MARINE MONITORING AB
Effektövervakning av TBT – Åtgärder ger resultat!
Marina Magnusson
Upplägg
Åtgärder
& resultat
Vad är TBT?
Påverkan
• Molekylstruktur
• Näringskedjan
• Åtgärder
• Användning
• Endokrina
systemet
• NVs nationella
miljöövervakning
• Effekter
• Göteborgs
kommun
• Var finns det?
• Spridning/
nytillskott
• Hur farligt?
• Halveringstid
ü Blötdjur
ü Fisk, fåglar,
havslevande
däggdjur
ü Människor
• Länsstyrelsen i
Västra götaland
• Havsmiljöanslag
• Vad händer nu?
Molekylstruktur
Figuren är hämtad från Vuosa-projektets
publikation om TBT från 2004
Användningssområden och var finns organiska tennföreningar?
• Båtfärg, träskydd, impregnering, stabilisatorer i plast.
• I princip överallt men främst i sediment i hamnar,
marinor och vid skeppsvarv
• Olika typer av organismer; musslor, snäckor, fisk etc
• Vatten
• Slam från avlopp
Källa (Kemikalieinspektionen, 2009)
Spridning/nytillskott
• Kraftiga stormar som rör om ytan på ett kontaminerat
sediment
• Båttrafiken inne i marinor vilken medför att sedimentet
rörs upp
• Muddring och deponering
• Otillåten användning av TBT baserad båtbottenfärg?
• Fartyg målade med TBT-färg (större fartyg läcker ca 1
ton/år)?
Hur farligt är TBT och vilka egenskaper har ämnet?
• Ett av de giftigaste ämnena som vi har släppt ut i havet.
• Binder kraftigt till sedimentpartiklar särskilt organiskt
•
•
•
•
•
material, vilket minskar biotillgängligheten.
Ackumuleras och binds huvudsakligen i organismernas
fettvävnad och orsakar problem med förökning och
tillväxt.
Nedbrytbarheten i sediment begränsad och beroende på
omvärldsfaktorer såsom temperatur och syrehalt.
Många organismer (ex. fisk, däggdjur) har enzymsystem
som kan eliminera TBT. Mindre utvecklat hos mollusker.
Påverkar och stör endokrina system hos snäckor.
Mer skadligt för unga än för fullvuxna organismer.
Halveringstid hos TBT
• Halveringstiden beror av temperatur, syretillgång samt ljus.
• Enligt ett tyskt litteratursammandrag är halveringstiden hos TBT i
havsvatten vid en temperatur av 20 °C och under ljusa förhållanden
3-8 dagar och i mörker 7-13 dagar. Till exempel under kalla
förhållanden kan nedbrytningen av TBT ta flera månader och
halveringstiden under vintern har uppskattats till 1-11 månader.
• Halveringstiden i sediment har uppskattats till cirka 1 år under aeroba
förhållanden och till 2-5 år i anaeroba förhållanden, dvs. djupare ned i
sedimentet. Andra uppgifter från arktiska Kanada uppger tider på upp
till 80 år!
• Halveringstiden i vävnaden hos nätsnäckor är ca 60 dygn.
Upplägg
Åtgärder
& resultat
Vad är TBT?
Påverkan
• Molekylstruktur
• Näringskedjan
• Åtgärder
• Användning
• Endokrina
systemet
• NVs nationella
miljöövervakning
• Effekter
• Göteborgs
kommun
• Var finns det?
• Spridning/
nytillskott
• Hur farligt?
• Halveringstid
ü Blötdjur
ü Fisk, fåglar,
havslevande
däggdjur
ü Människor
• Länsstyrelsen i
Västra götaland
• Havsmiljöanslag
• Vad händer nu?
Påverkan på näringskedjan
• Påverkar det endokrina systemet
• Ger effekt på tillväxt, reproduktion, immunsystem
• Är fettlösligt och ackumuleras i vävnad
• Farligare för unga än vuxna djur
• Skador har observerats redan vid så låga halter som 2 ng/l
Vad är endokrina systemet?
• Det endokrina systemet består av en uppsättning
körtlar och de hormoner som körtlarna utsöndrar.
• Hormonerna är signalmolekyler som förflyttar sig
genom blodomloppet och framkallar reaktioner i
andra delar av kroppen.
• Systemet medverkar till att styra utveckling,
tillväxt, fortplantning och beteende hos djur och
människor.
Effekter hos blötdjur
• TBT påverkar det endokrina systemet genom att imitera
naturligt producerade hormoner tex östrogen eller
testosteron och därmed framkalla liknande kemiska
reaktioner i kroppen.
• Det finns 5 stadier av Imposex/Intersex. 0 är lägst och
motsvarar en frisk hona medan 4 är högst och kan i en del
fall vara en steril hona.
• Skador till följd av TBT har påvisats i över 100 snäckarter
i olika delar av världen och vid så låga TBT-halter som två
nanogram, dvs. miljarddelar av ett gram per liter (2 ng/l).
• Missbildningar i skal hos främst musslor
Nätsnäcka hane
Marine Monitoring AB
Nätsnäcka (VDSI 4+)
Marine Monitoring AB
Imposex; missbildningar
Ostron (Crassostrea gigas)
Natural
TBT-treated
Hur påverkas fiskar, fåglar och havsdäggdjur
• TBT ackumuleras lätt i fiskar, men
har också konstaterats försvinna ur
dessa relativt snabb.
• Försämrat flyktbeteende har
observerats hos sillstim.
• TBT ackumuleras även i
fiskätande fåglar, och ämnet har
antagits kunna inverka på
fåglarnas fortplantning.
• Förhöjda TBT-koncentrationer har
konstaterats hos havsdäggdjur.
Hur påverkas människor?
• Vår kunskap om TBT:s effekter på
människor efter lång exponering
är starkt begränsad, men effekter
som har rapporterats är kraftigt
irriterad hud och andning (WHO,
1999a).
• Världshälsoorganisationen (WHO)
har definierat den maximalt
godtagbara dagliga TBT-dosen för
människan till 0,25 µg per kilo
kroppsvikt per dygn.
Upplägg
Åtgärder
& resultat
Vad är TBT?
Påverkan
• Molekylstruktur
• Näringskedjan
• Åtgärder
• Användning
• Endokrina
systemet
• NVs nationella
miljöövervakning
• Effekter
• Göteborgs
kommun
• Var finns det?
• Spridning/
nytillskott
• Hur farligt?
• Halveringstid
ü Blötdjur
ü Fisk, fåglar,
havslevande
däggdjur
ü Människor
• Länsstyrelsen i
Västra götaland
• Havsmiljöanslag
• Vad händer nu?
Åtgärder
FÖRBUD
• Förbud för användning på utrustning för akvatisk odling & fångst
• 1989-1993 på icke oceangående båtar under 25 m Sverige
• 2003 större båtar (dvs över 25 m) inom EU
• 2003-2008 större båtar (dvs över 25 m) internationellt
ANDRA ÅTGÄRDER
• Sanerings-muddringar
• Införande av spolplattor
Studier; imposex
• Nationella programmet
– Västkusten 2003– Eventuellt samband mellan halten tennföreningar i vävnaden hos nätsnäckan
Nassarius nitidus och halten tennföreningar i sedimentet, 2004
– Pilotstudie Ostkusten 2007
– Ostkusten 2008-
• Miljöförvaltningen i Göteborgs kommun
– Biologisk övervakning av nätsnäckor i småbåtshamnar, 2008
– Förekomst av TBT i sediment från småbåtshamnar och dess effekt på
nätsnäckor, 2011 och 2015
• Länsstyrelsen i Västra Götaland
– Effekter av TBT i Västra Götalands län 2011-en studie av förekomst av
imposex
• Havsmiljöanslag
– Sekundär spridning och effekter av organiska tennföreningar i
småbåtshamnar, 2009
Provtagning
Nationell provtagning; stationsnät 2011
Nätsnäckor
• 12 lokaler
Slamsnäckor
• 16 lokaler
RESULTAT 2014 – SLAMSNÄCKA (Peringia ulvae)
VDSI
80%
Punktkälla
Naturhamn
Referens
60%
40%
20%
0%
2008
2009
2010
-20%
95% konfidensintervall
2011
2012
2013%
2014
SAMMANFATTNING
•
Imposex ses vid alla lokaler
•
Tillståndsbedömning för lokalerna
i Västerhavet 5 goda, 6 måttliga
och 1 otillfredsställande
•
I Göteborg ses en tydlig gradient
där minskningen av imposex är
tydligare med minskat avstånd till
punktkällan.
•
Tillståndsbedömning för lokalerna
i Östersjön 9 goda medan övriga
7 stationer har måttlig status.
•
Tendens till minskning vid
Blankaholm, Vippholmen, Öre
och Toseboviken.
Förekomst av TBT i sediment från småbåtshamnar & dess effekt på nätsnäckor
Dessa studier har gjorts på uppdrag av Miljöförvaltningen i Göteborg och är menade
att tjänstgöra som en indikator för det lokala miljömålet Hav i balans samt levande
kust och skärgård. De hamnar som ingår i denna studie installerade spolplattor ca
2011 med separata reningsverk för att förhindra att rester av giftiga båtbottenfärger
ect hamnar i havet igen vid avspolning av båtar. Denna undersökning kommer
således att tjäna till att beskriva tillståndet i sju utvalda småbåtshamnar gällande TBT
och dess följder i ett tidigt samt senare skede av spolplatteanvändningen.
Magnusson, M., Hilvarsson, A., Granmo, Å., 2011. ”Förekomst av TBT i sediment från småbåtshamnar och dess effekt
på nätsnäckor” R2012:3, Göteborgs stad, miljöförvaltningen, ISBN 1401-2448
Magnusson, M., 2008. ”Biologisk övervakning av nätsnäckor i småbåtshamnar” R2009:5, Göteborgs stad,
miljöförvaltningen, ISSN 1401-243X
Förekomst av TBT i sediment från småbåtshamnar & dess effekt på nätsnäckor
Förekomst av TBT i sediment från småbåtshamnar & dess effekt på nätsnäckor
KVOT TBT/DBT+MBT
< 0,8 – nytillskott
0,8-1,0 - litet nytillskott
1,0-1,5 - märkbart nytillskott
>1,5 - stort nytillskott.
Enligt Bengtsson & Cato (2011) är detta en bra indikator
på nedbrytningen av organiska tennföreningar
Figur hämtad på Göteborgs stads hemsida
Förekomst av TBT i sediment från småbåtshamnar & dess effekt på nätsnäckor
Sammanfattning
• 42-100% av undersökta snäckor vid de olika lokalerna uppvisade
någon grad av imposex och klassning utifrån VDSI för de olika
hamnarna varierade från måttlig till dålig.
• En förbättring av VDSI ses i de flesta hamnar vid jämförelse med
tidigare års studie med undantag för Vrångö.
• I varje hamn som besöktes togs även två sedimentprover, ett i den
inre delen och ett i mynningen till hamnen. De flesta inre lokalerna
klassades utifrån norska bedömningsgrunder för sediment som
mycket dålig och för övriga lokaler var klassningen huvudsakligen
dålig.
Effekter av TBT i Västra Götalands län 2011
Syftet med studien var att
dels undersöka ett antal
vattenförekomster med
avseende på imposex hos
nätsnäckor men också att
få en uppfattning om hur
snart effekten av organiska
tennföreningar i belastade
småbåtshamnar kan tänkas
avta.
Magnusson, M. & Hilvarsson, A., 2011. ”Effekter av TBT i Västra Götalands län 2011-en studie av
förekomst av imosex”, på uppdrag av Västra Götalands länsstyrelse, ISBN 978-91-86461-25-6
Effekter av TBT i Västra Götalands län 2011
Imposex
Fläskö/Gluppö
Vävnad
Fläskö/Gluppö
Lökholmen
Lökholmen
ORUST
Kolhättan
Kolhättan
Mjösund
Mjösund
Lerskiten
TJÖRN
Lerskiten
Inre Rockan
Yttre Rockan
Inre Rockan
Yttre Rockan
St Jonsholmen
Björkö
GÖTEBORG
MBT
Stockholmen
0
10 000
1:500 000
20 000 Meters
Stockholmen
DBT
St Jonsholmen
Provtagningslokal för nätsnäckor
Björkö
TBT
Havshuvudet
Kungsö
Kungsö
0
10 000
1:500 000
20 000 Meters
Havshuvudet
Effekter av TBT i Västra Götalands län 2011
VDSI 0,2; God ekologisk status
MJÖSUND
LERSKITEN
BOREALIS
(SEDIMENT)
HAVDEN
(SEDIMENT)
KOLHÄTTAN
LERSKITEN
(NÄTSNÄCKOR)
MJÖSUND
(NÄTSNÄCKOR)
HAMNKONTORET
(SEDIMENT)
SVANESUND
KOLHÄTTAN
(NÄTSNÄCKOR)
STENUNGSUND
GÄSTHAMNEN
(SEDIMENT)
STENUNGSÖN
COOP
(SEDIMENT)
MJÖSUND SMÅBÅTSHAMN
(SEDIMENT)
MBT
DBT
FREGATTEN
SEDIMENT)
TBT
0
1:10 000
250
500 Meters
STENUNGSUNDS BÅTKLUBB
(SEDIMENT)
0
1:10 000
MBT
MBT
DBT
DBT
TBT
TBT
250
500 Meters
0
1:10 000
250
KOLHÄTTAN SMÅBÅTSHAMN
(SEDIMENT)
500 Meters
Effekter av TBT i Västra Götalands län 2011
ST JONSHOLMEN
HAVSHUVUDET
VDSI
4
VDSI
3,1
4
3
2
3
1,4
1,4
2
1
1
0
St Jonsholmen
(n=37, ±KI)
0,4
0
Hinsholmens marina
(n=35, ±KI)
Havshuvudet (n=48, Amundöns marina
±KI)
(n=43, ±KI)
NÄTSNÄCKOR
HINSHOLMENS MARINA
HAVSHUVUDET
NÄTSNÄCKOR
ST JONSHOLMEN
SEDIMENT
SEDIMENT
0
MBT
MBT
DBT
DBT
TBT
TBT
250
500 Meters
1:10 000
VDSI 1,4; Måttlig ekologisk status
0
250
AMUNDÖNS MARINA
500 Meters
1:10 000
VDSI 0,4; Måttlig ekologisk status
Effekter av TBT i Västra Götalands län 2011
FLÄSKÖ/GLUPPÖ
KUNGSÖ
FLÄSKÖN
KUNGSÖ
NÄTSNÄCKOR
GLUPPÖ
0
MBT
MBT
DBT
DBT
TBT
TBT
250
500 Meters
1:10 000
VDSI 0,2; God ekologisk status
0
250
SEDIMENT
NÄTSNÄCKOR
500 Meters
1:10 000
VDSI 0,7; Måttlig ekologisk status
Effekter av TBT i Västra Götalands län 2011
Sammanfattning
• Imposex återfinns hos nätsnäckor från alla undersökta lokaler. I
genomsnitt uppvisade 45 % av alla undersökta individer något
stadium av imposex
• Klassning utifrån VDSI för de olika lokalerna var i huvudsak måttlig
och det var endast vid fyra lokaler som god status uppnåddes.
• Flera lokaler i närområdet till kontaminerade småbåtshamnar visar
på förvånansvärt låga VDSI värden, exempelvis Lerskiten, Mjösund
och Kolhättan, vilka alla klassas som goda enligt OSPAR.
• Stationerna vid inre och yttre Rockan uppvisar inte lika låga VDSI
värden men tendens till minskning med ökat avstånd från hamnen
kan dock ses.
• Vid jämförelse av imposexresultaten från Havshuvudet och St
Jonsholmen med Hinsholmens resp Amundöns marina sågs en
signifikant minskning i VDSI.
• Avtagande ses vid 300-1000meter
Sekundär spridning & effekter av TBT från småbåtshamnar
Syfte
Projektet som är finansierat av Naturvårdsverket via
Havsmiljöanslaget avsåg att genom gradientstudier av
organiska tennföreningars spridning få en mer exakt
uppfattning om vilken effekt en punktkälla som en marina
har på den omgivande miljön.
För att få en så komplett bild som möjligt undersöktes ett
flertal parametrar såsom sedimentinnehåll, upptag i
blåmussla och nätsnäckor samt biologiska effekter i
nätsnäckor (imposex) vid olika avstånd från två
småbåtshamnar.
Målet med studien var att studera ett eventuellt samband
mellan de olika variablerna och om effekterna avtog med
ökat avstånd och att de resultat som studien genererar
skall ge en förbättrad möjlighet att fastställa
spridningsförhållanden och att upprätta gränsvärden i
samband med muddrings- och dumpningsärenden.
Magnusson, M., Cato, I., & Granmo, Å., 2012 ”Sekundär spridning och effekter av organiska
tennföreningar från småbåtshamnar. Marine Monitoring AB, Rapport 2012:1, 26 sid. Lysekil
Sekundär spridning & effekter av TBT från småbåtshamnar
Provtagning
Sekundär spridning & effekter av TBT från småbåtshamnar
Sekundär spridning & effekter av TBT från småbåtshamnar
Sekundär spridning & effekter av TBT från småbåtshamnar
Sammanfattning
• Avtagande ses vid 600-1 200 meter
• Hur snart påverkan från organiska tennföreningar kan tänkas avta
är svårt att bedöma då föroreningsgraden hos punktkällan samt
transport med strömmar och vågrörelser sannolikt spelar en viktig
roll. Likaså är geografisk placering och typ av substrat viktigt, då
förekomsten av dessa föreningar är betydligt högre i leriga substrat
jämfört med sandiga. Det är även viktigt att ta hänsyn till eventuella
ackumulativa effekter från andra marinor i närområdet. Områdena
som undersöktes i föreliggande undersökningar är relativt
begränsade då respektive punktkälla ligger långt inne i en skyddad
kil, vilket medför att själva påverkansområdet i sig blir väldigt
begränsat. Det är dock oklart hur spridningen sett ut om hamnen
hade legat något mer exponerat.
• Hamnar anläggs idag många gånger i mer öppna kustområden där
man istället lägger ut flytbryggor som vågbrytare, vilket kan
resultera i en helt annan spridning av miljögifter i vattenpelaren.
Under sådana förhållanden kan påverkansområdet bli betydligt
större än vad denna undersökning har visat
Vad händer sen?
Havs och Vattenmyndighetens åtgärdsprogram
Vad händer sen?
Havs och Vattenmyndighetens åtgärdsprogram
(God havsmiljö 2020 Marin strategi för Nordsjön och Östersjön - Del 4: Åtgärdsprogram för havsmiljön)
1. att kartlägga orsaker till förekomsten av fortsatt
tillförsel av tributyltenn (TBT) och dess
nedbrytningsprodukter i havsmiljön.
2. att utreda behov av ytterligare reglering för att
förhindra spridning av TBT till havsmiljön samt verka
för att den reglering utredningen förespråkar tas fram.
3. att utreda behov av och utifrån identifierade behov ta
fram vägledning för att förhindra spridning av TBT till
havsmiljön.
MARINE MONITORING AB
Tack så mycket!
