Gör rum för miljön

Gör rum för miljön
Planera, projektera och bygg för säker
och effektiv avfallshantering i Göteborg
2
Inledning
Det finns många faktorer som bidrar till att skapa en
trivsam och hälsosam boendemiljö. En viktig aspekt är
avfallshanteringen. Om ett avfallsutrymme är lättillgängligt,
väl upplyst, väl ventilerat, välskött och välstädat blir de
boende mer benägna att göra rätt och problemen kring
hanteringen minskar. Den ökande sorteringen i allt fler
avfallsslag ställer dessutom nya krav på utrymmen och
teknik i fastigheterna, som gradvis bör anpassas till denna
förändring.
Vi som tagit fram dessa råd och anvisningar är kretsloppskontoret i Göteborg, i samverkan med andra kommunala
förvaltningar och berörda yrkesgrupper. Informationen
behandlar främst avfallshanteringen i flerbostadshus.
Skriften vänder sig till:
Arkitekter
Tekniska konsulter inom byggbranschen
Bygglovsgivare
Byggföretag
Innehåll
Allmänna riktlinjer..........................................................................................4
Olika sorters avfall.........................................................................................5
Avfallshantering för verksamheter.................................................................6
Avfallsinsamling – på olika sätt.....................................................................9
Riktlinjer för utformning och arbetsmiljökrav...............................................13
Avfallsutrymmets utformning och trivsel.....................................................15
Dimensionering............................................................................................19
Vilka avfallsbehållare behövs?.....................................................................21
Exempel på bra avfallsrum..........................................................................22
Litteraturförteckning....................................................................................23
3
Allmänna riktlinjer
Det är alltid fastighetsägaren som ansvarar för att det lokala
systemet fungerar gentemot kommunens insamlingssystem
och att det finns tillräckliga avfallsutrymmen för både boende
och lokalhyresgäster.
Det finns några centrala hänsyn som gäller vid
all utformning av avfallsutrymmen och miljön
runt omkring utrymmena:
c
Utrymmen för avfall ska vara väl tilltagna
c
Det ska vara möjligt att lämna alla
fraktioner av hushållsavfall, det vill säga
”den vanliga soppåsen”, biologiskt avfall
och grovavfall.
c
Det är bra om även återvinningsmaterial
kan lämnas i avfallsutrymmet.
c
Välj ett flexibelt system så att det finns
beredskap för ytterligare krav på sortering
som kan komma i framtiden.
c
De boende ska känna trivsel när de lämnar
sitt avfall och uppleva att det är lätt att göra
rätt vad gäller avfallssorteringen.
c
Det ska vara lätt att hålla rent i ett avfalls utrymme.
c
Avfallshanteringen ska inte orsaka
olägenhet i form av lukt, buller eller
skadedjur.
c
All utrustning, in- och utpassering ur
avfallsutrymmena samt informations material ska vara anpassade till funktions hindrades behov.
4
c
All hantering av avfallsbehållare ska följa de
arbetsmiljökrav som finns i Sverige, för att
undvika arbetsskador och sjukskrivningar
hos hämtningspersonalen.
c
Avfallshanteringen ska uppfylla gällande
lagar och föreskrifter, se nedan.
Viktiga lagar och regler:
– Föreskrifter för avfallshantering i Göteborg.
– Miljöbalken, främst kapitel 1 och 15
(avfall och producentansvar).
– Avfallsförordningen, om kommunens ansvar för
hushållsavfall, om farligt avfall, elektriska och elektro niska produkter mm.
– Byggnadsverkslagen BVL, Byggnadsverks förordningen BVF och Boverkets Bygg regler BBR, om funktionskrav vid utformning.
– Arbetsmiljölagen AML, om arbetsmiljöaspekten.
– Plan- och bygglagen PBL om markanvändning,
placering av byggnader, modernisering osv.
Olika sorters avfall från hushåll
I ett hushåll uppkommer en mängd olika slags avfall. Sorteringen i
olika fraktioner blir bättre om det är enkelt att lämna det sorterade
avfallet nära bostaden.
Hushållsavfall
Annat sorterat avfall
I ett flerbostadshus måste de boende kunna
lämna allt sitt hushållsavfall, vilket omfattar
följande delar:
Det uppkommer även andra typer av avfall i
ett hushåll. Kan även dessa lämnas i eller i
anslutning till fastigheten innebär det bättre
service för de boende samtidigt som det
uppmuntrar till sortering.
– Vanliga hushållssopor, innehållet i soppåsen som man har i köket.
– Utsortering av biologiskt avfall ska eftersträvas, antingen genom att fastigheten har en
egen fungerande kompostbehållare, eller
enklast genom att de boende lägger sitt
biologiska avfall i särskilda, bruna papperspåsar som samlas och hämtas för sig. Biologiskt avfall är matrester, hushållspapper och
annat som är biologiskt nedbrytbart.
– Grovavfall ska kunna lämnas i en tillfällig
container med jämna mellanrum eller i ett
särskilt grovavfallsrum. Grovavfall är hushållsavfall som inte kan läggas i ett vanligt avfallskärl, till exempel cyklar och trasiga möbler.
Avfallsslagen nedan är antingen farligt avfall
eller lyder under producentansvaret, vilket
innebär att det är varje medborgares skyldighet att sortera ut dem och se till att de hamnar
på rätt ställe. Det är fastighetsägarens skyldighet att upplysa om var det ska lämnas om det
inte tas omhand i anslutning till fastigheten.
– Förpackningar och tidningar kan med
fördel lämnas i avfallsutrymmet. Finns inte
möjligheten att lämna det där ska de boende
hänvisas till en återvinningsplats. Sorteras de
här materialen ut ordentligt minskar mängden
avfall i den vanliga soppåsen betydligt, vilket
5
Deponering
4%
Energiutvinning
genom
förbränning
46%
Farligt avfall 1%
Materialåtervinning
37%
Biologisk
behandling
12%
I Sverige behandlades totalt 4 717 380 ton hushållsavfall
under 2007. Målet är att minst hälften ska återvinnas som
nytt material eller genom biologisk behandling.
märks på utgifterna. Det rör sig om förpackningar av glas, metall, plast och papp, samt
tidningar och wellpapp.
– El- och elektronikavfall kan också samlas
in i fastigheten, i annat fall ska de boende
hänvisas till en återvinningscentral. El-avfall
ska samlas i permanenta eller tillfälliga elektronikhäckar. El-avfall omfattar alla uttjänta
produkter som har sladd eller batteri. De
innehåller farliga ämnen och ska hanteras som
farligt avfall och förvaras regnskyddat.
– En service som det är enkelt att erbjuda de
boende är insamling av småbatterier, lågenergilampor och glödlampor. Även lysrör
kan samlas in i fastigheten.
– Övrigt farligt avfall tas oftast inte om hand
av fastighetsägaren, utan de boende hänvisas
till att lämna avfallet på en miljöstation, som
finns på återvinningscentralerna och vissa
bensinstationer. Farliga avfallsprodukter från
hushåll är till exempel spillolja, färgrester,
lösningsmedel och kemikalier. Vill man erbjuda
insamling av farligt avfall går det givetvis att
finna lösningar, men man ska vara medveten
om att denna typ av avfall är förknippad med
vissa risker. Hanteringen ska skötas av kompetent, välutbildad personal, och utrymmen
för förvaring ska uppfylla särskilda krav på
bland annat brandsäkerhet.
Läs mer i rapporten RVF Utveckling 2004:08 ”Hantering av grovavfall, elektriskt och elektroniskt avfall samt
farligt avfall i flerfamiljshus” samt i RVF Rapport
2003:07 ”Studie av fastighetsnära insamlingssystem
för hushållens farliga avfall i Sverige”.
Avfallshantering för verksamheter
Den här skriften behandlar i första hand avfallshanteringen
i flerbostadshus, men samma grundprinciper gäller även för
verksamheter där hushållsliknande avfall uppstår.
Bra avfallsutrymmen behövs även i till exempelvis skolor, förskolor, butiker, restauranger och
vårdinrättningar.
Ofta kan en verksamhet, till exempel en
frisersalong eller ett café, vara inhyrd i ett
flerbostadshus. Då bör man tänka lite extra
på hur avfallshanteringen ska skötas. Det är
oftast en fördel om verksamhetens avfallshantering är skild från de boendes. Det är alltid
fastighetsägaren som ansvarar för att avfall
6
som uppkommer i fastigheten tas omhand
på rätt sätt och att tillräckliga utrymmen finns
för både de boendes och eventuella verksamheters avfall.
Om verksamheten hanterar livsmedel ställs
särskilda krav. Utrymmet där avfallet förvaras
ska vara utformat så att det är lätt att både
hålla rent och fritt från skadedjur. Det bör
vara nedkylt för att förhindra dålig lukt.
7
8
Avfallsinsamling – på olika sätt
Tidigare har det vanligaste varit att hushållen lämnar sitt avfall
i ett avfallsrum inne i fastigheten. Idag är detta bara ett av
många olika system för att samla in avfall. Det är inte heller
nödvändigt att varje fastighet har sitt eget system. Flera fastigheter kan ha en gemensam avfallshantering. I vissa områden
med till exempel grupphus kan det vara omöjligt för sopbilen
att nå fram till de enskilda husen. Då är det nödvändigt med
en gemensam lösning.
De som ska slänga avfall ska kunna göra det i
närheten av bostaden. Vid ny- och ombyggnation bör promenadavståndet för att lämna
avfall inte överstiga 50 meter (allmänt råd i
BBR). Samtidigt är det ur hämtningssynpunkt
bra att placera avfallsutrymmen i utkanten av
ett bostadsområde, så att man aldrig behöver
köra in bland människor och bostäder. Det bör
också finnas möjlighet att lämna sorterat
avfall. Utrymmet och behållarna ska vara
tydligt skyltade med all den information som
kan behövas. Om det är ett rum ska det vara
ljust, ventilerat och lättstädat. Andra saker att
tänka på är tillgängligheten och arbetsmiljön
för dem som hämtar soporna, säkerhet och att
avfallshanteringen inte ska störa närboende.
Det är i planeringsstadiet man har störst
möjlighet att påverka hur avfallshanteringen
kommer att fungera i ett område. När man
väljer vilket system som ska användas och hur
det ska placeras ska man ta största möjliga
hänsyn till att sopbilar inte bör backa för att
komma åt att tömma avfallet.
För både ombyggnad och nybyggnad av
avfallsutrymmen och även för de flesta andra
system krävs bygglov.
Sortering ute eller inne
I ett rum, antingen det ligger inne i fastigheten
eller utanför, är det enkelt att ordna så att de
boende kan lämna olika typer av avfall, även
återvinningsmaterial. För andra av de system
som nämns bör man fundera på hur insamling
av större hushållsavfall som inte går igenom
inkastöppningen och till exempel tidningar och
förpackningar kan lösas, eftersom systemen
är byggda för att i huvudsak ta hand om
hushållsavfall (soppåsen) och möjligen biologiskt avfall.
ANPASSAT MEN FLEXIBELT. Behoven och förutsättningarna ser olika ut i olika
områden. Ett barnrikt område ger mycket blöjor medan ensamhushåll i små lägenheter har en annan sammansättning på sitt avfall. Tillgängligheten ska vara god för
alla som ska nyttja avfallssystemet, även funktionshindrade.
Det är viktigt att se till helheten och lämna utrymme för framtida förändringar.
Ändrad lagstiftning kan till exempel innebära att fler fraktioner ska samlas in, vilket
kräver en omstrukturering i insamlingssystemet.
9
Avfallsrum i fastigheten
Öppen sortergård
I äldre fastigheter är avfallsrummen ofta små
och dåligt ventilerade. Ska man bygga nytt
finns alla möjligheter att skapa ett utmärkt
utrymme för avfallshantering inne i fastigheten.
Det ska vara väl tilltaget, låsbart, ventilerat och
isolerat på ett sätt som hindrar skadedjur från
att ta sig in. Dagsljusinsläpp gör rummet
ljusare och luftigare. Avfallsrummet ska ligga i
markplan, nära den plats där sopbilen stannar.
Det får inte placeras så att avfall måste transporteras genom utrymmen där personer vistas
eller där livsmedel förvaras. Det får inte heller
placeras så att avfall behöver transporteras
genom allmänna utrymmen i direkt anslutning
till bostäder eller arbetslokaler.
Läs mer om avfallsrummets utformning i
kapitlet ”Riktlinjer för utformning”.
Detta är en enklare form av avfallshus, där
väggarna är utformade som en pergola och
hela ytan har tak. Med en sådan här lösning
är det viktigt att tänka på hur skadedjur ska
hållas borta från avfallet.
Skåp eller fristående kärl
Att ställa upp sopskåp eller fristående kärl på
lämplig yta utomhus kan vara ett alternativ om
det är svårt att lösa avfallshanteringen på
annat sätt. Tänk på risken för dålig lukt,
skadedjur och brandtillbud. Utomhuskärl
måste placeras en bit ifrån närmaste byggnad.
Separat avfallshus
Det fristående avfallshuset (kallas också
återvinningsrum, miljöhus eller kretsloppshus)
har samma funktion som ett avfallsrum inne i
fastigheten. En ytterligare aspekt är att man
kan optimera placeringen, så att tillgängligheten blir god både för dem som lämnar avfall
och för dem som hämtar det. Ett avfallshus
kan med fördel förses med fönster och utseendet kan anpassas till omkringliggande
bebyggelse.
10
Skåp för källsortering
Vissa av insamlingssystemen innebär att
utrymmen för källsorterat avfall som tidningar,
glas och förpackningar saknas. Vill man
erbjuda insamling av dessa fraktioner kan det
ske i särskilda anordningar utomhus eller
inomhus. Kärlen för de olika materialslagen
kan antingen vara integrerade i en modul eller
förvaras i skåp av trä eller betong.
Permanent container
Behållare i mark
Permanent utplacering av container kräver
bygglov. Container kan användas antingen för
grovavfall eller för hushållsavfall - dock inte
ihopblandat. Placeringen är viktig, containern
bör inte stå i närheten av friskluftsintag,
bostadsfönster, balkonger eller uteplatser. Den
ska vara utformad så att inte barn kan krypa in
i den. Tänk på risken för brand och dålig lukt.
Marken under containern måste kunna bära
fordon och tyngden av en full container. Det
måste också finnas en relativt stor, fri köryta
framför.
Behållarna har en del ovan jord, med en
inkastlucka, medan den större delen ligger
under jord. Den här typen av behållare kan
utnyttjas både för utsorterat biologiskt avfall
och för den vanliga soppåsen. Behållarna bör
placeras en bit ifrån bostadshus, med tanke
på lukt, buller och brandrisk. Hämtningen sker
maskinellt med lyftkran.
Sopsug
Sopnedkast
Vill man utnyttja ett befintligt sopnedkast kan
en så kallad strumpa monteras in för att
möjliggöra sortering av biologiskt avfall.
Luckan byts då ut mot en lucka med reglage
som kan ställas om beroende på om det är
restavfall eller biologiskt avfall som ska slängas. Strumpan leder det biologiska avfallet till
ett särskilt kärl. Ordentlig märkning och information krävs för att systemet ska fungera bra.
Sopnedkastet måste kunna tillslutas nedtill då
de uppsamlande kärlen ska tömmas. I vissa
fall kan sopnedkast vara lämpliga att reservera
för funktionshindrade personer. I sådana fall
kan till exempel fastighetsskötaren sköta den
extra hantering som krävs.
Sopsugsystem kallas också automatiska
sopsystem eller vakuumsystem. Avfallet
transporteras i slutna rörsystem under mark,
till en central uppsamlingsstation eller till en
sugbil. Systemet kan hantera antingen osorterat avfall, eller sorterat avfall i flera fraktioner.
TÄNK PÅ: Flera av ”utomhussystemen” ovan
kräver att man funderar lite extra på hur god
skyltning kan utföras. Det måste även finnas
information om hur övrigt avfall, till exempel
grovavfall, förpackningar, tidningar och farligt
avfall ska hanteras. Kanske bör en del inkastluckor vara låsta, för att undvika att obehöriga
slänger sopor där och för att upprätthålla god
sortering. Inkastluckor ska kunna nås och
öppnas av funktionshindrade, men samtidigt
vara barnsäkra.
11
12
Riktlinjer för utformning
och arbetsmiljökrav
Tillgänglighet är nyckelordet när det gäller att skapa en säker och
effektiv avfallshantering. Det gäller både området utanför och inne
i avfallsutrymmet. God tillgänglighet gynnar både den som lämnar
avfall och dem som hämtar det. Eftersträva lösningar som kräver
så lite manuell hantering som möjligt vid hämtning.
Beskrivningarna som följer gäller i första hand
ett vanligt avfallsrum, inne i fastigheten eller i
separat avfallshus. Varje teknik kräver sina
speciella lösningar, men tankesättet är ofta
detsamma. Fastighetsägaren ansvarar för att
nyttofordon, som sopbilar och slambilar, kan
ta sig fram till fastigheten.
Mellan hämtfordon och
avfallsbehållare
Transportvägen fram till avfallsutrymmet och
avfallsbehållarna ska vara lättframkomlig.
Manuell hämtning av sopkärl och behållare
kräver jämn, hårdgjord transportväg utan
trösklar och trappsteg eller trånga passager.
Om lutning och avstånd:
c
Lutningen mellan behållarplats och last plats får vara max 1 meter på 12 meter
vid nybyggnation, men bör inte överstiga
1 meter på 20 meter. Detta gäller även
tillfartsvägen som används av de boende,
som dessutom ska vara minst 1,5 meter
bred.
c
Transportvägen ska ha en fri bredd på
1,2 meter vid rak passage. Vid tillfälliga
hinder kan 1 meter fritt accepteras. Där
dragvägen ändrar riktning ska bredden
vara minst 1,35 meter.
c
Avståndet mellan hämtfordon och avfalls utrymme bör vara så litet som möjligt,
eftersom kärlen är tunga att dra. Kravet på
dragväg är max 25 meter, men max 10
meter bör eftersträvas.
c
Grupphusområden och samfälligheter där
sopbilen har svårt att komma intill ska ha
en gemensam avfallslösning.
Skjuta- och dra-arbete
Med hänsyn till renhållningspersonalen är det
viktigt att sopsäckar och kärl inte är för tunga.
Egentligen handlar det om kärlvikten i kombination med underlaget. Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter för manuell hantering vid
skjuta- och dra-arbete utgår från den kraft
som krävs för att få igång och hålla ett objekt
i rörelse, uttryckt i Newton. Om friktionen
mellan kärl och underlag är hög eller om
lutningen är stor, måste kärlet vara lättare
än om underlaget är plant. Kraft mäts med
en dynamometer.
Modell för bedömning av
skjuta-och dra-arbete
Kraft [N]
Olämp-
ligt
Värdera Accepnärmare tabelt
Igångsättning > 300
300 - 150 < 150
Kontinuerligt
200 - 100 < 100
> 200
Läs mer i Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter om
belastningsergonomi, AFS 1998:1.
13
Bilvägens och
vändplatsens utformning
3,5 m
9m
Om inte en godkänd, befintlig transportväg
finns i anslutning till avfallsrummet måste
utrymme för hämtfordon skapas. Om fordonet
måste vända ska backning alltid undvikas på
grund av olycksrisken. Att backa är särskilt
olämpligt i närheten av skolor, förskolor, där
äldre och handikappade ofta vistas och på
gårdar i bostadsområden.
15 m
3,5 m
R8m
Läs mer i Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter
om arbetsplatsens utformning, AFS 2000:42 och
Om manuell hantering, AFS 2000:1.
Sopbilens storlek ställer krav på hur tillfartsvägen utformas i både höjd och bredd. En sopbil
är normalt 2,5 meter bred och 3,8 meter hög.
Längden är upp till 11 meter. Sopbilens storlek
ställer krav på hur tillfartsvägen utformas:
c
Bilvägen ska vara minst 5,5 meter bred om
körning i båda riktningarna förekommer. Om
parkering tillåts måste vägen vara bredare. Om
vägen är mötesfri och det inte finns parkerade
fordon kan vägen vara smalare men den bör
vara minst 3,5 meter.
c
Fri höjd till träd
ska vara minst 4,7
meter året om.
c
Vägen ska vara
belyst.
R9m
c
Vändyta för backvändning, i form av tre vägskorsning, ska vara minst 15 meter
djup.
c
Samma regler gäller för slambilar, där man
också ska ta hänsyn till att maximal slang längd är 40 meter.
c
Vägen ska klara att bära tunga fordon,
minst BK2. En fullastad sopbil kan väga
uppemot 30 ton.
c
För uppställning och hämtning av container
behövs en fri längd av upp till 22 meter,
beroende av containertyp.
c
Området där sopbilen kör fram ska vara lätt
att snöröja.
1,5 m
Maskinella transporter
c
Vändplanens diameter ska vara minst 18
meter och omges av en hindersfri remsa på
minst 1,5 meter.
14
10 m
c
För tömning av kärl ska sopbilen ha en
lastningsplats på minst 4,6 meters bredd
och 15 meters längd att disponera.
5,5 m
c
Vid återvänds gata ska det
finnas en vändplats
som är dimen sionerad för sopbil.
Vändplatsen kan
utformas som en
vändplan eller som
en trevägskorsning.
21 m
3,5 m
För behållare i mark och sopsugsystem gäller
att hämtfordonet måste kunna köra i princip
hela vägen fram. Hantering av kranbil kräver
extra god uppsikt. I övrigt gäller de krav på
utformning som anges ovan samt hänsyn till
lokala förhållanden.
Avfallsutrymmets
utformning och trivsel
Ett rymligt och välplanerat avfallsutrymme uppskattas av alla.
Här är de mått och riktlinjer som gäller.
För om- och nybyggnader av avfallsutrymmen
krävs normalt bygglov, som du söker hos
stadsbyggnadskontoret. Kontakta kretsloppskontorets kundsamordnare om du har frågor.
Dörren
– Som huvudregel gäller att dörröppningen
ska vara anpassad efter hur stora kärl som ska
kunna dras igenom. Det ska finnas gott om
utrymme på varje sida om det största kärlet.
Dörröppningen ska dock vara minst 1 meter
bred (dagermått), helst 1,2 meter. Dörröppningens höjd ska vara minst 2 meter.
– Dörren ska vara lätt att öppna och stänga
och förberedas för automatiska dörröppnare.
Tunga dörrar bör förses med automatik från
början. Automatisk dörröppnare ska installeras
när äldre eller funktionshindrade behöver en
sådan. Dubbeldörrar ska ha spanjolett eller
annan likvärdig öppningskonstruktion. Den
ena dörren ska vara så bred att en rullstol kan
passera. Dörren ska vara lätt att ställa upp
med dörrstopp, utan att behöva kröka ryggen.
Den ska kunna öppnas inifrån utan nyckel.
– Mellan uppradade kärl ska avståndet vara
6 cm.
– Golven ska vara halkfria. Golvbrunn och
tillgång till vatten underlättar städning.
– En avbärarlist på lämplig höjd skyddar
väggen. En list ovanför avbärarlisten kan vara
bra för uppsättning av skyltar. Släta, tåliga ytor
på väggarna gör det lättare att hålla rent och
snyggt. Kakel fungerar bra. Ljusinsläpp i form
av fönster och ljusa färger på väggarna lättar
upp.
– Byglar runt strömbrytare och vattenkran
minskar materialskador. Rörelsehindrade ska
kunna nå, använda och få plats vid en strömbrytare. Den bör därför inte vara placerad mer
än 1,2 meter över golvet.
– Välj gärna en dörr med fönster, om fönster
saknas i rummet.
– Dörren och karmen bör tåla slag och stötar.
– Dörren bör ha en släplist.
Rummet
– Takhöjden ska vara minst 2,1 meter.
– Mellan kärlen ska finnas en fri gång på
minst 1,5 meter.
15
Invändiga transportvägar:
– Inga trösklar eller trappsteg får finnas.
– Antalet dörrpassager ska minimeras.
– Transport av kärl får ej ske genom
utrymmen där personer vistas eller där
livsmedel förvaras.
Hissar
Transport av kärl i hiss eller med transportör
innebär risker och ska undvikas. Om hiss måste
användas ska den vara konstruerad för transport av skrymmande gods och ha korgdörr.
Observera att inga nya hämtställen för hushållsavfall får vara så placerade att hämtning
måste ske med hiss.
Läs mer i Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter om
arbetsplatsens utformning, AFS 2000:42 och Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter om manuell hantering
AFS 2000:1.
Andra avfallssystem
Riktlinjerna ovan gäller främst det typiska
avfallsrummet. Vid övergång till eller etablering
av ett annat system ska kretsloppskontoret
och berörd underentreprenör kontaktas innan
16
systemet införs. Det gäller till exempel behållare i mark, sopsug och containerbaserade
lösningar.
Avfallsutrymmena
ska vara väl upplysta
Tänk på att planera för god belysning. Ljusstyrkan bör inte vara lägre än 100 lux. Extra
viktigt är det med god belysning vid informationstavlor etc. Installera gärna automatisk
tändning och släckning. Det är lämpligt att
använda flera armaturer, gärna med lysrör eller
lågenergilampor, för att fördela ljuset bättre
och för att öka säkerheten om någon ljuskälla
går sönder.
Brandskydd
Soprum hör till de vanligaste brandplatserna
i flerfamiljshus. För att undvika bränder i
samband med avfallsutrymmen bör brännbart
material alltid förvaras i låst utrymme. Detta
gäller även el-avfall, grovavfall och inte minst
farligt avfall. Containrar ska inte placeras
under tak eller nära fönster, dörrar, uteplatser,
balkonger eller friskluftsintag. Överväg att
installera automatiska brandlarm och sprinklersystem i ett avfallsutrymme. Det är bra om
det finns en pulversläckare tillgänglig, helst
direkt innanför ingången så att man inte
behöver gå in i rummet för att släcka en
eventuell brand. Dörren till soprummet ska
kunna öppnas inifrån utan nyckel.
För att hindra en eventuell brand från att
sprida sig ska rum för avfall utformas som
egen brandcell (klass EI 60). Det innebär att
rummets väggar, tak, golv, dörrar och fönster
ska ha samma brandklass som byggnaden i
övrigt. Om ett sophus placeras intill en annan
byggnad gäller särskilda krav för att skydda
mot spridning av brand.
Bestämmelser om brandskydd finns i Boverkets
byggregler, BBR. Svenska Brandskyddsföreningen
kan ge råd om brandskydd.
Lukt och hygien
Utsorterade, rengjorda förpackningar och
igenknutna soppåsar minskar risken för lukt.
Soprummet bör vara svalt men frostfritt och
ska ventileras effektivt för att minimera dålig
lukt. Flödet av frånluft bör vara minst 5 liter per
sekund och kvadratmeter golvyta. Avfallsutrymmen ska inte byggas i närheten av friskluftsintag, bostadsfönster, balkonger eller
uteplatser. Lämpligt minimiavstånd är 8 meter.
Om soprummet är väldisponerat och välstädat
ökar chanserna att de som lämnar avfallet
sköter sin del av uppdraget på ett bra sätt.
Även hämtningen blir effektivare. Det är därför
viktigt att ytorna i rummet är släta och lätta att
hålla rena. En förutsättning för att städningen
ska bli effektiv är att det finns en golvbrunn
och tillgång till vatten.
Skadedjur
Buller
Avfallsutrymmen ska utformas så att bullerstörningar minimeras, särskilt om de gränsar
till bostäder. De boende kan störas både av
den regelbundna användningen av avfallsrummet och givetvis också då avfallet ska hämtas.
Förutom att avfallsutrymmet ska vara isolerat
för ändamålet är den viktigaste faktorn tillgänglighet. Om kärl och behållare lätt kan
rullas fram minimeras också tiden det tar att
hämta avfallet. Trösklar ska undvikas. Dörren
ska vara lätt att ställa upp, men också lätt att
stänga utan att smällar och oväsen uppstår.
Både dörren och till exempel bullrig glasinsamling ska vara placerade så att användandet stör så lite som möjligt.
Enligt miljöbalken är det fastighetsägaren som
ansvarar för den skada och olägenhet som
uppstår till följd av skadedjursangrepp. Fastighetsägaren ska också förebygga och hindra
att skadedjursproblem uppkommer. En byggnad är skadedjurssäker då inga öppningar
som inte är stängbara är större än 5 millimeter.
Ventilationsöppningar kan förses med ett
beständigt metallnät med en maskvidd på
högst 5 millimeter och ett insektsnät.
Bestämmelser om buller finns i Boverkets byggregler,
BBR, i Socialstyrelsens Allmänna råd om buller
inomhus, SOSFS 2005:6 och i Naturvårdsverkets
riktlinjer för externt industribuller, SNV RR 1987:5.
Läs om bullermått, bullermätning, regler och ansvar på
www.naturvardsverket.se.
17
Informationsskyltar,
sorteringsanvisningar
Fastighetsägaren är skyldig att hålla de boende informerade om hur avfall ska sorteras och
var olika sorters avfall ska lämnas. Det gäller
även för de avfallsfraktioner som inte samlas
in i fastigheten.
Biologiskt avfall
Funktionshindrades krav
Utrymmen för avfallshantering ska så långt det
är rimligt och möjligt anpassas till funktionshindrades krav. Allmänt gäller att:
c
Avfallsutrymmen ska vara tillgängliga med
rullstol.
c
Kärl och säckställ bör inte vara högre än
ca 110 cm och nedersta kanten på inkast luckor bör vara högst 80-90 cm från
marken.
c
Vid containrar och andra höga avfalls anordningar behövs en ramp för att
småväxta och personer i rullstol ska nå
inkastet.
Inga sar!
tpå
plas
c
Dörrar, lås, handtag, lock etc ska lätt kunna
manövreras från rullstol. Automatisk dörr öppning underlättar.
•
•
•
•
•
•
Alla slags matrester
Frukt och grönsaker
Äggskal och äggkartong
Bröd
Kaffe- och tesump, kaffefilter
Hushållspapper, ofärgade
servetter
• Snittblommor, krukväxter,
blomjord
• Kutterspån från smådjur
•
•
•
•
•
Tobaksprodukter
Blöjor
Bindor
Tyg
Dammsugarpåsens
innehåll
• Kattsand
• Stora mängder
vedaska eller grillkol
c
Belysning med rörelsedetektor förespråkas.
c
Informationsskyltar ska ha stor tydlig text
(och helst även utföras i reliefskrift och
piktogram som är åtkomlig från rullstol).
Det är viktigt att tillgängligheten är god oavsett
om det gäller rörelse-, synnedsättnings- eller
kognitiva hinder. Det är ofta klokt att anlita en
tillgänglighetskonsult för rådgivning.
Allmänt kan sägas att skyltning i avfallsrum
bör vara tydlig, lättläst och lätt att förstå. Även
för personer med synnedsättning eller kognitiva nedsättningar.
Det finns färdigt material att tillgå – på Göteborgs Stads hemsida finns det material som
går att anpassa till lokala förutsättningar. Ett
gott råd är annars att ta hjälp av grafisk konsult, reklambyrå eller liknande, för att utforma
skyltningen. En tillgänglighetskonsult kan
anlitas för speciell anpassning. Avfallsentreprenörerna kan också tillhandahålla skyltmaterial.
Det bör också finnas information om vart man
kan vända sig om problem eller fara uppstår.
Larmnummer och journummer ska vara lätta
att hitta.
18
Anpassning till rörelsehindrades krav regleras i
Byggnadsverkslagen, BVL, Byggnadsverksförordningen BVF och Boverkets Byggregler, BBR. Utformning av avfallsutrymmen behandlas i Bygg ikapp
handikapp, Svensk Byggtjänst.
En förteckning över tillgänglighetskonsulter finns
till exempel på www.handisam.se (Myndigheten
för handikappolitisk samordning).
Dimensionering
Vid dimensionering av ett nytt
avfallsutrymme bör man utgå från hur
mycket avfall som ska kunna lämnas,
hur ofta hämtning ska ske och hur
många olika fraktioner avfallet ska
sorteras i. Tabellerna nedan ger en
vägledning för planering.
Vid dimensionering av ett soprum är det viktigt
att väga kostnaderna för utrymmet mot
hämtningsfrekvens. För att minska antalet
transporter ska hämtning av avfall inte
behöva ske oftare än en gång i veckan,
särskilt som det kan vara olika entreprenörer
som hämtar olika fraktioner.
Mängden grovavfall beräknas uppgå till ca
1 kubikmeter per boende och år vilket innebär
att hämtning kan ske mer sällan.
Vanliga mängder av hushållsavfall (kommunalt ansvar). Avfall Sverige.
Byggnadstyp
Volym (liter per vecka)
Flerbostadshus
Äldreboende
Skola
Förskola med blöjbarn
Butik och kontor
80-90 liter per lägenhet, varav 20 liter är biologiskt avfall
120-140 liter per boende
5-10 liter per elev
25 liter per barn
Varierar
Vanliga mängder vid utökad sortering. Avfall Sverige.
Avfallsfraktion
Matavfall (biologiskt avfall)
Sorterat brännbart avfall (restavfall)
Blandat avfall (om matavfall inte sorteras ut)
Returpapper (tidningar m.m.)
Pappersförpackningar inklusive wellpapp
Plastförpackningar
Metallförpackningar
Färgade glasförpackningar
Ofärgade glasförpackningar
Liter per vecka och lägenhet, cirka
20
50
70
15
35
10
2
2
1
Från och med november 2008 samlas mjuka och hårda plastförpackningar in i samma behållare.
19
20
Vilka avfallsbehållare behövs?
I soprummet ska det finnas behållare för biologiskt avfall och
restavfall, eller för blandat avfall. Dessutom ska utrymmen för
grovavfall finnas, permanent eller i form av container. Ska
ytterligare sortering erbjudas i fastigheten behövs även behållare
för till exempel tidningar, glas, batterier och glödlampor.
Kärl
Häckar
I flerbostadshus är kärl den allra vanligaste
avfallsbehållaren. Kärl finns i flera olika storlekar och utföranden. För restavfall eller blandat
avfall finns kärl i storlekar från 140 till 660 liter
med två, tre eller fyra hjul.
Rullande lastbärare, så kallade häckar, kan
behövas för grovavfall, för el- och elektronikavfall samt för wellpapp/kartong.
Kärl för tidningar
och förpackningar
Tidningar och förpackningar kan samlas i
samma typ av kärl som används för vanliga
hushållssopor. Det finns fler varianter även för
utomhusbruk, se till exempel under rubriken
”Skåp för källsortering” på sid 10.
Säckar
Säckar används framförallt för
biologiskt avfall, i kombination
med säckställ.
Behållare
för glödlampor
och batterier
Det finns särskilda boxar
där batterier, glödlampor
och lågenergilampor kan
samlas. Dessa monteras enkelt på väggen.
Lysrör samlas i en behållare (typ oljefat) på
golvet eller i ett papprör på väggen.
21
Exempel på bra avfallsrum
Här är ett exempel på ett bra planerat avfallsrum. Tack vare en
god struktur kan hyresgästerna enkelt lämna alla typer av
avfall. Det kostar inget extra att göra det fint i sopornas rum.
Mycket kan göras med målarfärg och genomtänkt skyltning.
Ett välskött och snyggt avfallsrum ökar trivseln och miljömedvetenheten!
Förslag till avfallsrum
Pappersförp
Metall- Tidningar Tidningar
förp
Restavfall
Ljuskällor
Batterier
Inga
trösklar
Fönster
Hylla för påsar
Komposterbart
Glasförp Glasförp Plastförp
Restavfall
Golvbrunn
Vattenuttag/slang
Det är viktigt att tänka igenom placeringen av
de olika behållarna. Om det finns flera kärl för
samma fraktion bör dessa ställas tillsammans.
Tänk på att alltid placera kärl för biologiskt
avfall längre in i soprummet än kärlet för
restavfall, annars kan stressade och slarviga
hyresgäster slänga sitt restavfall i fel kärl.
22
Kärlet för det vanligaste avfallet ska placeras
närmast dörren. Tänk på att det kan behövas
extra utrymme för att en rullstol ska kunna
manövreras i rummet och att kärl och strömbrytare ska vara åtkomliga för funktionshindrade.
Litteraturförteckning:
Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter om arbetsplatsens utformning, AFS 2000:42.
Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter om belastningsergonomi, AFS 1998:1.
Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter om manuell hantering, AFS 2000:1.
Arbetsmiljölagen, AML 1997:1160.
Avfallsförordningen, SFS 2001:1063.
Bygg ikapp handikapp: att bygga för ökad tillgänglighet och användbarhet för personer med
funktionshinder: kommentarer till Boverkets byggregler, BBR. Elisabeth Svensson. Stockholm
Svensk Byggtjänst 2001 (2003).
Byggnadsverksförordningen, BVF, SFS 1994:1215. Lag om tekniska egenskapskrav på byggnadsverk mm.
Byggnadsverkslagen, BVL, SFS 1994:847. Lag om tekniska egenskapskrav på byggnadsverk, m.m.
Boverkets byggregler, BBR, BFS 1993:57.
EUs förordning om Livsmedelshygien, 852/2004.
Föreskrifter för avfallshantering i Göteborg, juni 2004.
Göteborgs Stads kretsloppsplan 2003.
Hantering av grovavfall, elektriskt och elektroniskt avfall samt farligt avfall i flerfamiljshus,
RVF Utveckling 2004:08.
Hushållsavfall. Råd och anvisningar för Dimensionering, Förvaring, Transport,
RVF Utveckling 02:12.
Livsmedelslagen, SFS 2006:804
Miljöbalken, främst kapitel 1 och 15 (avfall och producentansvar).
Naturvårdsverkets riktlinjer för externt industribuller, SNV Råd och riktlinjer 1978:5.
Plan- och bygglagen, PBL, SFS 1987:10.
Socialstyrelsens allmänna råd om buller inomhus, SOSFS 2005:6.
Studie av fastighetsnära insamlingssystem för hushållens farliga avfall i Sverige,
RVF Rapport 2003:07.
Webbplatser:
Arbetsmiljöverket: www.arbetsmiljoverket.se
Avfall Sverige: www.avfallsverige.se
Boverket: www.boverket.se
Förpacknings- och tidningsinsamlingen AB: www.ftiab.se
Gemensam nationell avfallsportal: www.sopor.nu
Göteborgs Stads hemsida: www.goteborg.se
Lagsamling: www.notisum.se
Livsmedelsverket: www.livsmedelsverket.se
Myndigheten för handikappolitisk samordning: www.handisam.se.
Naturvårdsverket: www.naturvardsverket.se
Räddningstjänsten Storgöteborg: www.raddningstjansten.goteborg.se
Socialstyrelsen: www.socialstyrelsen.se
Svenska Brandskyddsföreningen: www.svbf.se
Vägverket: www.vagverket.se
23
Kretsloppsnämnden i Göteborg
Kretsloppsnämnden är en politiskt tillsatt nämnd som driver
på och underlättar kretsloppsanpassningen i Göteborgs Stad.
Kretsloppsnämnden har det övergripande ansvaret för:
– avfalls- och va-planeringen – den framtida kretslopps anpassningen av Göteborg
– förslag till avfalls- och va-taxor
– upphandling och uppföljning av avfallshanteringen i Göteborg
– miljöåtgärder vid nedlagda deponier på kommunal mark
– avtal med nämnden för Göteborg Vatten om vatten och
avloppshantering
Kretsloppskontorets kundservice
Kretsloppskontorets tjänster beställs via vår kundservice,
tel: 031-368 27 00, måndag, tisdag, torsdag och fredag
7.00 –16.00, onsdag 9.00 –16.00.
E-post: [email protected]
Fax: 031-368 27 70.
Kretsloppskontorets kundsamordnare nås via Stadens växel
031-368 00 00.
www.goteborg.se/kretslopp
Box 11192, 404 24 Göteborg
Besöksadress: Postgatan 16
Växel tel: 031-368 00 00
www.treart.se, okt 09
Kretsloppskontoret ser till att de politiska besluten verkställs.
De anställda tjänstemännen sköter kontakterna med allmänhet,
kunder, entreprenörer och andra.
Foto: Johan Tvedberg, Bo Kågerud, Christer Ehrling, Marie Svärd
– samhällsinformation om avfall, avlopp och vatten