REGERINGENS STRATEGI INOM OMRÅDET PSYKISK HÄLSA 2016–2020 Fem fokusområden fem år framåt
Nationell samordnare
inom området psykisk hälsa
Nationell samordnare
inom området psykisk hälsa
Fem
fokusområden
Regeringen har beslutat om en ny strategi för statens
insatser inom området psykisk hälsa 2016-2020. Strategin utgår från fem fokusområden som har identifierats
som de mest angelägna för att stärka den psykiska hälsan
och motverka psykisk ohälsa. Det är viktigt att hålla i
minnet att varje fokusområde omfattar personer i alla
åldrar – barn, unga, vuxna och äldre, liksom flickor och
pojkar, män och kvinnor. Precis som dessa fokusområden
har utarbetats i samverkan mellan många aktörer på
området, måste allt utvecklingsarbete inom området
bedrivas samtidigt och i samverkan. De fem fokusområdena är en sammanfattning av vad vi som samhälle
behöver arbeta med för att motverka ohälsa, främja
psykisk hälsa och erbjuda effektiva, säkra och kostnadseffektiva insatser till de som drabbas av psykisk ohälsa.
Varannan svensk kommer någon gång i livet att drabbas av psykisk ohälsa.
WHO räknar med att psykisk ohälsa kommer att stå för den största sjukdomsbördan i världen år 2030. En folkhälsoutmaning av den här magnituden
kräver att hela Sverige prioriterar arbetet för psykisk hälsa. Psykisk hälsa är
hela samhällets ansvar.
Folkhälsan i sin helhet har förbättrats under de senaste decennierna och de
allra flesta uppger att de har en bra eller mycket bra hälsa. Dessvärre gäller
inte det den psykiska hälsan. Den psykiska ohälsan, med besvär som oro,
ångest och sömnproblem, har tvärtom ökat sedan 2000-talets början.
Ökningen har skett inom alla grupper, såväl bland barn och unga som bland
vuxna och äldre.
Staten har länge haft olika satsningar på psykiatri och psykisk ohälsa. Sedan
1995 har staten satsat över nio miljarder kronor för att stimulera utvecklingen
inom området i kommuner och landsting/regioner. De satsningar som har
gjorts från statligt håll har mestadels fokuserat på personer med omfattande
behov. Det är en viktig målgrupp, som behöver uppmärksammas även
fortsättningsvis. Men vi måste samtidigt också hantera den växande folkhälsoutmaning som är psykisk ohälsa.
Under 2015 tog regeringen initiativ till en översyn av statens engagemang
inom området, med ett tydligt syfte – att inte blunda för någon del av
de utmaningar vi står inför. Psykisk hälsa och psykisk ohälsa är inte olika
spår, de är avhängiga av varandra. För att nå till en punkt där den psykiska
hälsan blir en lika viktig fråga som den psykiska ohälsan krävs att hela samhället ser problemen och bidrar efter förmåga. Vi behöver förstärka förebyggande och främjande insatser, erbjuda tidiga och effektiva insatser till de
som drabbas och använda våra specialiserade resurser förnuftigt. Frågan om
hur vi som samhälle kan motverka den negativa utveckling vi ser i dag är
en angelägenhet för alla.
SAMHÄLLETS KOSTNADER FÖR PSYKISK
OHÄLSA VARJE ÅR:
135
MILJARDER
SJUKVÅRDENS BUDGET
9,5 % till
specialicerad psykiatri
3,7 % till prevention
och folhälsotjänster
1
Förebyggande och
främjande insatser
och främjande
arbete när det gäller psykisk hälsa
behöver göras på många olika arenor,
samtidigt och samordnat. Alla
beslutsfattare på alla nivåer behöver
bli medvetna om hur en förbättrad
psykisk hälsa i befolkningen bidrar
till en positiv utveckling i Sverige,
såväl socialt som ekonomiskt. Det
finns ett stort behov av att synliggöra riskfaktorer och friskfaktorer
när det gäller psykisk hälsa och för
detta krävs ett gemensamt ansvarstagande från hela samhället.
Ett förebyggande
Ett första steg i det förebyggande
arbetet är att öka kunskapen om
psykisk ohälsa och motverka stigmatisering av personer med psykisk
ohälsa. Det är ett ansvar för oss alla
att motverka fördomar, okunskap
och diskriminering av personer som
drabbats av psykisk ohälsa. Varje
svensk behöver kunskap om hur den
egna psykiska hälsan kan förbättras
och att känna igen och förstå psykisk
ohälsa hos sig själv och andra. Det
måste också vara tydligt vilken typ
av hjälp som finns att tillgå när
man själv eller någon annan riskerar att utveckla psykisk ohälsa.
2
3
–
oavsett ålder och kön, liksom art och
grad av ohälsa – måste kunna räkna
med att få tillgång till rätt insatser
i rätt tid. Ett problem med dagens
system är att många patienter har
svårt att navigera i utbudet av insatser,
och även professionella uttrycker
samma svårigheter när de träffar
personer med psykisk ohälsa. Detta
har flera orsaker. En viktig orsak är
att ansvarsförhållandet när det gäller
att erbjuda tidiga, kanske mindre
omfattande insatser inte alltid är klart
definierat i landstinget/regionen och
kommunen. Det finns inte heller
någon enhetlig nationell struktur för
hur detta ska se ut. Organisationen
för tidiga insatser avgörs lokalt och
regionalt och varierar mellan olika
delar i landet. Det kan vara bra för
att möta befolkningens behov som
kan variera mellan och inom regioner, men samtidigt är det helt centralt
att en person som drabbas av, eller
riskerar, psykisk ohälsa vet vart man
vänder sig. Den naturliga ingången
för all typ av ohälsa är primärvården,
och det finns inga skäl för att psykisk
ohälsa skulle vara så annorlunda
att den som drabbas ska gå direkt
till den högspecialiserade vården.
Alla som drabbas
T
idiga, tillgängliga
insatser
Personer med psykisk ohälsa
Utsatta
grupper
av psykisk ohälsa
ska få tillgång till en jämlik, tillgänglig, god och säker vård och omsorg
i enlighet med bästa tillgängliga
kunskap. Med en sådan ambition är
det viktigt att vara medveten om att
olika grupper och olika individer har
olika behov och förutsättningar. Det
finns inte en lösning eller modell som
passar alla. Det är nödvändigt att särskilt synliggöra de grupper som har
visat sig mer utsatta på olika sätt. Det
rör sig både om grupper som riskerar
psykisk ohälsa i ökad utsträckning
och därför bör uppmärksammas
tidigt men också de grupper som av
olika skäl har svårt att få tillgång till
samhällets vård- och stödutbud. TRE AV FYRA har psykisk ohälsa
i sin närhet.
4
5
hela eller stora
delar av sitt liv med psykisk ohälsa
är en grupp som fortfarande möter
brister i vården och omsorgen och
det finns mycket kvar att göra för att
möta de behov som finns. Den enskilde ska ha möjlighet att vara aktiv
i planeringen och genomförandet av
de insatser som ges. Även på policyoch verksamhetsnivå är det viktigt
att personer med egen erfarenhet av
psykisk ohälsa är delaktiga i planering
och genomförande. Personer med
psykiska funktionsnedsättningar
har samma rätt som alla andra till
delaktighet i samhället, god vård, omsorg och rehabilitering, respektfullt
bemötande och självbestämmande.
All organisering
Delaktighet och
rättigheter
Personer som lever
100 000
Äldre i Sverige
har en ångestsjukdom
150 000
Äldre i Sverige
har en depression
Organisation och
ledarskap
av insatser för att
förebygga, främja, åtgärda och stödja
måste göras med utgångspunkt i
enskildas och gruppers behov. För att
uppnå detta krävs en analys på lokal
och regional nivå av behov, flöden
och processer som utgår från enskilda barn, vuxna och äldre i systemet.
För en person med psykisk ohälsa
är det av underordnad betydelse
att en organisation har bra interna
processer om de insatser hon eller
han får inte fungerar eller hjälper.
Det finns behov av en högre grad
av samorganisering av verksamheter
och teamarbete med olika kompetenser, i synnerhet för att tillgodose
komplexa behov. Olika verksamheters kompetenser behöver vara
tillgängliga, där den som behöver
dem finns. Olika huvudmän, och
olika grenar inom samma huvudmän, har olika definierade ansvarsområden. Detta lyfts ofta fram som
ett problem, men den stora faran
är inte ansvarsområdena i sig. Det
är när de aktörer som tillsammans
behövs för att möta komplexa behov
stänger in sig i olika byggnader, och
regelverk och slutar kommunicera.
Sex förutsättningar för att
utveckla ett samhälle som
bättre kan motverka
psykisk ohälsa och främja
psykisk hälsa.
Hela samhällets ansvar
i allmänhet
utanför vård- och omsorgssystemen.
Vi måste gemensamt arbeta för
att stärka den psykiska hälsan hos
befolkningen. Samtidigt måste alla de
verksamheter som möter personer
med psykisk ohälsa arbeta effektivt
för att skapa förutsättningar för
rehabilitering och återhämtning –
här har Försäkringskassan,
Arbetsförmedlingen och vårdenoch omsorgen stora utmaningar.
Psykisk hälsa skapas
Alla offentliga aktörer behöver
ta sitt ansvar för att arbeta målinriktat med att förstärka arbetet med psykisk hälsa för alla,
inom ramen för sitt eget ansvars- och kompetensområde.
Personcentrering
att i högre
grad fokusera på de resurser som varje
person har och vad det innebär att
vara människa och i behov av vård
eller stöd. Detta blir särskilt viktigt,
och utmanande, när en person har
behov av samordnade insatser från
Personcentrering innebär
flera olika instanser. En person ska
inte reduceras till en mottagare av insatser. Detta är lika angeläget i socialtjänsten som på Arbetsförmedlingen,
Försäkringskassan och i elevhälsan.
mot huvudmännens, och i slutändan, befolkningens behov.
De som styr och planerar verksamheten behöver få tillgång
till rätt data i rätt tid.
Alla insatser som ges ska vara
personcentrerade och utgå
från den enskildes behov.
Effektivt kunskapsstöd
omotiverade skillnader
av insatser riktade mot personer
med psykisk ohälsa i olika delar
av landet. Dessa skillnader måste motverkas genom att statliga
myndigheter utvecklar en närmare
samverkan med huvudmännen.
Kunskapen finns, men den måste
nå ut så att den svarar mot patienter, brukares och anhörigas behov.
Vi ser idag
Använda rätt data
– på rätt sätt
att rätt kompetens
finns på rätt plats vid rätt tillfälle.
Under de kommande fem åren
behöver det offentliga utveckla sin
kapacitet att utforma verksamheten
i fas med de behov som finns. För
att nå detta mål krävs att de som
styr och planerar verksamheten har
tillgång till relevanta data, i rätt tid.
Det är viktigt att understryka att det
inte handlar om mer data, utan rätt
data. För att klara utmaningen att
leverera rätt data i rätt tid till verksamhetsplanerare är det ofrånkomligt
att berörda myndigheter behöver
göra en gemensam analys av befintlig
datainsamling och hur väl den svarar
Det är avgörande
Myndigheternas arbete med att
ta fram kunskapsstöd ska svara mot patienters, brukares och
anhörigas behov av kompetens
i de verksamheter de möter.
På samordnarepsykiskhalsa.se
hittar du mer information om
samordningens arbete.
Kostnadseffektivitet
Det är viktigt att utnyttja de resurser
som finns, med den enskilde som
utgångspunkt. I dag finns exempel på
insatser som ges på samma sätt, men
i olika system, till samma personer.
För att få bästa möjliga utdelning på
de resurser som finns är det viktigt
att förebyggande och tidiga insatser
är högt prioriterade, för att minska
behovet av specialiserade insatser
som är dyra. Uppföljning och styrning av verksamheterna behöver ha
en tydlig brukarorientering, vilket
kräver ett minskat fokus på sektorsspecifika indikatorer och ökat fokus
på resultat för folkhälsan och hälsan
hos patienter, brukare och närstående.
All styrning och uppföljning måste
ge utrymme för lokal anpassning,
stimulera gemensamt ansvarstagande
och möjliggöra ansvarsutkrävande
på rätt nivå.
Samarbete
olika verksamheter
samarbetar för att möta individers
många gånger komplexa behov. Med
ett gemensamt mål – det mål som
individen själv identifierar. Samhällets
utmaning när det gäller psykisk
ohälsa är så komplex och mångfacetterad att det är svårt att åstadkomma
förändring utan att samarbeta för
att på kort och lång sikt möta den
utmaning vi har. I detta arbete är
patienter, brukare och närståendes
erfarenheter mycket viktiga.
Det krävs att
För att åstadkomma förändring är
samarbete på alla nivåer en mycket
viktig förutsättning. Och det är
inte möjligt utan samverkan med
patienter, brukare och anhöriga.
Vad är psykisk hälsa
och ohälsa?
Psykisk hälsa är mer än frånvaro
av psykisk sjukdom. Psykisk hälsa är ett tillstånd där en person
känner ett psykologiskt välbefinnande, kan nå sin fulla potential,
hantera vardagliga motgångar
och leva sitt liv i värdefulla
sociala sammanhang och bidra
till samhället. Bara personen själv
kan avgöra i vilken utsträckning
han eller hon har psykisk hälsa.
Psykisk hälsa är inte heller med
nödvändighet ett statiskt tillstånd
– i själva verket kommer de flesta
att uppleva både psykisk hälsa
och ohälsa under en livstid och
även personer som drabbats av
en psykisk sjukdom kan under
rätt förutsättningar uppnå psykisk hälsa. Psykisk ohälsa är ett
begrepp som innefattar allt från
psykiska besvär som stör välbefinnandet och påverkar våra
dagliga liv till psykisk sjukdom.
Det är ett vitt spektrum av
tillstånd av olika karaktär, och
definieras antingen av en individs
upplevelse eller som ett kliniskt
definierbart sjukdomstillstånd,
eller en kognitiv funktionsnedsättning.
Nationell samordnare
inom området psykisk hälsa
Överenskommelsen med SKL
En av de centrala beståndsdelarna
för att uppnå regeringens målsättningar och stödja genomförandet
av strategin är ett fortsatt arbete
med överenskommelser tillsammans med Sveriges Kommuner
och Landsting. I 2016 års överenskommelse om stöd till riktade
insatser inom området psykisk
hälsa avsätter regeringen 845 miljoner kronor för att stödja insatser inom landsting/regioner och
kommuner för att främja psykisk
hälsa, motverka psykisk ohälsa och
för att bättre kunna erbjuda rätt
insatser, i rätt tid, till de personer
som drabbas av psykisk ohälsa.
Nationell samordnare inom
området psykisk hälsa
I december 2015 beslutade regeringen om att tillsätta en nationell
samordnare inom området psykisk
hälsa (dir. 2015.138). Samordnarens uppdrag är bland annat att
stödja det arbete som utförs av
myndigheter, kommuner, landsting och organi­sationer inom
området samt verka för att arbetet
samordnas på nationell nivå.
70%
av befolkningen i Sverige
uppger att de har en bra hälsa
För mer information besök:
Webb: samordnarepsykiskhalsa.se
Twitter: @psykiskhalsa
Facebook: facebook.com/samordnarepsykiskhalsa
