Hälsobygget
Fysisk aktivitet och/eller läkemedel i
sjukdomsprevention och behandling
Slutrapport
2007
Teamets medlemmar
Nikolas Alektoridis
Jenny Axhede
Kristina Johansson
Maria Johansson
Eva Nyblom
sjukgymnast
hälsopedagog
kurator
distriktssköterska
distriktsläkare
Handledare
Dorthe Nielsen
utvecklingsledare SU Hjärta-Kärl
Kontaktperson
Jenny Axhede
[email protected]
Tel 031 976465
Sammanfattning
Fysisk aktivitet på recept (FaR) har förskrivits på Öckerö vårdcentral
sedan 2004. Den inledande kartläggningen vid projektstart visade att
det inte fanns någon strukturerad dokumentation av förskrivna recept.
Det fanns heller inte någon uppföljning av förskrivet recept av
ansvarig förskrivare. Endast ett recept hade förskrivits till patient med
diabetes typ 2.
Syftet med deltagandet i projektet har varit att öka förskrivningen av
FaR som behandling och sekundär prevention för patienter med
diagnosen diabetes typ 2 på Öckerö vårdcentral.
Med hjälp av olika aktiviteter och tester enligt genombrottsmetoden
har dels det totala antalet recept ökat dels antalet förskrivna recept till
patienter med diabetes typ 2. Samtliga förskrivna recept har lösts in
hos FaR samordnare, ”så kallat FaR Apotek”.
Genom att skapa arbetsrutiner kring vårdplanen för patienter med
diabetes typ 2 har arbetet förenklats. För att uppmuntra fortsatt
förändringsarbete kring fysisk aktivitet har FaR blivit en stående punkt
på personalens APT.
1
Innehållsförteckning
Bakgrund ____________________________________________________________ 3
Områdesbeskrivning _________________________________________________ 3
Problembeskrivning __________________________________________________ 3
Syftet med deltagandet i genombrott/hälsobygget ___________________ 4
Mål __________________________________________________________________ 4
Hur gjordes mätningarna? ___________________________________________ 4
Förändringar som testats ____________________________________________ 5
Övriga aktiviteter ____________________________________________________ 6
Resultat _____________________________________________________________ 7
Reflektion ___________________________________________________________ 9
Hur går vi vidare____________________________________________________ 10
2
Bakgrund
Det moderna samhället ställer allt mindre krav på fysisk ansträngning i
de dagliga aktiviteterna. Detta avspeglas bland annat i en stadigt
ökande förekomst av övervikt hos befolkningen. Vid övervikt är
kombinationen högt blodtryck, blodfettsrubbning och diabetes vanligt.
Ett flertal studier visar ett tydligt samband mellan hälsotillstånd och
fysisk aktivitet. Därför finns det idag ett stort behov för att använda
fysisk aktivitet som sjukdomsprevention och behandling inom hälsooch sjukvården. Detta görs till viss del idag med fysisk aktivitet på
recept men inte i tillräcklig utsträckning.
Områdesbeskrivning
Öckerö kommun är en ö-kommun med tio bebodda öar belägen i
Göteborgs norra skärgård. Kommunen har 12 229 invånare. Den
vanligaste boende formen är åretruntboende. En stor del av
arbetskraften pendlar till fastlandet men det finns samtidigt ett
levande näringsliv på öarna. På Öckerö vårdcentral är det ca 6500
listade patienter, med ca 10.000 läkarbesök per år. Vårdcentralen har
20 anställda: läkare, sjuksköterskor, undersköterskor och kurator.
Sjukgymnastiken har åtta anställda: sjukgymnaster, hälsopedagog och
motionsledare.
Problembeskrivning
Fysisk aktivitet på recept (FaR) har förskrivits på Öckerö vårdcentral
sedan 2004. Antalet recept har sakta ökat med åren. 2004 förskrevs 7
recept, 2005 11 recept och 2006 förskrevs 38 recept, sammanlagt 56
FaR. Från 2005 har det varit möjligt för all legitimerad personal att
förskriva FaR för diagnoser i Fyss-boken. Övervägande delen av
recepten har förskrivits av läkare och nästan enbart till hypertoniker.
Ett av de 56 recepten var till en patient med diabetes typ 2.
Före januari 2007 har det inte funnits någon strukturerad
dokumentation av förskrivna recept. Det har inte heller gjorts någon
uppföljning av förskrivet recept av ansvarig förskrivare. Eftersom
endast ett recept förskrivits till patient med diabetes typ 2 såg vi här
ett område som vi kan förbättra.
3
Syftet med deltagandet i genombrott/hälsobygget
Syftet är att öka förskrivningen av FaR som behandling och sekundär
prevention för patienter med diagnosen diabetes typ 2 på Öckerö
vårdcentral.
Mål
75% av de patienter med diabetes typ 2 som besökt vårdcentralen
under 2007 skall få FaR.
70% av de som erhållit FaR skall ha löst in receptet hos FaR
samordnaren.
50% av patienterna med diabetes typ 2 som har fått FaR skall ha ökat
sin fysiska aktivitetsnivå 1 år efter de fått FaR (genom självskattning).
50% av patienterna med diabetes typ 2 som fått FaR skall ha
förbättrat sin hälsorelaterade livskvalitet 6 månader efter inlöst recept
(genom självskattning).
Hur gjordes mätningarna?
Vi har räknat antal patienter med diabetes typ 2 som besökt
vårdcentralen under 2007 och om de då fått FaR. Mätningarna har
gjorts genom sökning i journaler efter diagnoskod E118, E119. En
svårighet med detta var att endast läkarna får skriva diagnoskod och
därför registreras inte de patienter som besökt distriktssköterska eller
diabetessköterska. Vi har därför fått komplettera med manuell
räkning.
Vad gäller inlösta FaR har vi räknat hur många av de förskrivna
recepten som lösts in hos FaR samordnare/hälsopedagog.
Med självskattningsenkät har vi mätt om de patienter som löst in sitt
recept ökat sin fysiska aktivitet och hur de förbättrat sin
hälsorelaterade livskvalitet efter 6 månader och 1 år.
4
Förändringar som testats
I arbetet med förbättrad dokumentation och uppföljning av
förskrivna FaR har vi testat att återrapportera till förskrivaren när
receptet lösts in hos FaR-samordnare/hälsopedagog. Detta test
som pågick i två veckor har visat att det blivit ett förbättrat
samarbete mellan förskrivare och FaR-samordnare samt att det
gett en ökad kännedom om huruvida patienten följer ordinationen
om fysisk aktivitet eller inte.
För att säkerställa att det sker en uppföljning av förskrivet FaR
har vi utarbetat rutiner kring vårdplanen för patienter med
diabetes typ 2 där FaR förskrivning ingår. När läkarna testade
arbetsrutinerna kom läkargruppen fram till att det fanns behov av
en mer strukturerad uppföljning och att rutinerna kring
vårdplanen var bra men att de önskade en kortversion, så kallad
”lathund”.
Vi testade att diabetessköterskan skulle erbjuda FaR till alla
patienter med diabetes typ 2 som hon träffade. Under de två
veckor testet genomfördes träffade diabetessköterskan endast ett
fåtal patienter. Dessa patienter var inte motiverade för recept så
det blev inga fler förskrivna FaR. Diabetessköterskan upplevde
dock att det var bra med den coachning hon fick av
distriktssköterskan i projektgruppen, för att få med FaR som en
naturlig del i patientarbetet.
Sjukgymnasterna har inte förskrivit FaR tidigare. Ett test gjordes
för att få in FaR förskrivning som en rutin i deras arbete. Det
visade sig att så länge patienterna är under behandling hos
sjukgymnast är de fysiskt aktiva. Först vid avslutad behandling
såg sjukgymnasterna möjligheten att förskriva FaR. Då får
patienten hjälp med att fortsätta vara fysiskt aktiv. Testet är nu
infört som ny rutin.
För att öka förskrivningen av FaR gjordes ett test av sköterskorna
på distriktssköterskemottagningen. De lämnade ut en folder om
fysisk aktivitet till patienter med hypertoni som kom för kontroll
av blodtryck. När sköterskorna lämnat ut informationen
dokumenterades det i patientens journal. Nästa gång patienten
kom till mottagningen frågade sköterskan om patienten läst
informationen och om denne var intresserad av att få ett FaR. Det
var ett bra sätt att samtala och informera om vikten av fysisk
aktivitet. Sköterskorna har beslutat att införa detta som en rutin
och kommer även att dela ut riktad information till patienter med
andra diagnoser än hypertoni.
5
Genom att göra en informationsmapp samt en lathund att dela ut
till alla förskrivare ville vi se om FaR förskrivningen underlättades
och på så sätt ökade. På grund av tidsbrist och högt arbetstryck
har personalen inte tagit till sig informationsmappen i någon
större utsträckning. Lathunden har uppskattats och det har lett till
en ökad medvetenhet om FaR hos personalen. De vet nu var de
kan hitta information om FaR.
Övriga aktiviteter
Utarbetat lathund baserad på vårdplanen för att förbättra
uppföljningen av patienter med diabetes typ 2. (se bilaga)
För att nå ut med FaR till våra patienter på kommunens norra öar,
inbjöds invånarna till en träff där vi informerade om vikten av
fysisk aktivitet och att FaR finns att få hos skärgårdsdoktorn.
Tillsammans prövades även stavgång. En stavgångsgrupp har nu
bildats.
Vi har haft regelbunden internutbildning en gång i månaden för att
öka kunskapen om FaR som del av behandlingen av metabola
sjukdomstillstånd. (se bilaga)
Vi har infört FaR som en stående punkt på personalens APT.
FaR utställning i väntrummet där patienterna själva kan läsa om
sin diagnos och hur fysisk aktivitet kan förbättra hälsan. Det leder
också till att patienterna själva frågar efter FaR.
För personalen har vi i lunchrummet regelbundet satt upp
information och nyheter om projektet.
Utdelning av chokladkaka vid APT för uppmärksammat förskrivet
FaR (ex. förstagångs förskrivare).
En lathund för FaR förskrivning har utarbetats.
6
Resultat
Huvudsyftet med projektet var att öka förskrivningen FaR. Av tabellen
nedan framgår att syftet uppfyllts. Mellan 2004-2006 förskrevs totalt
54 FaR, varav ett till patient med diabetes typ 2. Under 2007 fram till
september månad har 78 recept förskrivits, varav 22 till diabetes typ 2
patienter. Övriga recept har förskrivits till patienter med andra
metabola sjukdomar eller annan ohälsa t ex depression.
Antalet inlösta/förskrivna recept 2004-2007
100
90
80
70
60
50
40
30
20
10
0
86
Inlösta/förskrivna recept
38
Typ 2 diabetes
19
11
7
0
2004
0
2005
1
2006
2007
Mål 1, att erbjuda FaR till 75% av de patienter med diabetes typ 2
som besökt vårdcentralen under 2007 , har inte uppnåtts.
Mål 2, att 70% av de som erhållit FaR skall ha löst in receptet hos FaR
samordnaren, har uppnåtts. Alla förskrivna recept har lösts in.
Antalet inlösta recept i procent av
förskrivna recept
Inlösta FaR i % av
typ 2 diabetes
patienter
Målvärde 70%
ju
li
Se
p
N
ov
Ja
n
m
ar
s
M
aj
120%
100%
80%
60%
40%
20%
0%
Under Mars månad var det 3st recept som väntade med att
Lösa in sitt recept till April.
Mål 3 och 4, att 50% av patienterna med diabetes typ 2 som har fått
FaR skall efter ett år ha ökat sin fysiska aktivitets nivå samt att 50%
av patienterna med diabetes typ 2 som fått FaR skall ha förbättrat sin
hälsorelaterade livskvalitet (genom självskattning)
7
Patientgrupp med diabetes typ 2
I projektet har vi haft en grupp på 15 patienter med diagnosen
diabetes typ 2 för att mer ingående följa en patientgrupp som
ordinerats fysisk aktivitet som behandling eller del av behandling.
20 patienter mellan 50-75 år med diagnosen diabetes typ 2 fick en
förfrågan per brev om de ville delta i ett projekt där fysisk aktivitet
används som del av behandlingen. De erbjöds att träffa läkare och
distriktssköterska sammanlagt 4 gånger under projekttiden för
uppföljning av blodsockerläge, vikt, midjemått och fysisk aktivitet. De
skulle också träffa FaR samordnare för tränings råd och förslag på
lämplig fysisk aktivitet.
15 patienter önskade delta. Av dessa 15 avbröt 2 på grund av annan
sjukdom och 1 patient kom inte till kallad uppföljning. Samtliga,
kvarvarande 12 patienter, har blivit mer medvetna om hur de själva
kan påverka sin sjukdom genom livsstilsförändringar såsom ökad
fysisk aktivitet och ändrad kost. Patienterna har uttryckt att de mår
bättre och att det känns bra med en kontinuerlig uppföljning. De flesta
har minskat sin vikt och i viss mån midjemått. Blodsockervärden har
förbättrats och då framför allt HbA1c det vill säga ”långtidssockret”.
För några av patienterna har medicineringen även kunnat minskas.
Två patienter var nydebuterade vid projektstart och de blev mycket
motiverade till livsstilsförändringar. Dessa två har genom mindre
kostförändringar och ökad fysisk aktivitet uppnått normaliserade
värden och har ingen medicinsk behandling. (Se bilaga: Patientfall)
Nu när projektet avslutats kommer patienterna i gruppen
fortsättningsvis att följas upp enligt de nya arbetsrutinerna för typ 2
diabetiker.
8
Reflektion
Projektet i sin helhet
Vi har dragit stor lärdom av det inledande kartläggningsarbetet kring
FaR som vi gjorde i den tvärprofessionella projektgruppen. Vi såg
tidigt att det fanns utvecklingsmöjligheter på både patient- och
personalnivå.
Patienter med diabetes typ 2 har inte besökt mottagningen i den
utsträckning som vi hade räknat med. Dels därför att det inte fanns
något strukturerat kallelsesystem dels för att diabetessköterskan haft
begränsad tid att arbeta med patienter under vår projekttid. Följden
av detta har blivit färre möjligheter att förskriva FaR till denna patientgrupp vilket gjort att mål 1 inte uppnåtts.
Mål 2 har uppnåtts och alla förskrivna recept har lösts in. En förklaring
till den 100% inlösningen anser vi är att det finns en fysisk person att
gå till med receptet.
När det gäller mål 3, att patienterna ökat sin fysiska aktivitets nivå och
mål 4, att de förbättrat sin hälsorelaterade livskvalitet, har vi ännu
inte fått svar på. Förklaringar till detta är att det är för litet underlag
med patienter där tillräckligt lång tid förflutit från igångsättande till
uppföljning samt att de självskattnings-instrument vi använt inte är
tillräckligt tydliga. Vi har alltså inte kunnat mäta det på något bra sätt
och har för avsikt att arbeta vidare med mål 3 och 4.
Mycket projekttid har använts till att införa och förbättra rutinerna
kring FaR med t ex diagnoskod, ”lathundar” för förskrivning respektive
vårdplan samt uppföljningssystem och motivationsarbete. Våra olika
professioner har lett till att vi lättare kommit ut med diskussionen
kring FaR till respektive yrkesgrupp, vilket har varit en framgångsfaktor när det gäller implementeringsarbetet i arbetsgruppen.
Sammanfattningsvis har deltagandet i projektet gjort att arbetet med
FaR är på god väg och den i sin helhet ökade förskrivningen omfattar
även fler förskrivna recept till patienter med diabetes typ 2.
Genombrott som arbetsmetod
Fördelar:
Att arbeta tillsammans i ett tvärprofessionellt team.
Att få möjlighet att följa upp patienter och se resultat.
Att det är en praktisk metod och inte strikt vetenskaplig
underlättar.
Att göra tester i liten skala och utvärdera dessa innan det bestäms
om de skall införas i större sammanhang.
9
Nackdelar:
Att vi i brist på tid hunnit göra få tester. Fler tester hade gett oss
mer erfarenhet samt att många test är en framgångsfaktor i
genombrottsmodellen.
Att den planerade projekttiden på 1 år i praktiken inneburit ca ½
års projektarbete. Projektet startade en bit in på 2007, sedan
avbrott för semester för att avslutas med spridningskonferens i
oktober.
Mest givande:
Att på ett systematiskt sätt arbeta med fysisk aktivitet som ett
erbjudande om god omvårdnad och möjlighet till egen vård.
Att arbeta i en grupp med olika professioner.
Svårast:
Att på begränsad tid arbeta på flera nivåer samtidigt; engagera
personal, motivera patienter, utföra tester och organisera
aktiviteter.
Att det saknats ramar för projektet, ostrukturerad projektledning
och otydliga riktlinjer.
Lärdomar:
Att det är en styrka att arbeta i team och med en uttalad metod.
Att det är viktigt att förankra och planera projekt innan
projektstart.
Att vi lärt oss mycket om FaR och Fyss. Fysisk aktivitet gör
skillnad!
Hur går vi vidare
Teamet skall fortsätta träffas regelbundet och vi kommer att arbeta
vidare både kvantitativt och kvalitativt. Det vill säga fortsatt arbete
med ökad förskrivning men också rådgivning, motivationsarbete och
uppföljning.
Fortsatt arbete med mål 3 och 4.
Starta arbetet med livsstilsförändringar i grupp.
Följa upp de förändringar och nya rutiner som har införts under
projekttiden.
Fortsatt arbete med att sprida våra kunskaper från projektet till
politiker och andra verksamheter.
10
