innehållsförteckning

Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap
och samhälle
Sjuksköterskeprogrammet
Omvårdnad
Examensarbete C-nivå, 10 poäng
Vårterminen 2007
Hälsa, kvinnor och sexualitet
- om betydelsen av kvinnors avgränsade sexuella utrymme
Health, women and sexuality
- the importance of women’s delimited sexual space
Författare: Pernilla Siljehag
Institutionen för neurobiologi,
vårdvetenskap och samhälle
Sjuksköterskeprogrammet
Omvårdnad
Examensarbete C-nivå, 10 poäng
Vårterminen 2007
Hälsa, kvinnor och sexualitet
- om betydelsen av kvinnors avgränsade sexuella utrymme
Sammanfattning
Syftet med denna studie var att belysa sambandet mellan kvinnors avgränsade
sexuella utrymme i samhället och dess inverkan på sexuellt välbefinnande och hälsa.
Arbetet utgick från kvalitativa vetenskapliga artiklar publicerade mellan år 2000 och
år 2006. Materialet analyserades och tolkades med Imogene Kings
omvårdnadsteoretiska koncept om hälsa, samt Michel Foucaults maktbegrepp.
Kvinnors begränsade sexualitet visade sig innebära lidande relaterat till ”konflikt i
den sexuella identiteten”, ”social bestraffning”, ”strategier hjälper – men inte
alltid…” samt ”sexuellt risktagande”, vilket i omvårdnadsteoretiska termer hade
betydelse för alla tre nivåer beskrivna av King (personal-, interpersonal-, social
systems). Kvinnornas lidande visade sig bestå i att deras inre och yttre miljö utsatte
dem för press, genom det direkta eller indirekta hotet om social bestraffning vid deras
strävan mot ett fritt val av sexuellt beteende. Utifrån Kings resonemang var det en
destruktiv situation att leva med en påtvingad hämning och en inre och yttre konflikt.
Begränsningen i fråga om kvinnors sexuella utrymme kunde också innebära
konsekvenser för sexuellt risktagande och därmed påverka såväl kvinnors som mäns
sexuella hälsa. Inom omvårdnaden krävs kunskap om sambandet mellan makt,
sexualitet och hälsa.
Nyckelord: Sexualitet, Kvinnors hälsa, Sociala normer, Könsrelaterad diskriminering
2
Abstract
The objective of this study was to illuminate the connection between women’s
delimited sexual space in society and its impact on sexual wellbeing and health. The
study started out from qualitative research articles published between 2001 and 2006.
Data was analysed and theoretically interpreted using Imogene King´s nursing theory
on health and Michel Foucault´s power concept. Women´s limited sexuality implied
suffering related to “conflict in sexual identity”, “social punishment”, “strategies help
– but not always…” and “sexual risk-taking”, which in terms of nursing theory
showed significance to all three levels described by King (personal-, interpersonaland social systems). Women’s suffering appeared to content of pressure from their
inside and outside environment, through the direct or indirect threat of social
punishment when wishing to make liberal choices regarding sexual behaviour.
Starting out from King´s arguments it was a destructive situation to live with a forced
limitation and an inside and outside conflict. The limitation regarding women’s sexual
space could also have consequences for sexual risk-taking and therefore influence
sexual health of both men and women. Nursing care demands knowledge about the
connection between power, sexuality and health.
Keywords: Sexuality, Women’s health, Social norms, Gender related discrimination
3
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Inledning…………………………………………………………………………... 6
Sexuellt välbefinnande och hälsa…………………………………………... 6
Normalisering och sexuellt utrymme………………………………………. 6
En tvärvetenskaplig angelägenhet…………………………………………. 6
Bakgrund……………………………………………………………………..…… 6
Betydelsen av sexuellt väbefinnande för kvinnors hälsa…………...………… 6
Kvinnors sexualitet och social kontroll..........................................................7
Sjukvårdens roll……………………………………………..…………………….. 8
Kvinnors sexualitet i ett folkhälsoperspektiv………………..…………………. 9
Teoretisk referensram……………………………………………………..……... 9
Foucault om maktens verktyg……………………………………………………. 9
Hälsa och Imogene King´s omvårdnadsteori………………………...……….. 9
Syfte………………………………………………………………………..………. 10
Frågeställningar…………………………………………………………… 10
Metod………………………………………………………………………….…... 10
Datainsamling………………………………………………………………...…… 10
Dataanalys…………………………………………………………………………. 11
Resultat………………………………………………………………..…………... 12
KONFLIKT I DEN SEXUELLA IDENTITETEN…………………………..……. 12
Frustration inför oförenliga krav………………………………………...……... 12
Att vara en respektabel kvinna……………………………………………..……. 12
Att veta vem man är och veta vad man vill……………………………….……. 13
SOCIAL BESTRAFFNING……………………………………………..……........ 14
Lidande, maktförlust och kränkning vid social bestraffning………….……... 14
Upplevelser av förväntningar…………………………………………….……… 14
Andras lidande………………………………………………………….…………. 15
Förlust av respekt………………………………………………………….……… 15
Social uteslutning………………………………………………………..….......... 15
Självkontroll………………………………………………………………….…….. 16
Jagets interaktion med sin omgivning…………………………………………...16
STRATEGIER HJÄLPER – MEN INTE ALLTID……………………………… 16
Konstruktion av strategier för att hantera vardagen…………………..……... 16
Händelser, egenskaper och situationer med inbyggt värde……….…………. 17
Yttre omständigheter sätter konstruerade strategier ur spel……..………….. 17
Förtryck smittar…………………………………………………….……………… 17
Uppror och provokation…………………………………………………..……… 18
Laddad kommunikation och tystnad om sex – en ond cirkel……….…………18
4
SEXUELLT RISKTAGANDE…………………………………………………….. 19
Säker sexualitet med begränsat handlingsutrymme?.................................... 19
Behovet av ett omvårdnadsmöte på lika villkor……………………………. 19
Sammanfattning och hälsorelevans…………………………………...…………. 20
Diskussion……………………………………………………………..…………... 20
Metoddiskussion…………………………………………………………………… 20
Resultatdiskussion……………………………………………………….………… 21
Slutsats………………………………………………………….…………………... 23
Referensförteckning
Bilaga 1
5
Inledning
Sexuellt välbefinnande och hälsa
Sexualitet är ett komplext begrepp, med många olika användningsområden, och
därför många möjliga tolkningsramar. Inom hälsoområdet kan man tala om sexuell
hälsa, men även sexuellt välbefinnande. På uppdrag av Världshälsoorganisationen
(WHO) lade en konsultgrupp i januari 2002 grunden till en ”arbetsdefinition” av
begreppet sexualitet där egentligen bägge aspekter ryms.
”Sexuality is a central aspect of being human throughout life and encompasses sex,
gender identities and roles, sexual orientation, eroticism, pleasure, intimacy and
reproduction. Sexuality is experienced and expressed in thoughts, fantasies, desires,
beliefs, attitudes, values, behaviours, practices, roles and relationships. While sexuality
can include all of these dimensions, not all of them are always experienced or
expressed. Sexuality is influenced by the interaction of biological, psychological,
social, economic, political, cultural, ethical, legal, historical and religious and spiritual
factors.” (World health organization [WHO], 2004).
Normalisering och sexuellt utrymme
Bland annat inom forskningsfältet queerteori har processen för normalisering
problematiserats. I korthet beskriver den hur en social företeelse, exempelvis då
sexualiteten, bestäms av tid och plats. Benämningen normal är en, om än paradoxal,
simultan kombination av det ideala och det genomsnittliga (Rosenberg, 2002). Som
social process har fenomenet normalisering mycket gemensamt med filosofen
Foucault´s tankar om utövning och reproduktion av makt (Ambjörnsson, 2004). Det
innebär att viss sexualitet kommer att betraktas som avvikande, icke önskvärd och
onormal, relaterat till hur samhället är organiserat. Därigenom kan den typ av
sexualitet som harmonierar med intressen hos dominanta grupper i samhället framstå
som privilegierad och naturlig (Rosenberg, 2002). Själva normaliseringen av kvinnors
sexualitet resulterar alltså i att en gräns dragits kring vad som är socialt tillåtet, för att
samtidigt inte erkänna och därigenom stänga ute vad som avviker från normen.
Bergström och Foxhage (2002) skriver träffande i sin rapport ”Bland horor, bockar
och bögar” för RFSU:
”I det sexuella utrymmet ryms de uttryck och handlingar som är tillåtna i den
meningen att de inte strider mot gällande normer för hur en man respektive kvinna
skall vara.” (s. 10)
En tvärvetenskaplig angelägenhet
Det ligger i sjuksköterskans uppgift att se och främja individens hälsa utifrån de
grundläggande behov vi har som människor. Sexualiteten är inte bara djupt förbunden
med oss som fysiska varelser, utan speglar även hela vår samtid och de lokala och
globala sammanhang där vi rör oss. Jag tror därför att sexualiteten har betydelse både
för individens hälsa, för ett rättvist samhälle och för förståelsen av oss själva och den
värld vi lever i.
Bakgrund
Betydelsen av sexuellt välbefinnande för kvinnors hälsa
Heterosexuell aktivitet och reproduktion är idag inte nödvändigtvis förbundna med
varandra. Kvinnor kan teoretiskt sett kontrollera sin fertilitet. Sexuellt överförda
sjukdomar, sexuella hälsoproblem efter fertil ålder samt oönskade graviditeter och
6
komplikationer till detta gör emellertid kvinnor, i fråga om sexualitet ur ett
hälsoperspektiv, mer utsatta än män (Danielsson, Gustafsson, Helmius, Mobrandt,
Sundström, & Urwitz, 1999).
Sexualiteten är en del av människans livsstil och berör hela hennes person. Den har
därmed avgörande betydelse för individens tillfredsställelse med livet i allmänhet. Det
finns ett nära samband mellan att vara ”lycklig” och att vara sexuellt tillfreds (Lewin
[Red]., 1996). Hur sexualiteten får utlopp kan ha positiv eller negativ inverkan på
hälsan. Upplevelsen av att kunna göra egna val i sitt sexuella liv bidrar till en känsla
av handlingsförmåga och välbefinnande. Känner man sig däremot inte tillfreds med
sin sexualitet kan detta resultera i hälsoproblem så som hämningar, psykisk ohälsa
(depression, ångest, isolering) eller ett riskfyllt sexuellt beteende (O´Connor &
Kovacs, 2003).
Sexuellt välbefinnande är en subjektiv erfarenhet och därför inte helt lätt att definiera
(Danielsson et al., 1999). Definitioner av vad kvinnors sexuella hälsa innebär har på
senare år debatterats. Basson, Leiblum, Brotto, Derogatis, Fourcroy, Fugl-Meyer, et
al. (2004) är skeptiska till den konventionella kopplingen mellan kvinnors sexuella
problem och genitalt fokuserade förklaringar. Författarna menar att kvinnors
subjektiva upphetsning kan påverkas väldigt lite av könsorganens kongestion.
Kvinnors sexualitet är i hög grad kontextuellt bestämd och beror bland annat på
individens socio-sexuella utveckling.
Charlotte Bühler, österrikisk professor och teoretiker inom ungdomspsykologi på 30talet, har hävdat att den socio-sexuella mognaden under uppväxten har betydelse för
utvecklingen av jaget, personligheten och identiteten. Genom att individens
självkännedom, egenvärde och känsla av sammanhang härmed berörs finns ett
samband mellan socio-sexuell utveckling och hälsa i allmän bemärkelse (Helmius,
2000).
I en heterosexuell kontext utgör det sexuella beteendet grunden för området
reproduktiv hälsa. Sammantaget har därmed sexualiteten och reproduktionen en
avgörande betydelse för kvinnans hälsa genom livet. Synen på kvinnan som sexuell
varelse är bl.a. av denna anledning av betydelse för ett hälsofrämjande arbete
(Danielsson et al., 1999).
Kvinnors sexualitet och social kontroll
Att vara en sexuell varelse är en social process som påverkas av kulturella värderingar
kring vad sexualitet är. Sexualiteten berör de flesta av oss på ett intimt och privat
plan, samtidigt som den existerar oupplösligen bunden till samhällets dynamik.
Uppfattningen om den ”normala” sexualiteten säger därför mer om samhället och dess
intressen än om de deltagande, enskilda individerna, var och en for sig (Helmius,
2000). Kvinnors sexualitet bär ett arv som präglar dess förutsättningar än idag,
nämligen samhällets kontroll för att säkerställa faderskapet och barnets legitimitet i
samband med reproduktion. Normer och lagar styr familjebildning och sexualitet i
alla samhällen (Sundström, 1996).
Ur ett könsmaktperspektiv är kvinnor underordnade män, en princip som löper genom
all typ av interaktion, från samhällsnivå till privat sfär. Det är något vi skolas till
genom flera av livets viktiga skeenden (Holmberg, 1995). Föreställningar om
7
kvinnors sexualitet i en heterosexuell kontext medför följaktligen att kvinnors
”handlingsutrymme” minskar i direkt koppling till att mäns ”handlingsutrymme” ökar
(Jeffner, 1998).
Kvinnors sexualitet utmärker sig i ett heterosexuellt sammanhang när man analyserar
gränserna mellan normalt och avvikande därför att den är en viktig hörnsten för det
kontinuerliga upprätthållandet av patriarkatets fundament. I en vid betraktelse av
kampen om makt på en strukturell samhällsnivå har kvinnors sexualitet som sådan
visat sig vara ett effektivt verktyg för att upprätthålla könsrelaterade ojämlikheter.
Därmed lämnar den också en rad konsekvenser för kvinnors hälsa i sitt spår. Som en
bekräftelse av tidigare studier och forskning (Frisell, 1996; Henriksson & Lundahl
1993) har bland annat Berg (2002), Ambjörnsson (2004) och Forsberg (2005) i sina
undersökningar visat hur unga kvinnor i Sverige, i skuggan av etiketterna ”slampa”,
”hora”, eller ”blondin”, lever under en kraftfull och effektiv könsrelaterad
diskriminering syftande på sexuellt utrymme. Här framkommer också det betydande
lidande i form av sociala konsekvenser och strategier den för med sig.
Centralt ur ett hälsoperspektiv blir hur, enligt Ambjörnsson (2004), den
heterosexuella maktpolariseringen gjuter samman status och identitet med kvinnors
sexualitet. Detta innebär att omdömet om kvinnors sexuella beteende till stor del även
färgar deras sociala anseende och därmed sannolikt deras självbild. Även Danielsson
et al. (1999) har betonat sambandet mellan kvinnors sexualitet, sociala position och
hälsa. Ett aktuellt exempel på detta fenomen är skuldbeläggningen av kvinnor som
utsatts för våldtäkt (Lerner, 2007).
Sjukvårdens roll
Den kontrollerande funktion som staten, kyrkan och det civila samhället tidigare haft i
förhållande till sexualitet och reproduktion kan idag sägas ligga hos sjukvården: allt
från graviditet och förlossning till prevention och barnlöshet sorterar under hälso- och
sjukvårdens ansvarsområde (Sundström, 1996). Sexualiteten framstår som
medikaliserad. Tillsammans med reproduktionen är den ett av de hälsoområden som
samhället kontrollerar i störst utsträckning (Danielsson et al., 1999). Sjukvården har
historiskt visat både ignorans och förbiseende av kvinnors förmåga till självständiga
val om behandling. En av de viktigaste uppgifterna inom kvinnohälsovården idag är
därför att stödja handlingsförmåga och autonomi (O´Connor & Kovacs, 2003).
Inom vården riktas insatser huvudsakligen mot kroppens hälsa och
fortplantningsfunktioner. Fokus ligger på sexualitetens reproduktiva sida (Hulter,
2004). Sjukvården hyser en ovilja eller oförmåga att erkänna hur viktigt sambandet
mellan sexualitet och hälsa är (Danielsson et al., 1999). I sexualitetens betydelse för
våra liv ligger behovet av något utöver medicinsk kunskap för att stödja människor
med sexuella svårigheter - nämligen kunskap om människors villkor i samhället
(Hulter, 2004; Sundström, 1996).
Birgitta Hulter (2004) har argumenterat för vikten av att sjukvårdspersonal
uppmärksammar sexualitetens betydelse för individens sammantagna upplevelse av
hälsa och välbefinnande. Den sexuella hälsan bör till exempel rutinmässigt föras på
tal närhelst en människas sexuella funktioner hotas genom annan sjukdom eller
nedsättning, samt när hennes självbild och/eller relationer till andra drastiskt
påverkas.
8
Kvinnors sexualitet i ett folkhälsoperspektiv
Det hör till folkhälsoarbetets uppgift att stimulera de sociala processer som resulterar i
ett sundare liv. Fokus bör läggas på sådana normer, värderingar och företeelser i livet
som stimulerar hälsa. Det är också viktigt att stärka individens handlingsförmåga och
makt över sitt eget liv. Viktiga friskfaktorer som Landstinget förebygger aids (LAFA)
har formulerat relaterat till sexuellt välbefinnande hos kvinnor är språkets betydelse,
kroppsuppfattningen och självkänslan (Danielsson et al., 1999). Bühlers teori enligt
Danielsson (a.a.) innebär i ett folkhälsoperspektiv att det finns mycket att vinna då
unga kvinnor får utveckla en självbild som sexuella varelser och lära sig ta sin
sexualitet i egna händer. Viktiga faktorer för preventiva, hälsofrämjande åtgärder för
kvinnors sexuella välbefinnande är att stärka kvinnors ställning i samhället (Fredelius,
Frithiof & Ursing, 1994) och erkänna kvinnan som sexuell varelse (Danielsson et al.,
1999).
Teoretisk referensram
För teoretisk anknytning till mitt ämne har jag valt två utgångspunkter. Jag ville dels
få en förståelse för hur dominanta budskap präglar ett samhälle, och hur det
oupphörligt speglas tillbaka till och drabbar individen. I Michel Foucaults beskrivning
av maktens mekanism tyckte jag mig se det sammanhang, i vilket kvinnors sexualitet
är så utsatt.
För kunskap om individens relation till sin hälsa, och hur hennes inre förutsättningar
samverkar med de yttre omständigheterna i hennes strävan att leva sin vardag med
värdighet, meningsfullhet och tillfredsställelse har jag tagit hjälp av Imogene Kings
perspektiv på hälsa och de processer som däri resulterar.
Foucault om maktens verktyg
Att se närmare på hur människor förhåller sig till sexualiteten innebär att sätta den i
relation till historiska, pågående processer som påverkar och styr ett samhälles
utveckling. Foucault´s (1980) förklaring av maktens mekanism innebär att varje
mänsklig relation, varje socialt sammanhang genomsyras av balansgången mellan
ytterligheterna dominans och underkastelse. De styrande krafterna i samhället
kommer enligt detta resonemang att infiltrera, bebo och även reproduceras genom den
allmänna diskursen. Att uppleva sig vara fången av sociala regler, begränsad av
uttalade och icke uttalade ”lagar”, har därför sin kärnproblematik i det faktum att det
finns ett spelrum för sådana attityder i den sociala gemenskapen.
Hälsa och Imogene King´s omvårdnadsteori
King´s (1981) utgångspunkt att hälsa är en pågående process mellan aktörerna
individen och hennes miljö drev henne att mer ingående studera de faktorer som
påverkar förhållandet och deras inbördes betydelse. Hon identifierade tre olika
aspekter av denna samverkan, och menade att en människas hälsa avgörs på ett
individuellt plan, i ett mellanmänskligt sammanhang och i en samhällsgemenskap
(personal system, interpersonal system and social system). Således är hon beroende
samtidigt av egenskaper och motivation hos sig själv, bemötandet från sin omgivning
och samhällsordningens rådande etik för att hitta optimal balans och harmoni.
9
Individen påverkas och samverkar med en rad skilda faktorer i det dagliga livet under
sin personliga utveckling. Perceptionen, jaget, kroppsbilden, växandet och
utvecklingen, tiden och rummet påverkar vår person samtidigt i olika processer och
har betydelse för en människas bemötande av sin omgivning. De mellanmänskliga
relationerna utgörs enligt King av en växelverkan som präglas av interaktion,
överföring (transaction), kommunikation, social roll och stress. Den sociala
gemenskapen är arenan för individernas samspel med och anpassning till kulturella
attityder och värderingar. Vårt beteende och våra referenser utformas här. Nyckelord
för utvecklingen inom de sociala systemen är organisation, auktoritet, makt, status
och beslutsfattande (a.a.).
Omvårdnad sker i interaktionen mellan vårdare och patient och beror av olika
variabler. Under planeringsfasen är informationsutbytet mellan aktörerna centralt för
utformandet av gemensamma mål och medel för omvårdnaden. Detta sker genom
verbal och icke-verbal kommunikation, observation och tolkning. King betonar
betydelsen av patientens aktiva medverkan i beslut för att uppnå oberoende och
självtillit. Interaktionen mellan vårdare och patient innebär ett ömsesidigt
medvetandegörande av den andres person och av situationen med hjälp av alla sinnen.
Samspelet mellan vårdare och patient beror av både patientens jag och vårdarens jag,
samt de stressfaktorer som påverkar personerna och situationen i tid och rum.
Genomförandet av omvårdnaden innebär en ömsesidig överföring (transaction) av
värden, behov och önskningar mellan patient och vårdare. Det är ett möte mellan
vårdare och patient som präglas av förhandling och kompromiss och resulterar i
måluppfyllelse (a.a.).
Syfte
Syftet med denna studie är att belysa sambandet mellan kvinnors avgränsade sexuella
utrymme i samhället och dess inverkan på sexuellt välbefinnande och hälsa.
Frågeställningar
• Vad hämmar kvinnors sexuella välbefinnande i relation till ett upplevt
begränsat sexuellt utrymme?
• På vilket sätt kan kvinnors sexuella utrymme innebära ett hinder för den
sexuella hälsan?
Metod
Denna litteraturstudie sammanfattar, jämför och analyserar ett antal forskningsresultat
som berör området hälsa och kvinnors sexualitet i skuggan av samhällets normer och
förväntningar. Det är således en översikt som ämnar samla kunskap och belysa ett
globalt folkhälsoproblem med stöd av hur kvinnor beskrivs omtala sina upplevelser i
detta sammanhang.
Datainsamling
Totalt har den här studien redovisat resultat från 11 artiklar. De sökord som användes
under insamling av dessa var ”social norms”, ”health”, ”female”, ”sexuality”,
”shame”, ”sexual roles”, ”sexual behaviour”, ”gender” och ”social attitudes”. De
kombinationer av sökord som ledde fram till de valda artiklarna var ”social norms” +
”health”; ”female” + ”sexuality” + ”shame”; ”sexual behaviour” + ”gender”;
10
”sexuality” + ”social attitudes”; ”sexuality” + ”human females”. Initialt gjordes flera
sökförsök med ordkombinationer som tog med ”sexual health”. Det visade sig
emellertid inte så användbart eftersom forskningen använder begreppet nästan
uteslutande i samband med STD och HIV/AIDS.
Tabell1: Datainsamling
Databas
1. PubMed
Sökord
Social norms + health
2. PubMed
3. PubMed
Female + sexuality + shame
4. Sociological
abstracts
5. Cinahl
6. Cinahl
7. PsychInfo
8. Pubmed
Träffar
1202
Valda artiklar
1
94
411
1
3
Sexual roles
183
2
Sexual behaviour + gender
Sexuality + social attitudes
Sexuality + human females
Sökte relevanta artiklar publicerade 2005 ur
tidskriften ”Culture, Health & Sexuality”
39
81
343
1
1
1
1
1
Under länken ”related articles” vid artikeln Shoveller JA,
Johnson JL, Langille DB, Mitchell T (2004) Socio-cultural
influences on young people´s sexual development
TOTALT
11
Vissa begränsningar för materialet avseende relevans och aktualitet sattes upp inför
urvalet. Tidsmässigt behandlas i studien artiklar publicerade tidigast år 2000. Endast
artiklar av kvalitativ forskning söktes. Ur geografiskt-, kulturellt-, ålders- och
klassperspektiv har ingen särskild begränsning gjorts, vilket i och för sig skulle ha
kunnat vara intressant. Anledningen till detta var att utbudet artiklar som
överensstämde med ämnesfokus var begränsat. Genom att medvetet välja ett
underlagsmaterial som framför allt tar upp kvinnlig heterosexualitet har syftet varit att
ge uppgiften en rimlig omfattning. Detta dels med tanke på att urvalet i den
tillgängliga forskningen om kvinnors sexualitet är betydligt större vad gäller
heterosexualitet än det är för homo-, bi- och transsexualitet (hbt-sexualitet), samt på
grund av att hela diskussionen kring makt och sexualitet ser annorlunda ut och är mer
mångfacetterad vad gäller hbt-sexualitet. Icke förty är det inte otroligt att flera av
grundförutsättningarna för förtrycket av kvinnors sexualitet påverkar individen på
liknande sätt oberoende av vilken sexuell läggning hon bekänner sig till.
Dataanalys
Analysen av valt material har genomförts i enlighet med Malteruds (1998) vägledning
för analys av kvalitativa data, genom en stegvis organisering och abstraktion av
grundmaterialet, för att identifiera de uttryck och koder som på ett meningsfullt sätt
kunde representera och förklara den samlade innebörden av resultatet på ett logiskt
sätt. Alla artiklar fördes in i en matris, som anger titel, författare, publikation,
studieland, utförande forskarinstitutions land, studiemetod, antal deltagande män och
kvinnor, syfte och resultat.
Efter att upprepade gånger ha studerat de 11 artiklarna och markerat de textavsnitt
som berörde arbetets syfte, lyftes kortare delar och sammanfattande kommentarer ut
som visade på hur förtrycket av kvinnors sexualitet och beskrivningar av deras
lidande omtalades. Dessa lösryckta fraser organiserades artikelvis i en lång följd i ett
särskilt arkiv på dator, och de fick sedan vara grunden att hela tiden återkomma till
under skrivandet av resultatdelens olika avsnitt. Under genomläsning av denna
11
sammanställning byggdes ett skelett upp med preliminära rubriker som gav en
struktur och en ordningsföljd till det innehåll som skulle formuleras. På så sätt kunde
också de gemensamma aspekterna och den röda tråd som går igenom alla artiklarna
utifrån ämnet övergripande fångas.
Den löpande texten skrevs sedan genom att fylla på under varje rubrik, och genom att
hela tiden snegla tillbaka på textutdragen, ordnade efter artikeltillhörighet.
Allteftersom arbetet ledde djupare in i materialet fick ibland ordningsföljden i
rubrikmallen ändras och omformuleras. Vissa avsnitt kom att slås samman med en ny,
sammanfattande rubrik, något enstaka utgick helt, och andra fick nya rubriker som
bättre anknöt till innebörden av respektive avsnitt. Vid flera tillfällen var det också
nödvändigt att gå tillbaka till ursprungstexten i artiklarna, bland annat för att hämta ut
citat som kunde hjälpa till att illustrera texten. En viktig del av analysen var också att
parallelläsa och med olika anteckningar hålla den teoretiska referensramen och syftet i
fokus under formuleringen av studiens resultat. Av det ursprungliga rubrikskelettet
återstår inte mycket i det färdiga resultatet, trots att textens innehåll som helhet
fortfarande beskriver samma kärna.
När hela analysen var formulerad gjordes ett ”pussel” av en papperskopia genom att
klippa isär varje avsnitt till fristående delar och placera ut dem i ordningsföljd på
golvet, eftersom det ger en bättre helhetlig överblick än datorn kan erbjuda. I den här
fasen skapades resultatets slutgiltiga struktur och ordningsföljd genom att tejpa
samman de olika textundergrupperna i logisk följd under de fyra huvudrubriker
analysen resulterat i.
Resultat
Det går att skönja några dominerande trender i materialet, där kvinnors sexualitet på
olika sätt beskrivs som avgränsad av samhällets normer, med negativ innebörd för
kvinnors sexuella välbefinnande och hälsa. Här har de delats in under rubrikerna
”konflikt i den sexuella identiteten”, ”social bestraffning”, ”strategier hjälper – men
inte alltid…” samt ”sexuellt risktagande”.
KONFLIKT I DEN SEXUELLA IDENTITETEN
Frustration inför oförenliga krav
Särskilt unga kvinnor beskriver hur de känner sig djupt splittrade inför en egen
sexuell nyfikenhet och oron för sociala följder samt känslor av skam och skuld. Just
under ungdomen, en viktig fas i formandet av den sexuella självbilden, beskrivs det
sociala trycket på kvinnors sexualitet dessutom som särskilt stort (Shoveller, Johnson,
Langille & Mitchell, 2004). Den traditionella synen på kvinnlig ungdom som
oskuldsfull hamnar på kant med den inre längtan att utvecklas som kvinna, att
utforska sin sexualitet och lust, vilket ställs på sin spets i fråga om exempelvis lämplig
tidpunkt för sexdebut. Men även under fortsatt sexuellt aktivt liv pågår kvinnornas
strävan att återanpassa, eller i alla fall på något sätt infoga detta inom gränserna för
det accepterade beteendet (Spronk, 2005).
Att vara en respektabel kvinna
I flera sammanhang i det studerade materialet beskrivs sexualiteten som legitimerad
under vissa omständigheter men fördömd under andra. Kvinnorollen bekräftas och
12
uppskattas till exempel i egenskap av mamma och partner i ett för det specifika
kulturella sammanhanget definierat etablerat förhållande (Go, Quan, Chung,
Zenilman, Hanh & Celentano, 2002; Spronk, 2005). Verkligheten för kvinnor i vissa
sammanhang är att all sexualdrift före och utanför äktenskapet anses onaturlig (Go et
al., 2002). Det innebär också i vissa samhällen att unga kvinnor inte bör byta partner
”ofta” (Ahlberg, Jylkäs & Krantz, 2001). På samma sätt som det i vissa kulturer tycks
självklart att endast äktenskapet legitimerar kvinnans sexualitet finns det i andra
kulturer en lika ”självklar” koppling mellan kvinnors sexualitet och kärlek. Kvinnor
beskriver denna förväntning med att man bör vara känslomässigt engagerad och
åtminstone ge sken av att ha ett långsiktigt perspektiv på en relation för att falla inom
ramen för den ”respektabla” kvinnan (Shoveller et al., 2004).
Att vara en ”respektabel” och ”seriös” kvinna framställs och uppfattas ofta som en
bedrift, något som det är värt att lägga ner ansenlig möda för att uppnå, något som ger
utdelning och som man kan känna sig stolt över (Go et al., 2002). En kvinnas
”ärbarhet” kan vara av avgörande vikt för hennes sociala position. Att ha rykte om sig
att vara ”lätt på foten” kan legitimera ett diskriminerande bemötande och innebära
mindre makt att hävda sin egen ställning gentemot sin närmaste omgivning (a.a.).
Rasera, Vieira och Japur (2004) berättar hur HIV-positiva kvinnor i Brasilien - då de
stigmatiseras som promiskuösa och alltså berövas rollen som ”respektabla” kvinnor
p.g.a. sjukdomen - istället betonar sin modersroll. Identiteten som mamma erbjuder en
positiv social position i det brasilianska samhället och blir därför en viktig strategi för
att hävda viss status. För kvinnornas hälsa innebär det dock samtidigt att de
åsidosätter sin egenvård till fördel för omsorgen av barnen.
Gemensamt för kvinnornas olika utsagor är att det finns påbud som är tydligare och
andra som är mer subtila och godtyckliga. Det finns förväntningar på hur kvinnor;
klär sig, talar, agerar (Ahlberg et al., 2001), hur sexuellt erfarna de framstår vara och
vem de talar med (Marston, 2004), hur de talar om sex (Tangmunkongvorakul, Kane
& Wellings, 2005), var de kan tänkas påträffas (Rashid & Michaud, 2000), deras
initiativ till sexuella kontakter (Wight, Plummer, Mshana, Wamoy, Shigongo & Ross,
2006), deras fysiska närvaro och ansvarstagande i hemmet och hushållet (Spronk,
2005), i vilken ålder de blir sexuellt aktiva, hur och var de bor, hur villiga de är att
samtycka till sex, om de har någon sexuellt överförbar sjukdom, och under vilka
förutsättningar de fått sina barn (Wight et al., 2006), vilken längd ett förhållande har
och hur förälskade de är (Shoveller et al., 2004), med mera. Trots att kriterierna
varierar stort för vilken del av kvinnans sexualitet som anses acceptabel och vilken
som anses omoralisk mellan de olika studierna är grundprincipen tydlig: kvinnors
beteende relaterat till sexualitet ryms inte inom ramarna för den givna normen.
Shoveller et al. (2004) har uppmärksammat hur sexuellt beteende hos kvinnor är
kopplat till social position. Författarna menar att vuxenvärlden skapar en
patologisering av sexualiteten och samtidigt förtiger densamma. Detta innebär att
ungdomar utvecklar sin sexuella identitet i ett klimat där sex förknippas med skam,
och där kvinnor blir särskilt utsatta.
Att veta vem man är och veta vad man vill
I materialet framkommer det att kvinnor lägger stor möda i att bygga en sexuell
identitet som förenar personliga behov och sociala krav. Det är tydligt att detta för
många är en pågående process, där de kontinuerligt frustreras över den ständiga
13
motsättningen mellan samhällets värdering och egen önskan. Att hos sig själv, mer
eller mindre, integrera värdet av att kontrollera och begränsa sin sexualitet tycks bidra
till att den sexuella identiteten inte fullt kan fungera som en definierad plattform,
eftersom man fortsätter att slitas mellan önskan och norm i ett oupplöst dilemma.
Utifrån Kings (1981) förståelse av processerna inom den personliga sfären framstår
också jagets uppfattningar och värderingar som avgörande för individens förmåga att
upprätthålla någon form av balans i tillvaron. Betydelsen av att känna sitt jag och vara
tillfreds med den man är speglas i Kings beskrivning av jaget som det sätt på vilket
man definierar sin person inför sig själv och andra. Det omfattar både vad man själv
tror att man är kapabel att genomföra och vem man vill och tycker att man borde vara.
SOCIAL BESTRAFFNING
Lidande, maktförlust och kränkning vid social bestraffning
När kvinnorna, frivilligt eller ofrivilligt, medvetet eller omedvetet, överskrider
gränsen för det socialt tillåtna, lider de stora kval av omgivningens och den egna
sociala bestraffning som följer. Att bryta mot normen om sexuellt beteende stannar
sällan vid en enskild bestraffning, utan har en tendens att påverka omgivningens bild
av hela kvinnans karaktär. Denna företeelse omnämns av Ahlberg et al. (2001), Go et
al. (2002), Marston (2004), Rashid & Michaud (2000), Shoveller et al. (2004), Spronk
(2004), Rasera et al. (2004), Tangmunkongvorakul et al. (2005) och Wight et al.
(2006) som att kvinnan får ett ”dåligt rykte” eller blir ”stämplad”. Att få hela sin
person nedvärderad på detta sätt innebär inte sällan att man även förlorar respekt i
sina egna ögon, genom känslor av skam, skuld och förlorad självkänsla (Go et al,
2002; Rashid & Michaud, 2000; Shoveller et al, 2004; Rasera et al, 2004).
Kvinnor lever med en ständig oro för att hamna i en situation där de utsätts för social
bestraffning på grund av sexuellt beteende (Ahlberg et al., 2001; Go et al., 2002; Lesh
& Kruger, 2005; Rashid & Michaud, 2000; Shoveller et al., 2004). Detta kan tolkas
som ett uttryck för det ohållbara i att förena norm om sexuellt beteende och behov av
mer nyanserad och fri hållning. Den sociala bestraffningen kan helt grundlöst
användas och legitimera maktutövning mot individen (Go et al., 2002; Rashid &
Michaud, 2000; Rasera et al., 2004; Tangmunkongvorakul et al., 2005), och fungerar
samtidigt genom att statuera exempel inför övriga kvinnor i den sociala gemenskapen
(Shoveller et al., 2004). I följande citat beskriver en kvinna hur hon, utan att själv
tagit del i ett händelseförlopp, drabbats av social bestraffning relaterat till detsamma,
samt hur hon genom sin systers exempel avskräckts och anpassat sitt eget levnadssätt
i fråga om sexualitet:
”That my [older sister] believed that you can sleep with a whole bunch of people
affected my [sexual] practices. I believe that ‘No, you shouldn´t sleep with a whole
bunch of people.’ And because I heard how people talk about her, I didn´t want people
to talk about me like that. So, [her behaviour] affected me quite a bit.” (Shoveller et al.,
2004, s. 482)
Upplevelser av förväntningar
Kvinnors beskrivningar av hur förväntningar tar sig uttryck ger en bild av hur och
varför de påverkas i sitt sexuella beteende, och därmed vilken betydelse detta har för
den sexuella hälsan. Ahlberg et al. (2001) menar att kvinnor upplever ett socialt tryck
som bevakar deras sexuella handlande och att det finns åsikter om deras beteende,
känslor och attityder relaterat till sex och lust. I de granskade studierna beskrivs denna
14
kontroll genomföras genom olika typer av social bestraffning och, inte minst, även
medvetenheten om att konsekvenser finns. Det är både omgivningen och individen
själv som ser till att bevara ordningen (Go et al., 2002; Spronk, 2005).
Andras lidande
Ytterligare ett motiv som kvinnor lägger fram som avgörande för hur de väljer att leva
ut sin sexualitet är rädslan att orsaka andra lidande. Särskilt nära besläktade,
exempelvis föräldrar eller egna barn, kan i vissa sammanhang också drabbas av social
bestraffning då en kvinna anses ha uppträtt på ett sexuellt otillåtet sätt. Denna vetskap
sätter press på kvinnor (Rasera et al., 2004; Tangmunkongvorakul et al., 2005). En
HIV-positiv kvinna motiverar på följande sätt varför hon och många andra döljer den
sjukdom, som även i Brasilien förknippas med promiskuitet då den drabbar kvinnor:
”But we have small children, our children can suffer as well….” (Rasera et al., 2004, s.
347)
Förlust av respekt
I det studerade materialet framkommer olika typer av social bestraffning som fungerar
som reglerande och utformande av kvinnors sexuella beteende. Ett fruktat straff
beskrivs som att förlora omgivningens respekt. Detta kan ske genom att en kvinna
som får rykte om sig att vara otillåtet sexuellt frigjord möter ett ogillande och förakt
från omgivningen. Hon förpassas till en lägre maktstatus, en negativ och socialt
nedvärderad position (Ahlberg et al., 2001; Go et al., 2002; Shoveller et al., 2004;
Smith, Roofe, Ehiri, Campbell-Forrester, Jolly C, & Jolly P, 2003; Spronk, 2005;
Rasera et al., 2004; Tangmunkongvorakul et al., 2005; Wight et al., 2006). Följande
berättelse om en ung brittisk kvinnas sexdebut får illustrera hur en kvinnas uttryck av
sexuell lust och upplevelse kan hämmas på grund av rädsla för sociala konsekvenser.
Hon förklarar varför hon, trots att hon vid penetration under sitt första samlag inte
kände smärta utan tvärtom upplevde njutning, inför sin partner uttalade det motsatta.
”I thought that he would be like: What´s the deal? Have you already had sex with other
people? Lots of things are coming into your head all at once, so you feel insecure,
don´t you [....] Because you think that you´re worth something to that person and
they´re going to feel cheated. And above all, that it gives you [....] a bad name. So well,
the penetration felt really good, but [....] I said to him: ow! It hurts! It hurts! It hurts!
Because you always, you know your friends say: did it hurt you? – Yes it hurt a lot.
And yes, so you say: it´s hurting me, and that sort of thing [....].” (Marston, 2004, s.
451)
Social uteslutning
En annan rädsla som driver kvinnor att anpassa sin sexualitet i överensstämmelse med
förväntningar från omgivningen är den att bli förvisad av dem man älskar och beror
känslomässigt av. Särskilt den allra närmaste familjen och vännerna uppges ha stor
betydelse för hur unga kvinnor utformat sin sexualitet och vilket beteende de valt att
ha (Lesh & Kruger, 2005; Shoveller, 2004; Smith et al., 2003). Omgivningens
värderingar om kvinnors sexualitet levereras inte alltid i klartext, men budskapet
finner många sätt att nå fram. Så här berättar en ung kvinna från Kanada:
”I have a cousin. When we were younger, we were good friends. She is sort of out of
the picture now, because uhh.... All of a sudden, I wasn´t really allowed to see her.
Because I was the innocent one and she was the sort of bad influence....{DOES SHE
LIVE HERE IN VANCOUVER?] She lives in [a Vancouver suburb] and the last I
heard about her was that she was pregnant with twins and living with this guy. And
15
since then, I think she had them [the babies, but], I think she gave them up. So, I never
got to know [the babies] or anything like that. And it was sort of unacceptable for me
to see her... like from my dad´s point of view. And so, I haven´t seen her in seven
years, even though we were cousins and good friends.” (Shoveller et al., 2004, s. 482)
Självkontroll
En betydelsefull drivkraft för kvinnors ställningstagande och attityd till sin sexualitet
är onekligen självrespekten och bilden av sig själv som sexuell varelse. Att uppleva
känslor av skam och skuld framstår både som en effektiv bestraffning och preventivt
kontrollerande av ett oönskat beteende (Rashid & Michaud, 2000; Shoveller et al.,
2004; Spronk, 2005). Detta betyder att den sociala kontrollen av kvinnors sexualitet
blir mer omfattande i de fall då kvinnorna inför sig själva också erkänner den
allmänna normen. Det visar sig i uttalanden från kvinnor att deras självrespekt
påverkats negativt även då omständigheter som de själva inte kan rå över förhindrat
dem att följa ett socialt vedertaget beteende (Rashid & Michaud, 2000). En kvinna
från Kenya vill ogärna tala om sitt sexliv som ogift. Hon anammar förväntningen om
kvinnans sexualitet som legitimerad endast inom äktenskapet.
”It was nothing to be proud about, it was nothing…I felt terrible and also guilty and...it
wasn´t worth it.” (Spronk, 2005, s. 274)
Jagets interaktion med sin omgivning
En individs upplevelse av sitt jag och tillfredsställelse med vem hon är inför sig själv
och andra, är beroende av positiva respektive negativa erfarenheter i interaktion med
omgivningen. Kings (1981) bild av kopplingen mellan en individs jag och dess miljö
beskriver hon som ett kretsande, förstärkande utbyte, där miljön lämnar spår hos
individens jag, varefter individen i sin tur genom sitt beteende återger och bekräftar
de intryck hon tagit. Att bemötas på ett kränkande sätt, eller även betraktas som en
person av lägre status, att diskrimineras och kanske också själv straffa sig genom att
känna skam och skuld menar King påverkar jagets utformning, individens beteende
och de uppfattningar med vilka vi upprätthåller balans och hälsa i vårt liv.
STRATEGIER HJÄLPER – MEN INTE ALLTID……
Konstruktion av strategier för att hantera vardagen
För att försöka kontrollera denna situation och undvika att råka illa ut ägnar kvinnor
åtskillig kraft och energi åt att skapa och genomföra strategier där de anpassar sin
sexualitet och sitt dagliga handlande till vad normen föreskriver. I enlighet med Kings
(1981) beskrivning av stressreaktionen som beroende av subjektiva värden visar
kvinnor skilda sätt att hantera spänningen mellan sexualitet och norm. Gemensamt är
emellertid att strategierna tycks lika obestritt integrerade i vardagslivet som normerna
om den ärbara kvinnan många gånger finns inneboende i kvinnornas egen
värdegrund. Inte desto mindre kan de vara både omständliga och energikrävande –
ibland bokstavligen livsfarliga -, även om det inte sällan också rör sig om alldeles
diskreta metoder. Enligt Rashid och Michaud (2000) och Shoveller et al. (2004) är
den sociala pressen på kvinnors sexualitet av betydande omfattning, och det vittnar
inte minst de strategier om, som här beskrivs. Det finns åtskilliga exempel på hur
värdighet och ett respektabelt rykte ställs i motsats till ett öppet och okonstlat sexuellt
känsloliv, och berättelser om uppoffringar av de mest intima personliga rättigheter i
strävan att uppnå social acceptans. En situation som kvinnorna också ger uttryck för
som hjälplös, maktlös och förtvivlad.
16
”I didn’t fit in at the best of times… I identified with the margins… Being poor, being
from a [single parent family], having a mom from a poor neighbourhood, being
confused about my own sexuality, being depressed, not fitting in.” (Shoveller et al.,
2004, s. 478)
Kvinnor kan känna sig tvungna att förneka, maskera eller projicera sina sexuella
behov och handlingar för att de på detta sätt, inför andra och möjligen kvinnorna
själva, ska framstå som socialt oproblematiska. Beroende på den kulturella kontexten
kan man ana olika beskrivningar och motiveringar - andra än personliga intressen av
njutning - av varför en kvinna kan tänkas ha ett sexuellt beteende utanför den rådande
normen (Go et al., 2002; Shoveller et al., 2004; Tangmunkongvorakul et al., 2005).
Händelser, egenskaper och situationer med inbyggt värde
Vissa faktorer tycks kunna göra kvinnor särskilt utsatta vad gäller att hantera och
hävda sin sociala respektabilitet. Som om vissa företeelser, för individen opåverkbara,
redan i sig utgör ett normöverskridande. Exempelvis beskriver Go et al. (2002),
Rasera et al. (2004) och Wight et al. (2006) hur sjukdom, t.ex. HIV/AIDS, har en
inneboende, kulturellt skapad betydelse av utdömt, d.v.s. skamfullt sexuellt beteende
för kvinnor, alldeles oberoende av exempelvis vilken orsaken var till att hon
smittades. Sexuella övergrepp, d.v.s. då kvinnan utsätts för sexuell handling under
tvång, kan paradoxalt nog i det socio-kulturella sammanhanget sätta henne i en skamoch skuldbelastad position (Rashid & Michaud, 2000). Shoveller et al. (2004) har
också beskrivit hur dåligt självförtroende och låg social ställning kan fungera som
bidragande faktorer till den sociala stämpeln som avvikande från den sexuella normen
för kvinnor. I dessa sammanhang framstår kvinnorna som chanslösa i sin strävan att
bygga metoder som skydd för sin heder.
Yttre omständigheter sätter konstruerade strategier ur spel
Ytterligare andra företeelser som tas upp innebär att kvinnans själva förmåga att
navigera mellan tillåtet och otillåtet sexuellt beteende av olika anledningar påverkas
och raderas ut i ett nytt sammanhang. Inom en och samma uppsättning av kulturella
värden kan materiella förändringar påverka de strukturella förutsättningarna för
kvinnor på ett sådant sätt att det blir omöjligt för dem att upprätthålla de strategier
som förutsätter ett accepterat beteende. Till exempel beskriver Rashid och Michaud
(2000) hur en översvämning i Bangladesh 1998 förändrade förhållandena för bland
annat boende, transport, social samvaro och kontaktnät med omfattande konsekvenser
för kvinnornas upprätthållande av social värdighet i sina vardagshandlingar.
Förtryck smittar
Unga kvinnor har beskrivit hur de upplevt sig diskriminerade och mött orättvisa
förväntningar på sin egen sexualitet med anledning av att en annan kvinna i den nära
omgivningen varit drabbad av dåligt anseende. Till exempel har döttrar till
tonårsmödrar eller kvinnor vars systrar på något sätt ansetts som för sexuellt frigjorda
blivit utsatta för samma sociala bestraffning, endast i egenskap av att vara just släkt
med, eller på annat sätt kopplad till en person med oacceptabelt sexuellt beteende. De
kvinnor som på detta sätt ”ärvt” eller ”smittats” av någon annans ofördelaktiga
anseende kan beskriva följder som mobbing, utfrysning, fysisk misshandel och
frekvent sexuell och allmän diskriminering. En kvinnas sociala status kan följaktligen
påverkas negativt av andra kvinnors sociala status, rörande sexualitet (Rashid &
Michaud, 2000; Shoveller et al., 2004).
17
Uppror och provokation
Enligt Rashid och Michaud (2000) reser normer som styr kvinnors sexualitet
förväntningar på att kvinnan själv bär ansvar för de kränkningar hon utsätts för när
hon passerar gränsen för det socialt tillåtna sexuella beteendet. Med denna vetskap
kan man se en logisk följd i det faktum att individens uppror mot den sociala
bestraffningen kan uppfattas och bemötas som en provokation, det vill säga en
omotiverad uppstudsighet och ett utspel som otvivelaktigt kommer att medföra
konsekvenser. Detta blir tydligt i grundbetydelsen av ett resonemang fört av en kvinna
i Bangladesh:
”I heard a girl was raped and killed when walking home from work. This sort of thing
is the girl´s fault. Why wasn´t she more careful? She must have argued back or shown
jheed [stubborn behaviour] to the guys!” (Rashid & Michaud, 2000, s. 64)
Laddad kommunikation och tystnad om sex - en ond cirkel
Sexualitet i allmänhet, och kvinnors sexualitet i synnerhet, är ett laddat område, där
det kan vara av betydelse att säga rätt saker, till rätt person och vid rätt tillfälle. Eller
också att inte säga något alls. Trots att det i allra högsta grad är ett angeläget tema
under ungdomstiden menar Marston (2004), Shoveller et al. (2004) och
Tangmunkongvorakul et al. (2005) att kvinnor upplever det som mycket svårt att
diskutera frågor om sexualiteten med vuxna i sin omgivning. Särskilt unga kvinnor
tycks övergivna i det här sammanhanget och har ibland varken förtroende för
föräldrar, partner eller sexualrådgivare/sjukvårdspersonal (Tangmunkongvorakul et
al., 2005). Mödrar är viktiga för unga kvinnors sexuella hälsa. Lesch & Kruger (2005)
har dock visat att normen om kvinnors sexuella utrymme resulterar i att mödrar
framställer sex som ett oönskat samtalsämne. Detta innebär att de unga kvinnorna i
den sydafrikanska studien saknar stöd och vägledning kring frågor om sin sexualitet,
och blir mer beroende av sina manliga partners referenser kring kvinnans sexualitet.
Den uteblivna diskussionen om sexualitet har beskrivits som en gradvis process där
vuxnas tystnad indikerade vilka områden som underförstått inte skulle beröras, utan
att det fanns några klart uttalade direktiv. Dessa unga kvinnor menade att de med
tiden förstod att hemlighålla eller inte ingående beskriva sitt sexliv för sina föräldrar,
ibland trots att de hade behövt hjälp (Shoveller et al., 2004).
Dialogen om sex och lust mellan man och kvinna i egenskap av relativt unga partners
framstår också som en svårighet, något som ytterligare gör kvinnan sårbar i hennes
relation till sin sexualitet. Själva kommunikationen färgas av förväntningarna och
förstärker ytterligare svårigheterna i den heterosexuella relationen (Marston, 2003).
Enligt Marston (2004), Spronk (2005) och Tangmunkongvorakul et al. (2005) känner
kvinnor inte frihet att ta upp viktiga aspekter av sitt sexliv med sin partner eller
föredrar att hemlighålla eller till och med ljuga om de faktiska förhållandena, bland
annat för att inte framstå som opassande frigjorda. Den begränsade kommunikationen
innebär försämrade möjligheter för god sexuell hälsa bland unga (Marston, 2003).
“All the world´s a stage, and all the men and women merely players”
Shakespeare (“As You Like It”, akt 2, scen 7)
Att anpassa sig till livet och sin hälsa är något som påverkas av individens interaktion
med miljön. Genom mänskligt samspel utför människor handlingar i sitt dagliga liv
genom olika roller i sociala system. Att anpassa, eller att försöka anpassa sitt liv med
18
strategier beskrivna enligt ovan kan förstås som en del av ”uppgiften” att spela rollen
som kvinna. Perceptionen, jaget, den personliga utvecklingen, tiden och rummet
påverkar definitionen av en roll, antagandet av en roll, förväntningarna på en roll och
utförandet av en roll (King, 1981).
En förutsättning för hälsa och utveckling hos deltagare i ett socialt samspel är att de
kan få till stånd ett socialt utbyte, en överföring (transaction) av vad för dem i
sammanhanget är betydelsefulla värden. En sådan relation kräver förhandling och
kompromissande om makt. Då förväntningar och uppfyllande av sociala roller i en
interaktion överensstämmer möjliggörs en sådan reciprok anda. Då det däremot
uppstår rollkonflikter i interaktionen uppstår stress och lidande, samtidigt som den
gemensamma utvecklingen förhindras (a.a.).
SEXUELLT RISKTAGANDE
Säker sexualitet med begränsat handlingsutrymme?
Wight et al. (2006) skriver att hälsoriskerna för ungdomar påverkas negativt av
kvinnors begränsade sexuella utrymme, eftersom den sociala pressen på unga
kvinnors avhållsamhet från sex resulterar i hemliga sexuella relationer. Sannolikt blir
möjligheterna att utveckla intimitet och stabilitet i desamma små, vilket författarna
menar är kopplat till ett frekvent partnerbyte. Att ungdomssexualiteten utövas i
skymundan bidrar också till att vuxenvärlden kan blunda för att den alls existerar.
Smith et al. (2003) menar att ungdomar på Jamaica upplever svårigheter att ta upp
frågor om sexualitet i den heterosexuella parrelationen. Samtidigt som kvinnan är den
mest utsatta parten i termer av sexuell och reproduktiv hälsa i en sådan relation, anses
ansvaret för initiativ till kondomanvändning också ligga hos henne. Enligt Ahlberg et
al. (2001) hålls även svenska och kenyanska unga kvinnor ansvariga för en säker
sexualitet mellan man och kvinna. Författarna problematiserar vidare den kulturella
innebörden av att vara kvinna, och konstaterar att sexuellt överförda sjukdomar
(sexually transmitted deseases – STD) har en socialt konstruerad koppling till
promiskuitet hos kvinnan. Därigenom blir det inte socialt accepterat för kvinnan att ta
initiativ till skydd mot STD, något som alltså är en riskfaktor för såväl kvinnors som
mäns sexuella hälsa. Även Tangmunkongvorakul et al. (2005) har konstaterat denna
problematik bland ogifta kvinnor i norra Thailand. I Vietnam innebär den sociala
kontrollen av kvinnors sexualitet bland annat att STD associeras med promiskuitet.
Skam och rädsla för social bestraffning kan därför vara ett hinder för kvinnors
initiativ att söka vård (Go et al., 2002).
Behovet av ett omvårdnadsmöte på lika villkor
King (1981) har beskrivit betydelsen av patientens autonomi och medverkan i
vårdrelationen och utformningen av omvårdnadsinsatsen. Ett omvårdnadsmöte med
kvinnor för att främja sexuell hälsa ställer krav på en jämlik interaktion och en
förmåga hos vårdaren att uppfatta patientens subjektiva bedömning av
omvårdnadsproblemet. King lyfter fram hur vårdrelationen beror av både vårdarens
och patientens jag, vilket för vårdaren bl.a. innebär ett professionellt ansvar om
självkännedom. När den sociala kontexten kring kvinnors sexualitet är laddad
försvårar detta ett ömsesidigt förtroende i vårdrelationen. Det ökar kraven på
vårdarens förmåga att skapa tillit som förutsättning för god omvårdnad och
måluppfyllelse.
19
Sammanfattning och hälsorelevans
De huvudlinjer som framträder i materialet till den här studien kan tolkas utifrån
Imogene Kings (1981) teori om bland annat vad som utgör människans hälsa, vilka
faktorer den beror av och förmågan hos de störande elementen i en människas miljö
att inverka negativt på individens tillstånd. Samhällets värdegrunds genomsyrande
inom de tre olika systemen som King definierar ger upphov till konflikt med
individens jag och är ett ständigt återkommande stressmoment som hon måste relatera
sig till och hantera på ett eller annat sätt.
Kvinnans lidande består i att hennes inre och yttre miljö utsätter henne för press,
genom det direkta eller indirekta hotet om social bestraffning i form av bristande
respekt från andra och sig själv när hon vill vara fri i sitt val av sexuell hållning och
beteende. Utifrån Kings resonemang är det en destruktiv situation att på detta sätt leva
med en påtvingad hämning och en inre och yttre konflikt, när man betraktar det som
störande av individens kamp för jämvikt och balans (a.a.).
Diskussion
Metoddiskussion
I den här översikten har 11 vetenskapliga artiklar granskats och analyserats, samtliga
beskrivande kvalitativa studier där kvinnors upplevelser av begränsat heterosexuellt
utrymme i relation till normaliseringsprocesser redovisats. Jag har medvetet valt att
arbeta med kvalitativ forskning för att kunna utgå från analyser av kvinnors egna
uttalanden och formuleringar. Detta tycker jag har varit en fördel för en bredare och
mer ingående förståelse av hur kvinnors hälsa påverkats, jämfört med vad kvantitativa
metoder skulle ha kunnat erbjuda. En nackdel med den kvalitativa forskningen för den
här översikten kan vara att det blir en tolkning av kvinnornas upplevelser i flera led,
och det kring ett område minerat av subjektiva erfarenheter, moralideal och kulturella
värderingar. Detta är en svårighet som utmärker både relationen mellan informanter
och forskare av ursprungsstudierna, samt senare min egen analys av det samlade
materialet.
Jag kan nu i efterhand konstatera, att utan att jag medvetet försökt påverka det kan nio
av de 11 forskarinstitutioner som producerat artiklarna, på grund av sin nationalitet
beskrivas som representanter för Nord (eller den västerländska kulturen), varav en
övervägande del därav (åtta av totalt 11 artiklar) beskriver förhållanden som utspelar
sig i Syd. Endast två artiklar är producerade i Syd. I dessa fall är både
forskarinstitution och informanter av samma nationalitet. Detta säger möjligen något
om hur forskningen kring sexualitet och hälsa är representerad i världen. Det väcker
också en tanke både om de ekonomiska möjligheternas betydelse för
kunskapsproduktion och om maktförhållanden mellan Nord-Syd och värderingen av
lokala kunskapsperspektiv. I relation till tillförlitligheten i resultatet av den här
studien har snedfördelningen mellan material producerat i Nord respektive Syd, samt
kanske framförallt överrepresentationen av ”Nord-tolkar-Syd”-studier knappast varit
till någon fördel. Det blir förstås nödvändigt att ta med detta i beräkningen vid läsning
av resultatet till den här litteraturstudien.
20
I bakgrunden till mitt problemområde har jag velat lyfta fram frågans betydelse för
oss i dagens svenska samhälle, eftersom detta blir min publik. Det kan därför framstå
som motsägelsefullt att jag presenterat nästan uteslutande utländska studier i mitt
resultat. Jag vill dock hänvisa till min teoretiska vinkling av analysen genom
Foucault´s (1980) strukturella förståelse av maktbegreppet, och därmed hävda att
kärnfrågan inte är de kulturella variationerna i könsförtryckets uttryck, utan resultatet
av den patriarkala ordningen för kvinnors sexuella välbefinnande och hälsa. Det har
varit min strävan att exemplifiera relationen mellan könsrelaterade maktförhållanden,
kvinnors sexualitet och kvinnors hälsa.
Jag har varken i urval eller analys tagit någon hänsyn till åldersfördelning eller
klasstillhörighet. Jag kan dock konstatera att övervägande delen studier kommit att
beskriva yngre kvinnors förhållanden. Det är tänkbart att utbudet forskning kring
sexualitet och hälsa är större för ungdomar än äldre åldersgrupper, helt enkelt därför
att förebyggande hälsoinsatser för smittskydd och prevention ofta riktar sig till yngre.
Åldersfördelningen har sannolikt haft betydelse för mitt resultat och försvårar
generaliseringen av fynden till kvinnor oberoende av ålder. I ungefär hälften av
studierna som är grunden för det här arbetet tillhör hela informantantalet lägre
socialgrupp, övriga studier beskriver mer varierade förhållanden. Det framgår även att
en större andel studier kombinerat informantperspektiv från landsbygden och från
urbanområden. I stort är materialets perspektiv gott fördelat mellan urban- och
landsbygdsmiljö. Mitt resultat är således framför allt representativt för sämre sociala
förhållanden.
Imogene Kings teorier har varit användbara för min tolkning i den här studien
eftersom hon presenterar en övergripande definition av begreppet hälsa och beskriver
samverkan mellan individer och grupper, och deras relation till samhället i stort.
Resultatdiskussion
Med det här arbetet har jag velat lyfta fram konsekvenser för kvinnors sexuella
välbefinnande och hälsa i relation till begränsat sexuellt utrymme. Jag har funnit flera
exempel på kvinnors lidande kopplat till denna upplevelse. Lidandet har framkommit
både i kvinnornas uttalanden och ibland av deras agerande. Jag har med hjälp av
Imogene Kings (1981) omvårdnadsteori tolkat fyra övergripande riktningar inom mitt
resultat som störande i människans strävan att leva i balans, och funnit att de påverkar
kvinnorna inom de tre olika system King definierat som teoretisk plattform: på ett
individuellt plan, i ett mellanmänskligt sammanhang och i en samhällsgemenskap
(personal system, interpersonal system and social system).
På det individuella planet (personal system) har King (1981) lyft fram jaget som ett
bärande koncept och hon resonerar kring vad det innebär att vara i balans med sig
själv. Här har jag sett viktiga paralleller med kvinnors hälsa och upplevelser som
framkom i den här studien. Kvinnorna har beskrivit svårigheter att förena
omgivningens förväntningar på deras sexuella beteende och den egna lusten
(Shoveller et al., 2004). De menar att definitionen av den sexuella identiteten i själva
verket är en pågående process, genom en stor del av livet (Spronk, 2005). Vad Berg
(2002), Ambjörnsson (2004) och Forsberg (2005) tar upp kring begreppen ”slampa”,
”hora” och ”blondin” berör samma konflikt eftersom dessa bilder byggs upp av
förväntningar. De markerar gränsen för det avvikande beteendet och skapar därmed
ramen för kvinnors sexuella utrymme. Det sociala trycket har förmåga att påverka
21
jaget och tränga in till individens beteende, känslor och attityder till sex och lust
(Ahlberg et al., 2001). Självkontroll genom kvinnors integration av samhällets
värderingar om hennes sexuella situation kan innebära en negativ utveckling av
självrespekten med känslor av skam och skuld (Rashid & Michaud, 2000). Rädslan att
orsaka andra lidande blir också ett motiv för självkontroll (Rasera et al., 2004). Detta
kan relateras till Frisells (1996) slutsatser om den sociala styrningen av kvinnors
sexuella handlingsfrihet när hon skriver att den begränsas till tid och rum. Kan det
vara så att kvinnors sexualitet är ifrågasatt av olika krafter och av olika anledningar,
och att den samtidigt som den berör individen på ett väldigt personligt och intimt plan
måste gå ärenden åt helt andra intressen? Är det därför kvinnorna beskriver sig som så
splittrade inför den sexuella identiteten, därför att de helt enkelt inte själva har makt
över den som sin egen?
I ett mellanmänskligt sammanhang betonar King (1981) betydelsen av interaktion
genom bland annat kommunikation, och samspelet mellan individer i olika roller.
Interaktion genom kommunikation relaterat till sexualitet har visat sig vara en
bristande länk i det sociala samspelet för kvinnor. Den har beskrivits som ineffektiv
och bristfällig (Marston, 2004; Shoveller et al., 2004; Tangmunkongvorakul et al.,
2005). Samtidigt som rollen som kvinna framstår som något värt att sträva efter,
beskrivs förmågan att leva upp till den som otillräcklig (Go et al., 2002). Kan man
utifrån detta förstå att kommunikation kring kvinnors sexualitet, genom sin
bristfällighet, försvårar en redan laddad situation, som i en ond cirkel? Och vad
innebär det för självrespekten att hela tiden misslyckas i sin målsättning?
Den sociala gemenskapen inverkar på individen under uppväxt och utveckling,
genom barndomen till vuxen ålder (King, 1981). Holmberg (1995) har betonat hur
avgörande skeenden rörande sexualitet och sociala relationer under livets gång
påverkar vår identitet och självuppfattning. I resultatet till den här studien
framkommer att en individ som bryter mot normen om den tillåtna sexualiteten bland
annat kan straffas med förvisning från sin sociala tillhörighet (t.ex. familjen) (Lesh &
Kruger, 2005). Innebär detta att social bestraffning, särskilt sådan som utförs av
någon/några särskilt betydelsefulla i gemenskapen, kan ha inverkan på kvinnors
utveckling av identitet och självuppfattning?
Status beskriver King (1981) som en föränderlig position, beroende av omgivningens
uppfattning. Genom att betraktas som promiskuös beskriver kvinnorna i studien hur
status försämras och hur man förlorar i respekt från andra (Ahlberg et al., 2001; Go et
al., 2002; Shoveller et al., 2004; Smith et al., 2003; Spronk, 2005; Rasera et al., 2004;
Tangmunkongvorakul et al., 2005). Även Ambjörnsson (2004) berör i sin avhandling
kopplingen mellan sexuell kategorisering och social status för kvinnor. Vilka blir
effekterna för kvinnors hälsa av att deras (snävt begränsade) sexualitet är starkt
kopplad till omgivningens bedömning av deras person?
Genom erfarenheter som individen tillgodogör sig i den sociala gemenskapen bygger
hon en förmåga att hantera förändringar, och dessa strategier utgör individens
beteende. De sociala krafterna som är aktiva i den sociala gemenskapen påverkar
individens beteenden, interaktioner, perception och hälsa (King, 1981). Att skapa
strategier för att hantera sin sexualitet i relation till samhällets normer har varit ett
återkommande tema i bakgrundsmaterialet till den här studien och har framstått som
kraftödande, men nödvändigt (Lesh & Kruger, 2005; Marston, 2004; Rashid &
22
Michaud, 2000; Shoveller et al., 2004; Spronk, 2005; Rasera et al., 2004;
Tangmunkongvorakul et al., 2005; Wight et al., 2005). Även i Ambjörnssons (2004)
forskning förekommer beskrivningar av de oumbärliga strategierna. Trots att det
samtidigt kan ses som en styrka och en bedrift att klara av att anpassa sig och kringgå
problematiska situationer, är det kanske också ett lidande att nödvändigtvis skapa
dessa metoder?
Kulturella normer om sexualitet och genus uttrycks i parrelationer och bestämmer en
stor del av de normer som styr riskfylld respektive säker (hetero)sexualitet (Ahlberg
et al., 2001). Området sexuellt välbefinnande och hälsa berör sambandet mellan både
vardag och socialt sammanhang. Hälsointerventioner för att främja sexualitet kan
därför gynnas av att samhällets maktstrukturer lyfts fram i ljuset (Shoveller et al.,
2004). Detta är ett skäl till varför kvinnors begränsade sexuella utrymme bör
uppmärksammas som en viktig aspekt av den globala folkhälsan.
I ett omvårdnadssammanhang innebär Kings (1981) teori att vårdarens kunskap och
medvetenhet om kvinnors livsvillkor i relation till normer om sexualitet i tid och rum
har betydelse för bemötandet i vårdsituationen och möjligheten att påverka och främja
kvinnornas hälsotillstånd. Sjuksköterskans självkännedom är viktig för samspelet med
patienten eftersom såväl vårdarens som patientens jag kommer att färga mötet. Inte
minst det sexuella välbefinnandets subjektiva karaktäristika ställer krav på
sjuksköterskans förmåga att stimulera kvinnors autonomi och egen handlingsförmåga
i vårdmöten om sexualitet.
Slutsats
Att vara kvinna innebär att begränsas i sitt sexuella handlingsutrymme. Sett ur ett
könsmaktperspektiv är kvinnors sexualitet ett redskap för att upprätthålla den
patriarkala maktobalansen i samhället. De olika studierna som ligger till grund för det
här arbetet har alla givit olika exempel på detta förhållande. Gemensamt har de haft
att kvinnors sexuella välbefinnande och hälsa på detta sätt visat sig påverkas negativt
ur olika aspekter. Tolkat utifrån Imogene Kings omvårdnadsteorier kan man säga att
kvinnors sexuella välbefinnande berörs på ett personligt plan, i ett mellanmänskligt
sammanhang och i den sociala gemenskapen. Begränsningen i fråga om kvinnors
sexuella utrymme kan också innebära konsekvenser för sexuellt risktagande och
därmed påverka såväl kvinnors som mäns sexuella hälsa.
Sjuksköterskor, deltagande i en kvinnodominerad yrkeskår och en (köns)hierarkisk
organisation, med uppgift att möta och stödja människor på lika villkor har ett delikat
och ett möjligheternas läge att föra upp sexualiteten på dagordningen; att våga fråga,
att lyssna och att dokumentera. Med kunskap om sambandet mellan makt, sexualitet
och hälsa finns möjligheten att stödja kvinnors handlingsförmåga i fråga om sexualitet
och därmed främja kvinnors sexuella välbefinnande och hälsa.
23
Referensförteckning
Ahlberg BM., Jylkäs, E. & Krantz, I. (2001). Gendered construction of sexual risks:
Implications for safer sex among young people in Kenya and Sweden. Reproductive
Health Matters, 9 -(17), 26-36.
Ambjörnsson, F. (2004). I en klass för sig: genus, klass och sexualitet bland
gymnasietjejer. Stockholm: Ordfront förlag.
Basson, R., Leiblum, S., Brotto, L., Derogatis, L., Fourcroy, J., Fugl-Meyer, K., et al.
(2004). Revised defenitions of women´s sexual dysfunction. Journal of sexual
medicine, 1 – (1), 40-8.
Berg, L. (2002). Äkta kärlek: Heterosexuell samvaro speglat mot diskurser om kärlek,
heterosexualitet och kropp. Doktorsavhandling: Uppsala University, Sociologiska
institutionen.
Bergström, M., & Foxhage, D. (2002). Bland horor, bockar och bögar. Stockholm:
RFSU.
Danielsson, M., Gustafsson, B., Helmius, G., Mobrandt, L., Sundström, K. & Urwitz,
V. (1999) Kvinnoliv i ett folkhälsoperspektiv: Om sexualitet, reproduktion och hälsa.
(FoU, 1999:2). Stockholm: LAFA, Stockholms läns landsting.
Forsberg, M. (2005). Brunetter och blondiner: Om ungdom och sexualitet i det
mångkulturella Sverige. Doktorsavhandling: Göteborgs universitet, Institutionen för
socialt arbete.
Foucault, M. (1980). Sexualitetens historia 1: Viljan att veta. Stockholm: Gidlund.
Fredelius, G., Frithiof, P. & Ursing, I. (1994). Kvinnoidentitet: Dynamisk
kvinnopsykologi i ett livsloppsperspektiv. Stockholm: Natur och Kultur.
Frisell, A. (1996). Kärlek utan sex går an… men inte sex utan kärlek: Om
gymnasieflickors tankar kring kärlek och sexualitet. (1996:4) Stockholm:
Mångkulturellt centrum.
Go, V.F., Quan, V.M., Chung, A., Zenilman, J., Hanh, V.T., & Celentano, D. (2002).
Gender gaps, gender traps: Sexual identity and vulnerability to sexually transmitted
diseases among women in Vietnam. Social Science & Medicine, 55 - (3), 467-81.
Helmius, G. (2000). Manus för mognad: Om kärlek, sexualitet och socialisation i
ungdomsåren. Sala: Mimers Brunn.
Henriksson, B., & Lundahl, P. (1993). Ungdom, sexualitet, könsroller: En
intervjustudie. Rapport: Göteborgs universitet, Institutionen för socialt arbete.
Holmberg, C. (1995). Det kallas kärlek: En socialpsykologisk studie om kvinnors
underordning och mäns överordning bland unga jämställda par. Stockholm:
Månpocket.
24
Hulter, B. (2004). Sexualitet och hälsa: begränsningar och möjligheter. Lund:
Studentlitteratur.
Jeffner, S. (1998). Liksom våldtäkt, typ….: Om ungdomars förståelse av våldtäkt.
Stockholm: Utbildningsförlaget brevskolan.
King, I. (1981). A theory for nursing. New York: Wiley, cop.
Lerner, T. (2007, 22 februari). Viktigt sätta ord på våldtäkten. Dagens Nyheter, s.
A23.
Lesch, E. & Kruger, L.M. (2005). Mothers, daughters and sexual agency in one lowincome South African community. Social Science & Medicine, 61 - (5), 1072-82.
Lewin, B. (Red.). (1996) Sex i Sverige: Om sexuallivet i Sverige. Stockholm:
Folkhälsoinstitutet.
Malterud, K. (1998).
Studentlitteratur.
Kvalitativa
metoder
i
medicinsk
forskning.
Lund:
Marston, C. (2004). Gendered communication among young people in Mexico:
Implications for sexual health interventions. Social Science & Medicine, 59 - (3), 44556.
O´Connor, V. & Kovacs, G. (2003). Obstetrics, gynaecology and women´s health.
Cambridge: Cambridge university press.
Rasera, EF., Vieira, EM., & Japur, M. (2004). Influence of gender and sexuality on
the construction of being HIV positive: As experienced in a support group in Brazil.
Families, Systems & Health, 22 - (3), 340-351.
Rashid, S.F., & Michaud, S. (2000). Female adolescents and their sexuality: Notions
of honour, shame, purity and pollution during the floods. Disasters, 24 - (1), 54-70.
Rosenberg, T. (2002). Queerfeministisk agenda. Stockholm: Bokförlaget Atlas.
Shoveller, J.A., Johnson, J.L., Langille, D.B., & Mitchell, T. (2004). Socio-cultural
influences on young people´s sexual development. Social Science & Medicine, 59 (3), 473-87.
Smith, D., Roofe, M., Ehiri, J., Campbell-Forrester, S., Jolly, C., & Jolly, P. (2003)
Sociocultural contexts of adolescent sexual behavior in rural Hanover, Jamaica.
Journal of Adolescent Health, 33 - (1), 41-8.
Spronk, R. (2005). Female sexuality in Nairobi: Flawed or Favoured?. Culture,
Health & Sexuality, 7 - (3), 267-77.
25
Sundström, K. (1996). Reproduktiv hälsa i individuellt och globalt perspektiv. G.
Lindberg. (Red). Kön och ohälsa: En antologi om könsskillnader ur ett
folkhälsoperspektiv (s. 77-108). Lund: Studentlitteratur.
Tangmunkongvorakul, A., Kane, R., & Wellings, K. (2005). Gender double standards
in young people attending sexual health services in Northern Thailand. Culture,
Health & Sexuality, 7 - (4), 361-73.
Wight, D., Plummer, M.L., Mshana, G., Wamoyi, J., Shigongo, Z.S., & Ross, D.A.
(2006). Contradictory sexual norms and expectations for young people in rural
Northern Tanzania. Social Science & Medicine, 62 - (4), 987-97.
World health organization (WHO). (2004). Gender and reproductive rights: Working
definitions.World health organization: Department of reproductive health and
research.
Hämtad 7 juni 2004, från http://www.who.int/reproductivehealth/gender/sexual_health.html#3
26
BILAGA 1
Matris
Författare, årtal
Titel
Publikation
Författare, årtal
Titel
Publikation
Författare, årtal
Titel
Publikation
Författare, årtal
Titel
Publikation
Författare, årtal
Titel
Publikation
ARTIKLAR
SYFTE
METOD
(k=kvinna; m=man)
RESULTAT
Ahlberg, B.M., Jylkäs, E. & Krantz, I. (2001).
Gendered construction of sexual risks: implications for
safer sex among young people in Kenya and Sweden.
Reproductive Health Matters, 9 - (17), 26-36.
Att jämföra uppfattningar
om sexuella risker och
praktiker bland ungdomar i
Kenya och Sverige.
Go, V.F., Quan, V.M., Chung, A., Zenilman, J., Hanh, V.T.
& Celentano, D. (2002).
Gender gaps, gender traps: sexual identity and vulnerability
to sexually transmitted diseases among women in Vietnam.
Social Science & Medicine, 55 - (3), 467-81.
Utforska mönstret för hur
traditionella genus
rollerpåverkar
vietnamesiska kvinnors
tolkning av STD symtom
och sätt att söka vård.
Undersöka unga, svarta
kvinnors sexualitet i
sydafrikanskt låginkomstbostadsområde på
landsbygden.
Kvalitativ: Kenya:
anonyma. frågor
Sverige:
gruppsamtal /
intervjuer
Deltagare: Kenya:
4.290 st
Sverige: 30 k / 20 m
(gruppsamtal) 6 k /
5 m (intervju)
Kvalitativ:
intervjuer /
gruppsamtal
Deltagare: 4 k / 4 m
(intervju)
12 k / 12 m (samtal)
Kvalitativ:
intervjuer
Deltagare: 25 k
Kunskap om sexualitet
och förmåga att tala
obesvärat om sexualitet
största skillnaden. I båda
länder var kommunikation
med partner, bristande
kondomanv. ett problem.
I båda länderna hade
kvinnor mindre sexuell
frihet än män.
Klart skilda roller och
förväntningar på
sexualitet.
STD=promiskuitet hos
kvinnor. Skam hinder för
kvinnor att söka vård.
Mödrar har stort
inflytande över
kvinnornas sexualitet.
Mödrars restriktivitet
hindrar möjligheter till
dialog om sexualitet.
Genuspräglad
kommunikation om
sexualitet försvårar dialog
mellan man-kvinna.
Genusstereotyper
förstärks.
Komplicerade spänningar
mellan genus /sexualitet i
brasilianska kulturen.
Huvudteman: spåra
infektionen; första
reaktionen på diagnosen;
Lesch, E. & Kruger, L.M. (2005).
Mothers, daughters and sexual agency in one low-income
South African community.
Social Science & Medicine, 61 - (5), 1072-82.
Marston, C. (2004).
Gendered communication among young people in Mexico:
implications for sexual health interventions.
Social Science & Medicine, 59 - (3), 445-56.
Studera kommunikation om
sex. bland unga män och
kvinnor i låginkomstområden i Mexico City.
Kvalitativ:
intervjuer
Deltagare: 152 st
Rasera, E.F., Vieira, E.M. & Japur, M. (2004).
Influence of gender and sexuality on the construction of
being HIV positive: as experienced in a support group in
Brazil.
Families, Systems & Health, 22 - (3), 340-351.
Undersöka betydelsen av
sexualitet och genus för
identitetskonstruktionen hos
personer med HIV/AIDS.
Erfarenheter från en
stödgrupp.
Kvalitativ:
gruppsamtal
Deltagare: 6 k / 7 m
LAND
Forskarinstitution
Sverige
LAND
studie
Kenya/
Sverige
USA
Vietnam
Sydafrika
Sydafrika
Storbritannien
Mexiko
Brasilien
Brasilien
27
berätta för närstående; oro
inför framtiden. Kvinnor
framhäver modersroll för
att öka social status.
ARTIKLAR
SYFTE
METOD
RESULTAT
Rashid, S.F. & Michaud, S. (2000)
Female adolescents and their sexuality: notions of honour,
shame, purity and pollution during the floods.
Disasters, 24 - (1), 54-70.
Undersöka unga kvinnors
upplevelser under
översvämning 1998 i
Bangladesh av sociokulturella normers inverkan
på uppfattningar av skam,
heder, renhet och smuts.
Beskriva ungdomars
uppfattningar om sociokulturella och andra
aspekter av det
sammanhang som skapar
deras sexuella
beteendemönster och
därmed påverkar hälsan.
Kvalitativ:
intervjuer /
informella samtal
Deltagare: 9 unga k
+ familjer
Kvinnornas svårigheter att
uppfylla sociala normer
har haft stor betydelse för
deras hälsa, identitet,
familj och sociala
relationer.
Kvalitativ:
intervjuer / delt.
observ
Deltagare: 40st
Undersöka ungdomars
sexuella beteende och
betydelsen av den kulturella
kontexten på landsbygden,
Hanover, Jamaica.
Kvalitativ:
gruppsamtal
Deltagare: 37 k / 36
m
Publikation
Smith, D., Roofe, M., Ehiri, J., Campbell-Forrester, S.,
Jolly, C. & Jolly, P. (2003).
Sociocultural contexts of adolescent sexual behavior in
rural Hanover, Jamaica.
Journal of Adolescent Health, 33 - (1), 41-8.
Författare, årtal
Titel
Publikation
Spronk, R. (2005).
Female sexuality in Nairobi: flawed or Favoured?
Culture, Health & Sexuality, 7 - (3), 267-277.
Undersöka sexualitetens
betydelse för kvinnors
skapande av relationer.
Kvalitativ:
intervjuer /
deltagande
observation
Deltagare: 5 k
Traditionella
förståelsemodeller för
ungdomars sexuella
beteende misslyckas att se
ungdomars integrering av
makt i den sociala
kontexten. Patologisering
och tystnad om sex från
vuxna skapar
skamkänslor.
Olika villkor för
kvinnlig/manlig sexualitet
till följd av kulturellt
skapade normer. Kvinnor
har annsvar för säkert sex,
dock svårt ta initiativ till
sexprat pga normer om
kyskhet.
För unga yrkesverksamma
kvinnor i Nairobi kopplas
sexualiteten till skapandet
av den egna identiteten.
Dubbla budskap för
kvinnor: bejaka
Författare, årtal
Titel
Publikation
Författare, årtal
Titel
Publikation
Författare, årtal
Titel
Shoveller, J.A., Johnson, J.L., Langille, D.B. & Mitchell, T.
(2004)
Socio-cultural influences on young people´s sexual
development.
Social Science & Medicine, 59 - (3), 473-87.
LAND
Forskarinstitution
USA
LAND
studie
Bangladesh
Kanada
Kanada
USA
Jamaica
Nederländerna
Kenya
28
Författare, årtal
Titel
Publikation
Författare, årtal
Titel
Publikation
Tangmunkongvorakul, A., Kane, R. & Wellings, K. (2005).
Gender double standards in young people attending sexual
health services in Northern Thailand.
Social Science & Medicine, 62 - (4), 987-97.
Undersöka om normer om
sexualitet i sub-Saharan
Afrika är tillåtande eller
restriktiva.
Kvalitativ:
intervjuer
Deltagare: 52 k / 30
m
Wight, D., Plummer, M.L., Mshana, G., Wamoyi, J.,
Shigongo, Z.S. & Ross, D.A. (2006).
Contradictory sexual norms and expectations for young
people in rural Northern Tanzania.
Social Science & Medicine, 62 - (4), 987-97.
Ungdomars erfarenheter av
att söka vård, samt de
föreställningar om genus
och maktskillnader som kan
hindra dem från att utnyttja
vård.
Kvalitativ: delt.
observ/ gruppdisk.
Deltagare: 10 byar
sexualiteten = växa som
kvinnor; hålla på kyskt
ideal = ”seriös” kvinna.
Kvinnor skapar strategier
för att förena de båda
kraven.
Normer om sexualitet är
både tillåtande och
begränsande för
ungdomar. Ojämlikhet i
normer om sexualitet.
Kvinnor söker ej hjälp
från föräldrar/rådgivare
pga rädsla för kränkande
bemötande.
Sexuellt aktiva unga
kvinnors sårbarhet då de
söker hjälp från partners,
föräldrar och hälso- och
sjukvården. Gömda
relationer = stort
partnerbyte.
Storbritannien
Thailand
Storbritannien
Tanzania
29