ISP5121overhead - student . vxu . se

Vad är den tredje världen?
 Tredje alternativ till utveckling (år 1952)
 Fattigdom
 Globala systemet: tredje och fjärde världen
 Socio-ekonomiska faktorer:
-
Geografi / Demografi
Infrastruktur
Krig och etniska konflikter
Ekonomiskt beroende
F.d. kolonier
Socio-ekonomiska indikatorer
Begreppet den”tredje världen”
Argument för……
 Ekonomi: hög fattigdom, låg BNP,
utbildning levnadsstandard
 Geografiskt: södra halvklotet
 Historiskt: kolonialism, kalla kriget,grupp 77
 Marginaliserat
Begreppet den”tredje världen”
Argument mot……
 Ekonomi: Rika grupper och oljestater
”Fjärde världen”
 Geografiska variationer, ex. SaharaArgentina
 Historiskt: helt olika erfarenheter
 Alla är inte marginaliserade, ex. Asien
Vad är den postkoloniala världen?
(1). Beskrivning av f.d. koloniserade stater
(2). Globala förhållanden efter ”avkoloniseringen”
(3). Synsätt för studier av den postkol. världen.
 Ekonomiska och kulturella förutsättningar för
västs kontroll av den postkoloniala världen
 Fokus: hur ”befria” postkoloniala världen?
 Vilka stater, och var?
 Mot ”västernisering”
 Global kultur och lokal identitet
 Synen på ”människan” (rasism)
Vilka är egentligen ”problemen”?
 Fattigdom: vatten, mat, boende, utbildning
 Sjukdomar
 Inkomstskillnader
 Befolkningstillväxt
 Geografiska aspekter: ex. Landstruktur
 Social – kulturell kontext
 Ekonomiska systemet i väst / Globalisering
 Kolonialtiden - f.d k.makterna kontrollerar
 Politisk instabilitet, inbördeskrig och
avsaknad av demokratisk utveckling
Perspektiv i studiet av
“X-världen”
 Liberala / Neoklassiska:
Marknaden
 Beroendeteorin:
Kapitalism
 “Brandt – Palme – Carlsson”:
Bistånd
 “Brundtland – ekologisk syn”: H.utveckling
 Katolska kyrkan:
Frälsning
Varför olika perspektiv i studiet av
“X världen”?
 Perspektiven fokuserar på olika problem
 Perspektiven ger olika lösningar
 Perspektiven kan kombineras…..
 Perspektiven har en normativ ansats…..
Slutsats: Normativ ansats
- Hur vill vi att det skall (bör) vara?
- Hur är det i verkligheten?
- Hur kan problemen konstruktivt lösas?
Koloniseringen av världen
Vilka, var, när och hur?

Spanien: Latinamerika (1492-), Västsahara (1884)

Portugal: Brasilien, Angola, Moçambique

England: ”Alla världsdelar”

Frankrike: Väst-, Nordafrika (1890-t), Indokina,
Karibien, Stilla Havet

Belgien: Kongo

Tyskland: Östafrika (1885), Sydväst Afrika (1884)

Japan: Östasien

USA: Kuba, Filippinerna, Karibien, S-havet
 “våld och tvång” / Centraliserade aukt. Adm.
Varför – motiv?
 Råvaror
 ”Rikedomar”
 Kontrollera handelsvägar
 Nya marknader för produkter
 Billig arbetskraft
 Imperialism: kapitalismens spridning
 Mission: sprida kristendomen
 “Vita mannens korståg”
 Stormaktsrivalitet
Avkolonisering
- Formell avkolonisering
Vilka och när?

Spanien: Latinamerika (1810-25)

Portugal: Brasilien (1822), Afrika (1974-75)

England: gradvis - USA, Kanada, S. Afrika,
Mellanöstern, Indien, Afrika….

Frankrike: Indokina (1956), Afrika (1957-1962)

Belgien: Kongo (1960)

Tyskland: Östafrika, Tanzania (1919-1964)

Japan: Östasien (-1945)

USA: Filippinerna (1945), Kuba, Karibien, S-havet
Varför avkolonisering?
 Internationella planet
- USA och Sovjet emot formella kolonier
- FN
 Kolonialmakternas förändring
- STB: historisk process, svag stormakt
- FRA: assimilering, svag stormakt
- Portugal: diktaturens fall 1974
- Spanien: nära band, svagare stormakt
- Belgien: goda förbindelser, svag makt
- USA: för protektorat och pol-mil. allianser
 Lokala självständighetsrörelser
Demokratiseringsteori
Auktoritärt styre
Demokrati
Semi-demokrati
Valdemokrati / Liberal demokrati
Demokratisering
Liberalisering
Transition
Konsolidering
Demokratidefinitioner
Formell versus Substans
Auktoritärt styre (diktatur)
Hybrid – demokrati (Partial Democracy)
Valdemokrati
Polyarki - Liberal demokrati
Mänskliga rättigheter
– FN 1948: stadgan om MR -
1) Politiska rättigheter
2) Ekonomiska och sociala rättigheter
3) Kulturella rättigheter
 Håller på att ersätta nationella lagar…
 Är MR universella eller västerländska ?
 Humanitära interventioner ? (delkurs 4)
 Internationella domstolar ? (delkurs 4)
Huntington The Third Wave
Demokrati definition:
Vad ?
Demokratiseringens faser:
Vad ?
1. Auktoritära regimens fall
2. Ny demokratisk regim
3. Konsolidering / Stabilitet
Varför ? Hur ?
Varför ? Hur ?
Hur länge ?
”Mönster” i tredje vågen:
- Enskilda orsaker
- Parallella orsaker
- Snöbollseffekt
”Att tänka på.... ”:
- Varierar från land till land, region och region
- Tidsapekten
- Socio-eko utveckling
- Rika länder
- Protestantism
- Skillnad: diktaturen fall och demokratins införande
Varför demokratisering?
- Tre teoretiska perspektiv med flera
faktorer….
 Moderniseringsteorin (Konservativt)
Ex: BNP, Telefoner, Bönder, Urban, Läskunnighet
 Transitionsteorier (Aktörer - Liberalt)
Ex: ”Hard-liners” vs ”Soft-liners” – ”Mod.” vs ”Rad”
 Strukturell ansats (Strukturer - Marxistiskt)
- Klassrel: storgodsägare, bönder, ”bourgeoisie”
- Kommersiellt jordbruk eller inte och fria bönder
- Ej koalition mellan ”aristokrati” och ” bourgeoisie”
- ”Bourgeoisie” som bryter med det gamla
Varför demokratisering?
 Ekonomisk utveckling / Legitimitetskris
- Saknad av långsiktig hållbar ideologi
- ”Svikna löften”
- Tiden
- Inre eller yttre militära nederlag
- Ekonomiska misslyckande / skuldkriser
- Ekonomisk utveckling och snabb tillväxt
 Sociala grupper
- Medelklass / Arbetare / Eliten
 Statens roll / Politiska institutioner
 Civila samhället
 Politisk kultur och religion
 Internationella faktorer
 ”Snöbollseffekt”
Hur inleds / genomförs transitionen ?
Transititons-aktörsperspektiv: Politiska ledare
1. ”Transformation”: elit
 Reformanhängare: liberalisering - demokratisering
 Stark elit: ”hardliners” vs ”softliners”
Tilltro till valseger
 Oppositionen ökar
2. ”Replacement”: opposition
 Svag elit: ”hardliners”, inga reformanhängare,
 Stark opposition
3. ”Transplacement”: elit + opposition
 ”Softliners”: nya värderingar
 Opposition: moderata vs radikala
 Våld, strejker, demonstrationer
 Förhandlingssituation - val
4. ”Intervention”: utländsk makt
Hur länge kan demokratin överleva?
..........eller problem som uppstår i samband med
transitionen och demokratins konsolidering:
(1) Legitimitet: konstitutionell / politisk
Transitionsproblem
 Konstitution
 Valsystem
 Juridiskt system
Hur ska man hantera den f.d. auktoritära regimen och
militärens brott mot mänskliga rättigheter, d.v.s. tortyr, mord,
kidnappning, våldtäkter och fängelsestraff utan rättegång ?
”Åtala och straffa eller glömma och förlåta” ?
Hur ska militären civiliseras in i ett civilt demokratiskt
samhälle ?
Reformera följande:
 Professionalism
 Uppdraget
 Ledarskap och organisationen
 Storleken och utrustningen
(2, 3) ”Only game in town”
- Beteende, attityd, konstitutionellt
- Acceptans av kompromisser och valförluster
(4, 5) Kontextuella problem
- Konflikter: inbördeskrig, etniska / reg. konflikter
- Kultur och religion
-
Socio - ekonomisk utveckling
Extrem fattigdom
Låg tillväxt
Kronisk inflation
Skuldkris till utlandet
Terrorism
Utländsk ekonomisk intervention
Lösning: Demokratisk politisk kultur och
deltagande för att förhindra legitimitetskriser?
Andra faktorer som påverkar
konsolideringen...
 Tidigare erfarenhet av demokratiskt styre
 Hög tillväxt
 Externt stöd
 Inre orsaker till demokratiseringen
 Parlamentariskt system (jfr:
presidentsystem)
 Konsensus och våld
Freedom House 1999
- Politiska och civila rättigheter
Generella trender i världen
85 av 192 stater: ”Fria” (varav 76 är kristna)
59 av 192 stater: ”Delvis fria”
48 av 192 stater: ”Ej fria”
120 av 192: Valdemokratier (Kristen.., buddhism, hinduism)
72 av 192: Auktoritärt styre
- Västvärlden: Fria
- Östra Europa: Fria
- F.d. Sovjetunionen: Fria, delvis fria och ej fria
- Afrika: Fria, delvis fria och ej fria (20 valdemokratier)
- Asien: Fria, delvis fria och ej fria (14 valdemokratier)
- Stilla havet: 11 valdemokratier (ej Brunei, Tonga)
- Latinamerika: Fria (31 valdemokratier)
- Mellanöstern: Ej fria (2 valdemokratier), men liberalisering..
Slutsats:
 Antalet valdemokratier ökar…..
 Politiska och civila rättigheter ökar…..
 Konflikterna minskar…..
Generella trender i världen
- Vilka är de mest relevanta frågorna…….
 Varför demokratisering och hur har den gått till?
 Varför har vissa regioner eller länder präglats av
demokratisering, medan andra inte har gjort det?
 Vilka problem finns för att konsolidera demokratin?
 Vilken betydelse har kultur – religion för demokratisk
utveckling?
 Finns det en ”latinamerikansk”, “Asiatisk”, “Afrikansk”
eller “Mellanöstern” form av demokrati?
 Latinamerika
- Hur har den demokratiska utvecklingen sett ut under 1900-talet?
- Vilka faktorer förhindrade en fortsatt demokratisk utveckling i
Latinamerika under 1930 till 1970-talet?
- Vilka var orsakerna till den tredje vågens demokratisering?
- Vilka problem finns för att konsolidera demokratin i dagens
Latinamerika?
 Asien:
- Hur har den demokratiska utvecklingen sett ut under 1900-talet?
- Varför utvecklade Indien ett demokratiskt styre, medan Kina
utvecklade ett auktoritärt kommunistiskt styre?
- Varför har demokratiseringen i ”milda auktoritära styre” med
god ekonomi som Malaysia och Singapore utvecklats
långsammare än i länder som Filipinerna, Sydkorea och Taiwan?
- Hur har den demokratiska utvecklingen sett ut i det
kommunistiska Vietnam?
 Afrika:
- Hur har den demokratiska utvecklingen sett ut under 1900-talet?
- Vilka var orsakerna till att det auktoritära styret i Sydafrika föll
och att ett demokratisk styre infördes?
- Vilka problem eller möjligheter finns för att utveckla ett
demokratiskt styre i Afrika?
 Mellanöstern:
-
Hur har den demokratiska utvecklingen sett ut under 1900-talet?
Är islam förenligt med demokrati?
Vilka problem finns för att utveckla demokratin i Israel?
Vilka problem eller möjligheter finns för att utveckla ett
demokratiskt styre i Mellanöstern?
Hur kan vi studera ekonomisk
utveckling i ”X-världen”?
 Moderniseringsteorin: konservativ tradition
- Modernitet
- Industrialisering
- Politisk stabilitet
 ”Utvecklingsteori”: reformistisk tradition
- Nord-syd
- Handelshinder, skuldkris
 Beroendeteorin: radikal tradition
- Beroende
- Strukturalism
- Marx: ”kärna och periferi”
 Andra perspektiv: statens roll, klass-
Vad innebär skuldkrisen?
Se tabeller i Calvert & Calvert
s. 86-90
Skuldkrisen och Internationella
kredit / lånegivare
 IMF = Internationella valutafonden
- Syfte: upprätthålla valutastabilitet
- Krav: stram budget, priskontroll,
ej handelshinder, valdemokrati (?)
- Korta lån
 Världsbanken
- Syfte: stödja utvecklingsprojekt
- Krav: som IMF
- ”Mjuka lån”
 GATT och WTO
- Syfte: skapa fri marknad för handel
- Krav: ”Öppna ekonomier”
Definitioner av revolutionsbegreppet
Allmänt förekommande definition:
”sweeping dramatic change”
Oxford English Dictionarys ”politiska” definition:
”a complete overthrow of the established government in any
country or state by those who were previously subject to it, a
forcible substitution of a new ruler or form of government.”
Penguin Dictionary of Politics ”sociala” definition:
”A revolution, properly so-called is a violent and total change
in a political system which not only vastly alters the
distribution of power…but results in major changes in the
whole social structure.”
Samuel P. Huntingtons ”social-politiska” tolkning:
”A revolution is a rapid, fundamental, and violent domestic
change in the dominant values and myths of a society, in its
political institutions, social structure, leadersship, and
government activity and policies.”
Theda Skocpol (1979) ”sociala” tolkning:
”a rapid, basic transformations of a society´s state and class structures; and they are accompanied and in part carried
through by class-based revolt from below. Social revolutions
are set apart from other sorts of conflicts and transformative
processes above all by combination of two coincidences. The
coincidence of societal structural change with class upheaval;
and the coincidence of political with social transformation.”
Peter Calvert (1971) ”politiska” tolkning:
Revolution bör användas för att benämna alla våldsamma
regerings eller regimförändringar inom ett politiskt system. I
detta vidare perspektiv bör revolutionsbegreppet också
studeras tillsammans med närstående begrepp som kupp,
revolt, konstitutionell förändring, våld och millenarism.
Wallersteins ”världssystemtänkande”: En revolution……..
”reflected particular historical circumstances that were the
conjoint concequences of the conditions of the world
economy and the interstate system as a whole at given
moment, the position of the particular state in the whole
system, and the existing distribution of class and other social
forces within the particular state. Each country has had the
revolution that was possible for it.
Charles Tilly (1978) ”revolutionära situationer:
”The revolutionary moment arrives when previously
acquiscent members of that population find themselves
confronted with strictly incompatible demands from the
government and form an alternative body claiming control
over the government, or claiming to be government…and
those previously acquiescent people obey the alternative
body….When only one polity exerting exclusive control over
the government remains, and no arrivals are successfully
pressing their claims - however that happens - the
revolutionary situation has ended.”
Varför uppkommer revolutionära
situationer ?
1) Statskris:
Politiskt perspektiv: Modernisering
Ekonomiskt perspektiv
Ekonomisk kris
Utlandsberoende
Korruption
Jordägarstruktur
Systemteori
2) Massfrustration
Social-psykologisk förklaring
- Människor får det sämre
- Människor får det bättre
- Davies: ”Sämre efter att haft det bättre”
Vad händer efter regimändringen ?
- Målen uppnås aldrig…
1) Institutionalisering av makten
2) Konsolidering av makten
Exempel:
- Kina: ”Stora språnget”, Kulturrevolutionen
- Kuba (1959-)
Religion, kultur, demokrati och
gender ***
.
 Social kontext
- Etnisk splittring
- Klasstruktur: oligarki, affärsmän, bönder,
arbetare
- Familjen
- Urbanisering
 Kulturell kontext
-
Traditionalism vs modernism
Ursprungsbefolkningar
Västernisering, amerikanisering etc
Global kultur?
Personalism: patrimonialism, klientism
Auktoritära drag i svaga stater – militären
 Livsåskådningar och religioner
- Protestantism och katolicism
- Islam *
- “Asiatiska värderingar”**
Islam och demokrati *
Är det förenligt ?
(1) Nej - p.g.a. maj,styre, fri debatt och lagar
(2) Ja - beroende på demokratidefinition
(3) Ja - Demokrati som begränsas av Guds lag är möjlig
Varför inte demokratisering ?
(1) Skillnad: liberal demokrati <> islam
- Marknadsekonomi <> ?????
- Individen <> Familjen
- Politik <> hela samhället
- Politisk elit <> Guds ställföreträdare
- Val <> ?????
(2) Islams politiska vokabulär: Politisk process / val etc
Nationalism
(3) Civila samhället: Politiska partier
Fackföreningar
(4) Ekonomisk modernisering
”Asiatiska värderingar” och
demokrati **
Dalai Lama:
- Representativ regering
- ”Rule of Law”
- Freedom of Speech”
men…
”Demokrati är mera än formella institutioner
…………………men är förenligt med asiatiska
värderingar och med buddhismen”
Konfucianismen:
- ”lojalitet mot familjen”
- ”lojalitet mot staten”
Slutsats: Ej oförenligt med demokrati
Samhället och demokratisering - ur
ett genderperspektiv ***
Gender = vilka formella och reella förutsättningar män
och kvinnor har att delta i samhället
Kvinnans situation eller hinder….






”Betraktas som svagare”
Ej alltid en del av BNP
Bara del av lokal ekonomi
Äger inte land / företag etc
Ej del av politiska makten
Hiarkiska strukturer
Varför är det viktigt ?
- Kritik mot minidemokratin / den liberala demokratin
- Kritik mot nyliberalism
- Ökar representativitet
- Nya frågor på agendan
- Skillnad på prioriteringar: ”mjuka” / ”hårda” frågor
Konstruktiva förslag?
 Mera demokrati?
- Valsystem: Proportionell flermansvalsystem
- Kvotering?
- Utveckla ”demokratisk kultur”
- Övrigt ????
 Ekonomi?
- Hur organiserar?
 Kulturen – kvinnosyn?
Militärens samhällsinflytande
Militärer har historiskt alltid intervenerat….
Varför militär intervention?
 Militären: individer, inre motsättningar och
militären som institution
 Externa faktorer: ”hot mot militärens makt”
-
Svag stat
Svaga civila institutioner
Yttre hot mot nationen
Inre hot mot regimen, ex. revolution
Ekonomisk instabilitet
Exempel: LA 1900-talet, Afrika 1960-t
Hur skall militären ”civiliseras” ?
Hur ska man hantera den f.d. auktoritära
regimen och militärens brott mot mänskliga
rättigheter, d.v.s. tortyr, mord, kidnappning,
våldtäkter och fängelsestraff utan rättegång ?
”Åtala och straffa eller glömma och förlåta” ?
Hur ska militären civiliseras in i ett
demokratiskt samhälle?
Reformera följande:
 Professionalism
 Uppdraget
 Ledarskap och organisationen
 Storleken och utrustningen
 Statusen
Vad talar för att ”åtala och straffa” ?
 Brott mot mänskliga rättigheter ska alltid bestraffas
 Moraliskt mot familjerna
 Demokrati = ”Följa lagen”
 Förebygga kommande brott mot mänskliga
rättigheter
 Krav för konsolidering av demokratin
 Sanningen måste fram….
Vad talar för att inte ”åtala o straffa” ?
 Demokrati = Samförstånd
 Generell amnesti stärker demokratin och freden
 Brotten syftade till att upprätthålla lag och ordning
 Alla bär skulden till den aukt. regimens uppkomst
En lösning kan vara…….
”Åtala inte........straffa inte”
……i hemlandet under eller strax efter transitionen
”Åtala gärna........straffa gärna”
……utomlands eller i en internationell domstol
men………du skall inte heller…..
”Förlåta……och framför allt…… inte glömma”
Internationell intervention,
demokrati och bistånd
 Militär intervention (Konflikter)
Ex. USA i Latinamerika
 Ekonomisk intervention (Handel, bistånd)
Ex. IMF, Världsbanken, WTO, SIDA, Sverige
 Diplomatisk intervention (Konflikter)
Ex. FN
 Kulturell intervention (Alltid…)
Ex. MacDonaldisering
Externt tryck och demokrati
 Hegemoniskt tryck:
 Stormakter: USA i LA
 Katolska kyrkan
 Int. organisationer: Afrika, Asien och LA
 Regionala organisationer: EU i Europa
 Spontan diffusion: ”Snöbollseffekt”
Vill ej vara avvikande
Humanitär intervention
Vad ? - ”Förhindra mänskligt lidande”
Exempel: Kosovo, Somalia
Varför Humanitär intervention ?
 Försvara MR
 Moraliskt viktigt
 Tilltro till internat. rätt i en global värld
Problem….
 Nationella intressen styr
 Stater har ej rätt att intervenera
 Selektiva interventioner
 Hur når konsensus om när och hur ?
Bistånd, ekonomi och demokrati
Vilka krav?
 Öppen marknadsekonomi
 Nyliberal strukturanpassningspolitik
 Valdemokrati ibland….
Hur ser biståndet ut?





Akut fattigdomsbekämpning
Demokrati och utv. av offentliga institutioner
Jordbruk
Infrastruktur
Civila samhället
Vilka ställer kraven?




Int. org: Världsbanken, IMF etc
FN
Stater: USA, Sverige etc
EU
Avslutning
Trend – Ökat internationellt tryck…
 Hur skall den tredje världen ”utvecklas” på bästa
möjliga sätt – vad är problemet, och hur skall
detta lösas?
 Går det överhuvudtaget att tala om tredje världen
som ett begrepp?
 Är det rimligt att stater demokratiseras utan att
det finns inre förutsättningar ?
 Är det rimligt att västvärlden ställer krav på
valdemokrati och ekonomiska
strukturanpassningar i utbyte mot bistånd ?
 Är västvärldens stöd för valdemokrati enbart ett
uttryck för västernisering ?
 Hur bör en demokratiform som passar den tredje
världen utformas och införas?