Förekomst av läkemedelsrester i dricksvatten,
vattenmiljö och slam
En litteratursammanställning av utsläpp av läkemedelsrester i rå- och
dricksvatten, slam från avloppsreningsverk samt i våtmarker i Sverige
Grundrapport
AMM 12/11
Ghayda Fakhri Fouad, kemist, fil.mag
Katja Hagström, yrkeshygieniker, fil.dr
Arbets- och miljömedicinska kliniken
Universitetssjukhuset, Örebro
www.orebroll.se/amm
1
2
Innehållsförteckning
Sammanfattning ....................................................................................................................... 4
1. Bakgrund............................................................................................................................... 6
2. Miljöklassificeringen idag.................................................................................................... 7
2.1 Riskkvot ............................................................................................................................ 7
2.2 PBT-index......................................................................................................................... 8
3. Stor belastning i tredje världen........................................................................................... 9
4. Miljöeffekter ......................................................................................................................... 9
4.1 Antibiotika ...................................................................................................................... 10
4.2 Beta-blockerare .............................................................................................................. 10
4.3 Antiinflammatoriska läkemedel...................................................................................... 10
4.4 Könshormoner ................................................................................................................ 11
4.5 Antidepressiva medel...................................................................................................... 11
5. Avloppsrening..................................................................................................................... 11
5.1 Avloppsreningsverk ........................................................................................................ 11
5.2 Kompletterande reningsprocesser.................................................................................. 12
5.3 Våtmarkers egenskaper .................................................................................................. 13
6. Provtagning och analysmetodik ........................................................................................ 13
6.1 Provtagningsmetoder ..................................................................................................... 13
6.1.1 Dricksvatten ............................................................................................................ 13
6.1.2 Avloppsslam............................................................................................................ 13
6.2 Analysmetoder ................................................................................................................ 13
6.2.1 Upparbetning av vattenprover ................................................................................. 14
6.2.2 Identifiering och kvantifiering ................................................................................ 14
7. Halter av läkemedel ........................................................................................................... 14
7.1 Rå- och dricksvatten....................................................................................................... 14
7.2 Slam................................................................................................................................ 17
7.3 Våtmark .......................................................................................................................... 18
8. Diskussion ........................................................................................................................... 25
9. Slutsatsen............................................................................................................................. 27
Referenser ............................................................................................................................... 28
Bilaga ....................................................................................................................................... 32
3
Sammanfattning
Användningen av läkemedel i världen ökar både för människor och djur med 3-5 % varje år.
De aktiva substanserna, också kallade API (Active Pharmaceutical Ingredients) skiljer sig från
andra kemikalier eftersom de utvecklas för att i låga doser påverka biologiska processer.
Förekomst av läkemedelsrester i vattenmiljöer är ett växande problem. Läkemedlen och dess
nedbrytningsprodukter kan spridas via avloppsvatten till avloppsreningsverk (ARV) och
hamnar i grundvatten, recipienter, dricksvatten och slam. ARV kan inte helt avlägsna läkemedelsrester från avloppsvattnet. Studier har visat att låga halter av läkemedelsresterna kan ha
vissa effekter på vattenlevande organismer efter lång tids exponering. MistraPharma är ett
forskningsprogram som arbetar för att identifiera farliga ämnen som utgör en betydande risk
för vattenlevande organismer. I sin aktuella forskning kommer de att utvärdera effektiviteten
hos befintliga reningsmetoder för att reducera utsläppen av de problematiska läkemedlen samt
att utveckla nya metoder som visat sig vara bra på att rena bort läkemedelsrester. Denna
rapport är en litteratursammanställning över resultat utifrån mätningar av läkemedelsrester i
rå- och dricksvatten, slam från avloppsreningsverk och i våtmarker i Sverige 2005-2010.
Enligt denna sammanställning återfanns flera högre halter av läkemedelssubstanser i råvatten
jämfört med dricksvatten från flera vattenverk i Sverige. Halterna för många substanser har
minskat under reningsprocessen men inte alla. De högsta halterna i råvatten sågs för tramadol,
karbamazepin, atenolol, paracetamol, oxazepam och metoprolol. Tramadol sågs också i
högsta halter i dricksvatten, följt av paracetamol, karbamazepin, atenolol, oxazepam och
metoprolol. Hittills har inga akuttoxiska hälsoeffekter påvisats vid de låga halterna och inga
negativa hälsoeffekter tillskrivits förekomsten av läkemedelsrester i dricksvatten. Man måste
dricka flera tusen liter om dagen för att komma upp i en terapeutisk dos av något läkemedel.
Problemet är inte akut, men det är svårt att veta om de nuvarande nivåerna av läkemedelsrester i dricksvattnet är ofarliga vid långtidsexponering.
Utifrån tillgängliga data har flera läkemedelsrester hamnat i avloppsslam. Flera ämnen
återfanns i höga halter i orötat slam men efter att stabilisera det genom rötning och avvattning
blev mängden lägre. I orötat slam hittades till exempel tetracyklin, ibuprofen, naproxen och
doxycyklin i högsta halter. I slam sågs ciprofloxacin, norfloxacin och tetracyklin. I avvattnat
slam hittades ciprofloxacin och norfloxacin. Reduktionen av läkemedelsrester i slam varierade
mycket mellan olika aktiva substanser. Många substanser i avloppsslam har reducerats
kraftigt, nästan till 100 %.
Reduktionen av läkemedelsrester i våtmarker varierade mellan olika typer av våtmarker.
Enligt denna sammanställning sågs att vissa ämnen bryts ner väldigt bra i Ekebys och Trosas
våtmarker, till exempel ketoprofen, citalopram och progesteron, medan Nynäshamns och
Oxelösunds våtmarker reducerades halterna av ibuprofen och atenolol bättre. Resultaten visar
skillnad i reduktionsgrad mellan samma ämne i olika våtmarker och mellan olika ämnen i
samma våtmark. Variationen i reningseffektivitet för de fyra undersökta våtmarkerna beror
troligen på utformningen av våtmarken och den biologiska aktiviteten i form av
kväveomvandlig. Det kan även bero på att vattenprover togs under olika årstider, variationer i
substansernas egenskaper samt vattenflödets storlek.
Ghayda Fakhri Fouad
Miljökemist
Katja Hagström
Yrkeshygieniker
4
5
1. Bakgrund
Läkemedel är en viktig del inom sjukvården och är av stor betydelse för människors liv och
hälsa (Daughton & Ruhoy, 2009). Användningen av läkemedel i världen stiger både för
människor och inom veterinärmedicin med 3-5 % varje år (Socialstyrelsen, 2009a;
Wennmalm, 2010). I Sverige används ungefär 1 200 aktiva substanser och 1 300 hjälpämnen i
cirka 10 000 olika läkemedel för människor och djur (Läkemedelsverket, 2009). En dos av ett
läkemedel innehåller såväl aktiva substanser som hjälpämnen. De aktiva substanserna, också
kallade API (Active Pharmaceutical Ingredients) är utvecklade för att förebygga sjukdom eller
lindra sjukdomssymtom (Kummerer, 2009). De flesta läkemedel är kemiskt stabila och något
fettlösliga för att kunna stå emot den sura miljön i magsäcken (Wahlberg et al., 2010). Det
innebär att de låga halter av läkemedel som kan uppnås i kroppen kan påverka människans
och andra levande organismers biologiska processer (Läkemedelsverket, 2004).
Huvuddelen av läkemedlen passerar människokroppen och utsöndras via urin och avföring.
Läkemedlen och dess nedbrytningsprodukter kan spridas via avloppsledningssystem till
avloppsreningsverk (ARV) och hamnar i våra vattendrag (Läkemedelsverket, 2004). En annan
möjlig källa till läkemedelsutsläpp i naturen sker genom att de överblivna eller utgångna
läkemedlen från sjukhus eller hushåll kasseras på felaktigt sätt (Läkemedelsverket, 2009;
Naturvårdsverket, 2008; Wennmalm, 2010).
För att kunna bedöma om en läkemedelssubstans utgör någon risk för människor, vattenlevande organismer eller orsakar skador i miljön, behöver en miljöriskbedömning och
miljöklassificering utföras (Läkemedelsverket, 2004; Rudén et al., 2009). En miljöriskbedömning kan bestämma långsiktiga effekter av alla API:er, deras metaboliter och
omvandlingsprodukter (Kummerer, 2009; Läkemedelsverket, 2004). Bedömningen är dock
svår och osäker att utföra beroende på otillräcklig kunskap om ekotoxikologiska effekter och
klasseffekter av olika läkemedel i miljön (Läkemedelsverket, 2004). Vetenskaplig litteratur
har dock inte rapporterat några kända hälsoeffekter på människan på grund av utsläpp av
läkemedelsrester, men dessa kan främst påverka vattenlevande organismer (Socialstyrelsen,
2009b).
Det inkommande avloppsvattnet i ARV behandlas och renas i två olika elimineringsprocesser.
Lösta och lättnedbrytbara ämnen reduceras i den biologiska reningen medan huvuddelen av
fettlösliga organiska ämnen kan bindas till slammet som är en restprodukt (Naturvårdsverket,
2008; Westerlund, 2005). Efter reningsprocesser och slambehandling i ARV kan slam
användas som gödselmedel inom jordbruket eller som bränsle i värmeverk (Wennmalm,
2010). Våtmarker har ganska god förmåga att rena avloppsvatten och reningseffektiviteten är
anmärkningsvärt hög. Reningen sker antingen genom att ämnena bryts ned eller omvandlas,
för att stanna i våtmarken och lagras i sedimentet (Davidsson, 2003).
Kunskapen om vilka läkemedel som ansamlas i miljön har ökat successivt med utvecklingen
av känsligare analysmetoder (Läkemedelsverket, 2004; Wahlberg et al., 2010). Många studier
har undersökt halterna av läkemedelsrester i avloppsvatten från sjukhus, avloppsreningsverk
samt i dricksvatten i Sverige (Helmfrid & Eriksson, 2010; Socialstyrelsen, 2001, 2009a;
Wennmalm, 2010). Endast ett fåtal studier har rapporterat uppmätta nivåer av
läkemedelshalter i avloppsslam och behandlingsvåtmarker, vilket troligen beror på att
tillförlitliga analysmetoder för analyser i slam saknas (Helmfrid & Eriksson, 2010;
Socialstyrelsen, 2001; Wennmalm, 2010).
6
Syftet med denna rapport är att göra en litteratursammanställning över resultat utifrån
mätningar av läkemedelsrester i rå- och dricksvatten, slam från avloppsreningsverk och i
våtmarker i Sverige mellan 2005 och 2010. Rapporten syftar också till att öka kunskapen för
att göra en riskbedömning för flödet av olika läkemedelssubstanser i vattenmiljö och
samhälle.
2. Miljöklassificeringen idag
Det finns två miljöklassificeringssystem i Sverige idag för att bedöma läkemedelssubstanser.
Klassificering grundas på ämnets förmåga att orsaka en risk i den akvatiska miljön. Syftet
med systemen är att det ska finnas lättillgänglig miljöinformation om olika API:er på den
svenska marknaden till patienter, förskrivare samt specialister inom vården (Gunnarsson &
Wennmalm, 2009; LIF, 2007; SLL, 2010; Ågerstrand & Rudén, 2010). De två olika systemen
är riskkvot och PBT-index.
2.1 Riskkvot
Under 2005 började Läkemedelsindustriföreningen (LIF) att utveckla klassificeringen till att
även omfatta en miljöriskbedömning och presenteras på www.fass.se. LIF har utvecklat ett
nationellt frivilligt system för miljöklassificering av läkemedelssubstanser, för att ge begriplig
miljöinformation för olika användare. Miljöklassificeringen är grundat på European
Medicines Agency (EMEA) och är det första i sitt slag och har därför fått stor uppmärksamhet
internationellt. Miljöriskbedömning kallas SECIS (Swedish Environmental Classification and
Information System for pharmaceuticals) och baseras på standardiserade tester. All data som
används på ww.fass.se för att klassificera substanserna granskas av IVL Svenska Miljöinstitutet AB, innan görs den tillgänglig för allmänheten (Fass, 2009; LIF, 2007). Systemet
utarbetades gemensamt av LIF, Läkemedelsverket, Sveriges Kommuner och Landsting,
Apoteket AB samt Stockholms läns landsting (Läkemedelsverket, 2009; Naturvårdsverket,
2008).
Miljöriskbedömning baseras på riskkvoten som är kvoten mellan förväntad koncentration av
läkemedlet i den yttre miljö PEC (Predicted Environmental Concentration) eller kan ersättas
med den uppmätta koncentrationen i våra svenska vatten MEC (Meassured Environmental
Concentration) (Fass, 2011) och den högsta halten av läkemedelssubstansen som inte har
negativ effekt på djur och växter i miljön PNEC (Predicted No Effect Concentration).
Miljörisken uttrycker akut toxisk risk för vattenmiljön och anses som försumbar, låg,
medelhög, hög eller kan ej uteslutas på grund av otillräckligt data (LIF, 2007).
Toxiciteten för akvatiska organismer uppskattas utifrån resultaten av toxicitetstest omfattande
tre trofinivåer; alger, kräftdjur (Daphnia magna eller Ceriodaphnia dubia) och fisk. I
bedömningen används data för den känsligaste organismen (Ågerstrand & Rudén, 2010).
Många klassificeringar i systemet baseras på akuta toxicitetsstudier som mäter hur
organismen klarar sig när den utsättas för höga halter av läkemedelssubstansen under ett kort
tid (Fass, 2009). Tyvärr är problemet i flera fall att PNEC-värde saknas, eller beräkningen
presenterades på felaktig sätt (Janusinfo, 2009). Tämligen bristfälliga data, tillgängliga ekotoxikologiska data kan inte uteslutas, lägsta NOEC (No observed-effect-concentration) eller
EC50-värden saknas. Några viktiga begrepp liksom kortsiktiga och långsiktiga termer behöver
identifieras med mer detaljer (Janusinfo, 2009; Ågerstrand & Rudén, 2010). Det finns ett
behov för kroniska toxicitetsstudier genom att utsätta organismen för låga halter av
läkemedelssubstansen under en längre period. Dessa uppgifter bedöms mer nödvändiga för
7
läkemedel eftersom den nya lagstiftningen inom EU baserar sig på långtidseffekter av
läkemedel (Fass, 2009).
En svensk studie visade dock att systemet behöver förbättras (Ågerstrand & Rudén, 2010). Ett
stort antal länder har ändå visat intresse för att införa ett liknande system (LIF, 2007;
Läkemedelsverket, 2009). En tredjedel av riskbedömningar på LIF:s webbplats är också
endast på svenska (Ågerstrand & Rudén, 2010), vilket gör att tillgången på information till de
icke-svensktalande användarna minskar. Dagens system för miljöriskbedömning saknar tydlig
handledning, vilket leder till olika tolkningar och resultat (Ågerstrand & Rudén, 2010) samt
att möjligheten att välja läkemedel med mindre miljöpåverkan saknas. Om ett företag utfört
olika tester av en substans kan olika resultat påvisas och samma substans kan bedömas olika
på olika läkemedelsföretag (Naturvårdsverket, 2008). Miljöklassificeringen koncentrerar sig
på en läkemedelssubstans i taget och tar inte hänsyn till blandningarna av läkemedel med
många andra ämnen som finns i låga halter i vatten. Det finns liten kunskap om hur denna
blandning kan påverka vattenlevande organismer, även om halterna inte är akut skadliga för
vattenmiljön (Fass, 2009).
2.2 PBT-index
Den andra miljöklassificering är PBT-index som beskriver ämnes miljöfarlighet och tar
hänsyn till nedbrytning av läkemedelssubstanser i naturen. Systemet baseras på substansens
egenskaper; Persistens är förmåga att stå emot nedbrytning i vattenmiljö. Bioackumulation är
ansamling i fettvävnad. Potentiell bioackumulerbarhet bedöms utifrån
fördelningskoefficienten mellan två fassystem, oktanol som simulerar fettvävnad och vatten
(Kow). Toxicitet är giftighet för vattenlevande organismer, bedöms utifrån resultaten av
toxicitetstest omfattande tre trofinivåer; fisk, Daphnia och alger. Persistens och Bioackumulations egenskaper ges ett siffervärde 0 eller 3, medan Toxicitet kan ha ett siffervärde
mellan 0 och 3. Summan av dessa värden utgör PBT-index i intervallet 0-9, se tabell 1
(Janusinfo, 2009; LIF, 2007; Läkemedelsverket, 2004; SLL, 2010). Vissa ämnesgrupper har
inte någon miljöpåverkan och är därför undantagna från miljöklassificeringen, till exempel;
vitaminer, aminosyror, kolhydrater, lipider och vacciner (Janusinfo, 2009). Modellen
framställdes av Stockholms läns landsting (SLL) och Apoteket AB och miljöinformation kan
hämtas från www.fass.se (SLL, 2010).
Tabell 1. Bedömning med siffervärden för substansens egenskaper Persistens,
Bioackumulation och Toxicitet (Janusinfo, 2009)
Substansens egenskaper
Persistens (biologiskt lättnedbrytbar)
Lättnedbrytbart
Svårnedbrytbart
Bioackumulation (potentiellt bioackumulerande)
Ja
Nej
Toxicitet
Mycket hög toxicitet (LC/EC/IC50 < 1mg/l)
Hög toxicitet (LC/EC/IC50 1-10mg/l)
Måttlig toxicitet (LC/EC/IC50 10-100mg/l)
Låg toxicitet (LC/EC/IC50 >100mg/l)
Siffervärde
0
3
3
0
3
2
1
0
8
3. Stor belastning i tredje världen
I Sverige anses utsläpp av läkemedelsrester vara mindre än i andra länder. Tillverkning av
läkemedel leder till att läkemedelsrester når vattendrag som förekommer utanför Europa.
Under senaste åren har tillverkningen av de aktiva substanserna i läkemedel flyttat bland
annat till Indien och Kina (Larsson et al., 2007). Svenska forskare analyserade utsläppet från
reningsverket i Patancheru, ett industriområde i södra Indien. Detta reningsverk hanterar
avloppsvatten från 90 läkemedelsfabriker. Fabrikerna tillverkar de aktiva substanser som
ingår i en stor del av världens läkemedel (Larsson et al., 2007). I det renade avloppsvatten
från detta reningsverk identifierades bland annat antibiotika, betablockerare och
antidepressiva läkemedel i halter som är högre än vad som finns i blodet hos en behandlad
patient. Reningsverket släpper till exempel ut ciprofloxacin som används mot urinvägsinfektion och är ett svårnedbrytbart bredspektrumantibiotikum som tillhör gruppen
fluorokinoloner. Halterna av detta ämne (30 mg/l) var en miljon gånger högre än halten som
uppmättes i svenska reningsverk. Mängden ciprofloxacin som släpptes ut från detta
reningsverk var 45 kg under ett dygn. Det är lika mycket som förbrukas i hela Sverige under 5
dagrar (Fick et al., 2009; Larsson et al., 2007). Produktionsutsläpp från denna typ av
läkemedel ger en ökad risk för att multiresistenta bakteriestammar bildas (Läkemedelsverket,
2009).
I en annan studie hittades höga halter av läkemedelssubstanser i vattenprov från två sjöar i
Indien. Sjöarna hade inte någon tillförsel av vatten från Patancherus reningsverk. Studierna
visade att vattenprov från brunnar i sex närliggande byar också var kontaminerat av flera
läkemedel och resultatet tyder på att utsläppen av läkemedel har förorenat grundvattnet i
regionen. Halterna i brunnsvatten var inte så höga att de kan ge direkta effekter på människor
som dricker vatten, men risken för resistensutveckling är stor (Fick et al., 2009;
Läkemedelsverket, 2009).
4. Miljöeffekter
Alla läkemedel har minst en aktiv substans som ger läkemedlet dess effekt
(Läkemedelsverket, 2004). De aktiva substanserna är oftast svårnedbrytbara och flera av dessa
kan inte omvandlas eller avskiljas genom reningsprocesser i ARV (Landstinget i Uppsala län,
2005). I utgående avloppsvatten har hittats en mängd kemikalier och spår av läkemedelsrester
som används i samhället (Läkemedelsverket, 2009). Läkemedel brukar klassas i tre grupper
utifrån deras egenskaper i miljön. Grupp ett innehåller lättnedbrytbara ämnen som inte kan
detekteras i vattenmiljö, varför miljöpåverkan bedömdes som försumbar. Exempel på ämnen i
denna grupp är acetylsalicylsyra som tillhör gruppen icke-steroida antiinflammatoriska
läkemedel (NSAID, Non-Steriod Anti Inflammatory Drugs). Grupp nummer två är ämnen
som är vattenlösliga men stabila som kan gå intakta genom avloppsreningsverk, till exempel
blodfettssänkande läkemedel. I den tredje gruppen ingår svårnedbrytbara och fettlösliga
läkemedel som kan ansamlas i avloppsslam eller föras ut med avloppsvatten, till exempel
antibiotika som fluorkinoloner och tetracykliner (Bendz et al., 2005). En del av dessa ämnen
kan klassificeras som miljöfarliga om de utgör eller kan komma att utgöra en direkt,
långsiktig eller försenad risk för akvatisk miljö (Läkemedelsverket, 2004; Svenson & Ek,
2008). Det finns särskilda insatser för att minska förskrivningen av flera speciella läkemedel
som är miljöstörande och arbete för att använda alternativ till dessa pågår (Landstinget i
Uppsala län, 2009).
9
På senare år har forskarna upptäckt effekter av olika läkemedel vid halter som uppmätts i
miljön. Rapporterade effekter kommer från studier på fisk, eftersom fiskar fysiologiskt är
ganska lika människan på många sätt (Naturvårdsverket, 2008). Standardiserade laboratorietester tar reda på akut toxicitet i vattenlevande organismer, biologisk nedbrytbarhet samt bioackumulerande förmåga (Läkemedelsverket, 2004). Resultaten visar att flera läkemedel inom
grupperna; sömnmedel, könshormoner, fluorokinoloner och antibiotika, SSRI (selektiva
serotoninåterupptagshämmare), NSAID, betablockerare och blodfettsänkare (statiner) kan ha
miljöeffekter (Landstinget i Uppsala län, 2009; Läkemedelsverket, 2009).
4.1 Antibiotika
Antibiotika är en grupp läkemedel som används för att behandla svåra bakterieinfektioner.
Det finns flera olika grupper av antibiotika, till exempel penicillin, cefalosporiner,
karbapenemer och tetracykliner (Smittskyddsinstitutet, 2010). Antibiotika i miljön riskerar att
bidra till att multiresistenta bakterier utvecklas och sprids. Detta eftersom bakterier kan byta
gener med varandra och på det sättet sprida resistensgener. Därför är det viktigt att antibiotika
används på rätt sätt och bara när det behövs (Läkemedelsverket, 2009; Smittskyddsinstitutet,
2010). WHO och EU har utarbetat strategier för att behandla ökande resistensutveckling inom
mikrobiella grupper i samhället (Läkemedelsverket, 2009; Sanderson et al., 2004).
4.2 Beta-blockerare
Metoprolol, nadolol, propranolol, atenolol, bisoprolol och sotalol är exempel på läkemedel i
denna grupp. Beta-blockerare används vid behandling av högt blodtryck och för att förhindra
återfall hos patienter med hjärtinfarkt (Läkemedelsverket, 2004). De flesta av dessa ämnen är
specifikt toxiska för grönalger (Bendz et al., 2005) och små planktoniska kräftdjur (Daphnia
magna) (Hernando et al., 2004).
Propranolol och metoprolol har en hög förmåga att motstå nedbrytning i vattenmiljön.
Propranolol är den mest fettlösliga föreningen, har potential att lagras i vattenlevande
organismer (Maurer et al., 2007) och minskar äggproduktionen hos riskfiskar vid 0,5 µg/l
(Huggett et al., 2002). Metoprolol ger i låga koncentrationer upphov till olika cellförändringar
i flera organ i fiskar. Metoprolol används mer i Skandinavien och halterna som detekterades
är generellt högre i avloppsvatten i Sverige och Danmark i jämförelse med Grekland, Italien
och Frankrike (Paxéus, 2004).
4.3 Antiinflammatoriska läkemedel
En grupp av antiinflammatoriska läkemedlen kallas även NSAID (icke-steroid antiinflammatoriska läkemedel). NSAIDer är inflammationsdämpande, smärtstillande och
febernedsättande genom att hämma verkan av enzymet cyklooxygenas (cox) i kroppen. Flera
substanser i gruppen används i stor omfattning och har negativa miljöeffekter. Till denna
grupp hör till exempel diklofenak (voltaren, diklofenak T och orifarm), ibuprofen (ipren),
ketoprofen (orudis, oruvial), naproxen (eleve) och acetylsalicylsyra (aspirin).
En studie visade att 99 % av de 3 vanligaste arterna av gamar i Indien och Pakistan hade
utrotats på mindre än 10 år. Boskapsdjur i dessa länder behandlas ofta med diklofinak och
gamarna som äter självdöda djur avled i njursvikt (Oaks et al., 2004). Det har också visats att
0,8 mg diklofinak per kg kroppsvikt kan döda en gam inom 48 timmer efter intaget (Naidoo et
al., 2009)
10
4.4 Könshormoner
Naturliga hormoner östriol och östradiol (östrogener) samt syntetiskt hormon etinylöstradiol
som ingår som aktiv substans i preventivmedel och hormonplåster är kända för att ha hormonstörande effekter på vattenlevande organismer (Svenson & Ek, 2008). Östron är en metabolit
till östriol och östradiol som bidrar till östrogeniteten i avloppsvatten. Exponering för
östrogener har gett specifika köns- och hormonförändringar hos fiskar och groddjur (Kidd et
al., 2007). Reningsprocesserna i ARV är olika effektiva när det gäller reducering av hormonstörande ämnen i avloppsvatten (Naturvårdsverket, 2008). Hormonplåster innehåller
östrogenet etinylestradiol och gestagenet norelgestromin. De fungerar på samma sätt som ppiller. Även efter att hormonplåster med etinylöstradiol har använts så finns cirka 80 % av det
totala läkemedelsinnehållet kvar. Detta gör att nerspolade hormonplåster kan leda till att
relativt stora mängder av etinylöstradiol sprids i naturen. Hormonplåstren ska återlämnas till
Apoteket för att undvika negativa miljöeffekter (Läkemedelsverket, 2011).
Levonorgestrel kommer från akut p-piller och har återfunnits i utgående avloppsvatten i
koncentrationer runt 1 ng/l. Hormonet kan ackumulera i fiskplasma och halten på fyra gånger
högre än hos en behandlad patient har noterats. En studie har visat reducerad fertilitet hos
regnbågfisk efter att ha exponerats för renat avloppsvatten från 3 svenska reningsverk i
Stockholm, Umeå och Göteborg under 14 dager. Avloppsvatten innehöll levonorgestrel i en
halt på 0,8 ng/l (Fick et al., 2010). Exponering för levonorgestrel kan kraftigt hämma tillväxt
av grodyngel och det honliga reproduktionssystemet genom att störa utvecklingen av
äggstockar och äggledare som orsakar att honorna blir sterila vid 0,8 ng/l (Kvarnryd et al.,
2011).
4.5 Antidepressiva medel
Antidepressiva medel delas in i flera grupper. Sömnmedel och lugnade medel är det som mest
används hos äldre. Exempel på sömnmedel är stilnoct och zopiklon. Mot oro används
oxascand och atarax. Idag används en annan typ av antidepressivt medel så kallade SSRImedel (selective serotonin reuptake inhibitor). Fluoxetin är ett SSRI-preparat som har effekter
i flera vattenlevande organismer och kan påverka simaktiviteten hos märlkräftor vid 10 ng/l
(De Lange et al., 2006). En annan studie visade att reproduktionen hos snäckor stördes vid 3,2
µg/l fluoxetin. Sertralin är ett annat SSRI-preparat som klassas med medelhög miljörisk och
lägre PBT än andra preparat i gruppen som till exempel citalopram (Naturvårdsverket, 2008;
Nentwig, 2007). Fiskar som exponeras för antidepressiva medel kan få påverkan på central
nervsystemet och beteendeförändringar vilket ger en minska förmågan att överleva i
ekosystemet (Rudén et al., 2009).
5. Avloppsrening
Utsläpp av obehandlat avloppsvatten till vattendrag leder till flera problem i samhället. Enligt
miljöbalken 9 kap 7§ Avloppsvatten skall avledas och renas eller tas om hand på något annat
sätt så att olägenhet för människors hälsa eller miljön inte uppkommer. För detta ändamål
skall lämpliga avloppsanordningar eller andra inrättningar utföras. Avloppsreningsverken är
konstruerade för att rena avloppsvatten av hushållskaraktär. ARV tar inte bara emot avloppsvattnet från hushåll utan också avloppsvatten från olika verksamheter och industrier
(Naturvårdsverket, 2008).
5.1 Avloppsreningsverk
Ett avloppsreningsverk består generellt sett av två huvuddelar, en för avloppsvatten och en för
slam. I Sverige hanteras avloppsvatten i de flesta fall mekaniskt, biologiskt eller kemiskt. Den
11
andra delen är slambehandling och då stabiliseras avloppsslammet i lite större ARV vanligtvis
med rötning. Den totala uppehållstiden i förbehandlingen i ett ARV varierar från 4-5 timmar
upp till något dygn beroende på den strukturella uppbyggnaden och reningsprocessen i verken
(Naturvårdsverket, 2008; Wahlberg et al., 2010). Nedan följer en kortfattad beskrivning av de
olika reningsprocesserna i ett ARV enligt rapporter från Stockholms vatten och Naturvårdsverket (Naturvårdsverket, 2008; Wahlberg et al., 2010).
Mekanisk rening
Det inkommande avloppsvatten behandlas mekaniskt för att ta bort grova partiklar. Detta sker
genom rensgaller, luftade eller oluftade sandfången och försedimentering.
Biologisk rening
Här avlägsnas organiskt material och kväve innan det utgående avloppsvattnet släpps ut i
recipienten. Ammoniumkväve omvandlas till kvävgas och organiska materialet bryts ned
(oxideras) till koldioxid och vatten samtidigt som ny biomassa byggs upp genom slamtillväxt.
Denna sker med hjälp av mikroorganismer, främst olika bakterier som redan finns i
inkommande avloppsvattnet.
Kemisk fällning
I detta steg minskar fosfatmängden genom att tillsätta järn- eller aluminiumsalt som bildar
fosforflockar. Flockarna sjunker till botten i sedimenteringsbassängerna och bildar slam.
Slammet pumpas till en separat slambehandlig.
Slambehandling
Slam kommer som primärslam från den kemiska fällningen och överskottsslam från den
biologiska reningen. Slammet förtjockas genom att den totala slammängden minskar med
30 % och stabiliseras i rötkammare där delar av de organiska ämnena bryts ner och biogas
bildas. Organiska ämnen i slammet minskar med 50 % genom att avvattnas (rötning).
Uppehållstiden för slammet i rötkammaren är minst 15 dygn. Efter detta steg kan slammet
användas som gödningsmedel, jordförbättring eller deponitäckning.
5.2 Kompletterande reningsprocesser
Förbättring av reningsmetoder i avloppsreningsverk kan leda till att läkemedelsrester i
avloppsvatten minskar. Stockholm Vatten har under 2007 och 2008 undersökt olika
reningsteknikers effektivitet för att rena bort läkemedel. Ozonrening, UV-ljusbehandling i
sammankoppling med väteperoxid samt absorption till aktivt kol är 3 dagsaktuella metoder
för att förbättra reningen i de befintliga anläggningarna (Wahlberg et al., 2010). Ozonrening
vid låg dos, 5-7 g O3/m3, är bättre än höga ozondoser, 15 g O3/m3. Ekotoxikologiska tester
visade att risken för bildning av restprodukter kan öka och biologiskt farliga ämnen kan
genereras vid rening med höga ozondoser. Undersökningen uppvisade att filtrering med aktivt
kol och ozonering är bästa metoderna för att få mer än 90 % minskning av alla undersökta
läkemedelsrester (Breitholtz & Larsson, 2009; Wahlberg et al., 2010).
Sandfiltrering är en traditionell teknik som inte finns på alla svenska anläggningar men det
skulle kunna vara ett bra alternativ för att minska läkemedelsrester. Normalt är sandbädden
1,5 meter djup och består av några olika sand- och skiffermaterial. Filtret måste spolas rent
efter ett dygns drift (Naturvårdsverket, 2008). En studie har visats att de östrogena
responserna i fisk kraftig minskade vid användning av denna teknik. Det sker cirka 90 %
reduktion av det naturliga östrogenet östron, men etinylöstradiol finns kvar i låga halter i
12
utgående avloppsvatten. Studierna visade att avloppsvatten som renats med sandfilter renas
bättre från läkemedel än utan, men den avskiljer inte alla läkemedel (Breitholtz & Larsson,
2009).
5.3 Våtmarkers egenskaper
Våtmark är ett samlingsnamn för fuktiga, blöta och våta miljöer. Naturvårdsverket definierar
våtmark som en sådan mark där vattnet under en stor del av året finns nära, under, i eller
strax över markytan. Sverige har stora våtmarksområden där de största delarna av våtmark är
myrar, sumpskogar, strandmiljöer och vissa småvatten i skogs- och jordbrukslandskapet samt
dammar (Naturvårdsverket, 2007). Anlagda behandlingsvåtmarker används för efterbehandlig
av avloppsvatten från avloppsreningsverk och blir det sista steget i reningsprocessen
(Naturvårdsverket, 2010a). Våtmarker fungerar som effektiva naturliga reningsverk eftersom
de har en renande effekt på flera ämnesgrupper. De har förmåga att rena avloppsvatten från
näringsämnen framför allt kväve och fosfor, med hjälp av bakterier och andra
mikroorganismer. Våtmarker bidrar till att avskilja många olika typer av metaller, patogener,
bekämpningsmedel, läkemedelsrester samt andra toxiska och oönskade ämnen som fett, olja,
fenol och ammonium (Ekologgruppen, 2003; Naturvårdsverket, 2010a; Tonderski et al.,
2002). Våtmarksbehandlingen är billig om reningsprocesser i reningsverk kombineras med
reningsprocesser utomhus. Kombinationen ger också möjlighet till driftoptimering för mindre
förbrukning av kemikalier och elkraft (Naturvårdsverket, 2010a).
6. Provtagning och analysmetodik
6.1 Provtagningsmetoder
6.1.1 Dricksvatten
Dricksvattenprover tas som stickprov från tappkran i vattenverk och kan ske en gång per dag
under 4 dagar. Vid varje provtagningstillfälle tas 250 ml vattenprov i en ren glasflaska.
Proven utgörs av samlingsprov som förvaras i kylskåp till analysen genomförs.
Polyetenflaskor kan också användas och förvaras i frysen efter provtagning (Helmfrid &
Eriksson, 2010; Wahlberg et al., 2010).
6.1.2 Avloppsslam
Stickprov från råslam och avvattnat rötslam tas. Råslam kan samlas innan slammet pumpas
till rötkammare. Vid varje provtagnings tillfälle tas 3 dl slam under 5 dager. Proven utgörs av
samlingsprov som förvaras i kylskåp till analysen genomförs. Som provtagningskärl används
glasburkar (Andersson & Brorström Lundén, 2007; Helmfrid & Eriksson, 2010;
Naturvårdsverket, 2008).
6.2 Analysmetoder
Metoden för kemisk analys av läkemedelssubstanser som använts är en generell metod som
passar analys av ett stort antal substanser. Analysmetodiken består av två steg; upparbetning
av vattenprover samt identifiering och kvantifiering.
13
6.2.1 Upparbetning av vattenprover
Halterna av läkemedelsrester är ofta låga och proven är därför inte lämpliga att analysera
direkt. Vattenprover som innehåller stora partiklar bör filtreras med glasfiberfilter (porstorlek
1-2 µm) eftersom dessa ämnen kan störa analysen. Prover som innehåller små partiklar
behöver inte filtreras. SPE-teknik (fastfasextraktion, solid phase extraction) används för
rening och koncentrering av proverna. För varje substansgrupp används en lämplig adsorbent
och lämpliga förhållanden som till exempel pH och volym. Ämnen av intresse fastnar på
adsorbenten medan salter och vatten rinner igenom. Därefter löses ämnena upp med hjälp av
ett lämpligt lösningsmedel. Vid upparbetning av slamprover används ASE extraktion
(accelerated solvent extraction) med en blandning av olika lösningsmedel, till exempel vatten
och metanol (Andersson et al., 2006; Naturvårdsverket, 2008).
6.2.2 Identifiering och kvantifiering
Extraktet från vatten eller slam analyseras med hjälp av vätskekromatografi som är kopplad
till två masspektrometrar (LC-MS/MS). Identifiering i MS sker med hjälp av retentionstid och
ämnets specifika masspektrum som jämförs med spektrumet av en ren standardsubstans. För
kvantifiering jämförs den masspektrometriska signalen för respektive ämne i provet med en
kalibreringskurva för varje komponent (Naturvårdsverket, 2008).
7. Halter av läkemedel
I denna rapport går vi igenom de tillgängliga resultaten från flera avloppsreningsverk i
Sverige mellan 2005 och 2010 för att se vilka substanser som hamnat i inkommande råvatten
till reningsverken och i dricksvatten från de olika vattenverken, sjukhusens egna vattentäkter,
kommunalt vatten samt i slammet. Vi sammanställer också resultaten från läkemedelsresterna
som hittades i våtmarker och hur mycket dagvattnet renats från läkemedelsresterna. Halterna
kan dock variera mycket mellan olika ämnen och data är inte helt jämförbara eftersom vattenoch slamprov inte tagits vid samma verk och inte vid samma tidpunkt.
7.1 Rå- och dricksvatten
I rapporten görs en sammanställning av resultaten för rå- och dricksvattenprover. I vattenverken togs prover från inkommande råvattnet till vattenverk (in) från Norsborg, Lövö,
Görvälns vattenverk i Stockholm mellan 2006-2010 (SLL, 2011; Wahlberg et al., 2010), samt
från Råberga och Berggården vattenverk i Linköping, Råssnäs vattenverk i Motala och Borg i
Norrköping mellan 2005-2009 (Helmfrid, 2006; Helmfrid & Eriksson, 2010). Dricksvattenprover togs också från tappkran i övrigt vattenverk (ut), från egen vattentäkt och
kommunalt vatten i Akademiska sjukhuset i Uppsala, från Lasarettet i Enköping (Landstinget
i Uppsala län, 2005) och rapporterade halter enligt Naturvårdsverket rapport
(Naturvårdsverket, 2008).
Koncentrationer av läkemedel varierade mycket mellan olika substanser och mellan olika
provtagningsplatser. I råvatten varierade antal prov mellan 2 och 21, medan i dricksvatten var
det mellan 3 och 39 prov. De grupper som studerades i rå- och dricksvatten var bland annat
antibiotika, blodtryckssänkande, antiinflammatoriska ämnen, hormoner, antidepressiva medel
samt smärtstillande och antihistaminmedel. Endast högsta halter redovisas i resultaten
eftersom många halter låg under kvantifieringsgränsen. När 50 % eller mer av mätningarna
låg under kvantifieringsgränsen har inget medelvärde beräknats, se tabell 1 och 2 (för mer
detaljer se tabell 1, 2 och 3 i bilagan).
14
7.1.1 Antibiotika
Antibiotikarester som förekom i råvatten var bland annat erytromycin, sulfametoxazol och
trimetoprim. Erytromycin detekterades vid 0,5 ng/l, sulfametoxazol vid 1,1 ng/l och vid 0,7
ng/l för trimetoprim. I dricksvatten detekterades endast trimetoprim på 0,5 ng/l. De andra
ämnena i denna grupp låg under kvantifieringsgränsen. Halten av trimetoprim var högre i
råvatten än i dricksvatten.
7.1.2 Blodtryckssänkande
Under gruppen blodtryckssänkande medel hittades atenolol, furosemid, hydroklortiazid och
metoprolol i rå- och dricksvatten. I råvatten hittades atenolol på 7 ng/l, furosemid på 5 ng/l,
hydroklortiazid på 4 ng/l och metoprolol på 3 ng/l. I dricksvatten förekom atenolol på 3 ng/l,
följt av metoprolol på 2 ng/l, hydroklortiazid på 2 ng/l och furosemid på 1,5 ng/l. Halterna i
dricksvatten har minskat under reningsprocessen.
7.1.3 Antiinflammatoriska ämnen
Exempel på ämnen som detekterades i rå- och dricksvatten var diklofenak, ibuprofen och
naproxen. I råvatten hittades ibuprofen på 2 ng/l, naproxen på 2 ng/l, medan diklofinak
förekom på 1,1 ng/l. I dricksvatten förekom ibuprofen och naproxen på 1,3 ng/l och
diklofinak sågs på 0,7 ng/l.
7.1.4 Hormoner
För hormonrester hittades endast östron på 1 ng/l i råvatten. I dricksvatten hittades etinylöstradiol på 0,4 ng/l, medan östron låg under kvantifieringsgränsen.
7.1.5 Antidepressiva medel
De antidepressiva medel som hittades i råvatten var karbamazepin på 7 ng/l och oxazepam på
3,5 ng/l. I dricksvatten förekom karbamazepin på 6 ng/l, citalopram på 3,5 ng/l, oxazepam på
3,1 ng/l och risperidone på 0,3 ng/l. Flera ämnen detekterades i dricksvatten än i råvatten.
7.1.6 Övriga
Övriga läkemedel som detekterades var bland annat dextropropoxifen, paracetamol, tramadol
och cetirizin. Högsta halterna i råvatten sågs för tramadol på 7,8 ng/l, paracetamol på 6 ng/l,
cetirizin på 1,1 ng/l och dextropropoxifen på 0,2 ng/l. De högsta halterna i dricksvatten
noterades för tramadol på 7,5 ng/l, paracetamol på 6 ng/l, cetirizin på 2 ng/l och dextropropoxifen på 0,3 ng/l.
15
Tabell 2. Koncentrationer i medel-, minimum och maximumvärden (ng/l) av läkemedelsrester
i inkommande råvatten till de olika vattenverken i Sverige (Helmfrid, 2006; Helmfrid &
Eriksson, 2010; Landstinget i Uppsala län, 2005; SLL, 2011; Wahlberg et al., 2010)
Substans
Funktion
Totalt antal
prover
N
Medel
Antibiotika
Erytromycin
Sulfametoxazol
Trimetoprim
Antibiotika
Antibakteriellt medel
Antibakteriellt medel
4
11
15
2
2
7
Betablockerare
Atenolol
Furosemid
Hydroklortiazid
Metoprolol
Betablockerare
Vätskedrivande
Vätskedrivande
Betablockerare
21
15
4
21
Antiinflammatoriska ämnen
Diklofenak
Ibuprofen
Naproxen
Antiinflammatorisk
Antiinflammatorisk
Antiinflammatorisk
15
15
15
Halter (ng/l)
Min
Max
-A
-A
-A
<0,3
<1
<0,1
0,5
1,1
0,7
19
4
1
20
2,1
-A
-A
1,4
<0,1
<0,7
<2
0,4
7
5
4
3
5
9
10
-A
1,2
1,6
<0,3
<0,1
<0,1
1,1
2
2
Hormoner
Östron
Könshormon
4
4
0,33
0,1
Antidepressiva medel
Karbamazepin
Antiepileptika medel
15
8
3,5
2
<1
Oxazepam
Neuroleptika
15
4
-A
Övriga läkemedel
Dextropropoxifen
Smärtstillande
15
5
0,16
<0,1
Paracetamol
Smärtstillande
4
1
-A
<2
Tramadol
Smärtstillande
15
15
3,9
0,7
Cetirizin
Antihistamin
21
10
0,81
<0,1
-A När 50 % eller mer av mätningarna låg under kvantifieringsgränsen har inget medelvärde beräknats
N anger antalet prover där läkemedelshalter ligger över kvantifieringsgränsen
1
7
3,5
0,2
6
7,8
1,1
16
Tabell 3. Koncentrationerna i medel-, minimum och maximumvärden (ng/l) av läkemedelsrester i dricksvatten från de olika vattenverken, sjukhusens egna vattentäkter, kommunalt
vatten i Sverige och de rapporterade halterna enligt Naturvårdsverket rapport (Helmfrid,
2006; Helmfrid & Eriksson, 2010; Landstinget i Uppsala län, 2005; Naturvårdsverket, 2008;
SLL, 2011; Wahlberg et al., 2010)
Substans
Funktion
Totalt antal
prover
N
Medel
Antibiotika
Erytromycin
Tetracyklin
Sulfametoxazol
Trimetoprim
Antibiotika
Antibiotika
Antibakteriellt medel
Antibakteriellt medel
7
20
11
34
0
0
0
4
Betablockerare
Atenolol
Furosemid
Hydroklortiazid
Metoprolol
Betablockerare
Vätskedrivande
Vätskedrivande
Betablockerare
37
31
20
39
7
3
3
16
Antiinflammatoriska ämnen
Diklofenak
Ibuprofen
Naproxen
Antiinflammatorisk
Antiinflammatorisk
Antiinflammatorisk
34
31
34
Hormoner
Etinylöstradiol
Östron
Könshormon
Könshormon
Antidepressiva medel
Citalopram
Sertralin
Karbamazepin
Oxazepam
Risperidone
Antidepressivt
Antidepressivt
Antiepileptika medel
Neuroleptika
Neuroleptika
Halter (ng/l)
Min
Max
-A
-A
-A
-A
<0,3
<5
<0,6
<0,1
<0,3
<50
<25
0,5
-A
-A
-A
0,73
<0,1
<0,3
<0,1
<0,1
3
1,5
2
2
1
4
6
-A
-A
-A
<0,1
<0,1
<0,1
0,7
1,3
1,3
23
6
1
0
-A
-A
<2
<0,05
0,4
<0,05
28
14
11
31
3
4
0
8
4
1
-A
-A
4
-A
-A
<0,3
<1
2
<0,1
<0,1
3,5
<5
6
3,1
0,3
Övriga läkemedel
<0,1
Dextropropoxifen
Smärtstillande
31
5
-A
Paracetamol
Smärtstillande
20
1
-A
<2
Tramadol
Smärtstillande
15
15
3,8
0,18
Cetirizin
Antihistamin
24
7
-A
<0,1
-A När 50 % eller mer av mätningarna låg under kvantifieringsgränsen har inget medelvärde beräknats
N anger antalet prover där läkemedelshalter ligger över kvantifieringsgränsen
0,3
6
7,5
2
7.2 Slam
I rapporten görs en sammanställning av resultat från flera studier för slamprover som togs från
olika vattenverk i Sverige mellan 2005 och 2010. Slamproven var bland annat orötat slam
(totalt antal prover = 20), slam (totalt antal prover var mellan 46 och 52) och avvattnat slam
(totalt antal prover var mellan 3 och 9). Vi kommer endast att redovisa högsta halter i
resultatet eftersom många läkemedelshalter låg under kvantifieringsgränsen och anses mycket
osäkra. När 50 % eller mer av mätningarna låg under kvantifieringsgränsen har inget
medelvärde beräknats. Halterna anges i µg/kg torrsubstans (TS) (Helmfrid, 2006; Helmfrid &
Eriksson, 2010; IVL screening, 2007; Länsstyrelsen i Blekinge & Landstinget Blekinge,
2007), och resultaten redovisas i tabell 4 och 5 (för mer detaljer se tabell 4, 5 och 6 i bilaga).
17
7.2.1 Antibiotika
Halterna av antibiotikasubstanserna varierade från under detektionsgränsen till maximumhalt i
olika typer av slam. Bland dessa var ciprofloxacin, demeklocyklin, doxycyklin, norfloxacin,
ofloxacin, oxitetracyklin och tetracyklin. I orötat slam hittades tetracyklin på 33 000 µg/kg
TS, medan i slam och avvattnat slam förekom ciprofloxacin på 6 300 µg/kg TS respektive 3
200 µg/kg TS. Halterna av antibiotika har minskat i avvattnat slam.
7.2.2 Antiinflammatoriska ämnen
Ämnen som hittades i olika typer av slam var diklofenak, ibuprofen, ketoprofen och
naproxen. I orötat slam detekterades ibuprofen på 22 000 µg/kg TS, men låg under detektionsgränsen (<200µg/kg TS) i avvattnat slam. I slam återfanns naproxen på 360 µg/kg TS och
ibuprofen på 310 µg/kg TS. I avvattnat slam varierade diklofenak från <3 till 210 µg/kg TS
och ketoprofen mellan <10 och 11 µg/kg TS.
7.2.3 Hormoner
I orötat slam detekterades fem typer av hormoner; etinylestradiol (6 800 µg/kg TS),
noretisteron (6 100 µg/kg TS), progesteron (1 900 µg/kg TS), östradiol (310 µg/kg TS) och
östriol (3 900 µg/kg TS). I slam var halterna för etinylestradiol 160 µg/kg TS, noretisteron
210 µg/kg TS, progesteron 300 µg/kg TS, östradiol 58 µg/kg TS och östriol 130 µg/kg TS. I
avvattnat slam varierade östradiol från <2 till 130 µg/kg TS och östriol från <1 till 120 µg/kg
TS.
7.2.4 Övriga
Här identifieras fler olika substanser som till exempel betablockeraren metoprolol (880 µg/kg
TS), smärtstillande ämnet paracetamol (830 µg/kg TS), antidepressivt aktiva substansen
citalopram (360 µg/kg TS) och psykoanaleptika medlet sertralin (330 µg/kg TS). Klozapin, ett
neuroleptiskt läkemedel, och zolpidem, ett sömn- och lugnandemedel, hade högsta halter på
68 µg/kg TS, respektive 3,2 µg/kg TS.
7.3 Våtmark
I rapporten görs en sammanställning av resultaten för vattenprover som togs från fyra
behandlingsvåtmarker i fyra kommuner i Södermanland. Behandlingsvåtmarkerna är bland
annat Ekeby (antal provtagningstillfälle (n) = 3), Trosa (n = 2), Nynäshamn (n = 1) samt
Oxelösund (n = 1). Det utgående renade avloppsvattnet från Ekeby, Trosa, Nynäshamn och
Oxelösund avloppsvattenverk motsvarar inkommande vattenprover till våtmarker (in) och det
utgående vattnet som släpper ut från behandlingsvåtmarker till recipienter (ut). Det kan finnas
andra ämnen i samtliga grupper men halterna var låga eller under kvantifieringsgränsen
(tabell 6 och 7).
Tabell 8 visar de substanser som har högst reduktionsgrad (%) för respektive våtmark. Ekebys
våtmark hamnade på högsta reduktionsgrad för ketoprofen (58-100 %), citalopram (45-66 %)
och progesteron (63 %). Högsta reduktionsgraden i Trosas våtmark hade ketoprofen (19100 %), citalopram (99 %), ibuprofen (7-97 %) och naproxen (50-85 %). I Nynäshamns och
Oxelösunds våtmarker reducerades citalopram bäst (67-84 %), ibuprofen (81 %) och atenolol
(52-54 %). Men även andra antiinflammatoriska ämnen varierade från medelhög till låg
reduktionsgrad, bland annat naproxen (34-85 %) och diklofinak (24-50 %). I Oxelösunds
våtmark reducerades inte naproxen och vid två provtagningstillfällen från Ekeby våtmark
reducerades inte diklofinak.
18
7.3.1 Antibiotika
Endast tetracyklin identifierades i låg halt i utgående vatten från Trosa våtmark (0,082 µg/l).
7.3.2 Blodtryckssänkande
I inkommande vatten till Ekeby våtmark återfanns betablokeraren atenolol (2,70 µg/l) och
metoprolol återfanns i högsta halter i inkommande vatten till Nynäshamn våtmark (1,5 µg/l). I
utgående vatten från Ekeby våtmark sågs atenolol (1,3 µg/l) i högsta halt och metoprolol (1,1
µg/l) var i högsta halter i utgående vatten från Nynäshamn våtmark.
7.3.3 Antiinflammatoriska ämnen
För antiinflammatoriska ämnen i inkommande vatten till Trosa våtmark hittades i högsta
halter ibuprofen (3,5 µg/l), ketoprofen (2,6 µg/l) och naproxen (1,3 µg/l) och i Ekeby våtmark
ketoprofen (2,4 µg/l) och ibuprofen (1,2 µg/l). Andra ämnen i denna grupp hittades också men
i låga halter. I utgående vatten från Ekeby våtmark sågs ketoprofen (2,1 µg/l) och atenolol
(1,3 µg/l) i högsta halter.
7.3.4 Hormoner
Progesteron var det enda hormonet som kunde identifieras i inkommande vatten till Ekeby
våtmark (0,008 µg/l) och i utgående vatten från Ekeby våtmark (0,003 µg/l). Det
identifierades även i utgående vatten från Trosa våtmark med en halt på 0,029 µg/l.
7.3.5 Övriga
Karbamazepin (antiepileptikum medel) från Ekeby och Trosa våtmarker samt metoprolol i ett
antal av prov från Ekeby våtmark visade på högre halter i utgående vatten än i inkommande
vatten vid undersökningarna av våtmarkerna. Även andra ämnen identifierade men halterna
var i allmänhet låga.
19
Tabell 4. Halterna i medel-, minimum- och maximumvärden (µg/kg TS) av läkemedelsrester i olika typer av slam från svenska
avloppsreningsverk (ARV) i Sverige (Helmfrid, 2006; Helmfrid & Eriksson, 2010; IVL, 2006; Naturvårdsverket, 2008)
Aktiv substans
N
Orötat slam
Medel
Min
Antibiotika
Ciprofloxacin
Demeklocyklin
Doxycyklin
Klortetracyklin
Norfloxacin
Ofloxacin
Oxitetracyklin
Tetracyklin
1
19
21
19
20
21
37
-A
1 177
-A
-A
5 625
Antiinflammatoriska ämnen
Diklofenak
Ibuprofen
Ketoprofen
Naproxen
20
20
20
21
61
1 239
176
806
Halter (µg/kg TS)
Slam
Medel
Min
Max
N
<5
<5
<9
<4
<2
<300
9 200
<600
1 600
33 000
7
41
47
41
7
7
46
47
4 814
-A
-A
-A
3 700
1 150
-A
930
<4
10
<8
3
560
22 000
1 500
14 000
45
45
45
45
25
83
18
33
3 900
<3
<3
<4
<100
<100
<3
<2
0,2
4
2
<2
Hormoner
Etinylestradiol
20
-A
<3
6 800
45
-A
<2
A
Noretisteron
19
<7
6 100
42
-A
<5
Progesteron
15
271
<13
1 900
36
95
<10
Östradiol
20
-A
<1
310
44
-A
<1
A
Östriol
20
<1
3 900
44
-A
<1
-A När 50 % eller mer av mätningarna låg under kvantifieringsgränsen har inget medelvärde beräknats
N anger totalt antal prover
Max
N
Avvattnat slam
Medel
Min
6 300
1 200
1 800
<17
6 100
1 300
1 400
3 600
6
1
6
1
4
3
9
1 387
<4
113
<8
678
-A
358
64
310
74
360
8
3
3
3
108
-A
-A
-A
160
210
300
58
130
3
3
1
3
3
-A
-A
54
92
-A
Max
41
<4
450
<4
<2
3 200
130
970
<50
940
<3
96
<10
4,8
210
<200
11
<10
<3
<10
<2
<1
<10
37
130
120
20
Tabell 5. Koncentrationerna i medel-, minimum- och maximumvärden (µg/kg TS) för
övriga läkemedelsrester i olika typer av slam från svenska avloppsreningsverk (ARV) i
Sverige (Helmfrid, 2006; Helmfrid & Eriksson, 2010; IVL, 2006; Naturvårdsverket, 2008)
Aktiv substans i slam
Citalopram
Antidepressivt (SSRI)
Cyklofosfamid
Cytostatika
Furosemid
Vätskedrivande
Ifosfamid
Cytostatika
Klozapin
Neuroleptika
Metoprolol
Beta-receptor blockerare
Oxazepam
Lugnande medel, Bensodiazepiner
Paracetamol
Smärtstillande
Propofol
Intravenöst anestesimedel
Sertralin
Psykoanaleptika
Zolpidem
Lugnande och sömn medel
N anger totalt antal prover
N
21
8
6
9
6
9
21
2
21
21
21
Halter (µg/kg TS)
Min
Max
45
360
<10
<10
110
320
<10
<10
<0,8
68
14
880
<0,5
110
<50
830
<0,1
<1
<0,3
330
<0,2
3,2
21
Tabell 6. Halterna av läkemedelsrester (µg/l) i inkommande vatten till våtmarker (in) och utgående vatten (ut) från våtmarker, differensen mellan
läkemedelshalter, samt beräknad reduktionsgrad (%) för studerade läkemedelsrester från Ekebys våtmark. Inkommande vatten till våtmarker (in)
från avloppsreningsverk motsvarar det utgående avloppsvattnet från samma avloppsreningsverk i Sverige. En negativ reduktionsgrad betyder en
ökning av ämnet i våtmarken.
Aktiv substans
Antibiotika
Ciprofloxacin
Demeklocyklin
Doxycyklin
Klortetracyklin
Oxitetracyklin
Tetracyklin
Funktion
Antibiotika
Antibiotika
Antibakteriellt
Antibiotika
Antibakteriellt
Antibiotika
EkebyI
Halter (µg/l)
Diff.
In
Ut
<0,0003
<0,0004
<0,0005
<0,0003
<0,0002
<0,0003
<0,0004
<0,0005
<0,0003
<0,0002
-
%
EkebyII
Halter (µg/l)
Diff.
In
Ut
-B
-A
-A
-A
-A
-A
-A
-A
-
0,017
<0,25
<0,003
<0,1
<0,015
<0,25
<0,003
<0,1
-
2,70
1,3
1,30
0,85
-1,4
-0,45
A
Blodtryckssänkande
Atenolol
Betablokerare
Metoprolol
Betablokerare
-
-
-
Antiinflammatoriska ämnen
Diklofenak
Antiinflammatoriska
Ibuprofen
Antiinflammatoriska
Ketoprofen
Antiinflammatoriska
Naproxen
Antiinflammatoriska
0,1
0,4
0,5
0,1
0,0
0,3
0,0
-0,4
-0,2
0
100
40
0,28
0,12
0,26
0,39
< 0,05
0,089
< 0,02
0,21
-B
-0,03
-B
-0,18
-A
-0,005
-A
-A
63
-
<0,003
<0,003
<0,02
<0,003
<0,003
<0,02
-A
-A
-A
Hormoner
Etinylestradiol
Progesteron
Östradiol
Östriol
Könshormon
Könshormon
Könshormon
Könshormon
<0,0005
0,008
<0,003
<0,0001
<0,002
0,003
<0,001
<0,0005
Övriga
Citalopram
Antidepressivt
0,29
0,098
Karbamazepin
Antiepileptikum
0,22
0,36
I Provtagningen genomfördes i 4-5 november 2005 (IVL, 2006)
II Mätningarna genomfördes av Sektionen för miljöstöd på Landstiget i Sörmland i 27-28 maj 2009
III Provtagningen skedde under vecka 7 och 8 år 2010 (Näslund, 2010)
A
Värdena i inkommande vatten till våtmark och utgående vatten från våtmark låg under kvantifieringsgränsen
B
Värdet i utgående vatten från våtmark låg under kvantifieringsgränsen
-0,19
0,14
EkebyIII
Halter (µg/l)
Diff.
In
Ut
%
-
-
-
52
35
1,4
0,6
1
0,62
-0,4
0,02
29
-3
26
46
0,51
1,2
2,4
0,29
0,35
0,74
1,00
0,19
-0,16
-0,46
-1,4
-0,1
31
38
58
34
-
-
0,2
0,39
0,11
0,34
66
-64
-
%
-0,09
-0,05
-
45
13
22
Tabell 7. Halterna av läkemedelsrester (µg/l) i inkommande vatten till våtmarker (in) och utgående vatten (ut) från våtmarker, differensen mellan
läkemedelshalter, samt beräknad reduktionsgrad (%) för studerade läkemedelsrester från Trosa, Nynäshamn och Oxelösunds våtmarker.
Inkommande vatten till våtmarker (in) från avloppsreningsverk motsvarar det utgående avloppsvattnet från samma avloppsreningsverk i Sverige.
En negativ reduktionsgrad betyder en ökning av ämnet i våtmarken.
Aktiv substans
TrosaI
Halter (µg/l)
Diff.
In
Ut
Funktion
Antibiotika
Demeklocyklin
Doxycyklin
Klortetracyklin
Oxitetracyklin
Tetracyklin
Antibiotika
Antibakteriellt
Antibiotika
Antibakteriellt
Antibiotika
Blodtryckssänkande
Atenolol
Metoprolol
Betablokerare
Betablokerare
<0,0003
<0,0004
<0,0005
<0,0003
<0,0002
<0,0003
<0,0004
<0,0005
<0,0003
0,082
-
-
-
-
2
1,3
0,95
0,95
-1,05
-0,35
53
27
1,1
1,5
0,53
1,1
0,57
0,4
50
97
100
85
0,56
1,4
2,6
0,34
0,39
1,3
2,1
0,17
-0,17
-0,1
-0,5
-0,17
30
7
19
50
0,38
1,5
0,68
0,19
0,29
0,29
0,66
0,11
0,09
1,21
0,02
0,08
-
-
Antiinflammatoriska ämnen
Diklofenak
Antiinflammatoriska
Ibuprofen
Antiinflammatoriska
Ketoprofen
Antiinflammatoriska
Naproxen
Antiinflammatoriska
0,4
3,5
0,2
1,3
0,2
0,1
0,0
0,2
-0,2
-3,4
-0,2
-1,1
Hormoner
Etinylestradiol
Noretindron
Progesteron
Östradiol
Östriol
-
<0,002
<0,004
0,029
<0,001
<0,0005
%
NynäshamnIII
Halter (µg/l) Diff. %
In
Ut
-A
-A
-A
-A
-C
-
Könshormon
Könshormon
Könshormon
Könshormon
Könshormon
%
TrosaIII
Halter (µg/l)
Diff.
In
Ut
-D
-D
-D
-D
-D
-
-
-
-
-
-
-
Övriga
Citalopram
Antidepressivt
0,17 0,001 -0,17
99
Karbamazepin
Antiepileptikum
0,29
0,34
0,05 -17
I Provtagningen genomfördes i 4-5 november 2005 (IVL, 2006)
III Provtagningen skedde under vecka 7 och 8 år 2010 (Näslund, 2010)
A
Värdena i inkommande vatten till våtmark och utgående vatten från våtmark låg under kvantifieringsgränsen
C
Värdet i inkommande vatten till våtmark låg under kvantifieringsgränsen
D
Provtogs inte i inkommande vatten till våtmark
-
0,19
0,93
-
0,03
0,83
-
0,16
0,1
-
OxelösundIII
Halter (µg/l) Diff.
In
Ut
%
-
-
-
52
27
1,3
1,0
0,60
0,78
0,70
0,22
54
22
24
81
3
42
0,48
0,01
0,29
0,01
0,19
0,0
40
0
-
-
-
0,18
1,0
0,06
0,85
0,12
0,15
84
11
-
67
15
23
Tabell 8. De substanser i samtliga våtmarker som har högst reduktionsgrad (%). En negativ reduktionsgrad betyder en ökning av ämnet i
våtmarken.
EkebyI
Aktiv
substans
Ketoprofen
Progesteron
Naproxen
EkebyII
Red.
grad
%
100
63
40
Aktiv
substans
Citalopram
Atenolol
Naproxen
Metoprolol
Ibuprofen
Karbamazepin
EkebyIII
Red.
grad
%
66
52
46
35
26
-64
Aktiv
substans
TrosaI
Red.
Grad
%
58
45
38
34
31
29
13
-3
Aktiv
substans
TrosaIII
Red.
grad
%
100
97
85
50
Ketoprofen
Ketoprofen
Citalopram
Ibuprofen
Ibuprofen
Naproxen
Naproxen
Diklofenak
Diklofenak
Atenolol
Karbamazepin
Metoprolol
I Provtagningen genomfördes i 4-5 november 2005 (IVL, 2006)
II Mätningarna genomfördes av Sektionen för miljöstöd på Landstiget i Sörmland i 27-28 maj 2009
III Provtagningen skedde under vecka 7 och 8 år 2010 (Näslund, 2010)
Aktiv
substans
Citalopram
Atenolol
Naproxen
Diklofenak
Metoprolol
Ketoprofen
Ibuprofen
Karbamazepin
Red.
grad
%
99
53
50
30
27
19
7
-17
NynäshamnIII
Aktiv
Red.
substans
grad
%
Citalopram
84
Ibuprofen
81
Atenolol
52
Naproxen
42
Metoprolol
27
Diklofenak
24
Karbamazepin 11
Ketoprofen
3
OxelösundIII
Aktiv
Red.
substans
grad
%
Citalopram
67
Atenolol
54
Diklofenak
40
Metoprolol
22
15
Karbamazepin
24
8. Diskussion
Stora mängder av läkemedel används i samhället. Rester av vissa läkemedel har återfunnits i
låga halter i avloppsvatten, avloppsslam, rå- och dricksvatten samt våtmark i Sverige i flera
studier (Fick et al., 2010; Helmfrid & Eriksson, 2010; IVL screening, 2006; Näslund, 2010;
Wahlberg et al., 2010; Wennmalm, 2010). MistraPharma är ett forskningsprogram inom
stiftelsen Mistra som arbetar för att identifiera farliga ämnen som utgör en betydande risk för
vattenlevande organismer. I sin aktuella forskning kommer de att utvärdera effektiviteten hos
befintliga reningsmetoder för att reducera utsläppen av de problematiska läkemedlen samt
utveckla nya metoder som kan rena bort läkemedelsrester (MistraPharma, 2010). Antalet ekotoxikologiska studier för läkemedel i MistraPharmas databas (WikiPharma) har ökat och för
närvarande innehåller data för 143 läkemedel. Databasen anses vara ett praktiskt verktyg i
arbetet med miljöriskbedömningar av läkemedel efter återkoppling från forskare från flera
länder i Europa och Nordamerika (Rudén & MistraPharma, 2011).
I de industrialiserade länderna hittades flera läkemedelsgrupper i dricksvattnet. Det är bland
annat antibiotika, betablockare och antiinflammatoriska medel samt läkemedel som har effekt
på nervsystemet (Fick et al., 2009; Larsson et al., 2007; Wennmalm, 2010). Låga halter av
läkemedelsrester i dricksvatten har detekterats i utgående vatten från vattenreningsverk i
Stockholm 2004. Dessa är bland annat blodtryckssänkande metoprolol, smärtstillande
naproxen, lugnande oxazepam och muskelavslappnande analgetikum dextropropoxyfen
(Läkemedelsverket, 2007). Vissa läkemedelsrester i vatten fungerar som inflammationsdämpande även vid låga koncentrationsnivåer, medan andra ökar immunförsvarets reaktioner
vid en pågående inflammation (Khalaf et al., 2009). Hittills har inga akuttoxiska hälsoeffekter
påvisats vid de låga halterna och inga negativa hälsoeffekter tillskrivits förekomsten av
läkemedelsrester i dricksvatten, så problemet är inte akut (Läkemedelsverket, 2007; Structor
miljöteknik AB, 2005; Wennmalm, 2010; Örebro läns landsting, 2006). Men det är svårt att
säga att nuvarande nivåer av läkemedelsrester i dricksvattnet är ofarliga vid långtidsexponering (Läkemedelsverket, 2007; Wennmalm, 2010).
Enligt denna sammanställning återfanns högre halter av läkemedelssubstanser i råvatten
jämfört med dricksvatten från flera reningsverk i Sverige. Halterna för många substanser har
minskat under reningsprocessen men inte alla. De högsta halterna i råvatten sågs för tramadol
(7,8 ng/l), karbamazepin (7 ng/l), atenolol (7 ng/l), paracetamol (6 ng/l), oxazepam (3,5 ng/l)
och metoprolol (3 ng/l). Tramadol sågs också i högsta halter i dricksvatten (7,5 ng/l), följt av
paracetamol (6 ng/l ), karbamazepin (6 ng/l), atenolol (7 ng/l), oxazepam (3,1 ng/l) och
metoprolol (2 ng/l). Data är inte helt jämförbara eftersom vattenprover inte tagits vid samma
reningsverk och inte vid samma tidpunkt. Även andra ämnen kan finnas i såväl råvatten som
dricksvatten men i mindre eller låga halter. Råvatten är ofta mer förorenat, därför krävs
generellt en mer komplicerad reningsprocess.
Utifrån tillgängliga data i denna sammanställning hamnar flera läkemedelsrester i avloppsslam. Flera ämnen återfanns i höga halter i orötat slam och efter stabilisering genom rötning
och avvattning var mängden lägre. Till exempel hittades i orötat slam i högsta halter av
tetracyklin (33 000 µg/kg TS), ibuprofen (22 000 µg/kg TS), naproxen (14 000 µg/kg TS) och
doxycyklin (9 200µg/kg TS). I slam hittades ciprofloxacin (6 300 µg/kg TS), norfloxacin
(6 100 µg/kg TS) och tetracyklin (3 600 µg/kg TS). I avvattnat slam sågs ciprofloxacin (3 200
µg/kg TS) och norfloxacin (970 µg/kg TS). Reduktionen av läkemedelssubstanser i slam
varierade mycket mellan olika ämnen. Det finns många läkemedelsrester i avloppsslam som
har reducerats kraftigt, nästan till 100 %.
25
Slam är en halvfast massa med organiska och oorganiska ämnen som kan lagras i flera
månader. Under lagringstiden fortsätter sönderdelning av det organiska innehållet i slam och
omvandlas genom anaeroba processer (även kallat rötning) till mindre molekyler. Därefter
separeras slammet från resterande vatten (avvattning) och resterna kan användas som
gödningsmedel inom jordbruket eller som bränsle i värmeverk. De fettlösliga substanserna är
stabila och fastnar ofta i slammet och de mer lättnedbrytbara ämnena bryts ned och når
recipienter med det utgående renade avloppsvattnet (Björlenius et al., 2005).
En riskbedömning av ett antal föroreningar i avloppsslam har genomfördes av den Norska
vetenskapskommittén för mat (VKM). Urvalet av substanser baserades på ämnens miljöfarlighet med hänsyn till nedbrytning av läkemedel i naturen. I listan ingick bland annat 14
läkemedelssubstanser som kan finnas i åkermark vid användning av avloppsslam som gödsel.
De uppmättes halterna i jorden var låga (0,01-2 mg/kg Ts). Därför ansåg VKM i sin
slutrapport att läkemedlen i slam utgör en låg risk med undantag för antibiotikan ciprofloxacin
(VKM, 2009). Substansen ciprofloxacin tillhör gruppen fluorokinoloner som bryts ner mycket
långsamt i jorden, vilket kan förklara den höga halten. Mikroorganismerna i jorden kan ta upp
antibiotika som finns i gödsel och riskera också att utveckla antibiotikaresistens. Risken för
antibiotikaresistens antogs dock vare mycket liten eftersom slam endast får tillföras till
jordbruksmark vart 10:e år (Naturvårdsverket, 2010b; VKM, 2009).
Östrogener och hormonliknande ämnen, till exempel nonylfenoler, ftalater, PCB, androgener
och progesteron kan också förekomma i slam (Aquateam, 2005; Läkemedelsverket, 2004;
Naturvårdsverket, 2008; VKM, 2009). I Sverige visade analysen att mer än 50 % av den totala
mängden av läkemedelsrester som kom in till reningsverket återfanns i slam. Hur stor
nedbrytningen av läkemedelsrester är i åkermarker efter slamspridning har inte undersökts i
Sverige (Wahlberg et al., 2010). Stockholm Vatten har använt REVAQ som är ett
certifieringssystem för kvalitetssäkring av avloppsslam för användning som gödning inom
jordbruket och endast slam från certifierade reningsverk sprids på svensk åkermark
(Stockholm vatten, 2011). Men certifiering enligt REVAQ hindrar inte att spridning av slam
medför miljöförgiftning och läkemedelsrester i slammet (Petersson, 2009).
Reduktionen av läkemedelsrester i våtmarker varierar mellan olika typer av våtmarker. Enligt
denna sammanställning hittades vissa ämnen som bryts ner väldigt bra i Ekebys och Trosas
våtmarker som till exempel ketoprofen (19-100 %), citalopram (45-99 %) och progesteron
(63 %), medan i Nynäshamns och Oxelösunds våtmarker reducerades halterna av ibuprofen
(81 %) och atenolol (53 %) bättre. Men även andra antiinflammatoriska ämnen naproxen
(34-85 %) och diklofinak (24-40 %) varierade från medelhög till låg reduktionsgrad. Flera
substanser detekterades i högsta halter i det utgående vattnet än i inkommande vatten, till
exempel karbamazepin och metoprolol. Det betyder att de substanser som inte kunde
reduceras utan återbildas under reningsprocessen. Resultaten visar skillnad i reduktionsgrad
mellan samma ämne i olika våtmarker och olika ämnen i samma våtmark. Variationen i
reningseffektivitet för de 4 undersökta våtmarkerna beror troligen på utformning av våtmark
och den biologiska aktiviteten i form av kväveomvandling (Marmolin, 2009), men också
troligen på att vattenprover togs under olika årstid samt variationer i substansens egenskaper
och vattenflödets storlek.
26
9. Slutsatsen
Sammanställningen visar att råvatten till vattenverken innehåller rester av läkemedel. Halterna
av påvisande läkemedel minskar alltid, dock med varierande grad där en låg eller ingen
reduktion alls noterades för metoprolol, tramadol, citalopram, cetirizin, dextropropoxifen,
karbamazepin och atenolol i de flesta vattenverken. Låga halter i dricksvatten sågs för flera av
dessa ämnen. Uppmätta halter av läkemedel i dricksvatten är dock så låga att man måste
dricka flera tusen liter om dagen för att komma upp i en terapeutisk dos. Flera ämnen
återfanns i höga halter i orötat slam men efter rötning och avvattning via separeringsprocesserna var mängden lägre i avvattnat slam. Reduktionen av läkemedelsrester i våtmarker
varierade mellan olika ämnen och mellan olika våtmarker. Vi kan inte säga om halterna av
läkemedelsrester är höga eller låga, endast jämföra med andra resultat. En låg halt av ett ämne
kan vara ett större problem och medföra större risk än en betydligt högre halt av ett annat
ämne.
27
Referenser
Andersson, J, Brorström Lundén, E. (2007). Screening av läkemedelsrester i lakvatten, avloppsvatten och slam i
Blekinge län. Länsstyrelsen i Blekinge & Landstinget Blekinge, Rapportnummer 2007:9, ISSN 16518527.
Andersson, J, Woldegiorgis, A, Remberger, M, Kaj, L, Ekheden, Y, Dusan, B, Svenson, A, Brorström-Lundén,
E, Dye, C, Schlabach, M. (2006). Results from the Swedish National Screening Programme 2005.
Subreport 1: Antibiotics, Antiinflammatory substances and Hormones. IVL Report B1689.
Aquateam. (2005). Status for legemidler i avlopsslam-En litteraturstudie (nr. 05-049). Oslo.
Bendz, D, Paxeus, NA, Ginn, TR, Loge, FJ. (2005). Occurrence and fate of pharmaceutically active compounds
in the environment, a case study: Hoje River in Sweden. J Hazard Mater, 122(3): 195-204.
Björlenius, B, Wahlberg, C, Stockholm Vatten AB. (2005). Avloppsreningsverket- hur fungerar det?(Red.),
Läkemedel och miljö: Apoteket AB, Stockholm läns landstinget, Stockholms universitet.
Breitholtz, M, Larsson, DGJ. (2009). Sammanväg ekotoxikologisk bedömning av studier utförda vid
Sjöstadsverket och Henriksdals reningsverk under 2007 0ch 2008 (nr. 10SV75). Stockholm Vatten.
Daughton, CG, Ruhoy, IS. (2009). Läkemedel och hållbarhet - risker och möjligheter för människors hälsa och
för miljön(Red.), En frisk framtid. Läkemedel i ett hållbart samhälle (Första utgåvan uppl., ss. 15-33):
Apoteket AB, MistraPharma och Stockholms läns landsting.
Davidsson, T. (2003). Våtmarkers reningsförmåga. Metaller, bakterier, Pesticider, Toxiska substanser och
Läkedemdelsrester. Ekologgruppen i Landskorna AB på uppdrag av Segeåns vattendragsförbund.
De Lange, HJ, Noordoven, W, Murk, AJ, Lürling, M, Peeters, ET. (2006). Behavioural responses of Gammarus
pulex (Crustacea, Amphipoda) to low concentrations of pharmaceuticals. Aquatic Toxicology, 78(3):
209-216.
Ekologgruppen. (2003) Våtmarkers reningsförmåga. Metaller, Bakterier, Pesticider, Toxiska substanser och
läkemedelsrester.
Fass. (2009). Läkemedel och hälsa. Hämtad 13 Dec, 2010, från
http://www.fass.se/LIF/lakarbok/lakemedelhalsa_artikel.jsp?articleID=MFOS1
Fass. (2011). Läkemedel och hälsa. Presentation of Environmental Information. Hämtad 17 Okt., 2011, från
http://www.fass.se/LIF/lakarbok/lakemedelhalsa_artikel.jsp?articleID=76075
Fick, J, Lindberg, RH, Parkkonen, J, Arvidsson, B, Tysklind, M, Larsson, DGJ. (2010). Therapeutic Levels of
Levonorgestrel Detected i Blood Plasma of Fish: Results from Screening Rainbow Trout Exposed to
Treated Sewage Effluents. Environmental Science & Technology, 1:44(7): 2661-2666.
Fick, J, Söderström, H, Lindberg, RH, Chau, DNP, Tysklind, M, Larsson, DGJ. (2009). Contamination of
surface, ground, and drinking water from pharmaceutical production. Environ. Toxicol.Chem, 28: 25222527.
Gunnarsson, B, Wennmalm, Å. (2009). Läkemedel i miljön. Ur läkemedelsboken 2009-2010(Red.). ISBN: 218201, sidor 1139-1146. Apoteket AB och Stockholms län landsting.
Helmfrid, I. (2006). Läkemedel i miljön. Läkemedelsflöden i Östergötlands och Jönköpings län samt stora
sjöarna Vättern, Vänern och Mälaren (nr. 2006:1).
Helmfrid, I, Eriksson, C. (2010). Läkemedelsrester från sjukhus och avloppsreningsverk. ISBN 978-91-6336961-2. Landstinget i Östergötland, Linköping. Svenskt Vatten.
28
Hernando, MD, Petrovic, M, Fernández-Alba, AR, Barceló, D. (2004). Analysis by liquid chromatographyelectrospray ionization tandem mass spectrometry and acute toxicity evaluation for β-blockers and
lipid-regulating agents in wastewater samples. Journal of Chromatography A, 1046: 133-140.
Huggett, DB, Brooks, BW, Peterson, B, Foran, CM, Schlenk, D. (2002). Toxicity of selected beta adrenergic
receptor-blocking pharmaceuticals (bblockers) on aquatic organisms. Archives of Environmental
Contamination and Toxicology, 43: 229–235.
IVL. (2006). Results from the Swedish National Screening Programme 2005. Subreport 1: Antibiotics,
Antiinflammatory substances and Hormones.
IVL screening. (2006). Results from the Swedish National Screening Programme 2005. Subreport 1: Antibiotics,
Antiinflammatory substances and Hormones.
IVL screening. (2007). Results from the Swedish screening 2006. Sub report 4: Pharmaceuticals, B1751.
Janusinfo. (2009). Så går klassificeringen till. Hämtad 15 Dec, 2010, från http://www.janusinfo.se/v/Miljo-ochlakemedel/Sa-gar-klassificeringen-till//?id=9795
Khalaf, H, Salste, L, Karlsson, O, Ivarsson, P, Jass, J, Olsson, P. (2009). In vitro analysis of inflammatory
responses following environmental exposure to pharmaceuticals and inland waters. Science of the total
environment, 407: 1452-1460.
Kidd, KA, Blanchfield, PJ, Mills, KH, Palace, VP, Evans, RE, Lazorchak, JM, Flick, RW. (2007). Collapse of a
fish population after exposure to a synthetic estrogen. Environmental Sciences, 104(21): 8897–8901.
Kummerer, K. (2009). Läkemedel i miljön: att känna till och hantera riskerna. I BE Bengstsson (Red.), En frisk
framtid. Läkemedel i ett hållbart samhälle (ss. Kap. 7): Apoteket AB, MistraPharma och Stockholms
läns landsting.
Kvarnryd, M, Grabic, R, Brandt, I, Berg, C. (2011). Early life progestin exposure causes arrested ooccyte
development, oviductal agensis and sterility in adult xenopus tropicalis frogs. Aqatic Toxicology, 103:
18-24.
Landstinget i Uppsala län. (2005). Kartläggning av läkemedelsrester i avlopps- och dricksvatten. Provtagning
vid Akademiska sjukhuset, Uppsala och Lasarettet i Enköping hösten 2005.
Landstinget i Uppsala län. (2009). Läkemedel och miljö. Handlingsplan för Landstinget i Uppsala län (nr. CK
2009-0046).
Larsson, DGJ, De Pedro, C, Paxeus, N. (2007). Effluent from drug manufactures contains extremely high levels
of pharmaceuticals. Journal of hazardous materials, 148(3): 751-755.
LIF. (2007). Svensk miljöklassificering av läkemedel. Hämtad 29 Nov, 2010, från
http://www.lif.se/cs/Publik%20webb/Sidinnehall/Publik_Dokument/Verksamheter/Milj%C3%B6/Sven
sk%20milj%C3%B6klassifcering%20av%20l%C3%A4kemedel%20broschyr.pdf
Läkemedelsverket. (2004). Miljöpåverkan från läkemedel samt kosmetiska och hygieniska produkter. Uppsala:
Läkemedelsverket.
Läkemedelsverket. (2007). Underlag till fördjupad utvärdering av miljömålsarbetet. Sektorsrapport från
Läkemedelsverket. Uppsala.
Läkemedelsverket. (2009). Redovisning av regeringsuppdrag gällande miljöenheten att skärpa miljökrav vid
tillverkning av läkemedel och aktiv substans. Uppsala: Läkemedelsverket.
Läkemedelsverket. (2011). Evra (etinylestradiol och norelgestromin). Hämtad Okt 05, 2011, från
http://www.lakemedelsverket.se/malgrupp/Halso---sjukvard/Monografiervarderingar/Humanlakemedel-Arkiv/Evra-etinylestradiol-och-norelgestromin/
29
Länsstyrelsen i Blekinge, Landstinget Blekinge. (2007). Screening av läkemedelsrester i lakvatten, avloppsvatten
och slam i Blekinge län. Rapportnummer 2007:9, ISSN 1651-8527.
Marmolin, C. (2009). Våtmarkssediment- resurs eller risk för samhället. HS (Hushållingssällskapet) Skaraborg.
Rapport nr 2/09.
Maurer, M, Escher, BI, Richle, P, Schaffner, C, Alder, AC. (2007). Elimination of beta-blockers in sewage
treatment plants. Eawag, Switzerland: Swiss Federal Institute for Aquatic Science and Technology.
MistraPharma. (2010). Hämtad 26 Nov, 2010, från (Hemsida)
http://www.mistra.org/mistrasvensk/forskning/aktivaprogram/mistrapharma.4.744b7eb1172d57470a80
006738.html
Naidoo, V, Wolter, K, Cuthbert, R, N., D. (2009). Veterinary diclofenac threatens Africa's endangered vulture
species. Regul Toxicol Pharmacol, 53(3): 205-208.
Naturvårdsverket. (2007). Myllrande våtmarker. Underlagsrapport till fördjupad utvärdering av
miljömålsarbetet (nr. Rapport 5328. ISSN 0282-7298).
Naturvårdsverket. (2007 a). Miljöövervakning av slam. Redovisning av resultat från 2004 och 2005 års
provtagningar. Hämtad 27 April, 2011, från
http://www.naturvardsverket.se/upload/02_tillstandet_i_miljon/Miljoovervakning/rapporter/miljogift/sl
am_2004_2005.pdf
Naturvårdsverket. (2008). Avloppsreningsverkens förmåga att ta hand om läkemedelsrester och andra farliga
ämnen. Redovisning av regeringsuppdrag: Rapport 5794. Stockholm Naturvårdsverket.
Naturvårdsverket. (2010a). Nya våtmarksområden i Trosa renar avloppsvatten. Hämtad 25 Jan, 2011, från
http://www.naturvardsverket.se/sv/Start/Sveriges-miljomal/Vad-ar-ett-hallbart-samhalle/Godaexempel/Kategorier/Vatten-och-avlopp/Nya-vatmarksomraden-i-Trosa-renar-avloppsvatten/
Naturvårdsverket. (2010b). Slamrening med vass i Hässleholm.
Nentwig, G. (2007). Effects of Pharmaceuticals on Aquatic Invertebrates. Part II: The Antidepressant Drug
Fluoxetine. Arch. Environ. Contam. Toxicol., 52: 163-170.
Näslund, M. (2010). Behandlingsvåtmarkes reningseffekt på aktiva läkemedelssubstanser under
vinterförhållanden. En studie av fyra svenska våtmarker för avloppsrening. Stockholm: Institutionen för
tillämpad miljövetenskap, Stockholm Universitet. ISSN 1401-57.
Oaks, JL, Gilbert, M, Virani, MZ, Watson, RT, Meteyer, CU, Rideout, BA, Shivaprasad, HL, Ahmed, S,
Chaudhry, MJ, Arshad, M, Mahmood, S, Ali, A, Khan, AA. (2004). Diclofenac residues as the cause of
vulture population decline in Pakistan. Nature, 427(6975): 630-633.
Paxéus, N. (2004). Removal of selected non-steroidal anti-inflammatory drugs (NSAIDs), gemfibrozil,
carbamazepine, beta-blockers, trimethoprim and triclosan in conventional wastewater treatment plants
in five EU countries and their discharge to the aquatic environment. Water Science and Technology,
50(5): 253-260.
Petersson, G. (2009). REVAQ certifiering – risk för MILJÖGIFTER från SLAM till åker och livsmedel. Rapport
till Cancer- och Allergifonden. Chalmers universitet: Kemi- och Bioteknik.
Rudén, C, Brandt, I, Breitholtz, M, Fick, J, La Cour Jansen, J, Larsson, DGJ. (2009). Feminiserade fiskar och
förgiftade fåglar - läkemedelsrester i miljön innebär nya ekotoxikologiska utmaningar(Red.), En frisk
framtid. Läkemedel i ett hållbart samhälle (ss. 145-155): Apoteket AB, MistraPharma och Stockholms
läns landsting.
Rudén, C, MistraPharma. (2011). MistraPharma-den senaste forskningen(Red.), Samarbete för att minska
miljöriskerna med läkemedel MistraPharma - forskare och intressenter. Stockholm: MistraPharma.
30
Sanderson, H, Brain, RA, Johnson, DJ, Wilson, CJ, Solomon, KR. (2004). Toxicity classification and evolution
of four pharmacruticals classes:antibiotics, antineoplastics, cardiovascular and sex hormones.
Toxicology, 203: 27-40.
SLL. (2010). Miljöklassificerade läkemedel. Stockholms läns landsting. http://www.janusinfo.se/miljo.
SLL. (2011). Provtagning av läkemedelsrester i vatten. Hämtad 8 Mars, 2011, från
http://www.sll.se/sll/templates/NormalPage.aspx?id=54595
Smittskyddsinstitutet. (2010). Allmän information om antibiotikaresistens. Hämtad 29 Dec, 2010, från
http://www.smittskyddsinstitutet.se/amnesomraden/antibiotikaresistens/
Socialstyrelsen. (2001). Läkemedel i miljön - En hälsorisker? En kartläggning av läkemedelsresters hälsorisker.
Artikelnr:2001-123-76.
Socialstyrelsen. (2009a). Folkhälsarapport 2009. ISBN 978-91-978065-8-9.
Socialstyrelsen. (2009b). Miljöhälsorapport, Dricksvatten.
Stockholm vatten. (2011). REVAQ certifiering. Hämtad 21 Sep, 2011, från
http://www.svensktvatten.se/Vattentjanster/Avlopp-och-Miljo/REVAQ/Certifiering/
Structor miljöteknik AB. (2005). Läkemedel i avloppsvatten. Provtagning av avloppsvatten från
Universitetssjukhuset och Skebäcks reningsverk i Örebro. Rapport nr: 6039-003, Örebro.
Svenson, A, Ek, M. (2008). Risker med rester av läkemedel i avloppsvatten - kommentarer till osäkerhet i
värdering och bedömning samt förslag till åtgärder (nr. 2008-06).
Tonderski, K, Weisner, S, Landin, J, Oscarsson, H. (2002). Våtmarksboken- Skapande och nyttjande av
värdefulla våtmarker. VASTRA RAPORT 3. ISBN: 91-631-2737-7.
Wahlberg, C, Björlenius, B, Paxeus, N. (2010). Läkemedelsrester i Stockholms vattenmiljö. Förekomst,
Förebyggande åtgärder och rening av avloppsvatten. Stockholm: Stockholms vatten.
Wennmalm, Å. (2010). Miljöpåverkan från läkemedel, vad vi vet och vad vi kan göra (2010 uppl.). Stockholm:
Miljödirektör. Stockholms läns landsting.
Westerlund, E. (2005). Scerning av läkemedel i Skåne. Utvärdering av provtagning i reningsverk och deponier
2005. Länsstyrelsen i Skåne län. ISBN 978-91-85587-49-0, Malmö.
VKM. (2009). Risk assessment of contaminants in sewage sludge applied on Norwegian soils - Oinion from the
Panel on Contaminants in the Norwegian Scientific Commitee for Food Safety (nr. ISBN: 978-82-8082337-3). Vitenskapskomiteen for mattrygghet. Oslo.
Ågerstrand, M, Rudén, C. (2010). Evaluation of the accuracy and consistency of the Swedish environmental
classification and information system for pharmaceuticals. Sci Total Environ, 408(11): 2327-2339.
Örebro läns landsting. ( 2006). Läkemedelsrester i avloppsvatten, provtagning av avloppsvatten från sjukhus och
reningsverk i Karlskoga och Lindesberg. Örebro.
31
Bilaga
Tabell 1. Halter av läkemedelssubstanser i dricksvatten (ng/l) från Norsborg, Lovö och Görvälns vattenverk i Stockholm.
Halterna från inkommande råvatten till vattenverk (in) och i utgående dricksvatten (ut) från samtliga dricksvattensreningsverk.
Mätningar genomfördes mellan 2009 och 2010 (SLL, 2011)
Substans
Funktion
N (in)
N (ut)
Halter (ng/l) 2010
Norsborg
Lovö
Görväln
In
Ut
In
Ut
In
Ut
Karbamazepine
Antiepileptika medel
6
6
4
3,9
2
3
2
Atenolol
Metroprolol
Betablockerare
Betablockerare
6
6
6
6
0,5
<1
0,4
<1
0,6
2
<0,3
<1
0,7
2
Tramadol
Cetirizin
Smärtstillande
Antihistamin
6
6
6
6
2
<1
4
<1
4
<1
4
1
4
1
3
Norsborg
In
Ut
7
0,8 <0,1
<1
1
4
2
6
<1
6
0,6
1
5
<1
Halter (ng/l) 2009
Lovö
Görväln
In
Ut
In
Ut
5
5
4
6
<0,1
0,7
<0,1
0,5
0,3
1
0,3
1
4
<1
4
<1
4
1
5
2
N (in): Totalt antal vattenprover i inkommande råvatten till vattenverk
N (ut): Totalt antal vattenprover i utgående vatten (dricksvatten) från vattenverk
32
Tabell 2. Halterna av läkemedelsrester i rå- och dricksvatten mellan 2006 och 2008 anges i medel-, minimum- och maximumvärden (ng/l)
från Norsborg, Lovö och Görvälns vattenverk i Sverige. Halterna från inkommande råvatten till vattenverk (in) och utgående dricksvatten
(ut) från samtliga dricksvattensreningsverk (Wahlberg et al., 2010)
Substans
Funktion
Totalt antal
prover
Halter (ng/l) 2006-2008
Råvatten (in) till Norsborg, Lovö och
Görvälns vattenverk
N
Medel
Min
Max
2
1,1
<1
1,1
5
0,27
<0,1
0,6
Totalt antal
prover
Sulfametoxazol
Trimetoprim
Antibakteriellt medel
Antibakteriellt medel
11
11
Citalopram
Oxazepam
Diklofenak
Ibuprofen
Naproxen
Antidepressivt
Neuroleptika
Antiinflammatorisk
Antiinflammatorisk
Antiinflammatorisk
11
11
11
11
11
4
3
4
5
8
0,51
1,7
0,46
0,55
0,89
<0,3
<1
<0,3
<0,1
0,2
1,4
3,5
1,1
1,2
2,0
11
11
11
11
11
3
3
1
4
4
0,71
1,6
0,28
0,55
0,43
<0,3
<0,1
<0,1
<0,1
<0,1
3,5
3,1
0,7
1,3
1,3
Atenolol
Metroprolol
Furosemid
Beta-receptor blockerare
Beta-receptor blockerare
Vätskedrivande
11
11
11
11
11
3
1,2
1,3
0,68
0,4
0,4
<0,7
3,2
2,7
1,3
11
11
11
2
10
3
0,4
0,56
0,67
<0,1
0,3
<0,7
1,3
1,4
1,5
Dextropropoxifen
Tramadol
Cetirizin
Smärtstillande
Smärtstillande
Antihistamin
11
5
11
3
5
5
0,16
6,4
0,63
<0,1
4
0,6
0,17
7,8
1,1
11
5
11
4
5
3
0,12
5,9
0,57
<0,1
4
<0,3
0,3
7,5
1,1
11
11
Halter (ng/l) 2006-2008
Dricksvatten (ut) från Norsborg, Lovö
och Görvälns vattenverk
N Medel
Min
Max
0
<0,6
<0,6
<25
3
0,21
<0,3
0,5
N anger antalet prover där läkemedelshalter låg över kvantifieringsgräns
33
Tabell 3. Halter (ng/l) av läkemedelsrester i dricksvatten. Halterna från inkommande råvatten (in) och utgående (ut) dricksvatten från Råberga
och Berggården vattenverk i Linköping, Råssnäs vattenverk i Motala och Borg i Norrköping (Helmfrid, 2006; Helmfrid & Eriksson, 2010), samt
detekterade läkemedelshalter i dricksvatten från Akademiska sjukhuset i Uppsala (egen vattentäkt och kommunalt vatten) och från Lasarettet i
Enköping (Landstinget i Uppsala län, 2005) och rapporterade halter i dricksvatten enligt Naturvårdsverket rapport (Naturvårdsverket, 2008).
Substans
Funktion
N
(In)
N
(Ut)
Linköping
Råberga
Motala
Berggården
Halter (ng/l)
Norrköping
Råssnäs
Borg
Akademiska
sjukhuset/Uppsala
Lasarettet i
Enköping
Eget Kommunalt
<0,3
<0,3
<0,1
<0,1
Kommunalt
<0,3
<0,1
NVrapport
(N)
Erytromycin
Tetracyklin
Trimetroprim
Antibiotika
Antibiotika
Antibakteriellt medel
4
4
4
7
20
23
In
<0,3
<20
<0,2
Ut
<0,3
<20
<0,2
In
0,5
<20
0,3
Ut
<0,3
<20
<0,2
In
<0,3
<50
<0,3
Ut
<0,3
<50
<0,3
In
0,5
<10
0,7
Ut
<0,3
<10
<0,1
Diklofenak
Ibuprofen
Ketoprofen
Naproxen
Antiinflammatorisk
Antiinflammatorisk
Antiinflammatorisk
Antiinflammatorisk
4
4
4
4
23
20
20
23
<1
1
<5
2
<1
<0,5
<5
<1
<1
1
<5
<1
<1
<0,5
<5
<1
<1
0,6
<2
<1
<1
<0,5
<2
<1
0,8
2
<1
2
<0,5
<1
<1
1
<0,5
<1
<0,1
<5
<1
<0,1
<5
<1
<0,1
<1 (16)
<1 (13)
<1 (16)
0,4 (16)
Citalopram
Sertralin
Karbamazepin
Oxazepam
Risperidone
Antidepressivt
Antidepressivt
Antiepileptika medel
Neuroleptika
Neuroleptika
4
4
2
4
4
17
14
5
20
3
<0,5
<2
2
<5
<0,1
<0,5
<2
2
<5
0,3
<0,5
<2
2
<5
<0,1
<0,5
<2
3
<5
<0,1
<0,5
<5
<5
-
<0,5
<5
<5
-
<0,3
<1
2
<0,1
<0,3
<1
<2
<0,1
<1
-
<1
-
<1
-
0,3 (13)
<1 (10)
<10 (3)
1 (13)
-
Atenolol
Metoprolol
Furosemid
Hydroklortiazid
Beta- blockerare
Beta- blockerare
Vätskedrivande
Vätskedrivande
4
4
4
4
20
22
20
20
1
2
<5
<2
<0,5
0,4
<5
<2
6
1
<5
<2
<0,5
<0,3
<5
<2
0,8
0,4
<5
<2
<0,5
<5
<2
7
3
5
4
3
2
<0,3
2
<0,2
<0,1
<1
0,2
<0,2
<0,1
<1
0,4
<0,2
<0,1
<1
<0,1
<0,2 (13)
0,5 (16)
<1 (13)
<1 (13)
<0,3
0,1
0,1
6
2
0,5
<0,3
<0,05
<0,1
2
2
<0,3
<1
0,1
<0,1
<5
0,7
<0,3
<1
<0,1
<5
0,18
<0,3
<10
1
<0,1
<5
6
1
<10
<0,1
<5
5
1
<0,05
<0,1
<5
<0,1
<0,05
<0,1
<5
<0,1
<0,05
<0,1
<5
<0,1
0,4 (19)
0,1 (13)
<5 (13)
-
Etinylöstradiol
Könshormon
4
23
<0,3
<0,3
Östron
Könshormon
4
5
0,1
<0,05
Dextropropoxifen Smärtstillande
4
20
0,1
<0,1
Paracetamol
Smärtstillande
4
20
<2
<2
Tramadol
Smärtstillande
4
4
2
0,9
Cetirizin
Antihistamin
4
7
0,5
<0,3
N (in) Totalt antal vattenprover i inkommande råvatten till vattenverk
N (ut) Totalt antal vattenprover i utgående dricksvatten från vattenverk
(N) Totala antalet prov
<5 (16)
0,1 (16)
34
Tabell 4. Halter (µg/kg TS) av antibiotikarester i råslam (orötat slam), avvattnat rötslam samt i slam från svenska avloppsreningsverk (ARV) i
Sverige (Helmfrid, 2006; Helmfrid & Eriksson, 2010; IVL screening, 2007; Länsstyrelsen i Blekinge & Landstinget Blekinge, 2007;
Naturvårdsverket, 2008).
Stad
ARV
Jämtland
Jämtland
Jämtland
Jämtland
Jämtland
Jämtland
Jämtland
Jönköping
Jönköping
Kalmar
Karlskronaa
Karlskronaa
Kronoberg
Linköpingb
Linköpingc
Olofströma
Ronnebya
Skåne
Skåne
Sölvesborga
Västmanland
Åre
Berg1
Bräcke
Hede1
Krokom
Ragunda
Strömsund
Landsbro1
Vetlanda
Hultsfred
Koholmen
Ramdala
Uppvidinge
Arvikac
Brålandac
Karlshamna
Kristinehamnc
Linköpingb
Linköpingc
Motalac
Råslam
(Orötat slam)
Jämshög
Rustrop
Hörby
Svedala
Sölvesborg
Västerås1
Avvattnat
rötslam
Sternö
Ciprofloxacin
37
1 900
1 400
3 200
41
280
Halter (µg/kg TS)
Antibiotika
Demeklocyklin Doxycyklin Klortetracyklin Norfloxacin
<6
210
<11
<7
<70
<150
<7
<7
<14
<40
<40
<80
<6
480
<11
<6
350
<13
<5
<5
<9
<100
<100
<200
<100
<100
<200
<5
490
<10
<6
340
<12
<5
<5
<9
<5
<5
<11
130
170
<5
580
<10
<6
<6
<11
<5
860
<10
<7
140
<14
<6
<6
<11
<300
9 200
<600
<4
-
120
<4
96
120
<8
-
450
600
690
-
Ofloxacin
-
Oxitetracyklin Tetracyklin
<6
180
<70
<40
<7
<4
<40
3 100
<6
<3
<6
260
<5
<2
<100
28 000
<100
33 000
<5
470
1 600
2 200
<4
<2
<5
<3
<50
1 100
1 600
<5
1 300
<6
2 500
<5
1 700
<7
240
<6
<3
<300
3 100
<4
<50
-
220
190
<2
240
940
420
260
a: (Länsstyrelsen i Blekinge & Landstinget Blekinge, 2007)
b: (Helmfrid, 2006)
c: (Helmfrid & Eriksson, 2010)
d: (Naturvårdsverket, 2007 a)
1: Not digested, not dehydrated sludge (IVL screening, 2007)
35
Tabell 4 forts. Halter (µg/kg TS) av antibiotikarester i råslam (orötat slam), avvattnat rötslam samt i slam från svenska avloppsreningsverk
(ARV) i Sverige (Helmfrid, 2006; Helmfrid & Eriksson, 2010; IVL screening, 2007; Länsstyrelsen i Blekinge & Landstinget Blekinge, 2007;
Naturvårdsverket, 2008)
Stad
Norrköpingb
Norrköpingc
ARV
Ciprofloxacin
1 500
Bankerydb
Slam
Bollebygdd
Bollebygd
3 900
Boråsd
Gässlösa
5 200
Dalarna
Avesta
Dalarna
Borlänge
Eslövd
Ellinge
4 300
Finspångb
Gävleborg
Bollnäs
Gävleborg
Hudiksvall
Ryaverket
4 200
Göteborgd
Gävleborg
Sandviken
Huskvarnab
Jämtland
Östersund
Jönköpingb
Kalmar
Virserum
Kronoberg
Älmhult
Kronoberg
Alvesta
Kronoberg
Lessebo
Kronoberg
Ljungby
Kronoberg
Markaryd
Kronoberg
Tingsryd
Kronoberg
Växjö
Motalab
Norrbotten
Gällivare
Norrbotten
Luleå
Norrbotten
Piteå
Skåne
Ängelholm
Skåne
Eslöv
a: (Länsstyrelsen i Blekinge & Landstinget Blekinge, 2007)
b: (Helmfrid, 2006)
c: (Helmfrid & Eriksson, 2010)
d: (Naturvårdsverket, 2007 a)
1: Not digested, not dehydrated sludge (IVL screening, 2007)
Demedocyklin
630
<4
<5
<4
<4
<5
930
<5
<3
<6
230
<6
<5
1 200
<5
<3
<4
<4
<6
Doxycyklin
100
130
250
1 100
<4
<50
<5
<7
<4
53
<5
58
1 700
<5
96
<6
300
<6
210
<5
<50
<5
<3
<4
<4
<6
Halter (µg/kg TS)
Antibiotika
Klortetracyklin Norfloxacin
970
<9
<7
<9
<4
<9
<10
<16
<9
<7
<11
<9
<11
<10
<10
<10
<7
<8
<7
<12
2 500
3 800
1 800
3 700
-
Ofloxacin
<100
1 200
1 300
<100
-
Oxitetracyklin Tetracyklin
<50
140
450
<50
<4
<4
<50
<5
<5
<4
<50
<5
<50
<8
<5
<3
<6
<5
<6
<5
<5
150
<5
<3
<4
<4
1 400
860
2 200
1 800
240
<2
<2
2 300
160
<3
260
1 600
1 600
200
1 200
710
<3
470
2 400
230
<3
<2
470
<2
<3
36
Tabell 4 forts. Halter (µg/kg TS) av antibiotikarester i råslam (orötat slam), avvattnat rötslam samt i slam från svenska avloppsreningsverk
(ARV) i Sverige (Helmfrid, 2006; Helmfrid & Eriksson, 2010; IVL screening, 2007; Länsstyrelsen i Blekinge & Landstinget Blekinge, 2007;
Naturvårdsverket, 2008).
Stad
ARV
Ciprofloxacin
Skåne
Hässleholm
Slam
Skåne
Helsingborg
Skåne
Kristianstad
Skåne
Landskrona
Skåne
Lund
Skåne
Malmö
Skåne
Trelleborg
Skåne
Ystad
Södermanland
Eskilstuna
Stockholmd
Henriksdal
6 300
Södermanland
Flen
Södermanland
Katrineholm
Södermanland
Mariefred
Södermanland
Strängnäs
Södermanland
Trosa
Umeåd
Öhn
5 700
Värmland
Karlstad
Värmland
Kristinehamn
Västerbotten
Lycksele
Västerbotten
Skellefteå
Västmanland
Hallstahammar
Västmanland
Norberg
Västra Götaland
Skövde
Naturvårdsverkets
rapport, 2008
a: (Länsstyrelsen i Blekinge & Landstinget Blekinge, 2007)
b: (Helmfrid, 2006)
c: (Helmfrid & Eriksson, 2010)
d: (Naturvårdsverket, 2007 a)
1: Not digested, not dehydrated sludge (IVL screening, 2007)
Demedocyklin
<3
<4
<5
260
<3
<4
800
500
<4
<8
<5
<4
<5
<4
<4
<4
<4
<4
<4
<5
<6
Doxycyklin
24
<4
<5
340
<3
<4
<4
570
29
600
<5
470
<5
460
<4
38
<4
<4
<4
<5
1 800
710
Halter (µg/kg TS)
Antibiotika
Klortetracyklin Norfloxacin
<7
<9
<11
<9
<6
<8
<8
<7
<7
6 100
<17
<11
<8
<11
<9
<100
<7
<9
<8
<9
<7
<11
<12
-
Ofloxacin
1 100
1 000
-
Oxitetracyklin Tetracyklin
<3
14
920
1 500
<3
63
<5
1 300
<3
<2
<4
1 400
<4
3 600
<4
1 500
<4
36
<8
360
<5
1 300
970
1 700
<5
1 100
210
1 600
<4
<2
<4
<2
<4
570
<4
<2
<4
<2
<5
<3
<6
3 000
1 200
37
Tabell 5. De detekterade halterna (µg/kg TS) av antiinflammatoriska ämnen (NASID) i råslam (orötat slam), avvattnat rötslam samt i slam från
svenska avloppsreningsverk (ARV) i Sverige (Helmfrid, 2006; Helmfrid & Eriksson, 2010; IVL screening, 2007; Länsstyrelsen i Blekinge &
Landstinget Blekinge, 2007; Naturvårdsverket, 2008).
Stad
ARV
Jämtland
Jämtland
Jämtland
Jämtland
Jämtland
Jämtland
Jämtland
Jönköping
Jönköping
Kalmar
Karlskronaa
Karlskronaa
Kronoberg
Linköpingb
Linköpingc
Olofströma
Ronnebya
Skåne
Skåne
Sölvesborga
Västmanland
Åre
Berg1
Bräcke
Hede1
Krokom
Ragunda
Strömsund
Landsbro1
Vetlanda
Hultsfred
Koholmen
Ramdala
Uppvidinge
Linköpingb
Linköpingc
Norrköpingb
Norrköpingc
Motalac
Arvikac
Kristinehamnc
Brålandac
Karlshamna
Råslam (Orötat slam)
Jämshög
Rustrop
Hörby
Svedala
Sölvesborg
Västerås1
Avvattnat rötslam
Åre
Sternö
Diklofenak
18
11
12
73
16
18
33
28
<15
56
<4
69
37
45
16
30
<4
15
7
560
48
<10
140
210
160
87
<3
Halter (µg/kg TS)
Antiinflammatoriska ämnen
Ibuprofen
Ketoprofen
86
12
560
310
52
67
280
100
10
13
150
46
75
19
22
41
29
580
46
<9
34
21
34
12
36
<9
<200
36
19
21
33
22
22
<10
10
<8
42
11
22 000
1500
<200
<200
96
<10
<10
11
Naproxen
79
350
57
320
88
150
48
87
33
34
15
81
38
1 200
260
26
18
6
3
31
14 000
<10
<10
4,8
a: (Länsstyrelsen i Blekinge & Landstinget Blekinge, 2007)
b: (Helmfrid, 2006)
c: (Helmfrid & Eriksson, 2010)
1: Not digested, not dehydrated sludge (IVL screening, 2007)
38
Tabell 5 forts. De detekterade halterna (µg/kg TS) av antiinflammatoriska ämnen (NASID) i råslam (orötat slam), avvattnat rötslam samt i slam
från svenska avloppsreningsverk (ARV) i Sverige (Helmfrid, 2006; Helmfrid & Eriksson, 2010; IVL screening, 2007; Länsstyrelsen i Blekinge
& Landstinget Blekinge, 2007; Naturvårdsverket, 2008)
Stad
ARV
Bankerydb
Slam
Dalarna
Avesta
Dalarna
Borlänge
Finspångb
Gävleborg
Bollnäs
Gävleborg
Hudiksvall
Gävleborg
Sandviken
Huskvarnab
Jämtland
Östersund
Jönköpingb
Kalmar
Virserum
Kronoberg
Älmhult
Kronoberg
Alvesta
Kronoberg
Lessebo
Kronoberg
Ljungby
Kronoberg
Markaryd
Kronoberg
Tingsryd
Kronoberg
Växjö
Motalab
Norrbotten
Gällivare
Norrbotten
Luleå
Norrbotten
Piteå
Skåne
Ängelholm
Skåne
Eslöv
Skåne
Hässleholm
Skåne
Helsingborg
Skåne
Kristianstad
a: (Länsstyrelsen i Blekinge & Landstinget Blekinge, 2007)
b: (Helmfrid, 2006)
c: (Helmfrid & Eriksson, 2010)
1: Not digested, not dehydrated sludge (IVL screening, 2007)
Diklofenak
31
0,2
12
<10
59
6
10
23
12
<10
61
20
<5
24
<4
31
55
14
<10
10
12
17
29
16
5
28
35
Halter (µg/kg TS)
Antiinflammatoriska ämnen
Ibuprofen
Ketoprofen
<200
<10
5
2
6
8
<200
<10
92
45
65
<7
310
27
<200
<10
53
8
<200
<10
43
<12
41
<5
130
12
53
25
130
<8
24
<9
67
28
86
10
<200
<10
4
19
51
6
150
17
110
18
33
<9
91
<6
92
9
110
23
Naproxen
360
2
12
<10
49
4
14
<10
6
<10
110
5
150
78
5
20
19
5
<10
74
9
10
8
<4
<3
8
13
39
Tabell 5 forts avloppsreningsverk (ARV) i Sverige (Helmfrid, 2006; Helmfrid & Eriksson, 2010; IVL screening, 2007; Länsstyrelsen i Blekinge
& Landstinget Blekinge, 2007; Naturvårdsverket, 2008)
Stad
ARV
Skåne
Landskrona
Slam
Skåne
Lund
Skåne
Malmö
Skåne
Trelleborg
Skåne
Ystad
Södermanland
Eskilstuna
Södermanland
Flen
Södermanland
Katrineholm
Södermanland
Flen
Södermanland
Katrineholm
Södermanland
Mariefred
Södermanland
Strängnäs
Södermanland
Trosa
Värmland
Karlstad
Värmland
Kristinehamn
Västerbotten
Lycksele
Västerbotten
Skellefteå
Västmanland
Hallstahammar
Västmanland
Norberg
Västra Götaland
Skövde
Naturvårdsverkets
rapport, 2008
a: (Länsstyrelsen i Blekinge & Landstinget Blekinge, 2007)
b: (Helmfrid, 2006)
c: (Helmfrid & Eriksson, 2010)
1: Not digested, not dehydrated sludge (IVL screening, 2007)
Diklofenak
55
15
29
4
26
12
18
<4
18
<4
18
39
32
26
64
<3
16
<4
23
37
Halter (µg/kg TS)
Antiinflammatoriska ämnen
Ibuprofen
Ketoprofen
140
<8
54
<6
120
17
38
10
78
10
68
4
160
12
160
9
160
12
160
9
5
5
15
16
35
12
86
<4
110
25
160
26
56
20
95
8
110
23
85
74
Naproxen
12
<3
9
4
4
9
47
4
47
4
6
19
9
<2
60
11
4
25
4
51
40
Tabell 6. Halter (µg/kg TS) av hormoner i råslam (orötat slam), avvattnat rötslam samt i slam från svenska avloppsreningsverk (ARV) i Sverige
(Helmfrid, 2006; Helmfrid & Eriksson, 2010; IVL screening, 2007; Länsstyrelsen i Blekinge & Landstinget Blekinge, 2007; Naturvårdsverket,
2008), och halter (µg/kg TS) av antiinflammatoriska ämnen (NASID) i råslam från olika ARV i Sverige.
Stad
ARV
Jämtland
Jämtland
Jämtland
Jämtland
Jämtland
Jämtland
Jämtland
Jönköping
Jönköping
Kalmar
Karlskronaa
Karlskronaa
Kronoberg
Linköpingb
Olofströma
Ronnebya
Skåne
Skåne
Sölvesborga
Västmanland
Linköpingb
Norrköpingb
Karlshamna
Åre
Berg1
Bräcke
Hede1
Krokom
Ragunda
Strömsund
Landsbro1
Vetlanda
Hultsfred
Koholmen
Ramdala
Uppvidinge
Råslam (Orötat slam)
Jämshög
Rustrop
Hörby
Svedala
Sölvesborg
Västerås1
Avvattnat rötslam
Sternö
Etinylestradiol
<4
<50
<5
690
<4
<4
<3
<100
6 800
<4
<4
<3
91
<10
<4
<4
<4
<5
<4
<260
<10
<10
<3
Halter (µg/kg TS)
Hormoner
Noretisteron
Progesteron
<8
22
<100
<100
<10
570
830
<9
97
<9
<13
<7
14
6 100
<200
130
72
<9
31
<7
23
<8
49
<10
<8
41
<9
36
<10
66
170
110
650
1 900
<10
<10
37
54
Östradiol
<2
<30
<3
<16
<2
<3
<2
<80
<70
<3
<2
<1
<3
40
<2
<2
<3
<3
<3
310
54
130
<2
Östriol
<2
<20
<2
<12
<2
<2
<1
<60
<60
<2
<2
<2
<3
24
<2
<2
<3
<2
14
3 900
<10
120
<1
a: (Länsstyrelsen i Blekinge & Landstinget Blekinge, 2007)
b: (Helmfrid, 2006)
1: Not digested, not dehydrated sludge (IVL screening, 2007)
41
Tabell 6 forts. Halter (µg/kg TS) av hormoner i råslam (orötat slam), avvattnat rötslam samt i slam från svenska avloppsreningsverk (ARV) i Sverige
(Helmfrid, 2006; Helmfrid & Eriksson, 2010; IVL screening, 2007; Länsstyrelsen i Blekinge & Landstinget Blekinge, 2007; Naturvårdsverket,
2008), och halter (µg/kg TS) av antiinflammatoriska ämnen (NASID) i råslam från olika ARV i Sverige.
Stad
ARV
Bankerydb
Slam
Dalarna
Avesta
Dalarna
Borlänge
Finspångb
Gävleborg
Bollnäs
Gävleborg
Hudiksvall
Gävleborg
Sandviken
Huskvarnab
Jämtland
Östersund
Jönköpingb
Kalmar
Virserum
Kronoberg
Älmhult
Kronoberg
Alvesta
Kronoberg
Lessebo
Kronoberg
Ljungby
Kronoberg
Markaryd
Kronoberg
Tingsryd
Kronoberg
Växjö
Motalab
Norrbotten
Gällivare
Norrbotten
Luleå
Norrbotten
Piteå
a: (Länsstyrelsen i Blekinge & Landstinget Blekinge, 2007)
b: (Helmfrid, 2006)
1: Not digested, not dehydrated sludge (IVL screening, 2007)
Etinylestradiol
<10
<3
<2
<10
<4
<3
<3
<10
<3
<10
<6
<3
<3
<5
<3
<4
<4
<3
<10
<3
3,3
<3
Halter (µg/kg TS)
Hormoner
Noretisteron
Progesteron
<10
<7
120
<5
120
<10
<7
<5
110
<6
42
<10
<7
<10
<10
63
120
<7
<5
34
210
300
<7
23
66
10
<10
<7
19
<10
<7
<10
13
17
<6
110
Östradiol
58
<2
<1
<10
<3
<1
<3
<10
<2
37
<5
<2
34
<3
<2
<3
<3
<2
<10
<2
3,3
<2
Östriol
<10
<1
<1
<10
<2
<1
36
<10
<1
<10
<4
<1
<2
<3
<1
<3
<3
<1
19
<1
<2
<1
42
Tabell 6 forts. Halter (µg/kg TS) av hormoner i råslam (orötat slam), avvattnat rötslam samt i slam från svenska avloppsreningsverk (ARV) i Sverige
(Helmfrid, 2006; Helmfrid & Eriksson, 2010; IVL screening, 2007; Länsstyrelsen i Blekinge & Landstinget Blekinge, 2007; Naturvårdsverket,
2008), och halter (µg/kg TS) av antiinflammatoriska ämnen (NASID) i råslam från olika ARV i Sverige.
Stad
ARV
Skåne
Ängelholm
Slam
Skåne
Eslöv
Skåne
Hässleholm
Skåne
Helsingborg
Skåne
Kristianstad
Skåne
Landskrona
Skåne
Lund
Skåne
Malmö
Skåne
Trelleborg
Skåne
Ystad
Södermanland
Eskilstuna
Södermanland
Flen
Södermanland
Katrineholm
Södermanland
Mariefred
Södermanland
Strängnäs
Södermanland
Trosa
Värmland
Karlstad
Västerbotten
Lycksele
Västerbotten
Skellefteå
Västmanland
Hallstahammar
Västmanland
Norberg
Västra Götaland
Skövde
Naturvårdsverkets rapport, 2008
a: (Länsstyrelsen i Blekinge & Landstinget Blekinge, 2007)
b: (Helmfrid, 2006)
1: Not digested, not dehydrated sludge (IVL screening, 2007)
Etinylestradiol
<3
<4
<2
6,5
<4
<4
<2
30
7,8
<3
<2
<6
<4
<3
<4
<3
<3
<3
<4
<3
<4
<4
160
Halter (µg/kg TS)
Hormoner
Noretisteron
Progesteron
270
<9
53
55
48
8,7
17
<8
73
130
87
<5
36
42
230
<6
46
140
<5
46
75
<17
<8
130
<6
24
<8
110
<6
52
<5
29
<6
24
49
40
<6
130
<8
190
72
250
-
Östradiol
<2
<2
<1
4,3
<2
<3
<1
<3
<2
<2
<1
<3
<2
<2
<2
<2
<1
<2
<3
<2
<2
<2
-
Östriol
<2
<2
80
<2
<2
130
<1
<2
<1
<2
<1
<3
<2
<1
<2
<1
<1
<2
41
<1
<2
<2
-
43
