LÖNSAM
HÄLSOSAM
LYCKOSAM
Främjande ledarskap och medarbetarskap
INNEHÅLL
Förord
Att må bra eller inte må bra, det är valet
Lite biologi – så fungerar människan
: Främjande för framtiden
Jag är ansvarig, men jag måste få goda förutsättningar
Grunden för framgång
: Verkstadsföretaget – från förlust till lönsamhet
Hälsa – för individ och organisation
Att behålla och återskapa arbetsförmåga
Grupper och gruppers beteenden
: Belid – så sänktes sjukfrånvaron
Kontakt med författarna kan fås via deras webbplatser:
Anders Lugn: www.baralugn.se
Birger Rexed: www.rexed.se
Organisationer väljer sin sjukfrånvaro
Motivation, viktigare än resurser
Det man mäter, det händer
: Nattskiftet – från handgemäng till samarbete
Ekerlids Förlag
Tegnérgatan
Stockholm
-
-
[email protected]
www.ekerlids.com
© Anders Lugn och Birger Rexed
Formgivning: Carl Åkesson
Foto: Kenneth Hellman
Repro och tryck: Bulls Graphics, Halmstad, september
----
Våga vilja välja vara ledare – en VD berättar
Kommunikation – företagets blodomlopp och nervsystem
Tid för reflektion
Att se vad som händer medan det händer
Konsultativt arbetssätt
Situationsanpassat ledarskap
Representation och mandat
Att arbeta i roll
Checklista för kommunikation
Företagshälsovårdens roll
Recept för lönsam, hälsosam och lyckosam ledare
Recept för lönsam, hälsosam och lyckosam medarbetare
Referenser
FÖRORD
»All utveckling kräver förändring
och förändring är enklare, effektivare
och roligare om utgångspunkten är frågan:
Hur ska det se ut när det är som bäst?«
Vi träffades i en källare hos ett kundföretag i Stockholm för tjugo år sedan.
Den ene företagsläkare, den andre journalist, båda en smula osäkra på om
vi hade gått vilse. Företaget vi arbetade för hade definitivt gjort det.
Vi var konsulter med helt olika specialistinriktningar. Vi såg världen från
olika perspektiv och utifrån skilda erfarenheter, men hade dragit identiska
slutsatser. Företaget vi arbetade för stod inför ett haveri till följd av allvarliga brister i ledarskapet och var i stort behov av hjälp. Det var då vi började utveckla de metoder och förhållningssätt som vi nu vill presentera för
en bredare publik, också utanför vår kundkrets.
Under år skrev vi boken Långtidsfrisk – så skapas hälsa, effektivitet
och lönsamhet tillsammans med Johnny Johnsson, företagsläkare vid Stora
Enso.
Begreppet långtidsfrisk illustrerar vår strategi, att fokusera på det som
är friskt. Det är alltid nödvändigt att bekämpa det sjuka, men det ger ännu
större effekt att främja det friska.
I den här boken tar vi den främjande principen ett steg vidare, till att
omfatta hela arbetslivet och ytterst hela livet. All utveckling kräver förändring och förändring är enklare, effektivare och roligare om utgångspunkten är frågan: Hur ska det se ut när det är som bäst?
Man ska se människor – också sig själv – utifrån vad personen kan och
är bra på, inte utifrån vad personen inte kan och är dålig på. Samma sak
gäller företag och organisationer.
Då når man häpnadsväckande resultat.
Den här boken handlar inte om personlig utveckling, Den handlar om
utveckling av företag och organisationer. Den personliga utvecklingen får
du på köpet.
Anders Lugn & Birger Rexed
1
KAPITEL
Att må bra eller
inte må bra, det är valet
Hälsa är att må bra.
Du ska må bra.
Livet är för kort för att ägnas åt någonting annat än att må bra. I ett välfärdssamhälle kan de allra flesta av oss välja att må bra.
Ibland försöker någon såra dig. Då kan du välja att inte låta dig såras.
Ibland drabbas du av en motgång. Då kan du välja att se det som en tillgång, eftersom det är en lärdom.
Ibland drabbas du av sorg. Då kan du välja att bejaka sorgen och att du
inte mår bra, eftersom det är en sund och nödvändig del av den smärtsamma väg du måste vandra för att kunna må bra igen.
Ibland kan du drabbas av en olycka, en svår sjukdom eller något annat
du inte kan värja dig mot. Då kan du välja att sätta målet att du en dag ska
kunna säga: »Ingen annan, som har det som jag, mår så bra som jag.«
Att vara frisk är att inte vara sjuk i medicinsk mening. Det behöver inte
innebära att man mår bra. Vi har träffat många friska människor som mått
väldigt dåligt.
Att vara sjuk i medicinsk mening, behöver inte innebära att man mår
dåligt. Vi har träffat många sjuka som mått väldigt bra.
Att vara frisk underlättar livet, precis som det underlättar att ha pengar.
Att vara sjuk försvårar livet, precis som det försvårar att inte ha pengar.
Men inget av detta bestämmer om vi mår bra eller dåligt.
Det väljer du.
Människor vill lyckas
Alla människor vill lyckas.
Ingen människa går till sitt arbete och tänker: »I dag vill jag verkligen
misslyckas.« Ingen förälder säger till sina barn: »Jag skulle verkligen vilja
misslyckas som förälder.« Ingen ledare kallar till personalmöte för att deklarera: »Det är min förhoppning att jag misslyckas som ledare.« Inget barn
säger: »Jag vill misslyckas med att lära mig cykla.«
Det ligger i människans natur att hon vill lyckas. Det är någonting vi
varken kan eller vill försöka förklara. Det bara är så. Det är lika självklart
som att alla träd vill växa uppåt.
Utanför vår skrivarstuga står två tallar. Den ena är stor och ståtlig, den
andra liten och luggsliten. De är av samma sort och de planterades som
lika små plantor samma dag.
Att den ena blev stor och ståtlig, den andra liten och luggsliten, berodde
på att den ena hamnade i bättre jord än den andra. Den ena har fått bättre
förutsättningar än den andra.
Det är samma sak med människor. För att lyckas – och kunna växa så
bra som möjligt – behöver vi goda förutsättningar. Till skillnad från tallar
kan vi påverka våra förutsättningar. Vi kan förbättra våra förutsättningar
själva, och andra kan hjälpa oss att förbättra dem.
Biologiskt är människan ett flockdjur. Vitsen med att leva i flock är att
individerna kan hjälpa varandra. I flocken har man ansvar för sig själv, men
också för de andra.
Att söka det bästa
Att må bra är inte bara ett självklart mål för människan, utan också för de
grupper som skapas av människor och de organisationer – exempelvis företag – som består av människor.
Man kan ha två huvudstrategier för att uppnå målet må bra, vare sig det
handlar om individer, grupper eller organisationer. Den ena är att bekämpa
det som är sjukt och dåligt. Den andra är att främja det som är friskt och
bra.
Vår erfarenhet är att man måste bekämpa det som är sjukt och dåligt,
men att den mesta energin ska läggas på att främja det som är friskt och
bra. Det är mest effektivt – och dessutom roligast.
Vi kallar det för det främjande förhållningssättet.
Att främja innebär att man hjälper något bra att hända, i stället för att
bara stoppa det dåliga.
Att vara främjande innebär att man söker det bästa i varje situation –
i arbetslivet och resten av livet – utan att rygga för att det också finns
problem.
Främjande är en inställning och förhållningssätt som är ett rättesnöre i
både arbetslivet och resten av livet.
Det främjande arbetssättet
Grundbulten i vårt arbetssätt är den främjande modellen. I den främjande
modellen startar vi aldrig i hur det är i dag och vi startar aldrig i ett problem. Processen startar alltid med frågan:
1. Hur ser det ut när det är som bäst?
Den frågan diskuterar vi, och vi diskuterar den grundligt. Diskussionen
avslutas först när vi är helt säkra på att vi har en tydlig gemensam bild av
hur det ser ut när det är som bäst. Ibland kan det gå snabbt att enas, ibland
tar det tid. Processen måste få ta den tid som krävs för att formulera en gemensam beskrivning av hur det ser ut när det är som bäst.
Den gemensamma beskrivningen av hur det ser ut när det är som bäst
kan fästas på ett papper vars innehåll alla deltagare i diskussionen bekräftar med sina signaturer. Därefter diskuterar vi:
2. Hur ser det ut i dag?
Den diskussionen kan ofta hållas kort, eftersom dagsläget ofta är ointressant när vi vet det önskade läget. Ibland blir det bara: Kan vi vara överens
om att det är åt skogen i dag? Bra! Då lämnar vi det och går vidare:
3. Vad måste vi alltså göra?
Här börjar arbetet med att ta fram en handlingsplan för att förflytta sig
från dagsläget till det önskade tillståndet.
Den här modellen frigör enorma mängder konstruktiv energi jämfört med
när man börjar i problemen. Man slipper alla meningslösa diskussioner
Gemensamma mål är fundamentet
Mannen och kvinnan hade olika mål för sitt förhållande. Därmed kan förhållandet aldrig bli bra och mannen och kvinnan kommer inte att må bra.
Förhållandet blir inte framgångsrikt.
Gemensamma mål är grundförutsättningen för all framgång, vare sig
det gäller individer, grupper eller organisationer. Gemensamma mål är fundamentet. De fyra pelare som bär upp framgången är:
• Främjande ledarskap.
• Främjande medarbetarskap.
• Främjande kommunikation.
• Främjande delaktighet.
Om detta handlar denna bok.
Främjande
delaktighet
Främjande
kommunikation
Främjande
medarbetarskap
Framgång för
individ, grupp och organisation
Främjande
ledarskap
om vems felet är, att vi inte har resurser, och så vidare och så vidare – icke
sällan i destruktiv oändlighet.
Forskning har också visat att vi har tillgång till procent mer av vår
hjärnkapacitet när vi börjar i en möjlighet. Börjar man i ett problem blockeras en fjärdedel av »hårddisken« av allt elände vi upplever i dag.
Träna gärna modellen också i privatlivet. Exempel: En kvinna och en
man som har problem med sin relation kan komma överens om att lägga
den åt sidan i tio minuter. Dessa tio minuter ägnar man åt att diskutera:
Hur ser det ut när det är som bäst i en relation mellan en man och en
kvinna? Om diskussionen känns jobbig, så kan man diskutera teoretiskt
och i princip. Det behöver inte handla om just dig och mig …
Om mannen och kvinnan kommer fram till att de har olika uppfattningar om hur det ser ut när det är som bäst i en relation, då ska de självfallet gå skilda vägar snarast. Då har de inte gemensamma mål, och då finns
inte förutsättningar för att relationen någonsin ska bli bra.
Kommer de däremot fram till att de har samma uppfattning om hur det
ser ut när det är som bäst, då är det bara att konstatera:
Så där har vi det inte i dag.
Vad måste vi alltså göra?
Och sedan göra det.
TYDLIGA, GEMENSAMMA OCH ACCEPTERADE MÅL
