Vad är den tredje världen? Tredje alternativ till utveckling (år 1952) Fattigdom Globala systemet: tredje och fjärde världen Socio-ekonomiska faktorer: - Geografi / Demografi Infrastruktur Krig och etniska konflikter Ekonomiskt beroende F.d. kolonier Socio-ekonomiska indikatorer Begreppet den”tredje världen” Argument för…… Ekonomi: hög fattigdom, låg BNP, utbildning levnadsstandard Geografiskt: södra halvklotet Historiskt: kolonialism, kalla kriget,grupp 77 Marginaliserat Begreppet den”tredje världen” Argument mot…… Ekonomi: Rika grupper och oljestater ”Fjärde världen” Geografiska variationer, ex. SaharaArgentina Historiskt: helt olika erfarenheter Alla är inte marginaliserade, ex. Asien Varför olika perspektiv? Perspektiven fokuserar på olika problem Perspektiven ger olika lösningar Perspektiven kan kombineras….. Perspektiven har en normativ ansats….. Slutsats: Normativ ansats - Hur vill vi att det skall (bör) vara? - Hur är det i verkligheten? - Hur kan problemen konstruktivt lösas? Demokratiseringsteori Auktoritärt styre Demokrati Semi-demokrati Valdemokrati / Liberal demokrati Demokratisering Liberalisering Transition Konsolidering Demokratidefinitioner Formell versus Substans Auktoritärt styre (diktatur) Hybrid – demokrati (Partial Democracy) Valdemokrati Polyarki - Liberal demokrati Mänskliga rättigheter – FN 1948: stadgan om MR - 1) Politiska rättigheter 2) Ekonomiska och sociala rättigheter 3) Kulturella rättigheter Håller på att ersätta nationella lagar… Är MR universella eller västerländska? Humanitära interventioner? (delkurs 4) Internationella domstolar ? (delkurs 4) Huntington The Third Wave Demokrati definition: Vad ? Demokratiseringens faser: Vad ? 1. Auktoritära regimens fall 2. Ny demokratisk regim 3. Konsolidering / Stabilitet Varför ? Hur ? Varför ? Hur ? Hur länge ? ”Mönster” i tredje vågen: - Enskilda orsaker - Parallella orsaker - Snöbollseffekt ”Att tänka på.... ”: - Varierar från land till land, region och region - Tidsapekten - Socio-eko utveckling - Rika länder - Protestantism - Skillnad: diktaturen fall och demokratins införande Varför demokratisering? - Tre teoretiska perspektiv med flera faktorer…. Moderniseringsteorin (Konservativt) Ex: BNP, Telefoner, Bönder, Urban, Läskunnighet Transitionsteorier (Aktörer - Liberalt) Ex: ”Hard-liners” vs ”Soft-liners” – ”Mod.” vs ”Rad” Strukturell ansats (Strukturer - Marxistiskt) - Klassrel: storgodsägare, bönder, ”bourgeoisie” - Kommersiellt jordbruk eller inte och fria bönder - Ej koalition mellan ”aristokrati” och ” bourgeoisie” - ”Bourgeoisie” som bryter med det gamla Varför demokratisering? Ekonomisk utveckling / Legitimitetskris - Saknad av långsiktig hållbar ideologi - ”Svikna löften” - Tiden - Inre eller yttre militära nederlag - Ekonomiska misslyckande / skuldkriser - Ekonomisk utveckling och snabb tillväxt Sociala grupper - Medelklass / Arbetare / Eliten Statens roll / Politiska institutioner Civila samhället Politisk kultur och religion Internationella faktorer ”Snöbollseffekt” Hur inleds / genomförs transitionen ? Transititons-aktörsperspektiv: Politiska ledare 1. ”Transformation”: elit Reformanhängare: liberalisering - demokratisering Stark elit: ”hardliners” vs ”softliners” Tilltro till valseger Oppositionen ökar 2. ”Replacement”: opposition Svag elit: ”hardliners”, inga reformanhängare, Stark opposition 3. ”Transplacement”: elit + opposition ”Softliners”: nya värderingar Opposition: moderata vs radikala Våld, strejker, demonstrationer Förhandlingssituation - val 4. ”Intervention”: utländsk makt Hur länge kan demokratin överleva? ..........eller problem som uppstår i samband med transitionen och demokratins konsolidering: (1) Legitimitet: konstitutionell / politisk Transitionsproblem Konstitution Valsystem Juridiskt system Hur ska man hantera den f.d. auktoritära regimen och militärens brott mot mänskliga rättigheter, d.v.s. tortyr, mord, kidnappning, våldtäkter och fängelsestraff utan rättegång ? ”Åtala och straffa eller glömma och förlåta” ? Hur ska militären civiliseras in i ett civilt demokratiskt samhälle ? Reformera följande: Professionalism Uppdraget Ledarskap och organisationen Storleken och utrustningen (2, 3) ”Only game in town” - Beteende, attityd, konstitutionellt - Acceptans av kompromisser och valförluster (4, 5) Kontextuella problem - Konflikter: inbördeskrig, etniska / reg. konflikter - Kultur och religion - Socio - ekonomisk utveckling Extrem fattigdom Låg tillväxt Kronisk inflation Skuldkris till utlandet Terrorism Utländsk ekonomisk intervention Lösning: Demokratisk politisk kultur och deltagande för att förhindra legitimitetskriser? Andra faktorer som påverkar konsolideringen... Tidigare erfarenhet av demokratiskt styre Hög tillväxt Externt stöd Inre orsaker till demokratiseringen Parlamentariskt system (jfr: presidentsystem) Konsensus och våld Freedom House 1999 - Politiska och civila rättigheter Generella trender i världen 85 av 192 stater: ”Fria” (varav 76 är kristna) 59 av 192 stater: ”Delvis fria” 48 av 192 stater: ”Ej fria” 120 av 192: Valdemokratier (Kristen.., buddhism, hinduism) 72 av 192: Auktoritärt styre - Västvärlden: Fria - Östra Europa: Fria - F.d. Sovjetunionen: Fria, delvis fria och ej fria - Afrika: Fria, delvis fria och ej fria (20 valdemokratier) - Asien: Fria, delvis fria och ej fria (14 valdemokratier) - Stilla havet: 11 valdemokratier (ej Brunei, Tonga) - Latinamerika: Fria (31 valdemokratier) - Mellanöstern: Ej fria (2 valdemokratier), men liberalisering.. Slutsats: Antalet valdemokratier ökar….. Politiska och civila rättigheter ökar….. Konflikterna minskar….. Generella trender i världen - Vilka är de mest relevanta frågorna……. Varför demokratisering och hur har den gått till? Varför har vissa regioner eller länder präglats av demokratisering, medan andra inte har gjort det? Vilka problem finns för att konsolidera demokratin? Vilken betydelse har kultur – religion för demokratisk utveckling? Finns det en ”latinamerikansk”, “Asiatisk”, “Afrikansk” eller “Mellanöstern” form av demokrati? Latinamerika - Hur har den demokratiska utvecklingen sett ut under 1900-talet? - Vilka faktorer förhindrade en fortsatt demokratisk utveckling i Latinamerika under 1930 till 1970-talet? - Vilka var orsakerna till den tredje vågens demokratisering? - Vilka problem finns för att konsolidera demokratin i dagens Latinamerika? Asien: - Hur har den demokratiska utvecklingen sett ut under 1900-talet? - Varför utvecklade Indien ett demokratiskt styre, medan Kina utvecklade ett auktoritärt kommunistiskt styre? - Varför har demokratiseringen i ”milda auktoritära styre” med god ekonomi som Malaysia och Singapore utvecklats långsammare än i länder som Filipinerna, Sydkorea och Taiwan? - Hur har den demokratiska utvecklingen sett ut i det kommunistiska Vietnam? Afrika: - Hur har den demokratiska utvecklingen sett ut under 1900-talet? - Vilka var orsakerna till att det auktoritära styret i Sydafrika föll och att ett demokratiskt styre infördes? - Vilka problem eller möjligheter finns för att utveckla ett demokratiskt styre i Afrika? Mellanöstern: - Hur har den demokratiska utvecklingen sett ut under 1900-talet? Är islam förenligt med demokrati? Vilka problem finns för att utveckla demokratin i Israel? Vilka problem eller möjligheter finns för att utveckla ett demokratiskt styre i Mellanöstern? Politiska samhället - Konstitution / Författning ”Skriven” eller ”oskriven” ? Individens fri och rättigheter Kollektiva rättigheter Normativt mål Utgångspunkt: lagar styr samhället Konstitutionell förändring: -”Flexibelt” eller ”Komplicerat” Institutioner: Vilka, regler och procedurer - Presidentstyre vs Parlamentariskt styre - Enkammar eller tvåkammarsystem - Vertikal och horisontell maktdelning Regeringsbildning President-, Parlamentariskt- eller semipresidentstyre ? .......enligt Sergio Fabbrini (ita. statsvetare) Presidentstyrets nackdelar (USA): - Relation: President - Kongress - Partisystemet: ej ideologisk polarisering - Relation: President - Byråkrati - Kongressen Parlamentariskt styre (Stb): - Mkt inre förhandlingar: PM - partiet - PM: kan ej agera själv Semi -presidentstyre (Fra): - Val / mandatperioder - Ansvar: President - regering - ”olika partifärger” Lösning: Parlamentarism + direktvald PM Juan Linz – om presidentstyre och parlamentariskt styre Nackdelar Fokus på en person Ett parti vinner….. Orealistiska förväntningar Problem med konsolideringen i nya demokratier Politiska partier Vad ? kandidater, val, politiska ämbeten Olika typer av partier Masspartier: ideologi, ”gräsrötter” Populistiska: karisma, elit, retorik ”Catch all- party”: pragmatism Ideologiska partier: strikt ideologisk förankring Varför partier ? Utser regeringar Kontrollerar politiska agendan Representerar olika samhällsgrupper Kommunikation: folkvalda - folket Rekrytering, nominering till pol. ämbeten Intressartikulering, - aggregering Politisk socialisation: stärker demokratin Institutionalisering av partisystemet - Indikatorer (1). Partikonkurrens (2). Ideologisk polarisering (3). Samhällsrötter (4). Partierna och medborgarna (legitimt väg till makten) (5) Väletablerad organisation Exempel: Chile versus El Salvador Militärens samhällsinflytande Militärer har historiskt alltid intervenerat…. Varför militär intervention? Militären: individer, inre motsättningar och militären som institution Externa faktorer: ”hot mot militärens makt” - Svag stat Svaga civila institutioner Yttre hot mot nationen Inre hot mot regimen, ex. revolution Ekonomisk instabilitet Exempel: LA 1900-talet, Afrika 1960-t Hur skall militären ”civiliseras” ? Hur ska man hantera den f.d. auktoritära regimen och militärens brott mot mänskliga rättigheter, d.v.s. tortyr, mord, kidnappning, våldtäkter och fängelsestraff utan rättegång ? ”Åtala och straffa eller glömma och förlåta” ? Hur ska militären civiliseras in i ett demokratiskt samhälle? Reformera följande: Professionalism Uppdraget Ledarskap och organisationen Storleken och utrustningen Statusen Vad talar för att ”åtala och straffa” ? Brott mot mänskliga rättigheter ska alltid bestraffas Moraliskt mot familjerna Demokrati = ”Följa lagen” Förebygga kommande brott mot mänskliga rättigheter Krav för konsolidering av demokratin Sanningen måste fram…. Vad talar för att inte ”åtala o straffa” ? Demokrati = Samförstånd Generell amnesti stärker demokratin och freden Brotten syftade till att upprätthålla lag och ordning Alla bär skulden till den aukt. regimens uppkomst En lösning kan vara……. ”Åtala inte........straffa inte” ……i hemlandet under eller strax efter transitionen ”Åtala gärna........straffa gärna” ……utomlands eller i en internationell domstol men………du skall inte heller….. ”Förlåta……och framför allt…… inte glömma” Religion, kultur, demokrati och gender *** . Social kontext - Etnisk splittring - Klasstruktur: oligarki, affärsmän, bönder, arbetare - Familjen - Urbanisering Kulturell kontext - Traditionalism vs modernism Ursprungsbefolkningar Västernisering, amerikanisering etc Global kultur? Personalism: patrimonialism, klientism Auktoritära drag i svaga stater – militären Livsåskådningar och religioner - Protestantism och katolicism - Islam * - “Asiatiska värderingar”** Islam och demokrati * Är det förenligt ? (1) Nej - p.g.a. maj,styre, fri debatt och lagar (2) Ja - beroende på demokratidefinition (3) Ja - Demokrati som begränsas av Guds lag är möjlig Varför inte demokratisering ? (1) Skillnad: liberal demokrati <> islam - Marknadsekonomi <> ????? - Individen <> Familjen - Politik <> hela samhället - Politisk elit <> Guds ställföreträdare - Val <> ????? (2) Islams politiska vokabulär: Politisk process / val etc Nationalism (3) Civila samhället: Politiska partier Fackföreningar (4) Ekonomisk modernisering ”Asiatiska värderingar” och demokrati ** Dalai Lama: - Representativ regering - ”Rule of Law” - Freedom of Speech” men… ”Demokrati är mera än formella institutioner …………………men är förenligt med asiatiska värderingar och med buddhismen” Konfucianismen: - ”lojalitet mot familjen” - ”lojalitet mot staten” Slutsats: Ej oförenligt med demokrati Samhället och demokratisering - ur ett genderperspektiv *** Gender = vilka formella och reella förutsättningar män och kvinnor har att delta i samhället Kvinnans situation eller hinder…. ”Betraktas som svagare” Ej alltid en del av BNP Bara del av lokal ekonomi Äger inte land / företag etc Ej del av politiska makten Hiarkiska strukturer Varför är det viktigt ? - Kritik mot minidemokratin / den liberala demokratin - Kritik mot nyliberalism - Ökar representativitet - Nya frågor på agendan - Skillnad på prioriteringar: ”mjuka” / ”hårda” frågor Konstruktiva förslag? Mera demokrati? - Valsystem: Proportionell flermansvalsystem - Kvotering? - Utveckla ”demokratisk kultur” - Övrigt ???? Ekonomi? - Hur organiserar? Kulturen – kvinnosyn? Det civila samhället Vad är det civila samhället? Autonomt från staten och det pol. samhället Kollektiva intresseaktioner Försöker ej ersätta statens funktioner Pluralism: agerar inom samhällets normer o Varför är det viktigt ? Huvudmål: begränsa statens makt Demokratiseringens uppkomst Konsolideringen: demokratisk politisk kultur - Politiskt deltagande Intresseartikulering / Aggregering Lokalt deltagande Rekrytera ledare ”Demokratifostran” Spridning av information Det civila samhällets begränsningar? Icke-demokratiska organisationer ? ”Enda sanningens” organisationer ? Organisationer med toppstyrning ? ”Brett” eller ”smalt” samhällsintresse ? Fackföreningar ? Putnam: ”Bowling Alone” ?