Associationsrättslig
introduktion
Professor Daniel Stattin
Uppsala universitet
Chefsjurist, advokat Jenny Keisu
Nordic Capital / Mannheimer Swartling
1
Övergripande syfte
• Grundkunskaper i associationsrätt
• Ha förståelse för aktiebolagets funktion
och regleringsmetoder
• Identifiera tillämpliga rättskällor
• Tillämpa associationsrättslig, särskilt
aktiebolagsrättslig, metod
Disposition
• Utgångspunkter
• Grundläggande associationsrätt
• Rättskällor
– Associationsrätten i allmänhet
– Aktiebolagsrättslig fördjupning
• Aktiebolagsrättslig metod
1
När bildas bolag?
• När samarbetet är så kvalificerat att det är
billigare och säkrare än att sluta separata
avtal
• Och mer teoretiskt:
– När kostnaderna för att förhandla, ingå och
övervaka avtal överstiger kostnaderna för
övervakning av dem som sköter bolaget
(företagsledningen)
Effekter av bolagsbildning
• Lägre transaktionskostnader
• Högre övervakningskostnader
• Inlåsningseffekter
Övervakningsproblematik
(principal- och agentteori)
Ägare
Styrelse
Företagsledning
6
2
Ägarna är residualintressenter
• Om syftet med att tillåta aktiebolag är att
den ekonomiska utvecklingen skall bli
bättre,
• så bör den som har det största intresset
av att ett aktiebolag går med vinst ha det
avgörande inflytandet
Risk
• Risktagande är nödvändigt för att skapa
avkastning
• En aktieägare har satsat en liten del av sin
förmögenhet i ett aktiebolag – är riskbenägen
• Företagsledaren satsar hela sin karriär på att
företaget utvecklas och inte misslyckas – är
riskaversiv
Intressen i företaget
Intressenter
Anspråk
Intresse i företagets utveckling
Aktieägare
Avkastning på satsat kapital,
värdeökning
Företaget måste ge vinst för att
avkastning skall uppkomma
Kreditgivare
Avkastning på krediter,
återbatalning
Företaget får inte bli av med
kapital som behövs för att täcka
fordringarna
Borgenärer
Betalning för fordringar
Företaget får inte bli av med
kapital som behövs för att täcka
fordringarna
Anställda
Lönebetalningar, anständig
arbetsmiljö och
karriärmöjligheter
Företaget måste gå jämt upp (i
vissa fall, främst beträffande
företagsledare, kanske också gå
med vinst och/eller utvecklas)
Samhället
Skatt, samhällelig utveckling
1. Kunna betala skatt
2. Utvecklas
3
Skyddsbehov
Intressenter
Rättslig ställning
Reglering
Aktieägare
Rösträtt, informationsrättigheter,
klandermöjlighet, skadestånd
direkt eller indirekt
Icke tvingande (opt out, opt in,
SAS-principen)
Kreditgivare
Vissa skadeståndsmöjligheter,
kapitalskyddsregler – ingen
beslutsrätt
Tvingande – också avtal
Borgenärer
Vissa skadeståndsmöjligheter,
kapitalskyddsregler – ingen
beslutsrätt
Tvingande – också avtal
Anställda
Vissa skadeståndsmöjligheter,
kapitalskyddsregler, lönegaranti
Tvingande – men i Sverige
tillgodoses behovet även utanför
bolagsrätten
Samhället
Vissa skadeståndsmöjligheter,
kapitalskyddsregler, andra ansvarsregler – ingen beslutsrätt
Tvingande – men tillgodoser
också sina egna intressen
SAS-principen
• Aktieägarskyddsregler kan överträdas,
• för visst fall och visst tillfälle,
• med samtliga, eller i vart fall alla berörda,
aktieägares samtycke,
• överträdelserna får dock inte vara perdurerande.
Disposition
• Utgångspunkter
• Grundläggande associationsrätt
• Rättskällor
– Associationsrätten i allmänhet
– Aktiebolagsrättslig fördjupning
• Aktiebolagsrättslig metod
4
Bolag och föreningar
Bolag
AB
HB / KB
EB
Ek.för.
Föreningar
Id.för.
Juridiska
personer
Begränsat ansvar
13
Juridisk person
• En rättslig fiktion = finns inte i verkligheten
utan har skapats av rättsordningen
• Obs! Inte en jurist!
• Kan rättshandla genom ställföreträdare
• Kan ha rättigheter och förpliktelser
• Begränsat ansvar för delägarna (utom i HB
och KB)
14
Idén med juridiska personer
• I princip längre livslängd än delägarna
• Riskbegränsning – delägarna svarar bara
med insatt kapital
• Delägarrätterna kan skifta utan stora behov
av att kontrollera delägarkretsen
15
5
Associationsbegreppet
• Avtalskonstruktion
• Medlemmar
– Undantag enpersonaktiebolag enligt EGdirektiv
• Samverkan för ett gemensamt ändamål
– Varaktighet
– Förpliktelse
16
Sluten och öppen association
• Med sluten association avses att
konstitutionen (t.ex. bolagsavtalet eller
stadgarna) måste ändras för att antalet
bolagsmän eller medlemmar ska kunna
skifta.
• Med öppen association menas, tvärtom,
att konstitutionen inte behöver ändras.
17
Associationsbegreppet, ex. 1
Aktiebolag
• Upprättas genom avtal (stiftelseurkunden)
enligt ABL
• Aktieägare
• Skall ha ett syfte (se 3 kap. 3 § ABL) och
ett verksamhetsföremål
• Förpliktelse att tillskjuta aktiekapital
18
6
Associationsbegreppet, ex. 2
Aktieägaravtal
• Är i sig upprättat som ett avtal
• Har upprättats mellan, typiskt sett, olika
aktieägare
• Har oftast ett kvalificerat ändamål, till
exempel att fastställa hur aktieägarna
(parterna i avtalet) skall styra bolaget
• Gemensamt ändamål
19
Aktiebolag
• Juridisk person vid registrering
• Frihet från personligt ansvar för
aktieägare
• Kapitalbildnings- och kapitalskyddsregler
• Hierarkisk organisationsstruktur
• Rättshandlingsregler
20
Handelsbolag (& KB)
• Juridisk person vid registrering
• Solidariskt ansvar för bolagets förpliktelser
(gäller ej kommanditdelägaren)
• Kapitalregler
• Flexibel organisation
• Rättshandlingsregler finns men är i stor
utsträckning dispositiva
21
7
Enkelt bolag
• Inget krav på registrering
• Ingen juridisk person
• Lagregler om bl.a. upplösning och ansvar
finns i BL
22
Ekonomisk förening
• Juridisk person vid registrering
• Frihet från personligt ansvar för
medlemmarna
• Ska ha ett ekonomiskt syfte och bedriva
ekonomisk verksamhet
• Kooperativitetsrekvisit
• Kapitalbildnings- och kapitalskyddsregler
• Hierarkisk organisationsstruktur
• Rättshandlingsregler
23
Ideell förening
• Ingen lagstiftning (men god föreningssed)
• Juridisk person vid bildandet
• Frihet från personligt ansvar för
medlemmarna
• Får inte ha ett ekonomiskt syfte och
samtidigt bedriva ekonomisk verksamhet
24
8
Ideell förening
• Inget kooperativitetsrekvisit
• Inga regler om kapitalbildning eller
kapitalskydd
• Organisation – ska ha ett organ som fattar
beslut i föreningens angelägenheter
• Grundläggande rättshandlingsregler enligt
praxis och doktrin
25
Disposition
• Utgångspunkter
• Grundläggande associationsrätt
• Rättskällor
– Associationsrätten i allmänhet
– Aktiebolagsrättslig fördjupning
• Aktiebolagsrättslig metod
Översikt
Associationsform
Primär lagstiftning
Andra rättskällor
Aktiebolag
(Ytterligare regler tillkommer för
aktiemarknadsbolag)
Aktiebolagslagen
Förarbeten, praxis, doktrin,
bolagsordning, självreglering
Handelsbolag
Kommanditbolag
Bolagslagen
Förarbeten, praxis, doktrin,
bolagsavtal
Enkla bolag
Bolagslagen
Förarbeten, viss praxis, doktrin,
bolagsavtal
Ekonomiska föreningar
Föreningslagen
Förarbeten, viss praxis, doktrin,
stadgar
Ideella föreningar
God föreningssed, viss praxis,
viss doktrin, stadgar
9
Aktiebolagsrättens rättskällor I
• Aktiebolagslag
• Förarbeten
– SOU 1941:9
– SOU 1971:15, prop. 1975:103
– Aktiebolagskommittén
• Prejudikat
• Doktrin
• Svensk kod för bolagsstyrning
Aktiebolagsrättens rättskällor II
• Bolagsordningen
• Anvisningar från högre organ, typiskt sett
stämman
• Arbetsordning för styrelsen
• Instruktion för VD
• Aktieägaravtal?
Bolagsordningen
• Bolagets ”livsnorm” – tillsammans med
lagreglerna bolagets ”författning”
• Bindande regler – i vart fall i princip
• Minimumnivå ges i gällande rätt
• Opt-in-reglering
• Kan ändras genom majoritetsbeslut
10
Aktieägaravtal
Aktieägare
Aktieägare
Aktieägare
Aktiebolaget
Några problem
• Innehåller oftast (sic!) regler som strider mot aktiebolagslagen eller bolagsordningen
• Associationsrättslig och obligationsrättslig verkan
• Följsamhet och sanktioner:
– Obligationsrättslig sanktion
– Organledamots fria skön?
• Associationen som part:
– Associationens rättskapacitet gräns för vad som kan avtalas…
– med associationsrättsligt bindande verkan
• Enkelt-bolag-problematiken
Disposition
• Utgångspunkter
• Grundläggande associationsrätt
• Rättskällor
– Associationsrätten i allmänhet
– Aktiebolagsrättslig fördjupning
• Aktiebolagsrättslig metod
11
Aktiebolagsrättslig metod
•
•
•
•
Teleologisk och intressebaserad
Komparativ och europeisk
Ekonomisk
Historiserande
34
Ändamålsargumentation I
• Övergripande ändamål
– Möjliggöra kapitalbildning
– Möjliggöra riskfylld verksamhet
– Främja omsättningen
• Underliggande ändamål
– Aktieägar- och minoritetsintresse
– Borgenärsintresse
– Omsättnings- (och samhälls-) intresse
35
Ändamålsargumentation II
• Omfattas koncernchef av aktiebolagslagens skadeståndsregler?
• Reglerna är primärt uppsatta i aktieägarnas intresse
• Aktieägarnas intresse gynnas av en
analogi
• En analogi strider inte mot övergripande
ändamål
36
12
Intresseargumentation I
Vinstutdelning?
Utdelning av för
mycket pengar
Beslut har fattats på
fel sätt i bolaget
Borgenärsskydd
Aktieägarskydd
Tvingande
Överträdelse enligt
SAS-principen möjlig
37
Intresseargumentation II
• De riskbenägna aktieägarna vill öka avkastningen – den riskaversive VD:n vill bygga ett
imperium
• Hur skall aktieägarnas och VD:s incitament
likställas?
– Övervakning
– Hot om straff eller skadestånd
– Incitementsprogram
• Varför skiljer sig situationen åt i ”vanliga” företag
och banker?
38
Komparativa eller
europeiska argument
• 8 kap. 42 2 st. 2 men. ABL är en
implementering av EG:s 1 dir., art. 9
• Art. 9 har tillkommit mot bakgrund av tysk
rätt
• Tysk rätt kan användas som argument för
att bestämma räckvidden av den svenska
regeln
39
13
Ekonomiska argument
• 8 kap. 41 2 st. ABL innehåller anvisningsrätt
för högre organ.
• Hur vid är anvisningsrätten?
• Det är ekonomiskt effektivt om den som har
mest att vinna på att bolaget går bra får
bestämma.
• Alltså bör stämmans anvisningsrätt vara
omfattande.
40
Historiserande argument
• Innefattas ”bolagets intresse” i 8 kap. 41 2 st.
ABL trots att begreppet togs bort i ABL 1975?
• ABL 1975 är en samnordisk lagstiftning. Norge
och Danmark ville inte ha med begreppet.
• Depch. avsåg ingen ändring i sak.
• ”Bolagets intresse” följer av 92 ABL 1944 som
anses ge uttryck för en allmän princip.
41
Argumentation de lege ferenda
• Övergripande ändamåls ställning?
• Argumentation i sakfrågan – hur bör det aktuella
problemet lösas? Blir resultatet ändamålsenligt?
• Blir lösningen ekonomiskt och/eller handlingsdirigerande effektiv?
• Överväg att argumentera rättsekonomiskt
– exempelvis jämföra kostnaderna för reglering med de vinster
den ger upphov till för att avgöra om den blir samhällsekonomiskt effektiv
42
14
En ”metodologisk hjälpregel”
• Ändamålstolkning:
– Kan övergripande ändamål avgöra tolkningsfrågan direkt?
– Kan tolkningsfrågan avgöras med hjälp av underliggande ändamål?
• Argumentativa hjälpregler: Vilken styrka har följande argument för att
avgöra tolkningsfrågan?
– Systematiska argument.
– Komparativa argument, särskilt argument som bygger på EG-rättsliga
direktiv eller rättsakter.
– Lagstiftningshistoriska argument.
– Rättsekonomiska argument.
• Med vilka argument uppnås en övertygande tolkning?
• Hur förhåller sig det uppnådda tolkningsresultatet gentemot övergripande
ändamål? Är resultatet ändamålsenligt eller inte?
43
15
