Fakulteten för lärande och samhälle
Gunilla Löfström
2015-11-05
Workshoppar om mål 1 samt 2 och 11
I workshoppen 2015-11-03 gav vi respons på ämnenas redovisningar av Mål 1. Nedan finns
några av de reflektioner som vi gjorde i samband med responsgivningen samt några som jag
lagt till. Under rubriken ”Nästa utmaning – mål 2 och 11” finns några saker att tänka på vad
gäller redovisningarna av dessa mål. Därefter finns vår handlingsplan.
Närvarande:
Engelska: Malin Glimäng, Bo Lundahl och Björn Sundmark
Historia: Ingmarie Danielsson Malmros och Per Eliasson
Matematik: Per Eskil Persson
Samhällskunskap: Jan Anders Andersson
Svenska som andraspråk: Pia Nygård Larsson
Geografi: Per Schubert
Fysik: Leif Karlsson
NMS, biträdande prefekt: Jesper Sjöström
Utbildningsledare: Gunilla Löfström
Sammanfattande reflektioner efter responsgivningen – Mål 1
Mål 1
Studenten ska visa sådana ämneskunskaper som krävs för yrkesutövningen, inbegripet
såväl överblick över ämnesstudiernas huvudområde som fördjupade kunskaper inom vissa
delar av detta område och insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete. (Inriktning: 79)
Studenten ska visa sådana ämneskunskaper som krävs för yrkesutövningen, inbegripet
såväl brett kunnande inom ämnesstudiernas huvudområde som väsentligen fördjupade
kunskaper inom vissa delar av detta område och fördjupad insikt i aktuellt forsknings- och
utvecklingsarbete. (Inriktning: GY)
Det kan vara lämpligt med en kursöversikt inledningsvis. Av den bör det framgå vilka kurser
som ligger på grundnivå respektive avancerad nivå. Man kan med fördel numrera kurserna
så att man slipper kurstitlar i löpande text. Det är mindre utrymmeskrävande och gör texten
lättare att läsa.
Att ha kursordning som organiserande princip innebär svårigheter eftersom samtliga delar
av examensmålet i så fall måste redovisas för varje kurs (d v s bredd, fördjupning,
yrkesanknytning, aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete). Det är att föredra att disponera
texten utifrån teman som samlar centrala perspektiv och underkategorier.
Beskrivningen av ämnet kan med fördel göras genom att man först presenterar ämnets
teoretiska ramverk och perspektiv och därefter redovisar t ex centrala begrepp och specifika
teorier i underkategorier i en tydlig hierarkisk ordning.
I flertalet tidigare självvärderingar till UKÄ har de granskade huvudområdena/examina valt
(och ibland varit beordrade av UKÄ) att disponera texten under rubriker utifrån
examensmålets delar vilket skulle innebära tre underrubriker för Mål 1:
-
1:1 Överblick över/brett kunnande inom ämnesstudiernas huvudområde,
1:2 ”(Väsentligen) fördjupade kunskaper inom vissa delar av ämnesstudiernas
huvudområde”
1:3 ”(Fördjupad) insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete”.
Det som måste finnas under varje sådan underrubrik är förstås yrkesutövningen. Fördelen
med en sådan disposition är att man tydligt redovisar måltäckning för hela examensmålet.
Denna dispositionsmodell går att kombinera med en tematisk disposition.
Formuleringar såsom ”Fördjupningen/breddningen består i att studenten …” kan användas.
Likaså: ”Teorier inom ämnet präglas av tvärvetenskap. Därför krävs att studenten tillägnar
sig en bred kunskap om följande … och kan redogöra för dessa genom att …”
Redovisningen av Mål 1 kan användas som en bank att hämta ur och hänvisa till i
redovisningar av andra examensmål där studenten - med sina breda och djupa
ämneskunskaper med relevans för yrkesutövningen och med insikt om aktuellt forskningsoch utvecklingsarbete - ska kunna uppfylla andra examensmål.
Bedömningsuppgifter kan redovisas/återanvändas under flera examensmål, men
läraktiviteter och betygskriterier ska redovisas för respektive examensmål. I stället för att
tänka att redovisningsformen splittrar en integrerad utbildning så kan man tänka att man ska
kunna belysa och redogöra för de läraktiviteter som främjar studentens lärande och de
betygskriterier som används för att bedöma att studenten verkligen uppnått varje
examensmål.
Se upp med formuleringar som ”tränas” och andra formuleringar som signalerar passivt
mottagande hos studenterna. Använd formuleringar där studenten är aktivt lärande. Det
gäller särskilt redogörelser för undervisningsformer/läraktiviteter. Se också upp med alltför
många generella formuleringar i passiv form såsom ”tas upp”, ”behandlas”, ”presenteras”
etc. ”Kursen syftar till …” är en olämplig formulering i denna genre.
När det gäller examination ska det framgå vad som krävs av en godkänd prestation relaterat
till examensmålet. Det räcker inte med en upprepning av lärandemål. Det räcker inte heller
med att studenten gjort det som står i anvisningarna för bedömningsuppgiften.
Redovisningen av vad som krävs görs enklast genom att man redovisar betygskriterier som
konkretiserar vad som krävs för en godkänd prestation/ett godkänt svar.
Skriv studenten i singular förutom när kollaborativt lärande beskrivs. Redovisa hur individuell
bedömning sker.
Nästa utmaning - Mål 2 och mål 11
Mål 2
Studenten ska visa sådana kunskaper i didaktik och ämnesdidaktik inklusive metodik som
krävs för undervisning och lärande inom det eller de ämnen som undervisningen avser och
för den verksamhet i övrigt som utbildningen avser samt visa kännedom om vuxnas lärande.
Mål 11
Studenten ska visa förmåga att tillämpa sådana kunskaper i didaktik och ämnesdidaktik
inklusive metodik som krävs för undervisning och lärande inom det eller de ämnen som
undervisningen avser och för den verksamhet i övrigt som utbildningen avser samt visa
kännedom om vuxnas lärande.
Att tänka på – vägledning för skrivande och respons
Mål 2 är ett kunskapsmål och mål 11 är ett färdighetsmål. Målen ska redovisas var för sig
och redovisningarna ska vara konsekvent relaterade till skrivningarna i respektive mål.
Bedömningsuppgifter som redovisas för Mål 2 kan återanvändas för Mål 11 genom att man
belyser läraktiviteter, bedömningsuppgifter och betygskriterier för kunskap under Mål 2 och
förmåga att tillämpa under mål 11. Det är förstås lämpligt att redovisa hur studenterna
använder och fördjupar sina erfarenheter från vfu. Om lärare från fältet undervisar är detta
något som kan beskrivas som en läraktivitet. Viktigt är att det framgår vad studenten gör och
lär sig i mötet med dessa lärare.
Målen innehåller begreppen didaktik, ämnesdidaktik och metodik. Jesper Sjöström har lovat
att läsa samtliga texter och göra översiktlig ansats till analys av hur didaktik och
ämnesdidaktik beskrivs i era texter (som ni skickar till hela gruppen på den här sändlistan
2015-12-09 enligt vår handlingsplan). Om vi finner det intressant att fördjupa oss i
definitioner och förståelse av didaktik och ämnesdidaktik så kan vi bestämma att ägna en av
vårens workshoppar åt detta.
Konstruktiv länkning redovisas för alla delar i respektive examensmål:
-
Det finns konkreta och adekvata exempel på examinationsuppgifter tillsammans med
konkreta och tydliga redovisningar för vad som krävs för G (betygskriterier).
Undervisningsformer redovisas på ett sätt som belyser hur studentens aktiva lärande
främjas (inte en redovisning av kursens upplägg och intentioner). Det framgår hur
studenten tränar och inte endast i vad som tränas. Det finns konkreta exempel på
anvisningar för läraktiviteter som ger goda förutsättningar för studenten att nå
examensmålet.
Progressionen mot examensmålet framgår tydligt och är lätt att följa och förstå även för en
person som inte är förtrogen med kursordningen.
De självständiga arbetena ingår i förstaämnet och ska ingå i redovisningar av examensmål
där de är relevanta. Dessa kan vara exempelvis Mål 1 (insikt i aktuellt forsknings- och
utvecklingsarbete), 2, 3, 9 och 23.
I övrigt är kommentarerna under rubriken ”Sammanfattande reflektioner efter
responsgivningen – Mål 1” användbara även för andra examensmål.
Handlingsplan
Höstterminen 2015
2015-12-09 – Inskick inför nästa workshop (mål 2 och 11)
Varje ämnesföreträdare skickar en text om examensmålen 2 och 11 i sin helhet d v s med
bedömningsuppgifter och betygskriterier och undervisningsformer till alla på mejllistan.
Texten behöver naturligtvis inte vara färdigskriven. Det är en text som kommer att
utvecklas efterhand.
2015-12-16 - Kollegial respons och reflektion (mål 2 och 11)
Tid och plats: 13.15-16 i B230a
Workshoppen ägnas åt kollegial respons och reflektion.
Vårterminen 2016
Tider och platser för vårens workshoppar:
26/1 9.15-12.00 i B230A
29/2 9.15-12.00 i B230A
15/4 13.15-16.00 i B230A
19/5 13.15-16.00 i E477
Tidigare förslag: Fokus på examensmålen 19 och 26 samt mål om bedömning och betyg.
Examensarbeten.
I en tidigare workshop har vi lyssnat till Maria Kouns anförande Språket som redskap i alla
ämnen och därefter fört en diskussion om mål 26 i olika ämnen. Marias presentation har
vidarebefordrats tillsammans med hennes och Pia Nygård Larssons förslag på litteratur att
använda i ämneskurserna. Efter litteraturförslagen finns en text om didaktiska
konsekvenser för undervisning utifrån kunskap om sambandet mellan det ämnesspecifika
språket och elevers kunskapsutveckling.
Integrerad uvk ska redovisas under relevanta examensmål. I grundlärarprogrammet har
Bo Lundahl skrivit en text som gäller bedömning och betyg för samtliga (fem)
fördjupningsämnen. En förutsättning för den texten är att fördjupningsämnena har
kommit överens om lärandemål och litteratur i progression. Bo har också skissat på en uvkurs med detta innehåll (Se nedan Under rubriken ”Utbildningsvetenskaplig kärna”). Vi
behöver fundera över om det finns möjlighet att hjälpas åt med redovisningar av
integrerad uvk.
Utbildningsvetenskaplig kärna
Vi har fört en diskussion i en workshop om hur generell kunskap om bedömning och betyg
bör tas om hand i utbildningen. Gruppen har föreslagit att kursen Globala utmaningar i en
ämneskontext utgår och att innehållet i kursen tas om hand av andraämnena samt att en ny
uv-kurs görs. Denna föreslås innehålla kunskap om såväl bedömning och betyg som
utvärdering och utvecklingsarbete. Det skulle innebära att utvärdering och utvecklingsarbete
kan tas bort ur kursen Forskning, utveckling och utvärdering och ersättas av
forskningsmetodik
