkapitel 4, samt dessutom
(innehållet kommer inte att beröras närmare på föreläsningarna) bidragen i SS av Klockar
Linder, Sundgren, Gardeström, Hill, Järvklo och Lennerhed
