ÅTERHÄMTNING FRÅN MISSBRUK
MIS
NYHETSBREV
Nummer 68 ● Augusti 2014 ● Swedish
DET HÄR NYHETSBREVET ÄR INTE EN AV KYRKANSS OFFICIELLA PUBLIKATIONER
PUBLIKA
.
FRÅN DE RISKFYLLDA TONÅREN
TO
TILL MOTSTÅNDSKRAFT
Tonåren är en period av intensiva känslor,
bekymmer
och
självdefinition.
Hur
ungdomarna klarar av dessa år är avgörande
för deras framtid.
Precis som tonåringens fysiska kropp
inte är helt färdigutvecklad, är inte heller
tonåringens hjärna det. De neurologiska
kopplingar som styr beslutsfattande
beslutsfa
och
problemlösning, vilka tar år att utveckla,
påverkas av de ökande könshormonerna,
påtryckningar i samhället och problem med
rollförvirring och personlig identitet. Därför
kan tonåringar vara impulsiva, irrationella
och överdrivet känslosamma och ändå varma
och kärleksfulla. De kastas in i behovet av
social bekräftelse, en önskan att vara någon,
behovet av att prestera och visa att de duger,
medan de försöker ta reda på vem de är och
vem de vill bli.
Tonåringens hjärna har inte den
inbyggda förmågan
an att fatta vuxna beslut, utan
håller fortfarande på att utvecklas. I detta
skede införlivas tidigare upplevelser, känslor
av produktivitet eller mindervärde,
rådande behov av framgång samt
personlig lycka med de känslomässiga
och hormonella förändringar som
aldrig har upplevts tidigare.
Lägg
till
detta
värderingar, ideal, mål
och trosuppfattningar i ett
sammanhängande mönster
av självdefinition som skapar
komplikationer
i
tonåringens
anpassning.
Hur man ska kunna hjälpa tonåringar att
bli självständiga i en värld som hänger sig åt
utsvävningar är den fråga som föräldrar,
skolpersonal och sociologer ställer sig.
Forskning visar att hjärnan fungerar bäst vid
användning av vanor eller tankemönster, som
att krypa innan man går. Prefrontala cortex
har den verkställande
ställande funktionen att fatta bra
beslut, utvärdera förhållandet mellan orsak–
orsak
verkan, avgöra vad som är bra och dåligt, och
att bedöma mönster för framgång eller
misslyckande. Vanan att använda hjärnan till
dessa analyser hjälper centret för känslor
(limbiska
biska systemet), och amygdala att anlita
prefrontala cortex för intellektuella förmågor
på högre nivå (analys – resonemang), i stället
för att reagera impulsivt. Dessa nervbanor i
hjärnan utvecklas vid fortlöpande användning
av strategier för beslutsfattande,
beslutsfatta
men de
börjar inte utvecklas i tonåren. Stärkandet av
förmågan att göra insiktsfulla bedömningar
genom undervisning om, iakttagelse av och
möte med konsekvenser, påbörjas i unga år.
Tonårens utvecklingsår behöver inte
vara tumultartade eller extrema, särskilt inte
om man vägleds av kärleksfulla föräldrar som
känner till livets fallgropar och hur man
undviker dem. Metoder för att styra sig själv
fås genom föredömen, och tanke–
tanke och
beteendemönster
som
präglas
av
principfasthet. Exponering för riskfyllda
beteenden kontrolleras genom positiv
självbild, självtillit och en positiv syn på
framtiden.
Ungdomar behöver ett värderingssystem
som är förankrat i de grunduppfattningar
som definierar vilka de är och vad de tror
på. Den mentala infrastrukturen som
skapas
as av framgångsrika vanor
ger goda framtidsutsikter
genom att visa beslut
fattas
under
tonåren.
Föräldrar
behöver
ha
positiva
inflytelserika
förhållanden till sina ungdomar och
överföra sina problemlösningsproblemlösnings
förmågor till nästa generation. Värdet består i
kunskapsbaserade
nskapsbaserade beslut, strävanden och
skörden av rättfärdiga ansträngningar. Så
kommer de att ha överlevt tonåren av
riskfyllda
beteenden
och
ha
blivit
motståndskraftiga vuxna under resans gång.
