BIOLOGISKA TORG
För människor, djur och växter;
att mötas och samverka
1
BIOLOGISKA TORG
Ett samarbetsprojekt mellan Upplands Väsby Kommun och kommuninnevånarna.
Bakgrund
I tätorter finns alltid mark som från tid till annan saknar specifik användning (så kallade
impediment).
• det kan handla om buffertzoner mellan fastigheter och gatumark
• mark där fjärrvärmeledningar, vatten- och avloppsledningar med mera går fram
• brynzoner i tätortsnära skog
• skogsdungar
• nedlagda lekplatser för att nämna några exempel.
Ibland har de boende intill idéer och synpunkter på hur ett sådant närliggande område kunde
tas om hand. Idéerna varierar förstås med syftet, men de önskemål som oftast kommer på tal
är att man vill ha det ”grönare, bättre skött, mer blommor, uppröjt” etc. Många gånger är man
villig att själv göra en arbetsinsats.
Kommunens vision
Kommunen har i sin vision – antagen i kommunfullmäktige 2000-06-19 bland annat betonat:
• vikten av den gröna närmiljön
• bevarande av biologisk mångfald
• satsningar på en renare miljö i stort
• trygghet och god uppväxtmiljö för barnen
En viktig del för att uppnå dessa mål är engagemanget från kommuninnevånarna: att den kraft
som finns i människors önskan att påverka sina liv tas tillvara.
Målsättning
Projektet Biologiska torg har som målsättning att ta till vara kommuninnevånarnas intresse för
sin närmiljö. Rent konkret skall varje projekt som går under titeln ”Biologiskt Torg” syfta till
att:
• öka kommuninnevånarnas möjligheter till inflytande över och ansvarstagande för sin
närmiljö.
• öka antalet olika arter av växter och djur, den så kallade biologiska mångfalden, i
området.
• förbättra möjligheterna för barn och vuxna att uppleva intresseväckande natur i sin
närmiljö.
• om möjligt bevara/återskapa intressanta rester av det gamla kulturlandskapet.
Sammanfattningsvis ska projektet Biologiska Torg syfta till att skapa mötesplatser för livet:
För människor, djur och växter att mötas och samverka. En eventuell sidoeffekt av projektet
kan bli ökad grannsamverkan och därmed förbättrad trygghet i bostadsområdet.
Kommunens roll
Mark intill bostäder, som enligt ovan inte används till något särskilt, bör kunna ”adopteras” av
de som bor intill. Om de boende och kommunen enas om att området kan utvecklas enligt
målsättningen ovan, görs en skriftlig överenskommelse i form av ett skötseltillstånd – kallat
Biologiska Torg. Kontakta Teknik & Fastighet 08-590 970 00
e-post [email protected]
2
Ett skötseltillstånd - Biologiska Torg - berättigar till ett annat engagemang från kommunens
sida, vilket kan innebära:
• råd och anvisningar
• investeringar i form av inköp av växter, jord mm
• samt visst bistånd med borttransport av ris
Exempel på kommunala satsningar
Kommunen kommer också framgent fortsätta omdaning och upprustning av den gröna
närmiljön i den anda som görs idag: med syftet att öka den biologiska mångfalden i
bostadsområdena. Exempel på genomförda projekt är:
• Fjärilsvägens ”fjärilspark”
• projektet Sinnenas skog i Hasselskogen
• slåttern i Ekebohagen, Smedby.
• Betesmarkerna i Hammarby, Frestadalen och Sanda gärde.
• planteringarna runt och i dagvattendammarna vid Ladbron och Hammarby.
• Anläggandet av Upplevelsestråken, vars syfte bland annat är att knyta samman miljöerna
mellan de fyra sjöarna i kommunen. Se projektet ”Upplev Väsby”.
• Den påbörjade restaureringen av Barockparken, Stora Wäsby.
• Anläggande av småvatten, bland annat i Frestadalen, Sanda gärde och Barockparken.
Engagemang från dig som bor i Väsby
Grundläggande för att uppnå målsättningen med Biologiska Torg, är dock engagemanget från
kommuninvånarna. Det kan vara i form av idéer till ny användning av ett område, eller
praktiskt arbete med hammare, spade, lie eller kratta, eller både ock. Viktigt är att människors
initiativ tas tillvara, uppmuntras och får en möjlighet att utvecklas vidare i samråd med
kunnigt folk av olika slag. Viktigt är också att det skapas ett forum för att mötas, utbyta idéer
och erfarenheter.
Fingerat exempel på hur ett Biologiskt Torg kan fungera
Ett antal grannar kontaktar kommunen för att man är missnöjda med hur skogen ser ut
bakom husen där de bor. Vid besiktning på plats framkommer att röjning av sly inte utförts på
avsevärd tid, att skogsdungen därför är mycket svårgenomtränglig för alla, men naturligtvis
värst för äldre. Ett stort antal aspar förkväver en från gamla tider kvarvarande ek. På marken
kan man ana rester av den flora som en gång varit vitt utbredd under eken, på den tid marken
hölls i hävd genom bete. Slutligen: inne bland slyet, bakom en sten ligger massor med gamla
tidningar slängda och spår syns efter en eld på marken.
En städning måste naturligtvis göras. Och i samband med denna också en gallring. Inte minst
för att rädda eken, men också för att göra området mer attraktivt att se på. Men framför allt
är en kraftig röjning av sly nödvändig: för att tillgängliggöra området och för att om möjligt
främja de små tynande resterna av gammal betesflora som finns kvar: t ex mandelblom,
kattfot och blå viol.
Det här är den ”grundinvestering” kommunen gör. Att sedan hålla skogsdungen i skick, i de
fall intresse finns, kan mycket väl lämnas till boende som har ett vidare intresse och
engagemang i området. Möjligheten finns ju alltid att återinplantera t ex kattfot om den
försvunnit: en ört som ”mormor” lätt kan plantera, men kanske inte så lätt kan få tag i. Det
kan istället kommunen, genom inköp från lämplig plantskola.
”Morfar” pratar om den svartvita flugsnapparen - fågeln som ingen av hans barnbarn
någonsin sett. Han bestämmer sig en dag för att tillverka en fågelholk särskilt avpassad för
att locka hit en sådan fågel. Han kontaktar kommunen och får den vägen möjlighet att
anskaffa det virke han behöver direkt från någon avverkning intill. Så bygger han holken och
3
sätter upp den i ett träd i dungen. Varje dag går han sen dit med ett barnbarn i handen för att
se om ”någon flyttat in”. Detta blir snart en ritual.
Men morfar lider av svår värk i höger ben. Han tar dit en bänk som han placerar så att han
kan se holken när han sitter. Bänken används snart av en och annan granne också.
Det kommer ingen flugsnappare första året men väl en bofink. Fågelns sång hörs i dungen
hela våren igenom, tränger in till alla som ställt fönstret på glänt. ”Man blir liksom glad av
den” säger någon. En bit bort, i en ekdunge österut, ruvar en svartvit flugsnappare på sina
ägg... Kanske barnbarnen i alla fall nästa år får veta vad en svart och vit flugsnappare är?
Det ”nya” ljuset som tränger ner till marken gör att vitsipporna formligen exploderar i blom.
En citronfjäril flyger kors och tvärs mellan träden i jakt på nektar. Hittar tillslut en liten
blommande viol och slår sig ner.
En man i området, som nu blivit nyfiken på vad som pågår i skogsgläntan, inser att om de ska
få behålla vitsipporna och violen, måste ytan slås varje år, eftersom marken inte längre
betas. Han införskaffar en lie och när sommarnätterna är lagom långa sätter han igång. Folk
blir nyfikna, någon som behöver foder till sina kaniner vill hjälpa till och kommer med en
räfsa: ett par år senare är kvarterets årliga lilla slåttergille ett faktum.
Och det blir höst. Fjärilarna flyger inte längre. Barnen samlar ekollon, och tittar förundrat
efter den blixtsnabba ekorren som pilar iväg över en gren. I en rönn sitter massor av
sidensvansar. Ingen har sett dem här förut, men så har heller inte rönnen setts blomma så
som i år, sen den röjdes fri. Man får idén att gemensamt införskaffa ett fågelbord, som
monteras i gläntan. Det är alltid någon som lägger ut mat, vuxna som barn, och vintern
igenom är skogsgläntan full av liv.
Tankar om framtiden
Om människor som engagerat sig i projektet Biologiska Torg, får möjlighet att träffas och lära
känna varandra, byta information och erfarenheter, kan den gröna närmiljön ute i
bostadsområdena snabbt förbättras på många olika plan. Biologiska Torg ger möjlighet för
fler människor att vistas ute och få tillgång till rekreation i sitt närområde, fler skulle ta ett
aktivt ansvar för sin omgivning och fler människor skulle lära känna varandra.
Möjligheten finns att bilda en fristående förening, där alla med intresse för den gröna
närmiljön, framför allt de som aktivt arbetar med Biologiska Torg, bli medlemmar.
Kommunens roll i denna förening blir mer av stödjande karaktär, t ex bidra med viss
sponsring i form av inbjudna föreläsare, utlåning av lokaler och vid behov förmedling av
kontakter. En sådan sammanslutning av engagerade kommuninnevånare skulle kunna bli ett
kraftfullt instrument för att åstadkomma ett förverkligande av visionen om den upplevelserika
vackra kommunen Upplands Väsby. Förhoppningsvis kan då även öppenhet och trygghet på
sikt bli var mans och kvinnas verklighet.
Nils Odén
Stadsträdgårdsmästare
Teknik & Fastighet
Upplands Väsby kommun
Tel 08-590 974 03
E-post [email protected]
www.upplandsvasby.se
4
