Gröngödslingsvall och bottengrödör i
spannmålsgårdens växtföljd
Odlarträffar, Gårdskulla
5.10.2011
Projektansvarig Kari Koppelmäki, Projektet Näringsurlakningen under kontroll (RaHa)
05.04.10
1
Gröngödslingsvallar i spannmålsgårdens växtföljd
• Betydelsen av jordens
kulturtillstånd
• Gröngödslingsvallar i växtföljden
• Fånggrödor
Jordens kulturtillstånd / bakgrund
• Odlingen har blivit ensidigare de
senaste decennierna
• Boskapsskötseln har
koncentrerats regionalt/till vissa
gårdar vallodling upplevs inte
som nödvändigt
• Odlingen av ettåriga växter som
sås om våren har blivit vanligare
• Jordens kulturtillstånd har
försämrats
Maaseudun tulevaisuus 17.8.2011
Jordens kulturtillstånd
• Egenskaper hos en bra åker:
• Klarar av torka
• Jorden suger snabbt upp regnvatten
• Porös (sprickor, rotkanaler,
•
maskhål)
• Mullhaltig
• Att sköta om jordens kulturtillstånd är vattenskydd > Mark av god kvalitet
producerar en stor skörd med så liten näringsurlakning som möjligt
• Skötsel av jordens kulturtillstånd kräver planmässighet och långsiktighet
nytta på lång sikt
Behöver vi tänka på mullhalten ?
Behöver vi tänka på mullhalten ?
Bertilsson G. 2010. Yara AB
Jordbrukarens val påverkar jordens kvalitet
• Produktionsinriktning
• Växtföljd (växter som förbättrar jorden/växter som tär på jorden)
• Bearbetningsmetod och antalet körningar, maskinkedjan
• Mera organiskt material (gödsel)
• Grundläggande förutsättningar
• Dikning
• kalkning
Betydelsen av jordens kulturtillstånd?
Mångsidigare växtföljd på spannmålsgårdar
Nuläge
Möjligheter
•En stor del av växterna är ettåriga och
sås om våren
•Höstspannmål och oljeväxter
•Ofta odlas enbart spannmål
•Utnyttjande av kvävebindande
växter (självförsörjning i fråga om
foder)
Utmaningar
•Hästhö
•På små gårdar är utmaningen att få en •Gröngödslingsvallar
tillräckligt stor skörd som kan
•Fånggrödor
marknadsföras
•Bisyssla
•Maskinkedjan
Lisää viraston nimi, tekijän nimi ja osasto
30.03.10
Gröngödslingsvallar på spannmålsgårdar
MÅL
• Att förbättra jordens kulturtillstånd
• Att förbättra kornstrukturen
• Att utöka mullhalten
• Att skapa hål i tätpackad jord (växter med djupa rötter!)
• Att utöka den biologiska aktiviteten
• Att göra odlingen mångsidigare
• Att utnyttja biologisk kvävebindning
• Att minska trycket från växtsjukdomar
• Att få kontroll över ogräset
• Att utöka växttäcket vintertid
Fleråriga gröngödslingsvallar på spannmålsgårdar
• T.ex.:
• GG-GG-säd-baljväxt-skyddssäd
• GG-GG-säd-oljeväxt-skyddssäd
• GG-säd-säd-skyddssäd
• Kan anläggas antingen om våren eller genom att så i skyddssäd
• Blandningar används (baljväxter med djupa rötter och gräsväxter)
• Baljväxternas frön ympas vid behov
Hannu Känkänen, MTT
Gröngödslingsväxter
Tabell 1. Frömängd och egenskaper för fleråriga växter som används i gröngödslingsvallar
Kulturväxt
Frömängd
i
Egenskaper
blandningarna kg/ha
Rödklöver
2-10
Bra för ge porös jord. Har en djup pålrot. Högt kväveintag. Utvecklas
långsamt i början.
Alsikeklöver
2- 8
Grunt rotsystem. Kan användas i blandningar med rödklöver och gräs.
Övervintring säkrare än för rödklöver.
Vitklöver
1-2
Grunt rotsystem. Kan användas i blandningar med rödklöver och gräs.
Högt kväveintag.
Blålusern
5-10
Har djupt och starkt rotsystem. Dränering och pH måste vara i skick för
att den ska övervintra. Högt kväveintag.
Timotej
5-10
Odlingssäkert gräs för alla jordtyper. Utvecklas långsamt i början. Stark
tillväxt redan i början av växtperioden efter anläggningsåret.
Ängssvingel
5-7
Tål slåtter väl. Stark återväxt.
Rörsvingel
5-7
Starkare och djupare rotsystem än ängssvingel.
Monivuotisuus lisää erityisesti juurten määrää
Hannu Känkänen, MTT
Skötsel av gröngödslingsvall
• Slåtter/krossning enligt ogrässituationen
• Slåttern/krossningen påverkar frigörandet av näringsämnen
• Krossning av vegetationen gör det lättare att bearbeta in den i
jorden
Avslutande av gröngödslingsvall
• Riskerna för vattenskydet med gröngödslingsvallar hänför sig till
avslutandet
• Ge akt på tidpunkten då vallen avslutas och följande växter:
• Höstryps eller höstråg efter gröngödslingsvallen
• Höstvete tar inte upp kväve lika bra som råg
• Avsluta så sent som möjligt på hösten
• Avsluta på våren om möjligt
Gröngödslingsvallars gödseleffekt
• Vegetationen kan innehålla upp till 200 kg kväve/ha
• Kan ersätta kemiska gödselmedel helt och hållet
• På gödseleffekten inverkar:
• Vegetationens volym
• Förhållandet C/N i vegetationen
• Vegetationens ålder
• Bearbetningstiden
• Jordens egenskaper
• Väderförhållandena
Bottengrödor på spannmålsgårdar
• Täckgröda: Allmän benämning på växter som täcker åkerns yta
före eller efter skördeväxten
• Fånggröda: Sås för att förhindra kväveurlakning från åkern
• Bottengröda: Sås med skördeväxten men får fortsätta att växa
efter att skördeväxten skördats
• Bottengröda är en tillämpning av fånggrödor för nordliga
förhållanden
Mål och nytta med botten- och fånggrödor
• Mångsidigare odling
• Kulturtillståndet bevaras
• Lösligt kväve tas till vara och urlakas inte
• Biologisk kvävebindning utnyttjas
• Jorden tillförs organiskt material
• Ogräsbekämpning
• Utökat växttäcke vintertid
Hurudan är en bra bottengröda?
• Får inte konkurrera för mycket med skördeväxten
• Växer kraftigt efter skörden och långt in på hösten
• Tål köld bra
• Får inte öka trycket från sjukdomar
• Konkurrerar med ogräset
• Är lätt att avsluta
Eri kasvilajien ominaisuuksia kerääjäkasvina
Kasvilajin ominaisuus aluskasvina
Typen kerääminen
maasta
Biologinen typensidonta
Juuriston määrä
Maan multavuuden
lisäys
Kasvun painottuminen
syksyyn
Kasvu seuraavana
keväänä
Typen tuotto seuraaville
satokasveille
Valkoapila
o
oooo
oo
o
oooo
oo
oooo
Puna-apila
o
ooo
oo
oo
oooo
oo
oooo
Persianapila
o
ooo
o
o
oo
-
ooo
Italianraiheinä
oooo
-
oooo
ooo
oo
o
o
Timotei
ooo
-
ooo
oo
ooo
ooo
o
Nurminata
oo
-
oo
o
oo
oo
o
Nurmimailanen
o
ooo
oo
o
oooo
-
ooo
Kasvilaji
Öljyretikka/retiisi *
-
-
Valkosinappi *
-
-
Exempel på odling av bottengröda
• Italienskt rajgräs eller timotej som bottengröda till vårsäd
• Italienskt rajgräs som bottengröda till bondböna
• Rödklöver/timotej-blandning som bottengröda till vårsäd
• Rödklöver/timotej-blandning som bottengröda till höstsäd
• Höstryps som bottengröda till vårsäd > skördeväxt följande år
• Oljerättika/senap som fånggröda efter tidig säd
Aluskasvin suunnitelmallinen käyttö
Hannu Känkänen, MTT
Odling av bottengröda
• Såningsmetoder
• Ur småfrölåda
• Via billar
• Bredsådd
• Resultatet påverkas av:
• Såningstiden (säkrast i samband med sådden)
• Såningsmetoden (ur småförlåda, via billar, bredsådd)
• Åkerns egenskaper
• Väderförhållandena
Aluskasvin siemenmääriä
•Kylvömäärään vaikuttaa kylvöaika, kylvötapa, maalaji ja tavoitteet
Aluskasvien siemenmääriä
Kasvilaji
Siemenmäärä kg/ha
Valkoapila
2-6
Puna-apila
4-10
Persianapila
2-10
Italianraiheinä
5-15
Muut monivuotiset heinät
5-15
Timotei
5-12
Italianraiheinä + valkoapila
5-10 + 2-8
Timotei + puna-apila
3-10 + 2-8
Seokset
Kerääjäkasvien siemenmääriä
Valko- ja keltasinappi
5-15
Öljyretikka
5-15
Kevätviljat
150
Avslutande av fånggrödan
• Plöjning, lätt bearbetning, direktsådd
• Avslutas sent på hösten
• Skiften med bottengröda plöjs sist
• Avslutas på våren
• Om jordarten tillåter
• Direktsådd
Viljely vaatii seurantaa ja päätöksentekoa
Toistuva käyttö lisää satoja
Hannu Känkänen, MTT
Tack!
