Hushållsavfall och
verksamhetsavfall
MSL:s workshop om tillsyn av avfallssortering
på restauranger och butiker
Albin Ring | Förvaltningsjurist
2017-04-27
Definition av hushållsavfall
• Hushållsavfall: Avfall som kommer från hushåll samt därmed
jämförligt avfall från annan verksamhet
(15 kap. 3 § miljöbalken)
• Därmed jämförlig avfall: Avfall som uppkommer som direkt
följd av att människor, oavsett ändamål eller verksamhet,
uppehåller sig inom en lokal eller i en anläggning.
(prop. 1997/98:45 del 2 s. 184 f.)
• Annan verksamhet: Verksamhet vars avfall i
renhållningssammanhang är jämförlig med avfall från hushåll
(a. prop. a.s.)
• Renhållningssammanhang: Siktar på nedskräpningseffekten
(prop. 1978/79:205 ss. 10 och 14).
• Nya avfallskapitlet: Ingen förändring avseende hushållsavfall
(prop. 2015/16:166)
MÖD 2006:65 Sahlgrenska sjukhuset
• Fråga om avfall som uppkommer i allmänna utrymmen på
sjukhus där allmänhet och patienter vistas (ex. väntrum,
dagrum, entréer) utgör hushållsavfall.
• Avfallets härkomst och karaktär avviker inte väsentligen från
avfall som uppstår i andra slag av lokaler och anläggningar till
följd av att människor vistas där.
• Avfallet är jämförligt med avfall från hushåll.
MÖD 2012:49 COOP Konsum
• Fråga om avfall i form av frukt och grönsaker från
livsmedelsaffär utgör hushållsavfall
• Även om avfallet till sin karaktär påminner om hushållsavfall
uppstår avfallet som en följd av den verksamhet som bedrivs i
lokalerna och inte som en följd av att människor uppehåller sig
där.
• Avfallet är inte jämförligt med hushållsavfall.
Nacka MMD mål nr M 3707-15 Berns
restauranger
• Föreläggande från Miljö- och hälsoskyddsnämnden i
Stockholm om att i) utreda möjligheten till materialåtervinning
av förpackningsavfall, och ii) lämna att hushållsavfall till det
kommunala avfallssystemet.
• Fråga om avfall som uppstår i en restaurangverksamhet utgör
hushållsavfall.
• Restaurang- och caféavfall är jämförbara med avfall från
hushåll och omfattas därför av bestämmelserna om hantering
av hushållsavfall (jfr. MÖD 2006:65)
• Avfallet är jämförligt med hushållsavfall.
Nacka MMD mål nr M 288-16 / M 291-16
Restaurang Prinsen / Wienerkonditoriet
• Förbud med verkställighetsförordnande från Miljö- och
hälsoskyddsnämnden i Stockholm mot att lämna avfall från
restaurangverksamhet till annan än det kommunala
avfallssystemet.
• Fråga om inhibition av förbudet.
• Det överklagade förbudet får anses omfatta sådant avfall som
är tvistigt, d.v.s. avfall från restaurangens kök och motsvarande
beredningsutrymmen dit allmänheten inte har tillträde. Beslutet
inhiberas i avvaktan på slutlig prövning.
• VU drog tillbaka överklagandet innan Länsstyrelsen hann fatta
slutligt beslut i frågan.
Synen på avfall från restauranger enligt
Stockholms miljö- och hälsoskyddsnämnd
• Allt avfall som uppkommer i restaurangverksamhet med
servering är att betrakta som hushållsavfall.
• Grundar sig på avfallets karaktär och att avfallet uppstår som
en direkt följd av att människor uppehåller sig i lokalen (för att
äta).
• Förarbetena anger särskilt restaurangavfall som exempel på
jämförbart med hushållsavfall. (prop. 1997/98:45 del 2 s. 184 f.)
• Lagstiftaren gjorde inga ändringar m.a.a. den praxis som
utvecklats på området vid översynen av 15 kap. MB 2016.
Stockholms miljö- och hälsoskyddsnämndens
syn på olika avfallsslag
1. Förpackat matavfall från livsmedelsbutiker
2. Blandat avfall från livsmedelsbutiker
3. Frityrolja och annat spillfett från restauranger
4. Bröd från bagerier där även caféverksamhet finns
5. Avfall från food trucks
6. Evenemangsavfall där servering förekommer
7. Blandat torrt avfall från restaurangkök
8. Produktionskök i butik med matplats
9. Produktionskök i butik utan matplats
1. Förpackat matavfall från livsmedelsbutiker
• Allt avfall bestående av utsorterade matvaror som uppstår i en
livsmedelsbutik är att anse som verksamhetsavfall, däribland
förpackat matavfall.
• Gäller endast så länge butiksavfallet inte blandas med
hushållsavfall.
• Grundar sig på MÖD 2012:49 Coop Konsum; avgörandet ska
tolkas restriktivt och bara omfatta den specifika verksamheten i
en livsmedelsbutik.
2. Blandat avfall från livsmedelsbutiker
• Avfall från personalutrymmen eller som härstammar från
kunderna är att betrakta som hushållsavfall. Om sådant avfall
blandas med verksamhetsavfall blir det blandade avfallet
hushållsavfall.
• Grundar sig på upprätthållandet av det kommunala
avfallsmonopolet (15 kap. 24 § 1 st. miljöbalken).
3. Frityrolja och annat spillfett från restauranger
• Allt restaurangavfall utgör hushållsavfall enligt nämndes
generella syn på restaurangavfall.
4. Bröd från bagerier
• Om det bedrivs caféverksamhet jämförs den med
restaurangverksamhet varmed allt avfall är att betrakta som
hushållsavfall (jfr. Naturvårdsverkets yttrande i MÖD 2006:65)
• Om det inte bedrivs caféverksamhet eller någon annan
servering eller beredning av livsmedel avsedd att förtäras i den
omedelbara närheten är avfallet dock att betrakta som
verksamhetsavfall.
5. Avfall från food trucks
• Avfall som uppstår vid beredning av mat i food trucken och vid
förtäringen av maten i den omedelbara närheten utgör
hushållsavfall.
• Food trucksverksamhet är att jämföra med
restaurangverksamhet.
• I synnerhet mot bakgrund av
nedskräpningseffekten/renhållningssammanhanget.
• Hanteringen av avfall från ambulerande verksamheter bör
lösas av SVAB; dispensförfarandet allt för kostsamt och
administrativt tungrott.
6. Evenemang där servering förekommer
• Avfall från festivaler och evenemang utgör hushållsavfall.
• Avfallet är till sin karaktär hushållsavfall och uppkommer på
platsen till följd av att människor uppehåller sig där. Även
nedskräpningseffekten/renhållningssammanhanget talar för att
det är att betrakta som hushållsavfall.
7. Blandat torrt avfall från restaurangkök
• Allt restaurangavfall utgör hushållsavfall enligt nämndes
generella syn på restaurangavfall.
• Undantaget utsorterat producentansvarsavfall.
• Producentansvarsavfall som blandas med restaurangavfall
utgör dock hushållsavfall med hänvisning till upprättandet av
det kommunala avfallsmonopolet.
8. Produktionskök i butik med matplatser
• Utgör hushållsavfall.
• Verksamheten är att jämföra med restaurangverksamhet.
• Tillsynen får inrikta sig på att verksamheten kan visa på ett
fullgott system för separering av avfall.
9. Produktionskök i butik utan matplatser
• Utgör verksamhetsavfall.
• Handlar om avfall från ett produktionskök i en livsmedelsaffär
utan matplatser (t.ex. i en delikatessdisk e.dyl. eller vid s.k.
bake-off).
• Bör jämställas med catering utan servering.
Dispens enligt 15 kap. 25 § 1 p.
Kommunen får i det enskilda fallet ge dispens från förbudet i 24
§ första stycket, om det finns särskilda skäl och den som ska
hantera avfallet med stöd av dispensen kan göra det på ett
hälso- och miljömässigt godtagbart sätt
• MÖD 2006:65: Den kommunala bortforslingsskyldigheten är
inte absolut.
• MÖD 2013-02-19 M 7925-12: Krävs en mycket liten
avfallsmängd för att utgöra särskilda skäl i
dispensbestämmelsen. (C:a 6 kg i veckan från en
personalmatsal var inte lite nog för dispens.)
