Naturstig
Naturen kring Väsby gård
NATURRESERVATET ÖSTRA JÄRVAFÄLTET
VÄLKOMMEN TILL
NATUREN KRING VÄSBY GÅRD
Naturstigen tar dig genom ett skiftande landskap längs bäcken ner mot
sjön Ravalen och vidare genom hagmarker, lövskog och barrskog fram
till Väsby gård. Vi har märkt ut några platser som vi vill visa och som
är spännande att utforska. Naturstigen startar cirka 200 meter väster
om Bögs gård där bäcken går under vägen. Stigen slutar vid Väsby
gård. Slingan är cirka 1 km lång och tar 1-2 timmar att gå i lugn takt.
På mittuppslaget finns en karta som hjälper dig att följa stigen.
Genom landskapet är stigen markerad med runda trämärken. Vid de
beskrivna platserna finns numrerade träskyltar.
Innehåll:
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
Bäckens väg genom landskapet _________ sid 3
Det rinnande vattnet _____________________ 4
Mästare i kamouflage ____________________ 5
I lövskogen ____________________________ 6
Hasselbusken __________________________ 7
Ett landskap som skapar mångfald _________ 8
De gamla ekarna _______________________ 9
KARTA ______________________________ 10
8. Vem bor i holken? ______________________ 12
9. Små djur i granskogen __________________ 13
10. Vem har dansat med tallen? ______________ 14
11. Alkärret ______________________________ 15
12. Att vara stilla _________________________ 16
13. Mossor och lavar ______________________ 17
14. Liens marker _________________________ 18
15. Väsby gård ___________________________ 19
Att tänka på i naturreservatet:
• Lämna inte grindar till hagarna öppna, betesdjuren
kanske finns där fast du inte ser dem.
• Växterna är vackrast där de står.
• Läs de föreskrifter som finns på anslagstavlor och i
reservatsfoldern.
2
1. Bäckens väg genom landskapet
Bäcken rinner från Väsby sjöäng genom åkerlandskapet bakom
dig och vidare ner till sjön Ravalen. I och omkring bäcken
skapas speciella förutsättningar för växter och djur. Hit kommer
däggdjur för att dricka. Vattenlevande småkryp finner föda och
skydd bland stenar och träbitar i bäcken. Runt bäcken finns en
frodig grönska under delar av året. Stora träd, branta sluttningar
och bergsidor skapar atmosfär.
Följ bäcken och gör egna
upptäckter! Hur lever
djur i rinnande vatten?
Hur simmar de? Hur
håller de sig fast? Vilka
växter trivs i bäckens
närhet?
Kabbleka
Mer om ...
Vatten är hela tiden på väg. I luften, i jorden, inuti växter, djur och
människor. Till Väsby sjöäng
kommer vattnet till stor del från
marken i det omgivande skogsoch jordbrukslandskapet. Under
varma sommarmånader torkar
bäcken ibland ut. För att skapa fler
vattensamlingar och öka variationen i landskapet har gamla våtmarker återskapats i naturreservatet.
3
2. Det rinnande vattnet
Bäcken slingrar sig vidare ner mot Ravalen. I yttersvängarna
där vattnet rinner fortare gröps jorden ur. I innersvängarna
rinner vattnet långsammare och jorden sjunker till botten.
Bäcken blir därför allt krokigare med tiden. Ibland bryter
vattnet igenom en sida och skapar en ny bäckfåra.
Hur många svängar kan du räkna i bäckfåran ned mot
Ravalen?
Mer om ...
Efter en kraftig regnskur rinner
vattnet ner mot bäcken och tar med
sig kväve, fosfor och andra näringsämnen som växterna behöver. Intill bäcken blir marken näringsrik och ger då en frodig grönska, med bland annat hägg, kabb4
leka och videört. Under mångfalden av växter lever sniglar,
snäckor och grodor. Den skuggiga,
svala och fuktiga miljön under
växterna passar utmärkt eftersom
de inte trivs om det blir för torrt.
3. Mästare i kamouflage
På bäckens botten lever nattsländelarver. De bygger borör som
är hopspunna av gruskorn, växtdelar eller snäckskal. Därför
kallas nattsländelarverna ofta för husmaskar. Det finns många
olika arter. Vissa lever av växtdelar, andra är rovdjur.
Vänder du på en sten eller träbit i bäcken hittar du säkert
nattsländelarver! Lägg tillbaka stenen och träbiten i
vattnet!
Nattslända
Snäcka
Mer om ...
Ett liv i bäcken kräver speciella
anpassningar. Att hålla sig kvar
och inte åka med det rinnande vattnet är viktigt för många djur. Iglar
och snäckor har förmåga att hålla
sig fast vid stenar och träbitar.
Nattsländans ”hus” av gruskorn
ger tyngd. Larverna är föda för
många andra djur i bäcken. Den
fullvuxna sländan flyger främst
om natten. Efter sommaren dör de
vuxna nattsländorna. Nästa generation övervintrar som ägg eller
larver i bäckens botten.
5
4. I lövskogen
Lövskogen är en annorlunda miljö än barrskogen. Eftersom
lövträden fäller sina löv blir skillnaderna i ljus och temperatur
stora under året. Därför varierar växt- och djurlivet mycket
under året. Innan lövsprickningen, när ljuset når marken, finns
här en rik flora av örter med till exempel blåsippa och vitsippa.
Senare kommer de arter som klarar en mera skuggig miljö,
exempelvis ormbär och trolldruva. På hösten täcks marken av
alla löv från träden. Löven omvandlas genom maskarna till en
fin näringsrik mulljord.
Ormbär
Blåsippa
Mer om ...
Många insekter hittar nektar i vårblommorna. I sommarens täta
grönska lever en mångfald av
insektslarver av de gröna bladen.
I lövskogen finns insektsätande
fåglar exempelvis lövsångare,
6
grönsångare, svarthätta och gröngöling. De gamla asparna används
av flera fåglar som boträd. I den
mjuka aspveden är det lätt för
hackspettar att hacka bohål.
5. Hasselbusken
Hasselbusken är en av våra största buskar och kan bli 4-6 m
hög. Hasseln blommar tidigt på våren. Honblommorna är bara
några millimeter och vackert röda, medan hanblommorna är
gula hängen som blir några centimeter långa. För 3000 år sedan
fanns stora hasselskogar, där hjortar och vildsvin levde. Det var
då, under bronsåldern, som människorna blev bofasta här på
Järvafältet.
Var finns det hasselnötter?
Mer om ...
Hasselns frön är viktig mat för
många djur under höst och vinter.
De samlas i förråd av till exempel
skogsmus, ekorre, nötskrika och
nötkråka. Nötkråkan hör inte till
de vanligare fåglarna i Sverige,
men den finns på Järvafältet!
Många nötter som djuren gömt
och sen inte hittar växer upp till
nya hasselbuskar.
7
6. Ett landskap som skapar mångfald
Ett aktivt jordbruk med betesdjur, ängar och åkrar är en viktig
del av skötseln av naturreservatet. Hagarna betas framför allt av
nötkreatur men även av hästar och får. Runt omkring de öppna
markerna finns olika skogstyper som lövlundar, ekbackar,
strandskogar, hällmarkstallskogar och granskogar. Ner mot
Ravalen ser du en betad strandäng, en naturtyp som blir allt
ovanligare i dagens jordbrukslandskap. Som en följd av denna
mosaik av naturtyper är växt- och djurlivet rikt på Järvafältet.
Mer om ...
De åkerholmar, skogsbryn, odlingsrösen och dikesrenar som
finns i kulturlandskapet är värdefulla miljöer för växter och djur.
Skogsbrynet har sina specialister
men här möts också skogens och
det öppna landskapets arter. Typiskt för många arter i brynet är
att de har rikligt med blommor,
8
frukt och bär. På vår och försommar blommar de vackert och senare finns mat åt många djur och
fåglar. Vildapel, sötkörsbär, hagtorn och olvon är exempel på
vackert blommande träd och buskar i skogsbrynet. Gulsparven håller gärna till här och ibland kan
man upptäcka törnskatan.
7. De gamla ekarna
Ekarnas kraftiga stammar och vida kronor visar att de har vuxit
öppet och soligt. De största ekarna här i kanten till den öppna
marken är flera hundra år gamla. På våren lägger många steklar
ägg i ekens blad. Då bildas så kallade galler som ser ut som små
knölar på bladet. Mer än 500 olika insektsarter kan leva i eken.
Fåglar lägger ofta fröförråd i de djupa fårorna i ekens bark.
Kan du hitta
några galler på
bladen? Finns det
några frön gömda
i ekens barkfåror?
Mer om ...
I Sverige finns förmodligen Europas största bestånd av ekjättar. De
kan uppnå en ålder av 1000 år men
är ofta mellan 200 och 400 år. Det
är viktigt att vi skyddar och vårdar dessa gamla träd. I vårt land
är de knutna till gamla kulturbygder. En gammal ek är känslig
för beskuggning. Det är därför ett
stort problem när ekhagar växer
igen. I naturreservatet frihuggs
många av de gamla ekarna.
9
10
11
12
13
14
15
BESKRIVNA PLATSER
15. Väsby gård
14. Liens marker
13. Mossor och lavar
12.
11.
10.
9.
Att vara stilla
Alkärret
Vem har dansat med tallen?
Små djur i granskogen
9
Ravalen
8
7
6
5
4
3
2
1
8.
7.
6.
5.
Vem bor i holken?
De gamla ekarna
Ett landskap som skapar mångfald
Hasselbusken
4.
3.
2.
1.
mot Bögs gård
I lövskogen
Mästare i kamouflage
Det rinnande vattnet
Bäckens väg genom landskapet
8. Vem bor i holken?
Går du ut en sommarkväll här i skogsbrynet finns det chans att
se fladdermöss jaga insekter i luften. Fladdermusen skickar ut
ljudsignaler som studsar tillbaka när de träffar något. Om ljudet
når en insekt kan fladdermusen förstå var bytet finns och fånga
insekten i flykten. På en natt kan en fladdermus äta över tusen
insekter. Holken här intill ger skydd under dagvilan. Ibland kan
det ligga spillning på holkens nedre kant eller på marken.
Fladdermössen är aktiva nattetid, men med lite tur så ser du den
även jaga under kvällen.
Bor det någon i holken?
Mer om ...
I Sverige finns omkring 15 olika
faddermusarter. Fyra arter finns på
Järvafältet; nordisk fladdermus,
långörad fladdermus, dvärgfladdermus samt stor fladdermus.
Många trivs på platser med vatten12
Långörad fladdermus
drag, äldre lövträd och i gamla
byggnader. Vintern tillbringar de
i dvala på frostfri plats till exempel inuti ihåliga gamla ekar, på en
vind eller i en jordkällare.
9. Små djur i granskogen
Den gamla granen föll säkert med ett våldsamt brak en blåsig
dag. En mängd insekter och svampar trivs såväl i de döda träd
som ligger på marken som i de som står kvar med torra stammar. Många insekter lägger ägg under barken. Äggen kläcks
och blir larver som äter av den näringsrika innerbarken. Veden
innanför barken bryts framför allt ned av svampar. Vissa skalbaggsarter är specialister på att livnära sig på de svamptrådar
som tränger in i det döda trädet. För hackspetten är ett dött träd
fullt av mat.
Kan du längs naturstigen
se flera ”torra och
döda” träd som är
stående eller liggande?
Långhorning
Mer om ...
Större granar eller tallar som blåst
omkull är ovanliga i dagens brukade skogar. I naturreservatet får
träd som blåst omkull ofta ligga
kvar. De döda träden är bra skydd
för sådana rovinsekter som äter de
insekter som har den växande skogen som mat. Gamla omkullblåsta träd hjälper alltså indirekt till
att skydda den unga, växande skogen. Många olika insekter betyder
också gott om mat för flera fåglar.
13
10. Vem har dansat med tallen?
Här intill på hällmarken finns tallar som är flera hundra år
gamla. I det tunna jordlagret och i den ofta torra och ljusa
miljön har tallen lättare att klara sig än till exempel granen.
Här bredvid finns en tall med en alldeles speciell form. Den
har vuxit i en långsam vridning.
Vem har dansat med tallen? Har det funnits något
stenblock eller annat träd i vägen? Vad tror du?
Mer om ...
Tallen har ett djupgående rotsystem och kan hushålla effektivt
med vatten genom att stänga klyvöppningarna i barren. Detta gör att
tallen klarar sig bra på marker som
14
är torra. Genom klyvöppningarna
andas växterna och släpper ut vatten. Lingon och ljung är också
anpassade till ett liv på de torra
hällmarkerna.
11. Alkärret
Klibbalen trivs här i kärret. Den näringsrika miljön som skapas
av alens löv är viktig för många djur och växter. De socklar som
alarna bildar ger livsrum åt olika arter. I alkärret trivs snäckor
och på trädens stammar växer flera mossarter. Många vattenlevande djur drar nytta av ljuset på våren eftersom alens lövsprickning är sen. Då, när solen strålar in och kärret har mycket
vatten, kläcks olika insekter. Här har också grodor sin lekplats.
Finns det vatten i
kärret? Kan du se
några djur i eller
vid kärret?
Mer om ...
Vattenmängden i kärret varierar
under året. Det torkar ofta ut under sommaren. Insekter och småkryp som har sina larver i vattnet
har oftast en snabb utveckling för
att hinna kläckas innan det blir
torrt. Flera fåglar är beroende av
skogskärr, exempelvis grönsiska,
stjärtmes, skogssnäppa och mindre hackspett. Några av naturreservatets skogskärr har återställts
för att öka den biologiska mångfalden i skogen. Älgkärret sydväst
om Väsby gård är numera åter ett
av Järvafältets största alkärr.
15
12. Att vara stilla
I skogen finns vackra platser att slå sig ner på. Att sitta stilla en
stund kan ge upptäckter av nya saker runt omkring dig. Ett
doftstråk i vinden, ett ljud, en fågel, ett minne eller kanske en
ny tanke. Ibland är det skönt att bara sitta ner en stund.
Blåser det? Hör du några ljud i skogen?
Nötskrika
Mer om ...
Många besökare i naturreservatet
uppskattar Järvafältets omväxlande natur- och kulturmarker. Här
kan man uppleva en lugn och lantlig atmosfär i storstadens närhet.
Bögs gård har visning av bondgårdens vanliga djur för barngrupper.
16
I reservatet finns blommande
ängsmarker på sommaren och
svamprika marker på hösten. På
markerade leder kan man vandra
mellan iordningställda rastplatser.
Kafé finns vid Bögs gård och
Väsby gård.
13. Mossor och lavar
Här uppe på de små berghällarna växer flera olika mossor och
lavar. Mossorna trivs bäst om miljön är skuggig och fuktig.
Vissa arter har utvecklat anpassningar för att klara ganska torra
miljöer. Lavar kan leva i de mest extrema miljöer eftersom de
tål att torka ut helt. De kan därför växa på platser där inga andra
växter klarar sig.
Ta en titt på mossor och lavar på nära håll och upptäck
mångfalden i färg och form!
Islandslav
Kvastmossa
Mer om ...
Lavarna är speciella eftersom de
består av två organismer som lever tillsammans: en svamp och en
alg. Svampen suger upp vatten
och näringsämnen ur marken och
algen bildar näring med hjälp av
fotosyntesen. De två organismerna
samarbetar med sina egenskaper
och är helt beroende av varandra.
I den torra miljön växer lavarna
och mossorna långsamt. Var försiktiga när ni går fram över lavklädda hällar.
17
14. Liens marker
Framför dig har du en av de ängar som slås med lie. De torrare
backarna gav lite hö torra somrar och användes då främst för
bete. För att få tillräckligt med hö till djuren var de fuktiga
slåttermarkerna livsnödvändiga. Nedanför Väsby gård ser du
den gamla fuktiga slåtterängen ”Främre kärret”.
Varje sommar ordnas slåtterdagar för reservatets besökare.
Den gamla slåttertraditionen lever här vidare. Flera växter och
djur som har ängen som livsmiljö är beroende av skötsel med
gamla metoder och skulle försvinna om slåttern upphörde.
Mer om ...
Under våren sker hopsamling av
löv och nedblåsta grenar i ängsmarken, så kallad fagning. Ängen
fagas för att underlätta slåttern och
gynna mångfalden av örter i
ängen. Under sommaren slås
ängen först när växterna har hunnit blomma och sätta frö.
18
I Väsby sjöäng, tidigare slåtterängen Främre kärret, går sommartid kor av rasen Highland cattle.
Korna är väl lämpade att beta i
fuktiga marker och bidrar till att
sjöängen är en bra rast- och häckplats för många våtmarksfåglar.
15. Väsby gård
Vid Väsby gård finns Naturskolan i Sollentuna, som sprider
kunskap om natur och miljö, både till barn och vuxna. Intill
Naturskolan finns en raststuga som är öppen vardagar. Naturkaféet är öppet terminstid söndagar 11-15. Nedanför mangårdsbyggnaden från sekelskiftet ligger Floras Trädgård, där vilda
växter från kulturlandskapet visas. Bakom huset finns ett
gravfält från järnåldern.
I naturreservatet pågår det året runt olika aktiviteter för
besökarna. Programblad och mer information finns på reservatets anslagstavlor och kommunens hemsida, (www.sollentuna.se).
Gamla
husgrunder
Naturskolan
och Naturkaféet
Raststuga
Floras Trädgård
Järnåldersgravfält
Väsby sjöäng
Mer om ...
Väsby var tidigare en by med 2-3
gårdar. En karta från början av
1800-talet visar att husen låg nordost om dagens bebyggelse. Här
finns än i dag tydliga spår av
husgrunderna. Väsby nämns första gången i skrift 1444.
Naturskolan bedriver studier ute i
naturen med elever från skolor i
Sollentuna och andra kommuner.
Är du intresserad av att hjälpa till
med Floras Trädgård eller vill du
lära dig mer om Sollentunas vilda
växter är du välkommen.
19
Naturstig
Naturen kring Väsby gård
Välkommen ut i ett av länets största naturreservat!
Syftet med reservatet är att bevara ett stort tätortsnära naturområde med
skogar och sjöar omväxlande med ett levande kulturlandskap.
Det 2500 hektar stora naturreservatet på norra Järvafältet består av Östra
Järvafältet i Sollentuna kommun, Västra Järvafältet och Molnsättra i Järfälla kommun samt Hansta i Stockholm.
Ytterligare information:
Sollentuna kommun / Naturvård, tel 08 - 96 43 70
0
meter
Naturstig
se karta
sid 10 -11
Bögs gård
Väsby gård
Väsby gård
Naturskolan
Naturkaféet
Raststuga
Floras
Trädgård
TEXT: RIKARD DAHLÉN, KALLE LINDEBORG
ILLUSTRATIONER OCH LAYOUT: MONICA ERIKSSON, ILLUME
TRYCK: ADEBE MILJÖTRYCK AB, AUGUSTI 2001
PAPPER: CITAT RETUROFFSET
500
