Dricksvattenanläggningar

Dricksvattenanläggningar
Guide till kontroll av dricksvattenanläggningar
-Projektrapport Miljösamverkan Skåne 2014-2015
Fastställd 2016-02-29
Version februari 2016
Dricksvattenanläggningar
Guide till kontroll av dricksvattenanläggningar
-Projektrapport Miljösamverkan Skåne 2014-2015
Innehållsförteckning
Sammanfattning4
Inledning och syfte4
Metod5
Resultat6
Diskussion6
Förslag till fortsatt arbete
7
Bilagor7
Sändlista för rapporten
7
Sammanfattning
I Skåne finns ett behov av tillsynsvägledning och samordnad tillsyn för miljöförvaltningarnas
kontroll av vattenverk, både för de större allmänna anläggningarna och de mindre
kommersiella/offentliga anläggningarna. Därför har livsmedels- och miljöinspektörer i
Skåne under 2014 – 2015 genomfört ett projekt med inriktning på dricksvattenkontroll.
Projektgruppen har utarbetat en modell för kontroll, ”Guide till kontroll av
dricksvattenanläggningar”.
Inom projektet har också arrangerats två seminariedagar. Efter att projektet avslutats och det
framtagna materialet kan börja användas hoppas och menar projektgruppen att det kan ge ett
säkrare dricksvatten i Skåne.
Rapporten i sin helhet och de separata bilagorna kan laddas ner från Miljösamverkan Skånes
hemsida www.miljosamverkanskane.se
Inledning och syfte
I Skåne finns ett behov av tillsynsvägledning och samordnad tillsyn för miljöförvaltningarnas
kontroll av vattenverk, både för de större allmänna anläggningarna och de mindre
kommersiella/offentliga anläggningarna. Det finns en checklista och en hjälpreda framtagna
av Livsmedelsverket år 2007. Dessa behöver uppdateras och anpassas till den aktuella
dricksvattenföreskriften och till de rapporteringspunkter som miljöförvaltningarna årligen
rapporterar till Livsmedelsverket. Det finns också ett utbildningsbehov kring hur kontroll
på dricksvattenanläggningar ska utföras samt olika reningsmetoder, barriärer och risker inom
dricksvattenhanteringen.
Därför har livsmedels- och miljöinspektörer i Skåne under 2014 – 2015 genomfört ett projekt
med inriktning på dricksvattenkontroll.
I projektgruppen ingick:
Ingrid Persson, Hässleholms kommun
Helena Wellershaus, Lunds kommun
Sanna Råberg, Osby kommun
Carl-Erik Kockum, Trelleborgs kommun
Hans Hallén, Malmö stad
Frida Wahlund, Hörby kommun
Annika Svitzer, Söderåsens miljöförbund
Ulrika Tågström, Kristianstad kommun
Catharina Olsson, Höörs kommun
Elin Ulander, Miljösamverkan Skåne/Kommunförbundet Skåne
Under projektets början ingick även David Bohgard, Eslövs kommun.
De övergripande målen med projektet var att:
• ta fram en modell för enhetlig bedömning vid kontroll av stora och små vattenverk
• öka inspektörernas kunskap om kontroll av stora och små vattenverk
• ge säkrare dricksvattenanläggningar och högre dricksvattenkvalitet i Skåne.
4
Projektet genomfördes i första hand för att underlätta för inspektörerna och ge en ökad
samsyn i arbetet med kontrollen av dricksvattenanläggningar. Målsättningen var att utarbeta
checklistor, rutiner och mallar för att underlätta kontrollen och göra den likvärdig över
kommungränserna. Det framtagna materialet är tänkt att kunna användas både som en
arbetsmodell för kommunernas kontroller och som ett utbildningsmaterial för inspektörer
som är nya inom kontrollområdet. Vidare ska projektet leda till att nå en ökad tydlighet och
kommunikation med verksamhetsutövarna.
Vatten anses, av många i Sverige, vara det viktigaste livsmedlet. I Sverige använder
varje invånare cirka 160 liter vatten per dag, varav 10 liter till dryck och matlagning.
Livsmedelsverket har samordningsansvar för dricksvatten, men det är i första hand de
kommunala kontrollmyndigheterna som bedriver den offentliga kontrollen. Kemiska
ämnen som PFAS (perfluorerade alkylsyror), bekämpningsmedel, virus och mikrobiologiska
smittoämnen, ökad översvämningsrisk på grund av klimatförändring samt sabotagerisk är
några farhågor som berör dricksvattenförsörjningen och som styrker vikten av samordning
och effektiv kontroll.
I Sverige jämställs vatten med livsmedel från och med den punkt där det tas in i vattenverken
till den punkt där det tappas ut för att användas som dricksvatten. Till ett vattenverk hör
sådan del av en anläggning för dricksvattenförsörjning som avser uppfordring, beredning
eller liknande hantering samt reservoar eller liknande förvaring. Till distributionsanläggningen
hör sådan del av en anläggning som avser rörledningar, pumpar, reservoarer eller liknande
rörutrustning för distribution. Livsmedelsanläggningen kan alltså utgöras av vattenverket,
distributionsanläggningen eller av båda.
Enligt EG-förordningarna är vatten ett livsmedel först hos användaren (vatten från den punkt
där värdena skall iakttas enligt artikel 6 i direktiv 98/83/EG). Vatten är också ett livsmedel när
det avsiktligt tillförs ett livsmedel under dess framställning, beredning eller behandling (EG
178/2002 Artikel 2).
Definitionen av dricksvatten är densamma i Dricksvattendirektivet 98/83/EG som i
Livsmedelsverkets föreskrift om dricksvatten SLVFS 2001:30.
Metod
Projektet inleddes med ett studiebesök för projektgruppen, på Ringsjöverket.
Därefter har projektgruppen utarbetat en modell för kontroll, innehållande checklistor,
vägledning och rapporteringspunkter. Arbetet har skett genom möten både hela
projektgruppen samt arbetsmöten i mindre grupper. Varje inspektör har lagt cirka 100 – 120
timmar på projektarbetet.
Projektgruppen planerade två seminariedagar. Dagarna planerades utifrån två teman,
lagstiftning och dricksvattenteknik
När materialet är färdigt läggs det:
• på Miljösamverkan Skånes hemsida
• i ett arbetsrum för dricksvatten på Livsteck.net
• i en arbetsgrupp för dricksvatten i Yammer.
5
Resultat
Projektgruppen tog fram en kontrollmodell, ”Guide till kontroll av dricksvattenanläggningar”,
vilken kan användas till både stora och små dricksvattenanläggningar. Modellen är framtagen
i Powerpoint och uppbyggd efter processerna i en dricksvattenanläggning (vattenverk).
Användarna klickar sig fram i modellen för att komma åt de olika områden och vidare till
information och frågor. Varje användare väljer själv vilka delar som är tillämpbara vid olika
kontrolltillfällen. Genom att spara ner materialet på sin egen dator kan inspektörerna redigera
och anpassa materialet efter behov.
Inom projektet har arrangerats två seminariedagar. Den första ägde rum i november 2014, i
samarbete med Livsmedelsverket. Seminariet fokuserade på dricksvattenkontroll, lagstiftning
och vägledning. Samtidigt informerade projektgruppen övriga inspektörer om Miljösamverkan
Skånes projekt. Det andra seminariet arrangerades i januari 2016, i samarbete med Svenskt
Vatten. Fokus vid det andra seminariet var dricksvattenteknik.
Slutresultatet av den framtagna kontrollmodellen ”Guide till kontroll av
dricksvattenanläggningar” presenterades i november 2015 på Länsmötet för
livsmedelsinspektörer.
Diskussion
Ett av problemen med att samordna kontrollen av dricksvatten i Skåne är att
förutsättningarna mellan kommunerna ser väldigt olika ut. Det skiljer sig till exempel
beträffande anläggningarnas storlek, om det är ytvatten eller grundvatten som behandlas
eller vilka metoder som används vid rening. Detta har vi i projektet försökt ta hänsyn till
genom att ta fram en kontrollmodell där inspektören själv kan välja vilka delar som kan
användas vid olika tillfällen. Inspektören kan också komplettera med egna frågor för ännu
bättre anpassning efter de förutsättningar som ges. Tanken är att materialet ska användas
som en guide och ett hjälpmedel till att skapa sin egen unika checklista eller kontrollformulär.
Eftersom materialet är framtaget i Powerpoint är det lättöverskådligt och det går att använda
programmets sökfunktion för att hitta det man söker.
Det framtagna materialet är uppbyggt efter de olika processerna i en dricksvattenanläggning
(vattenverk). Till varje fråga anges oftast en rapporteringspunkt för den årliga rapporteringen
till Livsmedelsverket. Till några frågor anges till och med mer än en rapporteringspunkt.
Det har under projektets gång varit många diskussioner om vilka rapporteringspunkter
som ska användas för vilka frågor. Det finns helt enkelt inget rätt eller fel beträffande
detta. De rapporteringspunkter som vi har använt är gruppens förslag och enligt den
bedömning vi har gjort. Vilken rapporteringspunkt som används beror i realiteten på i vilket
sammanhang den eventuella avvikelsen noteras. Det är också känt att rapporteringssystemet
till Livsmedelsverket kommer att ändras. Dock vet vi i nuläget inte när och på vilket
sätt detta kommer att ske, men efter förändringen kommer ”Guide till kontroll av
dricksvattenanläggningar” att behöva revideras.
Under samma tid som projektet pågick har även Livsmedelsverket fokuserat på kontroll
av dricksvatten, i form av korta nationella projekt. Syftet med Livsmedelsverkets projekt
har bland annat varit att sätta fokus på vissa områden inom dricksvattenkontrollen som är
6
viktiga att kontrollera eller där Livsmedelsverket, vid revisioner och normerande kontroll, har
konstaterat avvikelser. Detta tyder på att kontroll av dricksvatten är ett aktuellt och viktigt
ämne som bör prioriteras och att det är angeläget med samordning och vägledning.
Det är också viktigt att de inspektörer som utför kontrollerna har ändamålsenlig utbildning.
Vid projektgruppens första seminarium, där Livsmedelsverket föreläste om lagstiftning, deltog
70 personer, från både kommunerna och Livsmedelsverket. Även vid det andra seminariet
var deltagarantalet högt, 45 personer. Detta visar att det finns ett stort behov av och vilja till
vidareutbildning och kompetenshöjning bland inspektörerna.
Efter att projektet avslutats och det framtagna materialet kan börja användas hoppas och
menar projektgruppen att det kan ge ett säkrare dricksvatten i Skåne. Genom utbildning
och att det nu finns ett verktyg att använda vid kontrollerna kan dessa bli mer effektiva
och likriktade. Samsyn och likvärdiga bedömningar ger också högre trovärdighet och ökat
förtroende från verksamhetsutövarna.
Förslag till fortsatt arbete
Miljösamverkan Skåne ska under 2016 genomföra ett kontrollprojekt där den framtagna
modellen ”Guide till kontroll av dricksvattenanläggningar” kommer att användas.
Efter utförda kontroller kan modellen revideras efter uppkomna behov. Under 2016
kommer även ett nätverk för livsmedels- och miljöinspektörer som utför kontroller av
dricksvattenanläggningar inom Skåne att starta. Nätverket ska fungera som ett forum för
diskussion och utbyte av erfarenheter.
Bilagor
Guide till kontroll av dricksvattenanläggningar - olåst version
Guide till kontroll av dricksvattenanläggningar - låst
Sändlista för rapporten
Livsmedelsverket
[email protected]
Yammer.com/cesamskane
MSS_Livs_Dricksvatten
7
Information om Miljösamverkan Skåne samt detta och andra projekt finns på
webbplatsen www.miljosamverkanskane.se. Där återfinns också denna rapport såväl
som styrgruppens projektbeställning och projektbeskrivning som ligger till grund
för arbetet.
Miljösamverkan Skåne är ett samarbete mellan Länsstyrelsen Skåne,
Kommunförbundet Skåne, Skånes kommuner och Arbets- och miljömedicin, Region
Skåne. En huvuduppgift är att effektivisera och utveckla tillsynen inom miljö- och
hälsoskyddsområdet samt kontrollen inom livsmedelsområdet.
www.miljosamverkanskane.se
Länsstyrelsen Skåne
205 15 Malmö
Besöksadress: Kungsgatan 13, Malmö
Tel 010-224 10 00 vx
Fax 010-224 11 00
www.lansstyrelsen.se/skane
Kommunförbundet Skåne
Box 53
221 00 Lund
Besöksadress: Gasverksgatan 3a, Lund
Tel: 0728-85 47 00
Fax: 046-719930
www.kfsk.se
Skånes kommuner
Arbets- och miljömedicin, Region Skåne