Vitaminer, mineraler och antioxidanter

Linda Bakkman 9 nov
Vitaminer, Mineraler och Antioxidanter


Idag har Sverige ingen stor vitaminbrist.
Förr i tiden var det vanligt med c-vitamin brist – skörbjugg
Näringsämne
Kolhydrater
Fetter
Proteiner
Vatten
Vitaminer
Mineraler
Vitaminer
- Syntes in vivo (in vivo = tillverkat i kroppen, D, K, Botin, Niacin)
- Daglig tillförseln av in vivo syntetiserad (Tillverkad utanför
kroppen, i kosten eller i ett laboratorium)
Mineraler
- 5 % av kroppsvikten som ”startdepå”
- Daglig tillförsel
Sambandet mellan intag av ett näringsämne och dess biologiska effekt.
Brist
Litet intag – Liten effekt
Optimal effekt
Lagom intag – lagom effekt
Toxisk farmakologisk
För mycket intag – för mycket effekt
Riskgrupper
 Lågavlönade
 Arbetslösa
 Långtidssjuka
 Vissa invandrargrupper och omsorgstagande
 Rökare
 Missburkare
 Överviktiga
 Fysisk inaktiva
Sårbara grupper
 Spädbarn/barn
 Gravida och ammande
 Inaktiva åldringar
 Unga, hårt tränande
Syften med kosttillskott
 Korrigerande
 Förebyggande
 Farmakologiska
Oavsett energiförbrukning måste all mat innehålla mycket näring.
 Har man låg energiförbrukning har man inte råd med tomma kalorier
 Har man hög energiförbrukning har man råd med tomma kalorier
Kosttillskott – för vem?
 Nyfödda
 Barn
 Äldre
 Gravida



alla nyfödda får en injektion av K-vitamin
Små barn får AD-droppar
Kalcium och D-vitamin som är aktuell (skört skelett)
Folsyratillskott (B-vitamin), järn i samband med
förlossning
Järn
B12 framförallt
Multivitaminer
Anemiska
Veganer
Ensidigt ätande
Vitaminer
 Vita = liv
 Amin = kväveförening
 Organiskt ämne nödvändigt för ämnesomsättningen
 Måste tillföras då det ej syntetiseras i tillräcklig mängd
 Artspecifikt


Fettlösliga
Vattenlösliga
A, D, E och K
B (8st) och C
Fettlösliga vitaminer
 Behövs fett för att tas upp
 Lagras i fettväven

Vi har lager av vitaminerna
I och med att det lagras utsöndras inte överskottet
vilket ger risk för förgiftning
Risk för förgiftning
A-vitamin (fettlösligt)
Retinoider
Karotenoider
Animalier
Absorberas i hög utsträckning
Provitamin
Vegetabilisk föda
Rekommendation
Uttrycks i RE (retinolekvivalenter)
Retinoider och Karotenoider är värda olika mycket RE
Viktig för
Mörkerseende
Antioxidativa egenskaper
Reproduktion
Embryonalutveckling
D-vitamin (fettlösligt)
 Samlingsnamn för flera sterolderivat
D (1)
Animaliskt ursprung
D (2)
Vegetabiliskt ursprung

Brist
Bildas i huden vid solbestrålning av provitamin
Reglerar nivån av kalcium och fosfat i blodet, en förutsättning för mineralisering av
skelett och tänder
Osteoporos
Kalcium tas från skelettet
E-vitamin (fettlösligt)
 Samlingsnamn
 Uttrycks i TE (tokoferol ekvivalent)
 Framförallt i vegetabiliska oljor, margariner, groddar, kli, nötter och frön.
 Fungerar som antioxidant (hindrar andra ämnen från att förstöras)
 Brist är mycket ovanligt
K-vitamin (fettlösligt)
 50 % från kost, 50 % egenproduktion av bakterier i tarmen
 Koagulationsenzym
 Saknas svenska rekommendationer
 Alla nyfödda i Sverige från en dos K-vitamin
Vattenlösliga vitaminer
 Tiamin
 Riboflavin
 Niacin
 B6
 B12
 Folsyra
 Biotin
 Pantotensyra
(B1)
(B2)
(B3)
(Pyridoxin)
(Kobalamin)

C-vitamin




Kan ej lagras i kroppen
Måste tillföras varje dag
Blir ej giftiga
Lakas ur med kokvatten
Askrobinsyra
B-vitamin familjen
 Coenzym i energiomsättningen (sätter fart på kemiska reaktioner utan att förbrukas
själv)
Varför ökar inte behovet av vitaminer och mineraler linjärt med ökat energibehov?
 Enzymer och coenzymer katalyserar reaktioner utan att själva förbrukas så kan de
användas om och om igen.
Tiamin B1
 Kolhydratomsättning
 Beriberi (Bristsjukdom)
 Kött, grodd och skalskikt på säd
 Alkohol hämmar upptag och ökar utsöndring
 Kombinationer ris och rå fisk är katastrofal ur Tiaminsynpunkt eftersom rå fisk bryter
ner vitaminet
Riboflavin B2
 Från jäst
 Nödvändigt för cellandning
 Krävs för tillväxt, reproduktion
 Mjölk är vikigaste källan
 Röda ögon eller nare kan vara symptom på brist
Niacin
 Omvandling av tryptofan
 Niacinekvivalenter
 Pellagra (sjukdom) DDDD = Demens, diarré, dermatit, död
 Proteinrika livsmedel, mjölkberikning
B6




B12




Medverkar i kroppens aminosyraomsättning
Behandling av PMS
Östrogen B6 antagonist
Mjöl, kött, fågel, fisk, fullkorn
Viktigt för nervsystemet och blodet
Saknas helt i vegetabilier
Veganer måste supplementera
Kan ta år innan man märker bristen
Folsyra (folat)
 Frukt, olika grönsaker och rotsaker
 Under graviditet ökar folsyrabehovet
 Viktigt för fostrets utveckling
 Känsligt för uppvärmning
Pantotensyra
 Ingår i kroppens alla celler
 Energiomsättning Kolesterolsyntes
 Saknas SNR
 Animaliska livsmedel
Biotin
 Produceras av tarmbakterier
 Nyckelroll i energiomsättningen
 Essentiellt
C-vitamin (askorbinsyra)
 Färsk frukt, grönsaker, potatis, juice och färska bär
Funktioner
Antioxidant
Kollagensyntes (tillverkning av kollagen i bindväv osv.
Stimulerar järnupptaget
Karnitin (transporterar fettsyrorna)- och steroidsyntes
Brist
Skörbjugg
Mineraler
 Utgör ca 5 % av kroppsvikten
 Indelas:
1
2
Reglering
 Absorption
 Utsöndring
Makroelement (mindre än 100)
Ca, P, Mg, K, Na, Cl, S
Spårämnen (mer än 100)
Fe, Zn, I, Se, Mn, Mo, Co, Cr
Hur effektivt vi tar upp dem
Hur effektivt vi utsöndrar
Biotillgänglighet
 Absorptionsgrad
 Löslighet
 Förekomst/koncentration
 Kokurrans/stimulans
Kalcium
 Drygt 1 kg i kroppen
 99 % i skelettet
 Ca-balansen välreglerad
Funktion
Skelettet
Blodkoagulation
Nervimpulser
Överföring och muskelkontraktion
Brist
Osteoporos
Fosfat


Finns i kroppens alla celler
Upptaget beroende av D-vitamin
Funktion

Enzymer
Energiomsättning
Transport och skelettmognad
Proteinrika livsmedel så som mjölk, mjölkprodukter, kött, fisk och nötter
Magnesium
 Nerv. Och muskelfunktion
 Prostetiskt grupp i många enzymer
 Finns framförallt i gröna grönsaker så som ärtor. Fisk
Natrium
 Syra-basbalansen
 Osmotiskt tryck
 Signalöverföring
 Fullständig absorption
 Utsöndring via njurarna och svett
Brist


Hyponatremi
Vi äter oftast för mycket natrium
Livsmedelsverket rekommenderar en halvering av saltintaget
Järn
Hemjärn
Icke-hemjärn
Funktion

Svettning/övervätskad
Hemoglobin och myoglobin
Serumjärn (transferrin och ferritinbundet)
Syretransportör
Elektrotransportör
Enzymer
Absorptionen beroende av mängd och typ av järn i kosten liksom av järnstatus och
kostens totala sammansättning
Zink
 Prostetisk grupp i ett stort antal enzymer
 ”översättning” av genetiska koden
Brist
Animalier
Vegetabilier
Försämrad tillväxt hos barn och tonåringar
Försämrat infektionsförsvar
Försämrad sårläkning
Förändring i huden
Avtrubbat smaksinne
Selen
 Potent antioxidant
 Mycket giftig i stora mängder
 Rikligt i fisk och skaldjur
Antioxidanter
 Skydd mot ”fria radikaler”


Från kosten
Kroppsegna
Ser till att andra ämnen inte oxiderar.
”Ta en elektron av mig istället för från
vävnaden”
C, E, betakaroten, Se, Zn, flavonoider
Superfamilj
 Antioxidanter samverkar
Matens vitamineraleffekt
 Förekomst av förstadium till vitaminer
 Biotillgängligheten
 Skyddande ämnen i maten
 Malabsorption (har jag fel som gör att jag inte kan ta upp)
 Förändringar vid transport, förvaring och tillagning
Är vitaminer i mat eller på burk bäst?
 Vitamin är en molekyl som ser likadan ut.
 Men det är inte bara det som avgör.
 Finns det närvaro av hämmande och stimulerande ämnen: Ingrediensens samverkan
 Mervärde
 Koncentration och hållbarhet
 Överkänslighet