1 Nuläge ‐ 18 av 21 total En 100% extern täckningsgrad (nationell täckning) kräver 21 av 21 Fortsatt Låg anslutningsgrad 4 av 21 cp Hög anslutningsgrad 16 av 21 autism Hög anslutningsgrad 17 av 21 F‐stöd – Uppsala på ingång 2 Specifika mål Kvalitetsindikatorer Målnivåer 3 De olika delarna cp autism och F‐stöd. 4 5 Behöver denna bild finnas med du följer ju upp målen i din presentation plus att de delvis finns ovan 6 Innehåll i hälsouppföljningen vid olika åldrar, som har brett stöd i verksamheter och av evidens–‐ finns också tillgängligt på hemsida 7 Begränsning att bara fyra landsting/regioner när vi samlar information för beskrivning av funktionstillståndet för mer homogena grupper ‐ barn i samma ålder och funktionsnivå 8 Orange andel med uppföljning – helt ifylld stapel betyder att individen i samband med en hälsoup har information i HabQ vid minst ett uppföljningstillfälle. Det säger inte om instrument är komplett/inkomplett ifyllda. De tre senaste årens uppföljningsgrad visas. Hög uppföljningsgrad ses för .... Lägst andel uppföljda ses för kognitionsuppföljning, självskattad hälsa och föräldrars skattning med MPOC‐20 av upplevd kvalitet i verksamheten. Även något lägre när det gäller uppföljning av Kommunikation, tal‐ språk ät och sväljförmåga. Det är endast för MPOC‐20 som registrering görs av föräldrar. Alla annan information registreras av personal och information samlas in vid en sk. hälsouppföljning. 9 Föräldrar skattar relativt lika mellan landsting/regioner men bäst resultat ses i Jkpg och Uppsala, när det gäller generell och specifik information. Även stärkande samarbete ligger lågt. Skillnader är inte signifikanta (ANOVA/Kruskal‐Wallis Test Dessa tre dimensioner anses mäta aspekter som visar på goda förutsättningar för en hög delaktighet och involvering av föräldrar i sitt barns habilitering. Resultaten indikerar att det finns behov av att förbättra resultaten för att öka föräldrars tillfredställelse och upplevelse av att habiliteringen är sk föräldrabaserad. Brasklapp är att endast 48% av föräldrarna registrerar in sin ”utvärdering” av habiliteringens kvalitet med MPOC‐20. Vi har ingen bortfalls analys. 10 Små skillnader – Uppsala lika andel flickor och pojkar. I de övriga landstingen /regioner är pojkar i majoritet. Fördelning inom gruppen spastisk cp skiljer sig också så till vida att Kalmar och Uppsala har fler med bilat och Jkpg Österg. har fler unilat. cp. Andelen barn med olika funktionsnivåer skiljer sig dock inte mellan landsting/regioner. Med tanke på att vi har en relativt hög täckningsgrad dvs fångar en hög andel av barnen med cp i de fyra landstingen /regioner och att fördelning i kön, åldrar, typ av cp och funktionsnivåer inte skiljer sig från andra populationsbeskrivningar, kan gruppen i HabQ med försiktighet antas vara representativ för barn med cp generellt. Det gör att resultat från hälsouppföljning inom olika funktionsområden kan antas vara representativa för barn med cp, men analyser av resultat för barn inom samma ålder och funktionsnivå är fortfarande osäkra pga av smågrupper fr allt för barn med måttliga till mkt stora funktionshinder (nivå 3‐5). Appendix. Gunilla Rydberg kommer att göra en mer ingående beskrivning av gruppen när det gäller associerade funktionsnedsättningar och sekundära problem. 11 64% respektive 59% mellan hälften och 2/3 av barnen 12 55% Österg. och Jkpg 13 71% av de med fastställd kognitionsnivå hade kvalitetssäkrat bedömning. Jkpg högst andel 14 15 Föräldrar skattar relativt lika mellan landsting/regioner men bäst resultat ses i Jkpg och Uppsala, när det gäller generell och specifik information. Även stärkande samarbete ligger lågt. Skillnader är inte signifikanta (ANOVA/Kruskal‐Wallis Test Dessa tre dimensioner anses mäta aspekter som visar på goda förutsättningar för en hög delaktighet och involvering av föräldrar i sitt barns habilitering. Resultaten indikerar att det finns behov av att förbättra resultaten för att öka föräldrars tillfredställelse och upplevelse av att habiliteringen är sk föräldrabaserad. Brasklapp är att endast 48% av föräldrarna registrerar in sin ”utvärdering” av habiliteringens kvalitet med MPOC‐20. Vi har ingen bortfalls analys. Inga skillnader beroende av barnets ålder, kön el funktionsnivå. 7. I mkt stor utsträckning 5 I ganska stor utsträckning . 16 Observera den stora individuella variationen inom funktionsnivåer och åldrar. GMFCS 1‐ medianen indikerar ökad förmåga upp till 9, GMFCS 2 till 9 till GMFCS 3 til 6 år GMFCS 4 och 5 ökning till 3 och sedan stabil funktion. Tydligt samband mellan hög funktionsnivå och hög grovmotorisk kapacitet. ‐ Obs resultat baseras på ”tvärsnittsdata” vid ett hälsouppföljningstillfälle. För att uttala sig om utveckling behöver vi data för grupper av barn med uppföljning vid upprepade hälsoup. Tillfällen. I appendix 2015 redovisas resultat för grupper >10barn. 17 Observera den stora individuella variationen inom funktionsnivån och åldrarna i alla tre funktionsområden. Exempel MACS II ‐median värde indikerar ökad förmåga i grupper upp till 15 år pv, till 12 år rf och till 9 år sf ”Lätt till måttligt aktivitets‐ och delaktighetsinskränkning men varierat fungerande i personlig vård, rörelse‐och social förmåga ” ‐ Obs resultat baseras på ”tvärsnittsdata” vid ett hälsouppföljningstillfälle. För att uttala sig om utveckling behöver vi data för grupper av barn med uppföljning vid upprepade hälsoup. Tillfällen. I appendix 2015 redovisas resultat för grupper >10barn. 18 Observera den stora individuella variationen inom funktionsnivån och åldrarna när det gäller Tal och språk inom de tre komponenterna av funktionstillståndet enligt ICF – kroppsfunktion, aktivitet och delaktighet. Exempel GMFCS 2 ‐Lätt funktionsnedsättning aktivitets‐ och delaktighetsinskränkning Jämfört med barn med ”typisk utveckling” ‐ ” men STOR VARIATION fungerande i tal‐ och språk”. Resultatet tyder på att ”glapp” till barn utan funktionsnedsättning ökar. Ingen utveckling mellan 3 och 6 år. Baserat på resultat för 22 barn. 19 Resultaten visade att PEDI personlig vård, socialförmåga, TOM tal och språk, Uttalssvårigheter och kommunikativ effektivitet var områden där barn utvecklades högre upp i åldern än barn med typisk utveckling och takeffekter uppnås inte oavsett funktionsnivå. 20 Funktionsområden GMFM, PEDI och TOM Funktionsutveckling har studerats för små grupper inom funktionsnivåer ‐minst 10 barn. Grupper störst inom funktionsnivåer 1 och 2 dvs ger mer tillförlitligt resultat. 21 22 23 24 25 Figuren illustrerar hela autismkohorten n= 624. Trycka på att det är eftersträvansvärt att påbörja tidigt dvs arbeta för att få remisser och påbörja insatser tidigt före 5år alt 4 år. Aktuella inklusionskriterier är t.o.m 6år det betyder att vi ser medianålder och spridning i den kohort som kommer till habiliteringen innan de fyllt 7år. 26 Gäller hela autismkohorten n=624 27 28 Orange stapel – andel som har påbörjat MII eller annan metod av de som inkluderats före 4 års ålder och uppfyller kriterier för autismuppföljning i HabQ. 29 Den kohorten som inkluderats för utvärdering av Mångsidiga Intensiva Insatser (MII) är den grupp som inkluderats enligt inklusionskriterier efter 2012‐01‐01. Vid uttag av data 2016‐02‐16 var antalet barn 572. Kohort – trupp som följs framåt i tiden. 2012‐01‐01 fanns modulen för MII eller annan metod klar att registrera i It‐verktyget compos. 30 Bild 33. Obs! gäller ”innehåll av insatser” för kohorten som påbörjat MII eller annan metod före 6år…motivera varför det är gjort så t.ex för att visa innehåll insatser för en större grupp barn som erhållit insatser n=501 av 572 Intressant att andelen som, 1) påbörjat insatser MII eller annan metod, 2)har Vineland el HSQ före eller 3) genomfört, är lika oavsett om man kommit in i HabQ för 4 år, 5år och 6år. 31 Ställningstagande av kognitionsnivå efter bedömning vid 6 års ålder uppdelat på landsting/region. Orange stapel visar; Andel barn som har fastställd kognitionsnivå av de barn som inkluderats, före fyllda och t.o.m 6 år ålder enligt inklusionskriterier i autismuppföljning. Obs! Vi har ju ändrat från ställningstagande till … Indikator med målet ; 2a. 100 % ska ha fastställd kognitionsnivå vid 6 år. 2b. 100 % ska ha kvalitetssäkrad metod för bedömning av kognitionsnivå med stöd av Wechslerskala, av de med fastställd kognitionsnivå vid 6 år. Figur 24b. i årsrapporten visar att en hög andel av de med fastställd kognitionsnivå har en kvalitetssäkrad md bedömning med Wechslerskala. Uppsala har flest antal bedömda. 32 33 • 74% dvs en relativt hög andel barn har en hälsouppföljning en baslinjemätning före åtgärdsuppföljning dock.. • Uppföljningsgraden dvs svarsfrekvenserna i olika delar behöver förbättras • Andelen barn som påbörjar MII eller annan metod behöver ökas för de barn som inkluderas för 5år 34 35 36 37 38 39 40 41 42