Strålning inifrån
• Vi har strålning runt
omkring oss och
faktiskt i oss
• Vårt skelett innehåller
radioaktivt polonium
och radium, vi har
radioaktivt kol och
kalium i musklerna, vi
har radioaktiva
ädelgaser och tritium i
lungorna
Varför tar kroppen upp allt detta
då?
• Kroppen kan inte skilja på
radioaktivt/icke radioaktivt
ämne, den tar upp båda
varianterna
• Ex: kol förekommer i 8
varianter (isotoper!) C12
och C13 är stabila, resten
är mer eller mindre
radioaktiv och alla
formerna tas upp/ finns i
vår kropp.
Strålning utifrån
• Ex. Tjernobil
• Rymden
• Mobiler, TV, elektriska
apparater
• Mat
• Bostadens byggmaterial
(radon)
• Självlysande armbandsur,
klockor,brandvarnare,blå
dekorfärg i gammal
porslin
Vad är då strålning?
• Strålning bildas ju när en atom får
mer/mycket mer neutroner än protoner. Då
hamnar atomen i ett tillstånd av obalans
och vill göra av med överflödet.
• Det naturliga vore då att ge bort de
överflödiga neutronerna, men så enkelt är
det inte!
Joniserande strålning
• Joniserande strålning
kan rycka loss elektroner
från atomerna i vår
kropp. När en atom blir av
med elektroner så blir
den positivt laddat, alltså
den blir en jon. Atomen
förändras med andra ord
och skadas. Ex: alfa-,
beta-, röntgen-,
gammastrålning är alla
joniserande
strålningstyper.
Alfa-,betastrålning
• Ett ostabilt ämne kan
försöka komma i
balans genom ”alfa”eller ”beta”strålning.
• Ni ser en tredje typ
här på bilden
”gammastrålning”den tar vi sen!
Hur förstörs vävnaden av
strålningen?
• Alfastrålning stoppas mycket
lätt av material i dess väg. Den
kan exempelvis inte tränga
igenom det yttersta lagret hud
på människokroppen.
Alfastrålning är endast farlig
om man får i sig den genom
födan eller genom inandning.
• Men! Har man fått i sig den, så
gör den mycket skada! Det är
som en elefant som bryter sig
in genom en vägg…
Betastrålning
• Betapartiklar med en
energi på 2 MeV har en
räckvidd på ungefär en
centimeter i vävnad och
10 meter i luft.
Betapartiklar i stor mängd
kan orsaka cancer eller
vara dödande.
Betastrålning kan enkelt
skärmas med plåt eller
glasrutor
Gammastrålning
• Gammastrålning är den mest genomträngande
formen av strålar som förekommer i samband
med radioaktivitet. Gammastrålningen finns i
den kosmiska strålningen. Den kan stoppas med
hjälp av en betongvägg eller bly.
Men vad är alfastrålning
egentligen?
• När det gäller
alfastrålning så slungas
det iväg 2 protoner och 2
neutroner från kärnan.(2
protoner och 2 neutroner
är en heliumkärna, så
man kan även säga att en
heliumkärna slungas
iväg.)
• Vad händer då med den
ursprungliga kärnan?
Vad är betastrålning?
• När det gäller betastrålning så
omvandlas en neutron i kärnan
till en proton, en elektron (och
en antineutrinon)
• Elektronen slungas iväg
medan atomkärnan ökar med
en proton!
• Överkurs: neutrinon är en
elementarpartikel som tillhör
familjen leptoner och saknar
elektrisk laddning.
Vad är gammastrålning?
• Gammastrålning är en typ
av elektromagnetisk
strålning som inte avger
några partiklar!
• Andra typer av
elektromagnetisk
strålning är t ex
röntgenstrålning, UV-ljus,
osv
• I rymden finns mycket
gammastrålning.
Om du vill veta mer om
gammastrålning:
Nedanstående text kommer från:
www.barsebackkraft.se/ordlista
Gammastrålning är en form av joniserande
strålning. Vid ett radioaktivt sönderfall har
atomkärnan ofta överskott på energi som avges
som gammastrålning. Gammastrålningen saknar
massa och elektrisk laddning. Den utgörs av
elektromagnetisk strålning med hög energi (kort
våglängd). Gammastrålning är en typ av
fotonstrålning. Strålningen har mycket stor
räckvidd. I luft når den hundratals meter och i
sten eller betong några meter.
Fission eller kärnklyvning
•
Med kärnklyvning menas att man
splittrar atomkärnor genom att
beskjuta dem med fria neutroner.
För att en kärnklyvning skall kunna
ske, måste det finnas tillgång till
material som kan klyvas. I kärnkraft
har man valt uran.
Figur 1 visar en modell av
kärnklyvning, av ämnet uran. När
neutronen träffat atomkärnan,
splittras atomkärnan i två ungefär
lika stora delar. Härvid frigörs det
även en mängd värmeenergi samt
två eller tre nya neutroner. Det är
sedan den frigjorda värmeenergin
som tas till vara för att producera el.
De nya neutronerna kan i sin tur
klyva nya atomkärnor och man får
ett fortsatt frigörande av energi, en
så kallad kedjereaktion,se figur 2.
Fusion eller sammanslagning
•
Fusion är den energi som driver
solen och stjärnorna. Fusion sker
då lätta ämnen, till exempel
vätekärnor, smälter samman till
tyngre ämnen, samtidigt som
enorma mängder energi frigörs. För
att detta skall kunna ske krävs
extremt höga temperaturer och
tryck. I solen och stjärnorna gör
starka gravitationskrafter det enkelt
för fusion att ske naturligt. På
jorden är det mycket svårare att
uppnå dessa förutsättningar dock
skulle det vara mycket fördelaktigt
att utnyttja fusion på jorden då det
krävs nämligen endast 10 gram
deuterium, framställt ur 500 liter
vatten, och 15 gram tritium,
framställt ur 30 gram litium, för att
försörja en medelsvensk med all
elektricitet han behöver under sin
livstid.
