LINKÖPINGS UNIVERSITET
IEI
Avd för rätt och rättsfilosofi
LÖSNINGSFÖRSLAG TILL ÖVNINGSUPPGIFTER I ASSOCIATIONSRÄTT,
DEL 1, AFFÄRSRÄTT B, HT 2007
UPPGIFT 1
a.) Bolagsmännens inbördes förhållande regleras genom avtal och bara om det saknas
avtal träder Handelsbolagslagens (BL) regler in (2 kap 1 § BL). Enligt 2 kap 17 § BL
företräder var och en av bolagsmännen bolaget utåt, men denna paragraf har ju A, B
och C avtalat bort. 2 kap 18 § talar vidare om att om någon av bolagsmännen (Bertil i
det här fallet) överskrider sin befogenhet är inte handlingen gällande mot bolaget om
tredje man (den som sålde kontorsutrustningen) insåg eller borde ha insett att Bertil
överskred sin befogenhet. Borde säljaren ha insett Bertils överskridande? Ja, om
bolagsmännen låtit registrera detta i handelsregistret. En sådan registrering anses
komma till allmänhetens kännedom vid publicering i Post- och Inrikes Tidningar (4 §
2 st 5 p, 18 § och 19 § HandelsregisterL (1974:157)). I annat fall- knappast (såvida
inte säljaren har ett mycket intimt samarbete med A, B och C.
b.) Här blir 3 kap BL tillämpligt eftersom det rör sig om ett kommanditbolag. 3 kap 7 §
talar om att en kommanditdelägare inte är behörig att företräda bolaget, vilket leder till
att Bertil redan av lagens skrivning inte har rätt att företa den här sortens handlingar
(bolagsavtalet kommer inte att påverka utgången i detta fall). Av 3 kap 7 § 2 st följer
att om Bertil nu ändå har företrätt bolaget blir handlingen gällande mot bolaget om
den som rättshandlingen företogs mot inte kände till eller borde känna till att Bertil var
kommanditdelägare. Borde försäljaren av datorutrustningen känna till att Bertil var
kommanditdelägare? Ja, sannolikt- se resonemanget ovan ang registrering i
handelsregistret.
UPPGIFT 2
a.) De ska i bolagsavtalet komma överens om att Leopold har gjort denna
ansvarsbegränsning, 1 kap 2 § och 3 kap 2 § BL. Detta ska senare registreras i
Handelsregistret, 19 § HandelsregisterL (1974:157). Bolagets firma måste innehålla
ordet kommanditbolag eller förkortningen K.
b.) Ja. Han får därigenom inte rätt att företräda bolaget mot tredje man, 3 kap 7 § BL och
får inte - om inte bolagsmännen avtalar om annat - rätt att ta del i förvaltningen, 3 kap
4 § BL.
c.) Genom att utfärda en handelsfullmakt (prokura) för Leopold, 2 kap 19 § BL och
Prokuralagen (1974:158).
d.) Prokuran ger inte Leopold rätt att sälja/inteckna den fasta egendomen, om inte
prokuran uttryckligen medför sådan behörighet, så fru Josefa behöver bara utforma
prokuran i enlighet med sina önskemål.
1
UPPGIFT 3
a.) Bolaget torde inte vara publikt, d v s det räcker enligt 8 kap 1 § ABL att bolaget har en
styrelse som består av en person. Det ska dock finnas minst en suppleant, 8 kap 3 §
ABL.
b.) En auktoriserad eller godkänd revisor eller ett registrerat revisionsbolag ska lämna ett
skriftligt yttrande av vilket det bl a ska framgå att apportegendomen är eller kan antas
bli till nytta för bolagets verksamhet, 2 kap 19 § ABL. Intyget ska ges in till
Bolagsverket vid registreringsanmälan av bolaget, 2 kap 23 § ABL. Värdet på
apportegendomen får inte sättas högre än det verkliga värdet för bolaget, 2 kap 6 §
ABL.
c.) Om det inte står inskrivet i bolagsordningens verksamhetsparagraf (vilket förefaller
mycket osannolikt), så räcker det med ett styrelsebeslut för att ändra inköpsland, 8 kap
21-22 §§ ABL. Helst ska hela styrelsen vara närvarande. Är de alla tre
styrelseledamöter, så räcker det att två är närvarande och överens. Annars blir det
ordföranden som har utslagsrösten, 8 kap 22 §. Består styrelsen bara av två personer,
skall samma princip gälla. Om styrelsen bara består av en ledamot, kan denne besluta
ensam.
d.) Moderbolag och dotterföretag utgör en koncern då moderbolaget äger mer än hälften
av rösterna i dotterbolaget, 1 kap 11 § ABL.
LÖSNINGSFÖRSLAG TILL ÖVNINGSUPPGIFTER I ASSOCIATIONSRÄTT,
DEL 2, AFFÄRSRÄTT B, HT 2006
UPPGIFT 4
a.) Frågan är om VD har gjort sig skyldig till ett behörighetsöverskridande, genom att ingå
avtalet, och vad ett eventuellt behörighetsöverskridande får för rättsverkningar.
VD:s behörighet och firmateckningsrätt definieras i 8 kap 29 och 36 §§ ABL och innebär att
VD har rätt att företa rättshandlingar som ligger inom ramen för den löpande förvaltningen.
Den löpande förvaltningen innefattar rättshandlingar som till sin art och omfattning är
ordinära. Ett företagsförvärv för tre miljoner kr kan varken till sin art eller omfattning anses
vara ordinärt, givet den beskrivning av SFF AB:s verksamhet och ekonomi som ges i
uppgiften. Således är det fråga om ett behörighetsöverskridande.
Enligt 8 kap 42 § 1 st ABL är SFF inte bundet vid avtalet, om Rehnström insåg eller borde ha
insett att VD gjorde sig skyldig till ett behörighetsöverskridande. Med tanke på att Rehnström
själv är aktiv företagare i samma bransch och med tanke på affärens karaktär, borde
Rehnström ha insett behörighetsöverskridandet, varför SFF inte är bundet vid affären.
b.) Det faktum att affären rör ett avsevärt mindre belopp innebär att den till sin omfattning
möjligen kan beskrivas som ordinär, men till sin art (företagsförvärv) är den fortfarande ickeordinär i en rörelse som sysslar med fastighetsmäkleri. Således bör det fortfarande anses vara
fråga om ett behörighetsöverskridande från VD:s sida. Möjligen kan bedömningen av
Rehnströms goda eller onda tro därom påverkas av beloppets storlek, men affärens ickeordinära karaktär borde ändå ha fått henne att inse att ett behörighetsöverskridande förelåg.
SFF bör inte anses vara bundet vid avtalet, 8 kap 42 § 1 st ABL.
2
c.) Carl Björkgren, har i sin egenskap av styrelseordförande, alls ingen behörighet att teckna
bolagets firma. Vad som sker om någon som saknar behörighet rättshandlar å ett bolags
vägnar framgår inte av ABL, utan det anses självklart att sådana rättshandlingar inte binder
bolaget. Alltså är SFF inte bundet av avtalet.
d.) För att besvara denna fråga kan man följa två spår, varav det första måste vara med för att
man skall få full poäng på uppgiften.
Varje bolagsman har rätt att fatta beslut om bolagets angelägenheter (2 kap 3 § 1 st BL) och
att teckna bolagets firma (2 kap 17 § BL).
Om en åtgärd är främmande för bolagets ändamål får den dock vidtas endast med samtliga
bolagsmäns samtycke (2 kap 3 § 2 st BL). Att vidta en sådan åtgärd utan samtliga bolagsmäns
samtycke innebär att göra sig skyldig till ett behörighetsöverskridande.
Behörighetsöverskridanden är aldrig bindande för handelsbolaget, vilket inte framgår av BL
utan anses vara en i praxis och doktrin etablerad regel. Man kan hävda att ett företagsförvärv
av det slag varom här är fråga kan betraktas som främmande för bolagets ändamål, med tanke
på att det ligger utanför bolagets vardagliga verksamhet. Om så är fallet innebär Bonattis
åtgärd ett behörighetsöverskridande, som inte är bindande för SFF HB.
Det andra spåret innebär att man diskuterar om Bonatti har gjort sig skyldig till ett
befogenhetsöverskridande. Den befogenhetsinskränkning som kan vara i fråga är ett
”förhandsveto” från någon eller några bolagsmän (se 2 kap 3 § 1 st BL). Av uppgiften
framgår att förvärvsfrågan är tänkt att diskuteras senare, vilket kan uppfattas som att
bolagsmännens flertal är överens om att inte göra något förvärv just nu, vilket kan uppfattas
som ett ”förhandsveto”. Om man bedömer det så, gör sig Bonatti skyldig till ett
befogenhetsöverskridande när hon ingår avtalet. Befogenhetsöverskridanden regleras i 2 kap
18 § BL. Om Rehnström är i ond tro om befogenhetsöverskridandet, blir bolaget inte bundet
av avtalet. Det är svårt att se hur Rehnström skulle kunna ha insyn i bolagets interna
diskussioner och därigenom veta hur olika bolagsmän ser på förvärvsfrågan. Hon är sannolikt
i god tro om befogenhetsöverskridandet och därmed blir SFF HB bundet vid förvärvsavtalet.
UPPGIFT 5
Upptagandet av lånet
Såvitt framgår av uppgiften är Claes styrelseledamot, men han har inte utsetts till särskild
firmatecknare. Därmed har han ingen behörighet att företräda bolaget och hans åtgärder
binder inte bolaget. (Detta står inte uttryckligen i ABL, men det får anses självklart att den
som inte har någon behörighet att företräda bolaget inte kan ingå avtal med för bolaget
bindande verkan.)
Avtalet med Begoni
Anders är förvisso styrelseordförande, men om han inte har utsetts till särskild firmatecknar
har inte heller han firmateckningsrätt. Därmed har han ingen behörighet att företräda bolaget
och hans åtgärder binder inte bolaget (jfr deluppgift a). Man kan tillägga att även om han hade
haft firmateckningsrätt, så hade han inte kunnat ingå ett avtal av här aktuellt slag. Det är
bolagsstämman som fattar beslut om nyemission och villkoren för nyemission (se 13 kap
3
ABL) och styrelsen har inte behörighet att binda bolagsstämman genom ett sådant här avtal.
Alltså är avtalet oförbindande för bolaget.
Uppsägningen av lokalen och försäljningen av inventarierna
VD har, enligt 8 kap 36 och 29 §§ ABL, rätt att företräda bolaget inom ramen för den löpande
förvaltningen. Frågan blir därför om uppsägning av lokal och försäljning av inventarierna kan
anses vara löpande förvaltning. Sedda som enskilda företeelser kan de nog anses vara det –
VD bör ha befogenhet att byta lokal för ett lokalkontor eller besluta om utbyte av inventarier
på kontoret utan att fråga styrelsen – men i det här fallet är åtgärderna en del i avvecklingen
av ett lokalkontor och en sådan avveckling kan sannolikt inte ses som en del av den löpande
förvaltningen. Det är en betydelsefull åtgärd av ovanligt slag.
Därmed har Beata gått utöver sin VD-behörighet. Enligt 8 kap 42 § 1 st 2 men ABL är bolaget
inte bundet av VD:s behörighetsöverskridande, om bolaget visar att motparten insåg eller bort
inse överskridandet. I det här fallet blir det sannolikt svårt – hyresvärden och
inventarieköparen kan knappast ha insett att åtgärderna var ett led i en avveckling av hela
lokalkontoret (om de inte hade särskild inblick i företagets verksamhet). Sannolikt blir bolaget
därför bundet vid sagda åtgärder.
UPPGIFT 6
Lånet bör först prövas mot låneförbudsreglerna i 21 kap ABL. Enligt huvudregeln i 21 kap 1 §
ABL får ett bolag inte låna ut pengar till bl a någon som äger aktier i bolaget eller till juridisk
person som en aktieägare kontrollerar. Eftersom Räddningsarmén är aktieägare i både Hot
Fashion AB och Fiskarna AB och därtill måste anses ha ett bestämmande inflytande över
Fiskarna AB (föreningen äger ju alla aktier i Fiskarna), strider lånet mot låneförbudet.
Det ligger kanske nära till hands att tänka sig att det s k koncernundantaget (21 kap 2 § 1 st 2
p ABL) vore tillämpligt och kunde göra lånet tillåtet, men en koncern i ABL:s mening är en
företagsgrupp med ett svenskt aktiebolag som moderbolag (1 kap 11 § ABL) och i det här
fallet är det en ideell förening ”i toppen” av företagsgruppen. Det innebär att
koncernundantaget inte är tillämpligt.
Det man möjligen kunde tillämpa är det s k rörelseundantaget (21 kap 2 § 1 st 3 p ABL).
Gäldenären (Fiskarna AB) driver rörelse och lånet är uppenbarligen avsett för rörelsen, men
frågan är om lånet ges av affärsmässiga skäl från Räddningsarméns sida. Lånet löper utan
ränta, så det är inte fråga om att Räddningsarmén gör en kapitalplacering som förväntas ge
avkastning i form av ränta. Möjligen skulle Räddningsarmén kunna ha ett affärsmässigt
intresse av att hålla Fiskarna AB under armarna, för att inte äventyra t ex leverantörskontakter
– leverantörer skulle kunna förlora pengar om Fiskarna gick i konkurs – eller för att behålla
ett gott rykte, men det är tveksamt om sådana skäl är tillräckligt starka, även om de skulle
kunna anses vara det. Det är således oklart om rörelseundantaget kan tillämpas.
Något annat undantag från låneförbudet kan knappast vara tillämpligt i det här fallet. En hel
del talar därför för att lånet strider mot låneförbudet.
Härtill kommer att eftersom det är högst osäkert om lånet någonsin kommer att kunna betalas
tillbaka, skulle det kunna betraktas som en vederlagsfri utbetalning till tredje man. Om man
4
gör det, bör lånet anses vara en värdeöverföring och dess laglighet prövas enligt reglerna i 17
kap ABL. Lånet ryms inom det fria egna kapitalet (5 miljoner kr) och är därmed lagligt enligt
17 kap 3 § ABL. Det bundna egna kapitalet ska vara täckt efter värdeöverföringen och också
det villkoret uppfylls, men det strider förmodligen mot försiktighetsprincipen i 17 kap 3 § 2 st
ABL att dela ut hela det fria egna kapitalet. Alltså är lånet sannolikt otillåtet.
Vinstutdelningen
Enligt 17 kap 3 § 1 st ABL måste det efter vinstutdelning finnas täckning för bolagets bundna
egna kapital och enligt 2 st får vinstutdelning inte strida mot försiktighetsprincipen (jfr ovan).
Efter en utdelning av fyra miljoner kr finns det fortfarande täckning för bundet eget kapital,
men det är tveksamt om en utdelning av 80 procent av fritt eget kapital innebär ett tillräckligt
tillgodoseende av bolagets konsolideringsbehov. Utdelningen kan således strida mot
försiktighetsprincipen.
Skulle den juridiska bedömningen av respektive åtgärds korrekthet påverkas av om respektive
åtgärd skulle vidtas ensam utan att en enda av de övriga åtgärderna vidtas? På vilket sätt
skulle korrektheten påverkas?
Ja, korrektheten kan påverkas. Om lånet anses vara värdeöverföring som skall jämställas med
vinstutdelning, måste det enligt 17 kap 3 § ABL efter båda transaktionerna finnas täckning för
det bundna egna kapitalet. Båda ryms uppenbarligen inte samtidigt. Däremot ryms lånet och
den öppna vinstutdelningen var för sig (även om de kan strida mot försiktighetsprincipen).
5
