DK 1: Overhead (Martin N)

Vad är den tredje världen?
 Tredje alternativ till utveckling (år 1952)
 Fattigdom
 Globala systemet: tredje och fjärde världen
 Socio-ekonomiska faktorer:
-
Geografi / Demografi
Infrastruktur
Krig och etniska konflikter
Ekonomiskt beroende
F.d. kolonier
Socio-ekonomiska indikatorer
Begreppet den”tredje världen”
Argument för……
 Ekonomi: hög fattigdom, låg BNP,
utbildning levnadsstandard
 Geografiskt: södra halvklotet
 Historiskt: kolonialism, kalla kriget,grupp 77
 Marginaliserat
Begreppet den”tredje världen”
Argument mot……
 Ekonomi: Rika grupper och oljestater
”Fjärde världen”
 Geografiska variationer, ex. SaharaArgentina
 Historiskt: helt olika erfarenheter
 Alla är inte marginaliserade, ex. Asien
Varför olika perspektiv?
 Perspektiven fokuserar på olika problem
 Perspektiven ger olika lösningar
 Perspektiven kan kombineras…..
 Perspektiven har en normativ ansats…..
Slutsats: Normativ ansats
- Hur vill vi att det skall (bör) vara?
- Hur är det i verkligheten?
- Hur kan problemen konstruktivt lösas?
Demokratiseringsteori
Auktoritärt styre
Demokrati
Semi-demokrati
Valdemokrati / Liberal demokrati
Demokratisering
Liberalisering
Transition
Konsolidering
Demokratidefinitioner
Formell versus Substans
Auktoritärt styre (diktatur)
Hybrid – demokrati (Partial Democracy)
Valdemokrati
Polyarki - Liberal demokrati
Mänskliga rättigheter
– FN 1948: stadgan om MR -
1) Politiska rättigheter
2) Ekonomiska och sociala rättigheter
3) Kulturella rättigheter
 Håller på att ersätta nationella lagar…
 Är MR universella eller västerländska?
 Humanitära interventioner? (delkurs 4)
 Internationella domstolar ? (delkurs 4)
Huntington The Third Wave
Demokrati definition:
Vad ?
Demokratiseringens faser:
Vad ?
1. Auktoritära regimens fall
2. Ny demokratisk regim
3. Konsolidering / Stabilitet
Varför ? Hur ?
Varför ? Hur ?
Hur länge ?
”Mönster” i tredje vågen:
- Enskilda orsaker
- Parallella orsaker
- Snöbollseffekt
”Att tänka på.... ”:
- Varierar från land till land, region och region
- Tidsapekten
- Socio-eko utveckling
- Rika länder
- Protestantism
- Skillnad: diktaturen fall och demokratins införande
Varför demokratisering?
- Tre teoretiska perspektiv med flera
faktorer….
 Moderniseringsteorin (Konservativt)
Ex: BNP, Telefoner, Bönder, Urban, Läskunnighet
 Transitionsteorier (Aktörer - Liberalt)
Ex: ”Hard-liners” vs ”Soft-liners” – ”Mod.” vs ”Rad”
 Strukturell ansats (Strukturer - Marxistiskt)
- Klassrel: storgodsägare, bönder, ”bourgeoisie”
- Kommersiellt jordbruk eller inte och fria bönder
- Ej koalition mellan ”aristokrati” och ” bourgeoisie”
- ”Bourgeoisie” som bryter med det gamla
Varför demokratisering?
 Ekonomisk utveckling / Legitimitetskris
- Saknad av långsiktig hållbar ideologi
- ”Svikna löften”
- Tiden
- Inre eller yttre militära nederlag
- Ekonomiska misslyckande / skuldkriser
- Ekonomisk utveckling och snabb tillväxt
 Sociala grupper
- Medelklass / Arbetare / Eliten
 Statens roll / Politiska institutioner
 Civila samhället
 Politisk kultur och religion
 Internationella faktorer
 ”Snöbollseffekt”
Hur inleds / genomförs transitionen ?
Transititons-aktörsperspektiv: Politiska ledare
1. ”Transformation”: elit
 Reformanhängare: liberalisering - demokratisering
 Stark elit: ”hardliners” vs ”softliners”
Tilltro till valseger
 Oppositionen ökar
2. ”Replacement”: opposition
 Svag elit: ”hardliners”, inga reformanhängare,
 Stark opposition
3. ”Transplacement”: elit + opposition
 ”Softliners”: nya värderingar
 Opposition: moderata vs radikala
 Våld, strejker, demonstrationer
 Förhandlingssituation - val
4. ”Intervention”: utländsk makt
Hur länge kan demokratin överleva?
..........eller problem som uppstår i samband med
transitionen och demokratins konsolidering:
(1) Legitimitet: konstitutionell / politisk
Transitionsproblem
 Konstitution
 Valsystem
 Juridiskt system
Hur ska man hantera den f.d. auktoritära regimen och
militärens brott mot mänskliga rättigheter, d.v.s. tortyr, mord,
kidnappning, våldtäkter och fängelsestraff utan rättegång ?
”Åtala och straffa eller glömma och förlåta” ?
Hur ska militären civiliseras in i ett civilt demokratiskt
samhälle ?
Reformera följande:




Professionalism
Uppdraget
Ledarskap och organisationen
Storleken och utrustningen
(2, 3) ”Only game in town”
- Beteende, attityd, konstitutionellt
- Acceptans av kompromisser och valförluster
(4, 5) Kontextuella problem
- Konflikter: inbördeskrig, etniska / reg. konflikter
- Kultur och religion
-
Socio - ekonomisk utveckling
Extrem fattigdom
Låg tillväxt
Kronisk inflation
Skuldkris till utlandet
Terrorism
Utländsk ekonomisk intervention
Lösning: Demokratisk politisk kultur och
deltagande för att förhindra legitimitetskriser?
Andra faktorer som påverkar
konsolideringen...
 Tidigare erfarenhet av demokratiskt styre
 Hög tillväxt
 Externt stöd
 Inre orsaker till demokratiseringen
 Parlamentariskt system (jfr:
presidentsystem)
 Konsensus och våld
Freedom House 1999
- Politiska och civila rättigheter
Generella trender i världen
85 av 192 stater: ”Fria” (varav 76 är kristna)
59 av 192 stater: ”Delvis fria”
48 av 192 stater: ”Ej fria”
120 av 192: Valdemokratier (Kristen.., buddhism, hinduism)
72 av 192: Auktoritärt styre
- Västvärlden: Fria
- Östra Europa: Fria
- F.d. Sovjetunionen: Fria, delvis fria och ej fria
- Afrika: Fria, delvis fria och ej fria (20 valdemokratier)
- Asien: Fria, delvis fria och ej fria (14 valdemokratier)
- Stilla havet: 11 valdemokratier (ej Brunei, Tonga)
- Latinamerika: Fria (31 valdemokratier)
- Mellanöstern: Ej fria (2 valdemokratier), men liberalisering..
Slutsats:
 Antalet valdemokratier ökar…..
 Politiska och civila rättigheter ökar…..
 Konflikterna minskar…..
Generella trender i världen
- Vilka är de mest relevanta frågorna…….
 Varför demokratisering och hur har den gått till?
 Varför har vissa regioner eller länder präglats av
demokratisering, medan andra inte har gjort det?
 Vilka problem finns för att konsolidera demokratin?
 Vilken betydelse har kultur – religion för demokratisk
utveckling?
 Finns det en ”latinamerikansk”, “Asiatisk”, “Afrikansk”
eller “Mellanöstern” form av demokrati?
 Latinamerika
- Hur har den demokratiska utvecklingen sett ut under 1900-talet?
- Vilka faktorer förhindrade en fortsatt demokratisk utveckling i
Latinamerika under 1930 till 1970-talet?
- Vilka var orsakerna till den tredje vågens demokratisering?
- Vilka problem finns för att konsolidera demokratin i dagens
Latinamerika?
 Asien:
- Hur har den demokratiska utvecklingen sett ut under 1900-talet?
- Varför utvecklade Indien ett demokratiskt styre, medan Kina
utvecklade ett auktoritärt kommunistiskt styre?
- Varför har demokratiseringen i ”milda auktoritära styre” med
god ekonomi som Malaysia och Singapore utvecklats
långsammare än i länder som Filipinerna, Sydkorea och Taiwan?
- Hur har den demokratiska utvecklingen sett ut i det
kommunistiska Vietnam?
 Afrika:
- Hur har den demokratiska utvecklingen sett ut under 1900-talet?
- Vilka var orsakerna till att det auktoritära styret i Sydafrika föll
och att ett demokratiskt styre infördes?
- Vilka problem eller möjligheter finns för att utveckla ett
demokratiskt styre i Afrika?
 Mellanöstern:
-
Hur har den demokratiska utvecklingen sett ut under 1900-talet?
Är islam förenligt med demokrati?
Vilka problem finns för att utveckla demokratin i Israel?
Vilka problem eller möjligheter finns för att utveckla ett
demokratiskt styre i Mellanöstern?
Politiska samhället
- Konstitution / Författning
”Skriven” eller ”oskriven” ?
 Individens fri och rättigheter
 Kollektiva rättigheter
 Normativt mål
 Utgångspunkt: lagar styr samhället
 Konstitutionell förändring:
-”Flexibelt” eller ”Komplicerat”
 Institutioner: Vilka, regler och procedurer
- Presidentstyre vs Parlamentariskt styre
- Enkammar eller tvåkammarsystem
- Vertikal och horisontell maktdelning
 Regeringsbildning
President-, Parlamentariskt- eller semipresidentstyre ?
.......enligt Sergio Fabbrini (ita. statsvetare)
Presidentstyrets nackdelar (USA):
- Relation: President - Kongress
- Partisystemet: ej ideologisk polarisering
- Relation: President - Byråkrati - Kongressen
Parlamentariskt styre (Stb):
- Mkt inre förhandlingar: PM - partiet
- PM: kan ej agera själv
Semi -presidentstyre (Fra):
- Val / mandatperioder
- Ansvar: President - regering
- ”olika partifärger”
Lösning: Parlamentarism + direktvald PM
Juan Linz – om presidentstyre och
parlamentariskt styre
Nackdelar
 Fokus på en person
 Ett parti vinner…..
 Orealistiska förväntningar
 Problem med konsolideringen i nya
demokratier
Politiska partier
Vad ? kandidater, val, politiska ämbeten
Olika typer av partier
 Masspartier: ideologi, ”gräsrötter”
 Populistiska: karisma, elit, retorik
 ”Catch all- party”: pragmatism
 Ideologiska partier: strikt ideologisk förankring
Varför partier ?
 Utser regeringar
 Kontrollerar politiska agendan
 Representerar olika samhällsgrupper
 Kommunikation: folkvalda - folket
 Rekrytering, nominering till pol. ämbeten
 Intressartikulering, - aggregering
 Politisk socialisation: stärker demokratin
Institutionalisering av partisystemet
- Indikatorer
(1). Partikonkurrens
(2). Ideologisk polarisering
(3). Samhällsrötter
(4). Partierna och medborgarna (legitimt väg
till makten)
(5) Väletablerad organisation
Exempel: Chile versus El Salvador
Militärens samhällsinflytande
Militärer har historiskt alltid intervenerat….
Varför militär intervention?
 Militären: individer, inre motsättningar och
militären som institution
 Externa faktorer: ”hot mot militärens makt”
-
Svag stat
Svaga civila institutioner
Yttre hot mot nationen
Inre hot mot regimen, ex. revolution
Ekonomisk instabilitet
Exempel: LA 1900-talet, Afrika 1960-t
Hur skall militären ”civiliseras” ?
Hur ska man hantera den f.d. auktoritära
regimen och militärens brott mot mänskliga
rättigheter, d.v.s. tortyr, mord, kidnappning,
våldtäkter och fängelsestraff utan rättegång ?
”Åtala och straffa eller glömma och förlåta” ?
Hur ska militären civiliseras in i ett
demokratiskt samhälle?
Reformera följande:
 Professionalism
 Uppdraget
 Ledarskap och organisationen
 Storleken och utrustningen
 Statusen
Vad talar för att ”åtala och straffa” ?
 Brott mot mänskliga rättigheter ska alltid bestraffas
 Moraliskt mot familjerna
 Demokrati = ”Följa lagen”
 Förebygga kommande brott mot mänskliga
rättigheter
 Krav för konsolidering av demokratin
 Sanningen måste fram….
Vad talar för att inte ”åtala o straffa” ?
 Demokrati = Samförstånd
 Generell amnesti stärker demokratin och freden
 Brotten syftade till att upprätthålla lag och ordning
 Alla bär skulden till den aukt. regimens uppkomst
En lösning kan vara…….
”Åtala inte........straffa inte”
……i hemlandet under eller strax efter transitionen
”Åtala gärna........straffa gärna”
……utomlands eller i en internationell domstol
men………du skall inte heller…..
”Förlåta……och framför allt…… inte glömma”
Religion, kultur, demokrati och
gender ***
.
 Social kontext
- Etnisk splittring
- Klasstruktur: oligarki, affärsmän, bönder,
arbetare
- Familjen
- Urbanisering
 Kulturell kontext
-
Traditionalism vs modernism
Ursprungsbefolkningar
Västernisering, amerikanisering etc
Global kultur?
Personalism: patrimonialism, klientism
Auktoritära drag i svaga stater – militären
 Livsåskådningar och religioner
- Protestantism och katolicism
- Islam *
- “Asiatiska värderingar”**
Islam och demokrati *
Är det förenligt ?
(1) Nej - p.g.a. maj,styre, fri debatt och lagar
(2) Ja - beroende på demokratidefinition
(3) Ja - Demokrati som begränsas av Guds lag är möjlig
Varför inte demokratisering ?
(1) Skillnad: liberal demokrati <> islam
- Marknadsekonomi <> ?????
- Individen <> Familjen
- Politik <> hela samhället
- Politisk elit <> Guds ställföreträdare
- Val <> ?????
(2) Islams politiska vokabulär: Politisk process / val etc
Nationalism
(3) Civila samhället: Politiska partier
Fackföreningar
(4) Ekonomisk modernisering
”Asiatiska värderingar” och
demokrati **
Dalai Lama:
- Representativ regering
- ”Rule of Law”
- Freedom of Speech”
men…
”Demokrati är mera än formella institutioner
…………………men är förenligt med asiatiska
värderingar och med buddhismen”
Konfucianismen:
- ”lojalitet mot familjen”
- ”lojalitet mot staten”
Slutsats: Ej oförenligt med demokrati
Samhället och demokratisering
- ur ett genderperspektiv ***
Gender = vilka formella och reella förutsättningar män
och kvinnor har att delta i samhället
Kvinnans situation eller hinder….






”Betraktas som svagare”
Ej alltid en del av BNP
Bara del av lokal ekonomi
Äger inte land / företag etc
Ej del av politiska makten
Hiarkiska strukturer
Varför är det viktigt ?
- Kritik mot minidemokratin / den liberala demokratin
- Kritik mot nyliberalism
- Ökar representativitet
- Nya frågor på agendan
- Skillnad på prioriteringar: ”mjuka” / ”hårda” frågor
Konstruktiva förslag?
 Mera demokrati?
- Valsystem: Proportionell flermansvalsystem
- Kvotering?
- Utveckla ”demokratisk kultur”
- Övrigt ????
 Ekonomi?
- Hur organiserar?
 Kulturen – kvinnosyn?
Det civila samhället
Vad är det civila samhället?




Autonomt från staten och det pol. samhället
Kollektiva intresseaktioner
Försöker ej ersätta statens funktioner
Pluralism: agerar inom samhällets normer o
Varför är det viktigt ?
 Huvudmål: begränsa statens makt
 Demokratiseringens uppkomst
 Konsolideringen: demokratisk politisk kultur
-
Politiskt deltagande
Intresseartikulering / Aggregering
Lokalt deltagande
Rekrytera ledare
”Demokratifostran”
Spridning av information
Det civila samhällets begränsningar?
 Icke-demokratiska organisationer ?
 ”Enda sanningens” organisationer ?
 Organisationer med toppstyrning ?
 ”Brett” eller ”smalt” samhällsintresse ?
 Fackföreningar ?
Putnam: ”Bowling Alone” ?