PARKINSON-POSTIA 4/06
MENTAL HÄLSA MED PSYKOTERAPI
Problem och störningar i den mentala hälsan är enligt se senaste undersökningarna mycket
vanligare än man vanligtvis anser.
Depression försvagar mer än man antagit livskvaliteten hos personer med Parkinson. Detta
framgår ur den europeiska undersökningen, som publicerades senaste sommar. I
undersökningen deltog 500 insjuknade och 500 specialistläkare från fem Europeiska länder
(Frankrike, Tyskland, Italien, Spanien och England).
Undersökningen, som gjordes i samarbete med Europeiska Parkinson-förbundet EPDA, visar
att depression är mera vanligt bland personer med Parkinson än vad man tidigare antagit.
Över 80 procent av de intervjuade sade att de upplevde depressionen lika svår som
rörelsestörningarna. Om sin depression talade de mycket sällan med sin läkare.
I undersökningen konstateras, att läkarena nog känner till att depressionssymtom är
sannolika hos personer med Parkinson. De har dock svårt att konstatera patientens
depression, eftersom patienterna så sällan talar om symtomen. Läkarna samtalar inte heller
om depression, eftersom de upplever att patienterna anser det som ett mindre problem än
t.ex. rörelsestörningarna.
Depressionen, som yttrar sig som utmattning och svårighet att uppleva belåtenhet, kan ibland
vara ett första symtom på Parkinsons sjukdom innan rörelsestörningarna infinner sig. Ibland
behandlas depressionen också som en rörelsestörning, eftersom långsamma rörelser är ett
av symtomen vid depression såväl hos insjuknade som hos friska personer.
Depressionen försvårar symtomen vid Parkinsons sjukdom och försvagar personens
handlingsförmåga, därför är det viktigt att känna igen och tala om depressionen. Depression
och ångest är sinnestillstånd som lätt smittar av sig och kan kännas igen av de närstående till
personer med Parkinson.
Stöd av medicinering vid terapi
Störningar i den mentala hälsan – till exempel depression, ångest, panikstörningar, sociala
fobier – kan vårdas med en fungerande interaktiv psykoterapi som har som målsättning att
förbättra den psykiska hälsan och funktionsförmågan.
Många får tillräcklig hjälp av kortvarig terapi, men ofta kombineras psykoterapin med annan
vård. En del av patienterna behöver vid sidan av kortvarig terapi eller efter den andra
vårdformer, såsom medicinering, nya kortvariga terapiavsnitt, långvarig psykoterapi, gruppeller familjeterapi.
Exakta uppgifter om behovet av psykoterapi hos finländare finns inte, men enligt utredningar
är efterfrågan större än utbudet. Psykoterapi skulle vara till nytta för uppskattningsvis 3-4
procent av den arbetsföra befolkningen som söker vård för depression eller ångest. Det finns
ingen tillförlitlig utredning över behovet och utbudet av psykoterapi för över 65-åriga personer.
Psykoterapi, som ges vid mentalvårdsbyråerna eller psykiatriska kliniker, är gratis. Ett besök
på privatmottagning kostar cirka 70 euro. Ifall arbets- eller studieförmågan är hotad kan man
Suomen Parkinson-liitto ry
PL 905, 20101 TURKU
www.parkinson.fi
[email protected]
Puh. (02) 274 0400
Fax. (02) 274 0444
PARKINSON-POSTIA 4/06
få psykoterapi med FPA:s stöd. Ersättningen för en vuxen persons individuella terapi är ca 45
euro per besök.
Årligen får ca 10 000 personer FPA-stödd behovsprövad rehabiliterande psykoterapi.
Dessutom ersätter FPA via sjukförsäkringen över 100 000 psykoterapibesök årligen.
Psykoterapiverksamheten övervakas av Rättsskyddscentralen för Hälsovård (TEO). I
Rättskyddscentralens register finns för närvarande ca 4 000 psykoterapeuter.
Psykoterapin stärkte självkänslan och livsglädjen återkom
Eeva fick Parkinson-diagnosen som litet över 50-åring och hade långa arbetsdagar och hade
ensam ansvar på sin avdelning för att arbetet skulle löpa. Hon vågade till en början inte
berätta åt sina arbetskamrater om sin sjukdom, utan försökte på alla sätt hemlighålla sina
symtom.
”Min stress ökade då min man vid tiden för mitt insjuknande blev arbetslös. Han isolerade sig
i hemmet och ville inte tala om sin arbetslöshet och inte heller om andra förändringar i vårt liv.
Parkinsons sjukdom och min mans situation blev hemligheter, som jag inte fick tala om med
någon.”
Till slut kunde Eeva inte finna något gott i sitt liv. Hon tappade livsglädjen och dag efter dag
blev mörkret tätare.
Om psykoterapins goda inverkan fick Eeva höra av en vän som även har Parkinsons
sjukdom.
”Innan dess trodde jag, att bara sådana människor som har allvarliga mentala problem går i
terapi. Till all lycka förstod jag att söka mig till hälsocentralläkaren, då jag insåg att mina
själsliga krafter helt tagit slut.”
”Läkaren lyssnade och föreslog psykoterapi. Jag fick remiss och redan efter två veckor hade
jag min första terapisession.”
”Till en början upplevde jag psykoterapeuten litet skrämmande, men terapeuten visade sig
vara en varmhjärtad och yrkeskunnig person, som förberedde sig väl för våra möten. Vi
talade inte endast om nutid. Terapeutens frågor hjälpte mig att se min livscykel i sin helhet
och vi gick systematiskt igenom händelser i mitt liv innan jag insjuknat.”
”Det bästa var, att jag vid terapibesöken öppet kunde tala om mina rädslor och problem där
hemma. I början gick jag en gång per vecka i terapi, senare varannan vecka. Totalt gick jag
ett halv år i terapi.”
Eeva tog depressionsmedicin då terapin startade. Medicineringen trappades ner då terapin
framskred och Eeva kunde sluta medicineringen helt innan det sista terapibesöket.
”Terapeuten avgjorde terapins längd. Terapeuten konstaterade att mina andliga krafter hade
återhämtat sig och ansåg att jag klarar mig på egen hand framöver. Enligt terapeuten hade
jag förändrat mig under terapin och blivit en modigare person, som kan hålla på sin rätt. Så
upplevde jag även själv situationen. Då jag påbörjade terapin var jag alltför snäll och lät andra
definiera mitt liv utan att någon gång våga säga nej.”
Efter terapin har Eeva varken behövt depressionsmediciner eller ny terapi. Hon känner sig
starkare som människa och kan glädja sig åt mycket i sitt liv, trots den framskridande
sjukdomen.
Suomen Parkinson-liitto ry
PL 905, 20101 TURKU
www.parkinson.fi
[email protected]
Puh. (02) 274 0400
Fax. (02) 274 0444
PARKINSON-POSTIA 4/06
”Jag kan inte stiga upp från sängen utan psykoterapi och
depressionsmediciner.”
”Jag var så att säga en alltför samvetsgrann arbetstagare”, berättar Heikki, 63, som insjuknat i
depression på grund av arbetsrelaterad stress som litet över 50-åring samtidigt som hans fru
Ella fick diagnosen Parkinsons sjukdom.
Depressionsmediciner började Heikki äta då han blev på invaliditetspension för över tio år
sedan. Till en början tog hand två depressionsmediciner. Man avslutade medicineringen, då
man antog att Heikki återhämtat sig, men depressionssymtomen återkom genast.
Heikki har fått psykoterapi vid sidan av medicineringen ända sedan sjukdomen började. Trots
att det varit långa uppehåll mellan terapisessionerna är det samma psykiater som ansvarat för
Heikkis vård i redan 10 års tid.
Morgnarna är speciellt svåra för Heikki och det tar många timmar för honom att komma igång.
Han säger att han mycket sällan känner sig belåten.
Under det senaste året har Heikkis depression förvärrats av fru Ellas hallucinationer och
svartsjuka. Trots att Heikki vet, att Parkinson-medicinerna även kan framkalla
vaneföreställningar, har han svårt att klara av dagliga dispyter på grund av
misstänksamheten. Förändringar i Ellas medicinering har inte heller hjälpt upp situationen.
Heikki tillreder maten dagligen och hjälper sin fru att klä på sig.
”Tack och lov sover vi båda bra om nätterna. Det hjälper att orka. Men jag kan inte gå
någonstans ensam utan att min fru ställer mig still svars för sådant, som inte ens har hänt.”
”Även min fru förstår situationens allvar och vill ha hjälp. Jag talade om saken med min egen
neurolog och psykiater. Vi fick tid till centralsjukhusets krispoliklinik, där de berättade att vi
inte fick familjeterapi såsom vi önskat, eftersom det inte ingår i vårdgarantin. Tack och lov tog
centralsjukhusets psykiater hand om saken och vi fick fem besök till psykiater.”
Heikki och Eeva besöker båda separat sin egen hemorts mentalvårdsbyrå med 2-3 veckors
mellanrum. ”För tillfället är min fru litet lugnare. Jag tror, att även hon är lättad då vi båda kan
tala om problemen i förtroende var för sig. Då vi försöker diskutera med varandra är följden
oftast gräl.”
”Jag har blivit tillfrågad om jag överväger skilsmässa på grund av våra svårigheter. Mitt
uppriktiga svar är att det har jag inte. Jag vill inte överge min hustru och jag anser att en
skilsmässa bara skulle vara att fly problemen. Vi vill båda fortsätta att leva tillsammans och vi
hoppas att situationen skall bli bättre.”
”Vår livskvalitet har blivit bättre i och med att vi flyttade från staden ut på landet.
Promenaderna med hunden gör livet avspänt och tvingar mig ut i naturen. Jag deltar också i
frivilligverksamhet och att hjälpa andra får mig att för en stund glömma mina egna bekymmer.
Utan mediciner och terapi skulle jag dock inte klara mig ens en dag.”
KÄLLOR
Psykoterapins koncensusutlåtande 18.10.2006 (på finska). Finska Läkarföreningen Duodecim
och Finlands Akademi.
”Hidden Face of Parkinson’s Disease’ survey. Europeiska Parkinson-förbundets, EPDA:s,
hemsida.
Suomen Parkinson-liitto ry
PL 905, 20101 TURKU
www.parkinson.fi
[email protected]
Puh. (02) 274 0400
Fax. (02) 274 0444
PARKINSON-POSTIA 4/06
De i artikeln intervjuade personers namn är påhittade.
ARJA PASILA
Översättling Bi Virta
PARKINSON-POSTIA 4/06
Suomen Parkinson-liitto ry
PL 905, 20101 TURKU
www.parkinson.fi
[email protected]
Puh. (02) 274 0400
Fax. (02) 274 0444
