Kirurgiska sår och dess omvårdnad
av Maria Magnsbacka och Kerstin S Wilbrand
Gallopererad patient med drän.
SÅRLÄKNING
Vulnus och ulcus.
Sårläkning är en komplex process och
innefattar olika mekanismer som
koagulation, cellmigration, eliminering av
främmande material och
vävnadsnybildning.
Faktorer som påverkar läkningen
Olika sjukdomstillstånd
Metabola processer
Ödem
Infektioner
Hormonella faktorer
Ålder
Sårets lokalisation
Sårläkning
Om såret har goda förutsättningar sker
läkningen med ett diskret ärr, vilket oftast är
fallet vid kirurgiska sår.
Krävs balans – annars överdriven
reparationsprocess –>
vävnadshypertrofi/kroniska sår.
Typer av läkning
Primärläkning
Fördröjd primärläkning
Sekundärläkning
Sårläkningsfaser
Upprensningsfasen – inflammatoriska fasen
Inflammationen startar direkt efter skadan och
pågår tills skadeområdet är rensat från
främmande material.
Pågår normal 2-4 dygn.
Postoperativ feber.
Nybildningsfasen - proliferationsfasen
När såret är rent bildar kroppen
granulationsvävnad.
Granulationen sker från botten av såret.
Kollagentrådar som finns mellan
myofibroblaster sträcks ut vilket orsakar att
såret dras ihop.
Epitelisering
Epitelsceller vandrar in över granulationsvävnad
från sårkanterna, hårsäckar och svettkörtlar. För
att epitelceller skall kunna vandra in krävs en
fuktig miljö. Ett öppet sår blir inom ett par
timmar dehydrerad och epitelialiseringen
avstannar.
Mognadsfasen - Ärrbildningsfasen
Nybildning och ombyggnad av kollagener
fortsätter.
Gradvis ökad hållfasthet och elasticitet i
vävnaden.
Processen tar ca 1 år och störst vävnadsökning
sker efter 3 mån.
Obs! Hållfasthet endast 50% av normal vävnad.
Ssk uppgifter hos kirurgisk pat.
Preoperativt
Dusch med
desinfekterande tvål.
Håravkortning. OBS! ej
rakhyvel!
Inspektion av hudkostym.
Rapport av ev. problem till
anestesi/op.personal.
Postoperativt
Sårvård inkl bandagebyten
Observation
Hålla drän öppna, spola dessa vb.
Rapportera förändringar till läkaren.
Ge AB-behandling och observera eventuella
biverkningar av denna ex. klåda, frossa, utslag.
Bandage postoperativt
Syfte
-Täcka såret, skydd.
-Absorbera vätska/blod från såret.
- Förstärka sårkanter (tejp etc). Bandage fästes
tvärs över muskulaturen för att klara
belastningarna och rörelser.
OBS! Alla pat tål inte häfta och tejp. Hör efter om
allergi.
Starta film förband
Behandlingsprinciper kirurgiska sår
Första dygnet
-Sterilt
-Rör så lite som möjligt
-Förstärk förband
-Observera blödning
-Dörren till salen ska vara stängd. Dra för
draperier.
Behandlingsprinciper kirurgiska sår
Öppen behandling dvs inga förband
-dansk studie ca 1000 pat.
-inga förband efter 24h
-daglig tvätt/dusch tvål och vatten
-ekonomisk metod, material och tid
-blandade känslor pat.
Behandlingsprinciper kirurgiska sår
Helt öppna snitt – kräver vaccum dränage som
minimerar läckage/hematom
Ingen tvätt av snitten. Ej röra.
Torrt op.snitt – inga förband.
Efter viss kirurgi vill man observera snittet ex
struma, carotis ->genomskinligt bandage.
I vissa fall vill man komprimera såret ex vid op
av stora muskler -> minska blödningen och få
fina ärr.
Postoperativ sårvård
Läckande opsår läggs om efter första dygnet.
Viktigt med desinfektion av huden för att
undvika att hudbakterierna sprids till såret.
Arbeta efter principen från rent till orent.
Om pat har drän – lägg om sår först, sen
desinficera dränet.
Postoperativ sårvård
Allt engångsmaterial packas ihop och slängs i
sköljrummet.
Återanvändbart material (ren rutin) körs i
dekontaminatorn snarast!
Postoperativt
Suturer
Postoperativt
Agraffer
Agrafftång, suturkniv och skalpell
Starta film suturer
Starta film agraffer
Postoperativt
Intracutana suturer – absorberas av kroppen.
Fina ärr! Använd genomskinligt förband.
Postoperativt
Belastningen på suturstället avgör läkningstiden
Ansikte 4 dagar
Buk 12-14 dagar
U-ben, fot, leder 10-12 dagar
Eventuellt andra ordinationer.
Dränage
Syftet är att säkerställa fri passage för
kroppsvätskor och avlasta inre suturer
Säkerställa dränage av blod och vätska från sår
och därigenom förhindra uppkomst av
infektioner
Dränage
Aktivt= vätskan sugs genom rördrän som är
kopplade till suganordning, via sug i vägg el.
undertryck i behållaren. Vaccumsug
Passivt= ofta samma dränage men utan
undertryck i behållaren.
Redondrän
Starta film drän 1
Starta film drän ut
Infektion i operationssnitt
Vanligast 5-6;e postoperativa dagen.
Djupa, allvarliga infektioner börjar inne i
sårhålan.
Operation= strängt aseptisk procedur. Trots
detta räknar man med att bakterierna vid djup
sårinfektion ofta kommit in i såret innan det är
suturerat.
Infektion i operationssnitt
Klassiska symptom:
Rodnad (rubor)
Svullnad (tumor)
Värme (calor)
Smärta (dolor)
Nedsatt funktion (functio laesa)
Infektion i operationssår
ssi = surgical site infection
-
Riskpatienter:
Överviktiga
Malnutrierade
Anemi
Hög ålder
Immunsuprimerade
Rökare
Diabetiker
Lång op-tid
Lokala förhållanden i och runt
såret som ökar risken för infektion.
Nedsatt cirkulation i huden
Tryck mot huden
Främmande kropp ex protes, sutur.
Nekrotisk vävnad
Hematom
Infektion i operationssnitt
-
Vanligaste microorganismerna:
E-coli
Staf. Aureus
Enterokocker
Pseudomonas
Streptokocker
Vad kan man som ssk göra?
Arbeta aseptiskt.
Säkerställa god cirkulation till sårområdet
Observera tecken på hematom, nekrotisk
vävnad, infektion.
Tempkontroll. Feber? Lokal värmeökning?
Nutritionsstatus.
Om elektiv kir: rökstopp, viktminskning,
förbättra nutritionsstatus. Obs! diab.
Behandling vid infektion i opsår
Suturer/Stapler tas bort.
Rengör
Dränera sekretet, skölja sårhålan
Debridera
Sårodla
Antibiotika behandling
OBS! Dokumentation!
Sårodling
Undvik kontamination från omgivande vävnad.
Tas från övergång mellan frisk och sjuk vävnad.
Om såret är djupt/fistel – aspirera sekret eller
blod.
Provsvar S-I-R systemet
S = Känslig
I = Indeterminant (osäkert att behandla)
R = Resistent
Källor
Kirurgiboken. Järhult el al 2002.
Kirurgiska sjukdomar. Andersson et al 2004.
Sårvård. Medicinkliniken. Universitetssjukhuset
Lund
Sårvårdsboken. Universitetssjukhuset Örebro.
