ANTECKNINGAR
2014-02-06 Ordförandekonferens för de
medicinska sektorsråden i Västra Götaland
Aktuellt från Hälso- och sjukvårdsdirektören
Ann Söderström, hälso- och sjukvårdsdirektör
Ann hälsar välkommen och inleder ordförandekonferensen med information om följande:
Budgetunderlag 2015–2017 har kommit. Här läser vi bland annat om vilka områden som är
prioriterade de närmsta åren. Här hittar du underlaget.
De utmaningar vi står för 2014 är att behoven ökar i högre takt än resurserna. Fokusområden under
året är att styra på kvalitet, säkra tillgängligheten och säkra kompetensen. Kompenserat för RIPSräntan och AFA-medel går regionen bättre än budget. Underskottet finns fortsatt på sjukhusen.
Vidare berättade Ann bland annat om delredovisning av utredningen ”Rätt information i vård och
omsorg”, journal på nätet och översyn av betalningsansvarslagen. Hon passade också på att gratulera
Lars Rosengren, Tony Holm och Susanne Hillberger som arbetat fram strokekampanjen som nu fått
fått utmärkelsen ”Världens bästa strokekampanj”.
Barn som anhöriga
Socialstyrelsen har beviljat medel för att landets regioner och landsting ska kartlägga och stärka stödet
till barn vars anhöriga drabbas av allvarlig sjukdom. I HSL anges att hälso- och sjukvården har ett
ansvar för att särskilt beakta barns behov av råd och stöd om en förälder eller närstående drabbas av
allvarlig psykisk eller somatisk sjukdom. Strukturer och modeller ska byggas upp i regionen. Våga
fråga är en modell som syftar till att fånga upp barnet och definiera vilket stöd det behöver. Just nu
pågår flera piloter i regionen.
För mer information ta del av Anns bilder här.
Aktuellt från Hälso- och sjukvårdsutskottet
ordförande Helén Eliasson
Budgetprocessen och översyn av den politiska organisationen är viktiga områden inom politiken nu.
Man ser också fram emot utvecklingsplanen inom psykiatrin.
Vidare har bokslutet har kommit. Underskott på sjukhusen innebar att det i slutet av 2013 lades en
tilläggsbudget. SÄS och NU har fått fler vårdplatser och mer resurser för att säkra tillgängligheten.
Aktuellt från Program- och prioriteringsrådet
FoU, Peter Lönnroth
Peter beskriver kort några av de ärenden som behandlas. Under året presenteras rekommendationer för
behandling med antikoagulantia vid förmaksflimmer. Patientgruppen är i dag underbehandlad.
Peter poängterar vidare att PPR:s ärendelista är ett bra att hålla sig uppdaterad om nya regionala
medicinska riktlinjer.
Aktuellt från HR-strategiska avdelningen
Eva Lundh
ST-forum arrangeras för tredje gången. Deltagarna kan denna gång lyssna till Stefan Einhorn som talar
på temat God vård eller ekonomi i balans- vad ska vi välja?
Eva uppmanar åhörarna att sprida informationen om ST-forum. Länk till webbplats hittar du här.
1
Eva berättar också om PLUS-introduktion för utlandsutbildade läkare som startar i maj. Läs mer om
PLUS-programmet här.
Vidare för HR en dialog med YH-myndigheten angående tandsköterskeutbildning och utbildning till
läkarsekreterare. Dessa utbildningar behöver erbjudas på fler orter i regionen för att attrahera sökande.
Slutligen berättar Eva att satsningen Förstärkt yrkesintroduktion för sjuksköterskor har fallit väl ut och
har uppfattats mycket positivt.
För mer information ta del av Evas bilder här.
Klinisk forskning regionalt och nationellt
Peter Lönnroth, HSA
Peter ger en översikt över regionens strukturer för forskning och utveckling och vilka kontaktpunkter
som är viktiga att känna till.
Han poängterar vikten av att särskilja regionens och universitets roller, detta är av betydelse inte minst
när det gäller finansiering av forskning och utveckling.
Vidare berättar Peter om hur forskningssystem kan bäras i hälso- och sjukvårdssystemet. En
förutsättning för att allt ska hänga ihop är att all dokumentation är tillgänglig i ett system och att det
finns en ingång till all denna information.
När det gäller den tvärvetenskapliga forskningen ställs särskilda krav på samverkan med andra
fakulteter som till exempel socialt arbete, Chalmers och psykologen. Dessa samarbeten byggs just nu
upp för att vidgas.
Peter beskriver också olika typer av FoU-medel, budget och plattformar för samverkan (till exempel
Gothia Forum) samt resurscentra som till exempel Registercentrum.
Svensk behandlingsforskning
Svensk behandlingsforskning är en satsning som till lika delar är finansierad av regering och
landstingen. För ändamålet gick landstingen gick ihop om en solidarisk finansiering. 140 miljoner
kommer att itereras årligen. Peter poängterar vikten av att klinisk forskning får ett tillräckligt stort
utrymme inom ramen för satsningen. Bland annat lämpar sig svensk behandlingsforskningen mycket
väl för att fylla kunskapsluckan mellan FoU och Ordnat införande.
Peter avslutar punkten klinisk forskning med att uppmana åhörarna att använda stödresurser som
Registercentrum samt tillgängliga plattformarna och att söka pengar. Peter, Lars och Helenas roller är
att entusiasmera och informera samt förmedla kontakter som krävs.
För mer information ta del av Peters bilder här.
2
Två perspektiv på VGR:s uppdrag inom forskning och innovation
Lars Grip och Helena Lundberg Nilsson
Helena beskriver olika tillväxt- och utvecklingsinsatser i regionen samt Regionutvecklingssekretariatets roll. Helena berättar även om Strategi för tillväxt och utveckling i Västra Götaland 2020.
Strategin finner du här.
Helen berättar också om handlingsprogrammet Life science 2013-2015 som innefattar att stärka
infrastrukturen för forskning och utveckling i hälso- och sjukvården samt att stimulera till samverkan.
Handlingsplanen finner du här.
Lars beskriver SU:s plan för att bli mer aktiv i regionens life science-utveckling. Planen beskrivs i nio
punkter:
1. Linjestrukturen för FoU och innovation på SU behöver bli tydligare.
2. Innovations- och utvecklingsplattformar på SU ska breddas. Med detta finns tre huvudsyften:
a. Vägen in sjukvården för externa aktörer ska faciliteras.
b. Facilitera vägen ut (förbättra kontakten ut med externa aktörer).
c. Hjälpa till att identifiera behov.
3. Insatser för att bidra till att utveckla Gothia Forum, bland annat avseende
läkemedelsprövningar på barn. SU vill också utveckla en serviceenhet för etablerade forskare
(juridik, ansökningsstöd med mera).
4. Centrumbildningar i sjukvården. Utgångspunkt tas i existerande behov i sjukvården. Man vill
erbjuda välfungerande utvecklingsbäddar och noder till externa aktörer inom Life science,
Pharma eller Biotech.
5-6 Utveckla samarbetet med industrin.
7. Utveckla samarbeten utomlands, till exempel grundutbildning och kompetensförsörjning.
8. Fysisk infrastruktur, till exempel en överbyggnad över Per Dubbsgatan.
9. IS-IT. Utveckla nya lösningar till gagn för vården.
För mer information ta del av Helenas och Lars bilder.
Mini-seminarium
Psykiatrins möjligheter och utmaningar, nu och framåt
Medverkande: Axel Nordenskjöld, Mikael Landén, Magnus Skog och Stephan Ehlers
Moderator: Lise-Lotte Risö Bergerlind
Lise-Lotte inleder seminariet och berättar om Nationellt Kunskapscentrum för hälsa och dess uppdrag.
Det handlar övergripande om att vara en resurs för kunskapsutveckling och utvecklingsarbete.
Önskemålet är att nå fler människor med psykisk ohälsa än vad hälso- och sjukvården i regionen gör
idag.
Kunskapen om psykisk sjukdom har ökat på senare tid. Bland annat har ett flertal nationella riktlinjer
tagits fram (inom områden som missbruk/beroende, ångest/depression, schizofreni samt
sjukdomsförebyggande metoder).
Vidare beskriver Lise-Lotte vikten av att erbjuda sammansatta vårdåtgärder till patienter med psykisk
ohälsa (såsom farmakologisk behandling, psykoterapi, tillgång till hjälpmedel, psykopedagogisk
utbildning samt insatser för att förhindra somatisk ohälsa). Detta sker i högre utsträckning i dag och
betecknas vara framtiden.
I dag är somatisk ohälsa hos psykiskt långtidssjuka betydande, många patienter är
underdiagnostiserade och underbehandlade. Som psykiskt långtidssjuk få man sämre somatisk vård än
3
övriga patienter i befolkningen. Dessa skillnaden måste utjämnas. Medellivslängden är 15–20 år
kortare för den som är psykiskt långtidssjuk.
Lise-Lotte berättar om revideringen av den regionala utvecklingsplanen (RUP). Utvecklingsplanen är
nu ute på remiss. Målsättningen är att 2018 befinna sig i önskat läge. För mer information samt hur
man gått tillväga i revideringsarbetet ta del av Lise-Lottes bilder här.
Axel Nordenskjöld, psykiater i Örebro berättar om ECT-registret tillsammans med Christina
Edvardsson, sjuksköterska vid Kungälvs sjukhus och registersamordnare i VGR och Kristoffer
Södersten, psykiater i Göteborg.
Registret startade 2011 och alla sjukhus i Sverige deltar. VGR administrerar registret.
Med stöd av data ur registret framgår att tillgång till ECT-behandling varierar över landet. Det finns
även stora, inomregionala skillnader i praxis.
Peter föreslår att även den alternativa behandlingsmetoden magnetstimulering (med och utan utlöst
krampanfall) ska ingå i registret för att kunskapen om metoderna ska öka. För mer information ta del
av Axels bilder här.
Mikael Landén arbetar på bipolärmottagningen och är registerhållare av BipoläR. Han beskriver
registrets syfte och vilka utfallsmått som används. Registret startade på initiativ av Svensk Psykiatrisk
Förening. Totalt finns 13 000 patienter registrerade. Registreringen varierar mycket över landet. VGR
är sämre på att registrera än de flesta andra landsting.
Registerutdrag ur BipoläR visar att litiumförskrivningen minskar medan förskrivning av lamotrigin
ökar.
Preliminära siffror visar att män och kvinnor får olika behandling trots att det troligen inte finns
medicinska skäl till detta (förutom när det gäller valproat som är teratogen).
Kvinnor behandlas i högre utsträckning än män med ECT, psykoterapi, bensodiazepiner, lamotrigin
och antidepressiva läkemedel.
Magnus Skog är sjuksköterska och arbetar som VEC på vuxenpsykiatriska kliniken i Borås och är en
av projektledarna för självskadenoden VG och Örebro.
Magnus ger en bakgrund till självskadebeteenden. Nationella självskadeprojektets syfte är att bland
annat utjämna skillnaden i tillgång till vård och behandling. En GAP-analys visar att bemötande
skiftar i regionen. Mot bakgrund av en undersökning som visar att 7 av 10 patienter känner sig kränkta
i vården arbetar Självskadenoden även med att upplysning och utbildning. Man bedriver även
anhörigutbildning.
Länk till nationella självskadeprojektet finns här. För mer information ta del av Magnus bilder här.
Nils Ek är psykolog och arbetar på Beroendekliniken i Göteborg. Nils berättar om internetbaserad
behandling som är sprungen ur KBT. Behandlingen pågår under en begränsad tid (8–12 veckor). Det
görs kontinuerliga avstämningar för att fånga att deltagaren förstått. Det görs även veckovisa
självskattningar. År 2007 nådde behandlingsformen ut i den reguljära vården.
Nils presenterar data från fyra meta-analyser som syftar till att mäta effekten av internetbaserad
behandling vid olika psykiatriska tillstånd:
•
•
•
•
Depression: medelstora behandlingseffekter. Metaanalys 12 studier av Andersson & Cuijpers
(2009).
Depressions- och ångestproblematik: stor genomsnittlig effekt. Metaanalys 22 studier av
Andrews m.fl. (2010).
Social fobi: Stora behandlingseffekter. Metaanalys 8 studier av Tulbure (2011).
Ångestproblematik: Medelstora till stora behandlingseffekter. Metaanalys 56 studier av Haug
m.fl. (2012).
4
Nils visar även data över hur patienter med olika typer av psykisk sjukdom uppfattat behandlingen.
Enligt SBU kan internetförmedlad KBT med behandlarstöd övervägas som en del av ett bredare utbud
av psykologiska metoder vid tillstånden depression, paniksyndrom, generaliserat ångestsyndrom, för
patienter som är motiverade och efterfrågar denna behandlingsform. SBU poängterar att det pågår en
intensiv forskningsverksamhet inom området och att det behövs fler och större studier.
I dag erbjuder tre vårdcentraler i Västra Götaland internetbaserad KBT. Ta del av Nils bilder här.
Cecilia Björkelund berättar om en pågående jämförande studie i Primärvården på patienter med mild
eller medelsvår depression. Patienterna i gruppen som fått internetbaserad behandling har själva valt
behandlingsformen framför konventionell behandling. Resultat vid tremånadersuppföljning visar att
internetbaserad och konventionell behandling är likvärdig. Ett signifikant utfall i studien är att
läkemedelsanvändningen efter tre månader hade ökat i gruppen som valt konventionell behandling
medan den hade minskat i gruppen som valt internetbaserad behandling. I studien inkluderas 90
personer, vid tremånadersuppföljningen avböjde 23 att delta. Läs mer om studien här.
Ta del av Cecilias bilder här.
Stephan Ehlers beskriver det nationella projektet e-tjänster för stöd och behandling då Kajsa
Söderberg på eHälsoenheten inte hade möjlighet att komma.
Plattformen är nu tillgänglig för pilotprojekt som drivs under våren.
Utformare av programmet står för infrastruktur, funktioner och gränssnitt. Verksamheterna står för
behandlingsinnehållet.
Finns behov av internetbaserad behandling så ger behandlande verksamheten patienten tillgång till
programmet via mina vårdkontakter.
Ta del av bilderna angående projektet här.
Har du frågor om e-tjänster och stöd för behandling och mina vårdkontakter?
Vänd dig till Kajsa Söderberg 0706-39 81 65, eHälsoenheten, Hälso- och sjukvårdsavdelningen.
Ann avslutar dagen med att tacka alla medverkande.
5
/Antecknat av Annelie Petersson
6
