Projekt nr 16. Kommunikativ förmåga för personer med autismspektrum via terapihundar
Syfte:
Vuxenhabiliteringen, NSC Landstinget i Östergötland utreder och ger stöd, behandling samt
utbildning till personer från 18 år med funktionshinder.
Syftet med kurserna:
•Ge möjlighet för personer med nedsatt social interaktionsförmåga samt nedsatt kommunikativ
förmåga att träna i grupp.
•Ökad hälsa genom praktisk handledning och information om faktorer som påverkar hälsan.
•Vara mötesplats för erfarenhetsutbyte och samvaro.
Terapi/vårdhundar har länge använts inom vården för att nå terapeutiska effekter. Hunden ger
stimulans och motivation till aktivitet. Att använda hunden terapeutiskt innebär att terapeuten
formar situationen så att hunden kan förstärka terapins mål och syfte. Hjälp av terapihund möjliggör
positiva effekter på social och kommunikativ förmåga. Deltagare ges möjlighet att frigöra sina
resurser, tillgodogöra sig goda erfarenheter av sociala möten, nya miljöer och kommunikation. Dessa
förmågor är av stor betydelse i en människas liv både i arbete och familjeliv. Projektet ska även
stimulera till mera aktivitet där deltagarna får möjlighet att få lära mera om balans mellan aktivitet
och vila och även att få uppleva utevistelse och naturens positiva inverkan på hälsan. Att förändra
vanor tar tid och då är det en fördel att kursen pågår under 12 veckor. Umgänget med hunden frigör
oxytocin och fungerar som en katalysator att klara av vardagssysslor och förändra vanor ex. komma
ut och fysiskt röra på sig, möta dagsljus och passa tider. Direkt återkoppling av hundens beteende ger
personen möjlighet till kunskap om sitt agerande. Tidigare liknande kurs (FOU-projekt 2010
Landstinget i Östergötland NSC) visade goda resultat och efter det har flera personer frågat efter
liknande kurser. Det tidigare materialet är dock för litet för att man ska kunna dra några långtgående
slutsatser om effekten. Det då utarbetade träningsmaterialet kan med fördel användas i den här
kursen samt betoning av arbete med balans i livet mellan aktivitet och vila.
Malgrupp: Ungdomar och vuxna 15-30 år med nedsatta sociala/interaktiva och kommunikativa
förmågor bl.a. personer med autismspektrum diagnoser. Personerna ska ha en önskan om att
förbättra sina sociala och kommunikativa förmågor.
Inklusion:
•
Personer med kommunikationssvårigheter och svårigheter med social interaktion som
hör till Habiliteringen i Östergötland målgrupp i första hand, eller inom specialistpsykiatrin om platser
återstår.
•
Svårigheter att klara av gruppsituationer.
•
Personerna ska vara motiverade för att arbeta mot förbättrade sociala och
kommunikativa förmågor.
•
Ålder: 18-35 år.
Exklusion:
•
•
Omotiverade till arbete med sina sociala och kommunikativa förmågor.
Över 35 år.
På vilket sätt hälsofrämjande:
Social och kommunikativ förmåga är av ytterlig vikt när det gäller att interagera och klara av studier
eller arbete. Personer med nedsättningar i dessa förmågor hamnar ofta utanför arbetsmarknaden.
Brister i social och kommunikativ förmåga leder ofta till isolering, bristande daglig aktivitet och
bristande rörelse och utevistelse. Det är också vanligt förekommande att dessa personer har
motoriska svårigheter (såsom bristande balans, koordination och för hög eller låg muskelspänning)
och eller smärtproblematik som gör att de behöver få stöd med att komma igång att röra på kroppen
för att på så vis upptäcka de positiva vinsterna som aktivitet i rörelse kan ge. Den psykiska hälsan
berörs ofta på ett negativt sätt hos dessa personer och vi tror att detta sätt att behandla kan ge
möjlighet till förändring.
Hundens medverkan i behandling kan hjälpa deltagarna att identifiera och stärka sina egna förmågor
i interaktiv och kommunikativ förmåga vilket kan ses som hälsofrämjande då dessa förmågor av
synnerlig vikt för att kunna klara av t.ex. sitt yrkesliv eller studier.
Med hundens hjälp kan man gestalta och sätta ord på svåra områden som exempelvis empati,
respekt och bemötande. Deltagarna lär sig ihop med hundarna att läsa av andra individer och ge rätt
respons tillbaka för att uppnå önskad interaktion.
Att framgångsrikt utveckla sin interaktionsförmåga utan att känna sig kränkt i processen är en hårfin
balansgång för terapeuterna men med hjälp av aktiviteter och spegling tillsammans med hundarna
skyddas och stärks individen i läro- och förändringsprocessen. Under kursernas gång syftar
terapihundens närvaro till att vara en naturlig yttre motivator för att arbeta vidare med dessa
förmågor. Tillsammans med terapihunden koncentrerar man sig främst med att samarbeta i team
med andra deltagare kring aktiviteter med hundarna. I efterföljande reflektioner knyts aktiviteternas
resultat och väg dit kring jämförande mellan hundarnas agerande och människors agerande och
känslor.
Med hunden kan deltagaren få möjlighet att visa och prova fler sidor av sig själv. Det ges rika tillfällen
till kroppskontakt och närhet vilket stimulerar kroppseget må-bra hormon, oxytocin .
På vilket sätt jämlikt:
Finessen med att använda hunden som “redskap” i träningen är att hunden inte lägger någon
värdering i hur patienten ser ut eller beter sig. De tycker om människor och samvaron med dem,
tillför glädje och stimulerar viljan att utföra något. Personer med nedsatt interaktions förmåga är på
många sätt ”brända” i kontakten med andra och hämmas många gånger i sin medvetenhet och
förväntan på ett misslyckande i den sociala interaktionen. Genom träning i team tillsammans med
hunden kan man få känna sig behövd och nyttig, göra skillnad för någon annan och rikta fokus ifrån
sin egen funktionsnedsättning.
Personer med nedsatt interaktionsförmåga undviker ofta att hamna i sociala situationer framför allt i
grupp. De har ofta ett begränsat umgängesliv och vistas ofta i färre sociala sammanhang på grund av
ansträngningen att ”hitta rätt” i dessa sociala situationer.
Här är hunden ett utmärkt redskap som sammanför deltagarna i en grupp och fungerar som ett
socialt smörjmedel. Har man svårt att ta kontakt med andra kan hunden vara ett sätt att komma
närmare varandra. Det blir en jämställdhet mellan alla.
Projektet kan bidra med att skapa bättre förutsättningar för arbetsliv och studier då sociala
resurserna kan ökas och därmed förbättras förutsättningarna. De personer som ej klarar av ett
arbete ställs bredvid samhället utan de sociala kontakter och utvecklande miljö som ett arbete
medför.
På vilket sätt socioekonomiskt utsatt grupp:
Många av de personer som har en nedsatt interaktionsförmåga har redan sedan tidigare insatser från
sjukvården och många av dessa har svårt att klara av en anställning, Att få en chans att uppleva starkt
lustbetonad träning kan vara mycket värdefullt för den personliga utvecklingen.
Flera studier pekar på hur personer med social funktionsnedsättning riskerar utanförskap och är
socioekonomiskt utsatta. Detta gäller även personer som behöver långvarigt stöd av psykiatrin. Vår
erfarenhet visar att många i den här målgruppen är utförsäkrade eller riskerar att bli det eftersom de
inte kan tillgodogöra sig arbetsträning eller anpassade studier så som de erbjuds i samhället idag.
På vilket sätt nytänkande:
Vi planerar att använda oss av hundteam där föraren är arbetsterapeut. För att få fram motivation
och resurser hos deltagarna kommer hundar att användas som metaforer för det egna beteendet,
som relationsbyggare och för att pröva våra förmågor. Hundarna stärker också personerna att få en
känsla av sammanhang och som snabb källa till information. De ger också stöd till utvecklingen av
interaktionsförmåga och fyller på motivationen. Som terapeut kan man medvetet använda hunden
som katalysator när befintliga behandlingsmetoder används.
Reflektion, feedback samt motivation är några av de viktigaste ingredienserna vid
interaktionsträning. Terapihundens medverkan ökar deltagarnas motivation. Genom att ha med
terapihundar i habiliteringens sociala och kommunikativa träning kan speglingen och reflektionen bli
mer genomgripande för dessa individer. Tillsammans med hunden förflyttar man fokus från sig själv
och sina tidigare erfarenheter till att i reflektion med hunden utveckla nya strategier. Reflektion kan
ske i aktiviteten när hunden är med – och även efteråt, vilket förstärker reflektionen för deltagarna.
Tillvägagångssätt:
Habiliteringen skulle på detta sätt kunna erbjuda motiverande, reflekterande och utvecklande kurser
i syfte att öka kommunikativ och social interaktiv förmåga genom att samarbeta med
terapihundsteam. Antalet kurser skulle vara en per termin (en på vårterminen och en på
höstterminen) och varje kurs skulle löpa över 12 träffar/termin a 3 timmar. I varje grupp skulle 8-10
deltagare kunna få möjlighet att träna med terapihundar samt arbetsterapeuter och sjukgymnast.
En kursstart i febr-mars och en kursstart i augusti-september 2015.
Kurser 2 stycken med totalt 12 st kurstillfällen och ett tillfälle före och efter varje kurs för ev.
bedömning och utvärdering och iordningställande av lokaler samt efterarbete Förberedelse planering
och efterarbete á 8 timmar för varje kurs Totalkurstid per termin med en timmes förberedelse +
efterarbete/gång (4 timmar/tillfälle) = 48 timmar/termin
Arbetsterapeut och sjukgymnast från habiliteringen leder träningen och kursen tillsammans med en
hundförare (arbetsterapeut) och terapihundar. Utifrån deltagarens mål/behov som kartläggs före
kursen utarbetar habiliteringens personal och hundföraren tillsammans en träningsplan.
Utvärderingen av kursen kommer att ske eftersom hälso- och sjukvårdens ekonomi är begränsad och
inga nya metoder införs utan att patientnyttan kan bevisas.
Sammanfattningsvis kan sägas att hundars medverkan i habiliterings kurser kan tillföra ett
hälsofrämjande och salutogent perspektiv, skapa möjlighet att främja jämlikhet och visar ambitionen
att stå för nytt och kreativt tänkande inom habiliteringen.
Följande punkter är exempel på detta:
•Skapa motivation till att vara i sociala situationer med mer än en person, få egna redskap som
underlättar detta.
•Öka självkänsla och självförtroende, skapa en känsla av sammanhang, öka viljan att interagera med
andra och kommunicera med andra.
•Förbättrad hälsa genom egen insikt i hur hälsofrämjande faktorer påverkar den egna livssituationen
och ger möjlighet till positiv förändring.
Tidplan:
Start med första gruppen i februari 2015 ( 12 tillfällen i gång per vecka ,avslut för höstens grupp(12
tillfällen 1 gång per vecka 20 december 2015
Lonkostnad: Stenmark 100% Rehab AB:
Konsultavgift 850:-/timmen
Material: Kostnader för lokal
Lokalhyra: 320kr/tim (inkl moms) x 96 tim=
30 720:Diverse träningsmaterial: ca 7 000kr
Det är svårt att i nuläget precisera exakt kostnad för material då vi planerar våra kurser mer
detaljerat i januari.
Resor: 70 km x 2= 140 km , 140x28 = 3920 km á 3,5:- = 13720 sek (6869:- /termin)
Kostnader: Kurser 2 stycken med 12 st kurstillfällen och ett tillfälle före och efter varje kurs för ev.
bedömning och utvärdering och iordningställande av lokaler samt efterarbete Förberedelse planering
och efterarbete per kurs 8 timmar = 6800:- sek per termin (13600 :-totalt) Totalkurstid per termin
med en timmes förberedelse + efterarbete/gång (4 timmar/tillfälle) = 48 timmar/termin = 40800 sek
(totalt 81600:-)
Total kostnad per termin blir 72389:- inklusive lokalhyra och det blir för två kurser (inklusive
materialkostnad) under 2015 en totalkostnad 151778:- sek
Belopp: 151778 :- sek
Konto: 207 43300
Namn: Marie Donlau, leg. arbetsterapeut
Enhet: Habiliteringen NSC
e_post: [email protected]
Telefon: 0101032418
Interna_med: Ann-Lisette Lundgren leg. sjukgymnast habiliteringen NSC
Externa_med: Maria Stenmark, företaget :100% rehab
Samtycke: Jag har läst och accepterar villkoren för ansökan,Jag har informerat ansvarig chef som
samtycker till ansökan enligt ovan
