Sex och samlevnad 5 02-12-17 09.21 Sida 1 Älska i Dalarna - HANDLINGSPROGRAM FÖR SAMLEVNAD OCH SEXUALITET Sex och samlevnad 5 02-12-17 09.21 Sida 3 Älska i Dalarna - HANDLINGSPROGRAM FÖR SAMLEVNAD OCH SEXUALITET Sex och samlevnad 5 02-12-17 09.21 Sida 4 det är din utstrålning som sitter i min ryggrad det är din andedräkt som är mitt syre det är din röst som flyter i mina ådror -Lii Stening Sex och samlevnad 5 02-12-17 09.21 Sida 5 INNEHÅLL 6 7 8 10 13 19 Inledning – bakgrund Förord Historik Att arbeta med samlevnad och sexualitet Medicinska fakta STD-mottagningen 20 Mål – delmål för handlingsplanen 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 Mödrahälsovården Kvinnokliniken Smittskyddsenheten Barnhälsovården Distriktsläkarverksamheten Ger/Rehabiliteringen Ungdomsmottagningarna Skolan Socialtjänsten Fritidsgårdarna Idrotten Kyrkan RFSL 35 Uppföljning 36 Att läsa 37 Skribenter Höglund Grafisk Form, 2002 Illustrationer inlaga: Tomas Sandström Omslag: Ola Höglund Tryck: Landstinget Dalarna/Tryckcenter 5 Sex och samlevnad 5 02-12-17 09.21 Sida 6 Inledning/bakgrund Landstinget Dalarna har sedan 1990 arbetat efter en handlingsplan för 1 att förhindra sexuellt överförbara infektioner (STI) och oplanerade graviditeter. Arbetet har bl.a. resulterat i att det finns Ungdomsmottagningar i alla kommuner, utökade barnmorsketider och olika utbildningsinsatser. Man har också arbetat med provtagning och smittspårning. Könssjukdomarna – främst antalet klamydiafall – har i Dalarna under 1990talet legat ganska konstant, men har efter 2001 ökat kraftigt. Även ungdomsaborterna ökar och vi ser en viss negativ attitydförändring vad det gäller kondomanvändning. Ett önskemål har växt fram från hälso- och sjukvården om att nå andra aktörer i samhället som också arbetar med dessa frågor, dels för att få igång ett samarbete men även för att kunna inrikta sig mera på det förebyggande arbetet. För att tillsammans ta fram ett länsövergripande handlingsprogram för sex- och samlevnadsfrågor, ansökte och beviljades Landstinget Dalarna och Dalarnas Kommunförbund medel från Statens Folkhälsoinstitut hösten 2001. Tanken med programmet är att olika aktörer inom förvaltningar – kommuner – organisationer i Dalarna skall finna inspiration, få tips på metoder och genomförande och få svar på frågor som: Vilken är vår roll i detta arbete? Hur kan vi inom vår sektor arbeta med detta? Inspiration har hämtats från Kalmar läns handlingsprogram för sexoch samlevnadsfrågor. Programmet har tagits fram i samarbete med resurspersoner i hela länet från skola, fritidsgårdar, socialförvaltningar, ungdomsmottagningar, frivilligorganisationer, idrottsförbund, kyrkan och medicinskt sakkunniga inom Landstinget Dalarna. Ett tack riktas till alla dem som bidragit till programmets förverkligande och som representerar skilda yrken och organisationer inom länet. Christina Sätterberg Projektledare Landstinget Dalarna 1. STI=sexual transmitted infections 6 Sex och samlevnad 5 02-12-17 09.21 Sida 7 Förord Det är glädjande att aktörer från olika förvaltningar och organisationer tillsammans utarbetat ett länsprogram för att förhindra spridning och uppkomst av sexuellt överförbara sjukdomar och oplanerade graviditeter samt verka för en positiv syn på sexualitet. För att uppnå detta mål måste kunskap spridas bland ungdomar och då är det viktigt att man når ut på så många sätt som möjligt. Endast information från hälso- och sjukvården är inte tillräcklig för att nå ut till alla ungdomar som kan befinna sig i risk för oplanerad graviditet eller få en sexuellt överförd sjukdom. Fler aktörer behövs för att sprida information och på så vis öka kunskapen och få till stånd ett ändrat beteende. Vad som styr våra beteenden förändras över tiden och påverkas av många olika faktorer. Den som levt med abortlagen upplever kanske inte ingreppet lika negativt känsloladdat som tidigare generationer. Det som är lagligt accepteras och är inte så tabubelagt som tidigare. För hundra år sedan var rädslan för utomäktenskaplig graviditet en stark hämmande faktor på sexuallivet. Dödligheten i självmord och komplikationer till illegala aborter bland kvinnor som oplanerat blivit gravida var sannolikt mycket högre än dödligheten i AIDS i våra dagar. Kanske har rädslan för HIV och AIDS minskat, med ändrat sexuellt beteende till följd. HIV-epidemin som en del har förutspått har uteblivit i västvärlden. Situationen är dock annorlunda på andra håll i världen där risken är mer påtaglig och heterosexuell smittspridning dominerar. Då risken för HIV anses mindre, glömmer man bort andra sexuellt överförbara sjukdomar som kan medföra svåra infektioner och ofrivillig barnlöshet som följd. Även oplanerad graviditet kan få konsekvenser för framtiden. Hade vi högst en sexualpartner livet igenom skulle ingen sexuellt överförbar sjukdom kunna spridas. Ett bättre sätt att skydda sig är att använda kondom som skyddar både mot oplanerad graviditet och sexuellt överförbara sjukdomar. Ett annat riskbeteende som är möjligt att påverka är kombinationen alkohol och sex. I påverkat tillstånd tar man risker som man aldrig skulle göra i nyktert tillstånd. Vårt beteende styrs i stor omfattning av sociala normer och förväntningar. Skall en attitydförändring ske måste vi påverka dessa normer. Den information som idag sprids om sexuella beteenden styrs mycket av massmedia, där pornografin har en dominerande roll. Som alternativ till denna bild är detta länsprogram en nödvändig motpol för att sprida en bild av sexualitet som är mer verklighetsförankrad. Falun 2002-10-10 Anders Lindblom Smittskyddsläkare i Dalarna 7 Sex och samlevnad 5 02-12-17 09.21 Sida 8 Historik Att förebygga olika sjukdomar har en lång historia. Detta blev en samhällsangelägenhet redan under 1700-talet pga att sjukdomar tog många liv. Befolkningens storlek och hälsotillstånd ansågs ha stor betydelse för landets ekonomiska utveckling. Att förebygga sjukdomar blev ett sätt att öka den produktiva delen av befolkningen – mödrar, arbetare och soldater. Trots vetskapen om sjukdomarnas samhälleliga orsaker hävdades det att felaktiga vanor, lathet, låg moral, misskötsel, missbruk, okunnighet, ”halsstarrighet” och felaktiga sexualvanor var orsaken till befolkningens dåliga hälsa. Samhällsnyttan stod i centrum, man skulle satsa på dem som kunde botas och arbeta. Senare kom man också till insikt om att ett stort antal människor inte räckte för att bevara Sveriges säkerhet och välfärd, utan det behövdes också friska och starka människor. Under 1800-talet hade befolkningen fördubblats. Fattigdom, dåligt kosthåll, undermåliga bostäder och farliga arbetsmiljöer gjorde att sjukdomar och överdödlighet bredde ut sig i den arbetande befolkningen. Detta ansågs hota samhällsutvecklingen. Medborgarna behövde fostras för att bli medvetna om sambanden mellan levnadsvanor, hälsa och samhällsekonomi. Goda vanor sågs som en medborgerlig plikt. Sedan dess har förebyggande arbete utgått ifrån att hälsa också är av värde och en rättighet för individen. Förebyggande åtgärder har främst varit upplysning, vård och lagstiftning med både en medicinsk, social och politisk verksamhet. Könssjukdomar hade länge varit ett gissel för människorna. Under 1800-talet var framför allt syfilis mycket spridd och inte möjlig att bota, vilket påkallade åtgärder. För att förhindra spridningen av sjukdomen infördes i Sverige den s.k. reglementeringen av prostitution 1859, vilket innebär att prostituerade kvinnor fick registreras och underkasta sig regelbundna läkarkontroller. Prostituerade kvinnor utpekades som smittspridare. Män som var smittade och kunde sprida smittan vidare var däremot inte underkastade någon lagstadgad skyldighet. Lagen utsattes för stark kritik, framför allt från kvinnorörelsen och ersattes 1918 av Lex veneris, föregångare till dagens smittskyddslag. Karolina Widerström, Sveriges första kvinnliga läkare, införde ett annat sätt att bedriva prevention. 1897 började hon med sexualupplysning för skolflickor i övre tonåren. Genom kunskap skulle flickor få ett skydd menade hon. Sexualupplysning, speciellt för unga, var ett känsligt ämne på den tiden. Många farhågor fanns att talet om sexualitet skulle väcka ungas drift för tidigt. Förutom upplysning förekom ibland rekommendationer om användandet av preventivmedel. De medel som fanns var ”kondong”, pessar och natursvamp. Detta väckte många känslor, som resulterade i en lag 1910, som 8 Sex och samlevnad 5 02-12-17 09.21 Sida 9 förbjöd upplysning om preventivmedel. Lagen som sådan förbjöd inte försäljning eller användandet, utan den skulle gälla just för att förhindra offentlig information om preventivmedel. I stället för att propagera för preventivmedel, skulle man försöka höja framför allt männens moral. I kampen mot preventivmedel föddes RFSU, Riksförbundet för sexuell upplysning. Elise Ottesen-Jensen, ”Ottar” bildade förbundet 1933 tillsammans med några radikala unga läkare. RFSU ställde först och främst krav på sexualupplysning: Rådgivningsbyrå för vuxna och sexualundervisning i skolan för yngre. Därtill ställdes krav på lagändringar och sociala reformer. Från början fanns ett stort motstånd, men RFSU fick efter hand gehör för sin politik. 1938 slopades preventivlagen och samma år instiftades Sveriges första abortlag, vilket innebar att kvinnor kunde få abort utförd på vissa indikationer, om särskilda skäl förelåg, t ex sjukdom. 1940 infördes sexualundervisning i folkskolan och 1955 blev undervisningen obligatorisk för alla barn från årskurs 1. Under hela 1900-talet har arbetet med att förebygga könssjukdomar och oplanerade graviditeter bedrivits på olika sätt. Lagstiftning och upplysning har omväxlande förordats. Medicinens utveckling har också varit viktig för möjligheten att förebygga STI och oplanerade graviditeter. Under 1930- och 1940-talet utvecklades sulfa och penicillin, effektiva botemedel mot veneriska sjukdomar. Därmed begränsas kraftigt spridningen av exempelvis syfilis. På 1960-talet introducerades p-piller och spiral, vilket gjorde det lättare att undvika oplanerade graviditeter. Den dominerande preventivstrategin i dag sägs vara sexualupplysning. Upplysningen utgår från att människan är ansvarskännande. Kunskap i kombination med skyddsmedel är den mest effektiva och humana preventionen. Ett samhällsansvar och en skyldighet kvarstår genom smittskyddslagen som kom redan 1918. 9 Sex och samlevnad 5 02-12-17 09.21 Sida 10 Att arbeta med samlevnad och sexualitet Etiska principer I arbetet med HIV/AIDS och andra STI-sjukdomar på olika nivåer nationellt och internationellt kan några viktiga principer urskiljas. Dessa kan också jämföras med de lagar och mål som finns för hälso- och sjukvården och som gäller för alla sjukdomar. Mänskliga rättigheter. Varje individ som bor i Sverige har rätt till kunskap som gör att han eller hon kan undvika smitta. Detta innebär att insatserna måste anpassas till olika gruppers och individers förutsättningar att ta till sig kunskap. Varje individ som bor här har också rätt till vård och behandling på lika villkor. Självbestämmande. Genom kunskaper och andra verktyg bör männis- kor ges ökade möjligheter att göra medvetna val, t ex när det gäller sexuellt risktagande. Frivillighet och integritet. Samhällets insatser skall bygga på frivil- lighet med respekt för individens integritet inom ramen för gällande lagar. Bot, lindring och tröst. Den smittade individen skall i första hand erbjudas bot, och om sådan inte finns största möjliga lindring. Om sjukdomen inte kan lindras bör patienten ges tröst. Här avses såväl medicinska som psykologiska och sociala insatser. Även den smittade individens närstående bör uppmärksammas. Delaktighet och inflytande. Frivilliga organisationer och enskilda smittade skall ges största möjliga inflytande. Här avses dels den enskilde patientens inflytande över vård/behandling, men också berörda organisationers inflytande över generella insatser inom HIV/AIDS och STI-området. Sexuell hälsa en riskfaktor En viktig utgångspunkt att ta fasta på är det friska och det positiva utan att för den skull negligera hälsorisken inom området samlevnad och sexualitet. Detta är också utgångspunkten för begreppet ”sexualitet och reproduktiv hälsa”, där hälsa definieras i positiva termer som sexuell njutning och gemenskap, samtidigt som det innebär ett säkert sexualliv utan STI och oplanerade graviditeter. 10 Sex och samlevnad 5 02-12-17 09.21 Sida 11 Kostnader för att inte förebygga STI Åtgärder som leder till förändring av livsstilen påverkar ibland olika sjukdomstillstånd och risker samtidigt. Ökad kondomanvändning kan minska riskerna för HIV, klamydia och oplanerade graviditeter. En person som ändrar sin livsstil påverkar indirekt också livsstilen hos sin omgivning. Forskning visar t ex att flickor ”ärver” mödrars sexuella reproduktiva mönster. När det gäller insatser inom hälso-och sjukvården finns olika exempel på hur man beräknar kostnader för botbar STI, för att behandla infektioner och eventuella komplikationer. Ett exempel är klamydia, där äggledarinflammation kan vara en komplikation som i sin tur kan leda till ofrivillig barnlöshet. Utredning och behandling av ofrivillig barnlöshet kan beräknas till ca 40 000 kronor. Ansvar för det preventiva arbetet Att arbeta med samlevnad och sexualitet innebär, att man kommer in på viktiga livsfrågor. Ett brett samhällsengagemang krävs. En viktig roll i det preventiva arbetet spelar kommunen, med främst verksamheter som skola, socialtjänst, kultur och fritid. Det preventiva arbetet stöds av såväl socialtjänstlagen som skolans läroplaner. Hälso- och sjukvårdslagen, smittskyddslagen samt abortlagen stöder och uppmanar landstingen att förutom vård också bedriva förebyggande arbete. På nationell nivå regleras olika nationella statliga myndigheters ansvar för preventionsarbetet. Skolverket skall bl.a. följa upp kommunernas skolplaner. Socialstyrelsen har ansvar för tillsyn av HIV/AIDS-frågor inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten, samt övergripande ansvar för att smittskyddet fungerar tillfredsställande. Samarbete Samarbetet mellan landsting och kommun är viktigt. Ett tvärsektoriellt arbetssätt förutsätter samarbete på olika nivåer. I Dalarna finns ett samarbete mellan landstinget och Högskolan Dalarna där personal inom skola, ungdomsmottagning och kommunal förvaltning erbjuds en 10 pkurs i ämnet sex- och samlevnadsundervisningen i ett lärandeperspektiv. De lokala folkhälsoråden och folkhälsoplanerarna kan ses som en resurs i det preventiva arbetet inom kommun och landsting. Samarbete bör ge följande vinster: – Underlätta strävan mot gemensamma mål och gemensam syn på förebyggande arbete. – Uppmuntra och stödja de som arbetar i nätverk. – Skapa förutsättningar för gemensamt ansvar. – Ge arbetet lättare kontinuitet. – Att tidigt fånga upp förändringar i samhället. 11 Sex och samlevnad 5 02-12-17 09.21 Sida 12 Samarbete bör också ske mellan myndigheter och frivilliga organisationer. Allt samarbete måste grundas på ömsesidig respekt för de skilda rollerna. Viktiga målgrupper Ungdomar. I Sverige har lyckligtvis inte HIV fått något större fäste i ungdomsgruppen under 25 år. Vi vet däremot att klamydia har ökat i Dalarna i den yngre ungdomsgruppen de sista två åren med ca 100 fall. Detta kan tolkas som ett riskbeteende för sexuellt överförbara sjukdomar. Ungdomstiden är en tid då man inte hunnit fastna i ett visst beteende, man är fortfarande påverkbar. Preventiva insatser riktade till tonåringar är lättast, eftersom alla går att nå via skolan. De kan också nås på fritidsgårdar och ungdomsmottagningar, som är fler viktiga arenor för denna målgrupp. Det är också viktigt att nå ut med det preventiva budskapet från gymnasieåldern fram till 25-30-årsåldern. Ungdomar är ingen enhetlig grupp. Mognadsnivån skiftar och därmed också åldern då de är mest mottagliga för information. Andra aspekter som bör uppmärksammas är könsperspektivet, samt ungdomar som är socialt utsatta, handikappade, homo- och bisexuella och ungdomar med invandrarbakgrund. Invandrare. Invandrare är självklart ingen enhetlig grupp. Många olika kulturer finns representerade i vårt land. Kärnan i alla kulturer är synen på relationer och på sexualitet. En framgångsrik sexualupplysning bland invandrare måste därför alltid vila på respekt för olika kulturers sätt att närma sig frågor om sexualitet och samlevnad. Detta inom ramen för svensk lagstiftning. Att ge nyanserad information om och skapa samtal kring svensk syn på sexualitet, kan vara ett led i att skapa dialog och förståelse för dessa frågor mellan olika etniska grupper. Det finns många sätt att nå invandrare med information. Skolan, fritidsverksamheten och ungdomsmottagningarna når ungdomarna. Dialog med invandrare skapas inom alla verksamhetsområden som finns representerade i detta program. 12 Sex och samlevnad 5 02-12-17 09.21 Sida 13 Medicinska fakta Sexualitet Sexualitet kopplad till lust upptar en stor plats i en människas liv. Lusten har vi ursprungligen fått för att kunna överleva som art. Kvinna attraheras av man och man av kvinna för att kunna mötas i samlaget, som är förutsättningen för nya liv och för att samhällen inte skall dö ut. Grundförutsättningen är vår sexuella identitet och de erfarenheter som vi fått med oss av även icke sexuellt färgade relationer mellan människor. Vi påverkas också av hur människor använder ord och kroppsspråk. Våra upplevelser av olika sinnen som syn, hörsel, doft och beröring inverkar på lusten. Studier visar att lusten finns kvar högt upp i åldern. Lusten finns där som en återskapande, vederkvickande och rekreativ ingrediens i våra liv. Könshormoner Det hormonella inflytandet på vår sexualitet har en stor betydelse. Ett tydligt samband finns mellan hormoner och sexuell lust och längtan. Det finns ett klart samband mellan lust (libido) och androgener (manligt könshormon/testosteron) hos både män och kvinnor. Detta gäller både den sexuella lusten och den sexuella fantasin samt fysiologiska reaktioner på sexuell stimulering. Graviditet Graviditet påverkar den sexuella lusten på olika sätt. Man ser både ökad och minskad lust. Vid en normal graviditet finns ingen anledning att avråda från sexuell aktivitet, och det finns t.o.m. det som talar för kortare förlossningsarbete och mindre behov av smärtlindring hos dem som är sexuellt aktiva i sista tredjedelen av graviditeten. Första tiden efter barnets födelse har vissa kvinnor ingen eller liten lust till sexuell aktivitet. Anledningen kan vara att amningen i sig är lustbetonad, slemhinnorna i slidan är torra, ömmande bristning eller klipp, trötthet eller rädsla för ny graviditet. I samband med efterkontrollen på MVC informeras kvinnan om att det är viktigt att det sexuella samlivet återupptas, med tanke på balansen mellan parrelation och föräldraskap. Aborter • Av de totalt 30 000 aborter som genomförs i Sverige varje år är den kirurgiska aborten vanligast. • 75% av aborterna görs inom 9 veckor. • Upp till 9 veckor görs aborterna medicinskt (abortpiller) eller kirurgiskt. Abort efter 13 veckor kallas senabort. 13 Sex och samlevnad 5 02-12-17 09.21 Sida 14 När det gäller oplanerade graviditeter som avslutas med abort, har antalet ökat i Dalarna liksom i hela landet. Under perioden januari till juni 2002 gjordes i vårt län 406 aborter på kvinnor i åldrarna 15–44 år. Detta skall jämföras med 349 aborter under motsvarande tid 2001. Antalet tonårsaborter var 75 stycken under första halvåret 2002, att jämföras med 63 stycken samma tid 2001. Man kan inte utesluta att återkommande larm beträffande p-pillers farlighet har medfört att vissa kvinnor blivit oroade och övergått till mindre säkra preventivmetoder. Detta kan ha påverkat abortutvecklingen i ogynnsam riktning. Nuvarande abortlag har funnits sedan 1975 och ger kvinnan rätt till abort till och med 18:e graviditetsveckan. Efter vecka 18 kan abort medges endast efter beslut av socialstyrelsen. Den svenska abortpolitiken kan sägas ha två uppgifter. Å ena sidan skall den verka för att minska antalet aborter genom att förebygga oplanerade graviditeter. Å andra sidan ska varje kvinna som så önskar, få abort utförd och dessutom bli bemött med respekt. Utgångspunkten i abortpolitiken är att förebygga och samtidigt fullt acceptera och respektera varje kvinnas abortbeslut. Därför är det bra att inte fixera alltför mycket på siffror, i den meningen att det är bra när abortsiffrorna går ner och omvänt, dåligt när de går upp. Aborter kan inte alltid uppfattas som misslyckande ur preventionssynpunkt. Många kvinnor bestämmer sig tidigt för abort. Därför är det viktigt att erbjuda kvinnan stödsamtal inför sitt beslut. Den som ansvarar för samtalet skall erhålla utbildning i etisk rådgivning och alla stödsamtal skall vara kostnadsfria. Abortbeslutet är formellt enligt lagen kvinnans. För dagens kvinnor i fruktsam ålder är aborträtten sedan länge institutionaliserad och självklar. De har vuxit upp med den fria aborten och det inverkar troligen också på hur de förhåller sig till abort. Psykologiska aspekter på aborter Abort är alltid en krissituation. Abortkrisen skiljer sig dock från andra kriser genom att den kräver ett aktivt beslut under tidspress. Motstridiga känslor finns ofta efter aborten. Lättnadsupplevelsen är ofta samtidigt med känslor av fysisk tomhet, tillfälliga ångertankar och skuldfunderingar eller olust. Detta är normala psykologiska reaktioner. Det förebyggande arbetet bör trots allt ha med i beräkningen att alla aborter inte kan förebyggas av olika skäl. 14 Sex och samlevnad 5 02-12-17 09.21 Sida 15 STI - Sexuellt överförbara infektioner Klamydia Symtom – Besvär: Minst hälften av de som är infekterade med klamydia har inga som helst besvär, eller så små, att man ej söker för dem. Vid symtom är sveda och flytningar 1-3 veckor efter smitta vanligast. Kvinnor kan få blödningar. Både män och kvinnor med symtomfri infektion är smittsamma. Bakterien kan också ligga vilande långa tider och sedan ge besvär eller utan besvär direkt leda till komplikationer. Provtagning: Klamydiainfektion orsakas av en bakterie. Bakterien kan påvisas i sekretprov som tas från urinrör och livmodertapp. För män kan urinprov räcka. Det tar ca en vecka att få provsvar. Behandling: Klamydiainfektion behandlas med antibiotikum. Det är lämpligt med kontroller efter behandling. Partner i pågående relation måste undersökas och behandlas därefter oberoende av undersökningsresultat. Tidigare partner undersöks och behandlas om undersökningen visar tecken på infektion. Komplikationer: Obehandlad klamydiainfektion kan hos kvinnor ge äggledarinflammation som i sin tur kan leda till utomkvedshavandeskap eller framtida barnlöshet. Både man och kvinna kan få ögoninfektion och ledinflammation. Klamydiainfektion hos mamman kan under förlossningen smitta barnet, med infektion i ögon och lungor som följd. Förekomst: Klamydiainfektion är den vanligaste sexuellt överförda bak- terieinfektionen. I Dalarna har antalet infektioner ökat med 100 det senaste året. År 2001 rapporterades 640 infekterade personer i vårt län till Smittskyddsenheten. De senaste åren har klamydia ökat med 40 % i Dalarna, 60 % i hela landet. Mycoplasma genitalium Mycoplasma genitalium är en bakterie som smittar vid samlag. Kunskaper om infektionen är relativt nya. Infektionen är drygt hälften så vanlig som klamydia för närvarande och ger primärt liknande besvär eller avsaknad av besvär. Aktuella resultat talar för att den obehandlad kan leda till äggledarinflammation hos kvinnor och bitestikelinflammation hos män. Liksom klamydia ska Mycoplasma genitalium behandlas med antibiotika men av en annan typ. Partnerundersökning och behandling vid tecken på infektion hos partner är lika viktigt som vid klamydia. 15 Sex och samlevnad 5 02-12-17 09.21 Sida 16 Gonorré Symtom – Besvär: Vanligast är flytningar och sveda när man kissar. Som vid klamydiainfektion kan kvinnor få flytningar, ibland blodblandade. Besvären kommer oftast inom en vecka efter smitta. Både män och kvinnor kan vara besvärsfria trots smitta. Provtagning: Gonorréinfektion orsakas av bakterier. Dessa odlas från sekretprov som tas från urinrör, livmodertapp och ändtarm. Ibland tas även svalgprov. Det tar ca en vecka att få odlingssvar. Behandling: Gonorréinfektion orsakas av en bakterie och botas med lämpligt antibiotikum. Bakterien är ofta resistent (motståndskraftig) mot olika antibiotikatyper. Partner måste också undersökas och behandlas. Komplikationer: Obehandlad gonorré kan ge upphov till komplikationer som vid klamydia (se under klamydia). Förekomst: Gonorréinfektion finns idag knappast i Sverige, men den är vanlig utanför Norden. De senaste åren har emellertid antalet fall ökat, varav ca hälften smittats utomlands. Kondylom Symptom – Besvär: Könsvårtor, kondylom, orsakas av vårtvirus. Oftast uppkommer inga andra besvär än att man ser och känner vårtorna, som kan sitta både vid könsorganen och vid ändtarmsöppningen. Ibland uppkommer klåda eller sveda. På grund av sprickbildning kan irritation och sprickbildning uppstå vid samlag. Detta orsakas ofta av s.k. platta vårtor, som kan upptäckas vid en speciell undersökning. Vårtorna uppkommer oftast 2-3 månader efter smittotillfället, men det kan också ta upp till ett år. Provtagning: Vårtvirus kan ej odlas. Vårtorna ses vid undersökning, ofta endast vid förstoring. Ibland kan speciell pensling vara ett hjälpmedel. Behandling: Vårtor kan oftast behandlas med pensling av ett virusdö- dande ämne. Patienten kan utföra penslingen själv. Även utan behandling självläker oftast infektionen, men det kan ta upp till två år. Komplikationer: Vissa mindre vanliga vårtvirustyper har ett samband med livmoderhalscancer. Rökning är en bidragande orsak till sådan cancerutveckling. Förekomst: Vårtvirusinfektion är idag troligen den vanligaste smittan bland ungdomar. Man kan bära viruset (och vara smittsam) utan att ha synliga vårtor. 16 Sex och samlevnad 5 02-12-17 09.21 Sida 17 Herpes genitalis Symtom – Besvär: Herpesvirus orsakar återkommande utslag med blåsbildning som övergår i sår. Herpesvirus typ 1 sitter vanligen runt munnen. Herpesvirus typ 2 sitter nästan alltid i underlivet. Hälften av alla smittade har aldrig några påtaliga besvär. Ett fåtal får någon vecka efter smittotillfället s k förstagångsinfektion med feber och allmän sjukdomskänsla samt utbredda smärtande sårigheter. Om den första smittan sker till underlivet kommer utbrottet där. Det kan då orsakas av såväl partnerns underlivsherpes som dennes läppherpes. Nya utbrott, som alltid är mindre och kortvarigare, kommer oftast på samma ställe. Utbrottsaktiviteten avtar med åren. Provtagning: Blåsor och sår har oftast ett typiskt utseende. Virus kan påvisas med olika laboratoriemetoder. Behandling: Virus kan inte behandlas bort. Det finns bra virushäm- mande läkemedel som kan kontrollera infektionen. Komplikationer: För de flesta är herpes i underlivet en betydelselös infektion. Den påverkar inte fruktsamhet eller graviditet. Risken för smitta till barnet vid förlossning är mycket liten. Förekomst: Herpesvirusinfektion har blivit vanligare och drabbar ca 25 % av alla sexuellt aktiva individer. HIV/AIDS Symtom – Besvär: HIV (humant immunbristvirus) kan smitta på tre sätt: 1. sexuellt umgänge 2. via blod och blodprodukter 3. från mor till foster/barn Samlag, särskilt analsamlag, är det vanligaste sättet att bli smittad. Kondom skyddar om den används under hela samlaget. Många narkomaner har smittats via orena sprutor. Smittspridning via blodtransfusioner och läkemedel framställda av blod förekommer inte längre i Sverige, eftersom allt blod testas och läkemedlen gjorts ofarliga. Hiv smittar inte vid vardagliga kontakter eller via föremål. Virus finns framförallt i vita blodkroppar, i sädesvätska och i sekret från slidan. Det räcker inte med att få dessa vätskor på huden för att bli smittad, utan virus måste komma in i blodet genom slemhinnorna eller genom injektion direkt i blodet. 17 Sex och samlevnad 5 02-12-17 09.21 Sida 18 En del av dem som smittats får efter en till tre veckor symtom som påminner om halsfluss eller körtelfeber: ont i halsen, feber, ömma, svullna lymfkörtlar på halsen eller i armhålorna. Vissa får också hudutslag som påminner om mässling. Symtomen går över på ett par veckor och sedan kan det dröja många år innan andra symtom uppträder. Under denna tid kan den som är smittad föra smittan vidare till andra. Provtagning: Antikroppar mot hiv kan genom ett blodprov på visas ca 10 veckor efter smittotillfället. Provsvar fås efter ca 1 vecka. Behandling: Det finns idag ingen bot mot aids, men olika antivirala medel (medel mot virus) kan hämma tillväxten av virus i kroppen. För de flesta av de infektioner som tillstöter under aids-stadiet finns behandling. Förekomst: Hiv/aids är fortfarande ovanligt i Sverige och den inhemska smittspridningen är liten. Varje år diagnostiseras ungefär 250 fall. Syfilis Symtom – Besvär: Syfilis kan förlöpa helt symtomfritt. Vanligen upp- kommer oömma sår, ca tre veckor efter smittotillfället, på de ställen där bakterien trängt in i kroppen, penis, eller slidöppningen. Ett sår i slidan eller ändtarmen förblir oftast oupptäckt. Även utan behandling försvinner såret efter 3-6 veckor, men bakterien finns kvar i kroppen. Efter ca 3 månader visar sig sjukdomen genom utslag på huden. Andra symtom är feber, trötthet, ledsmärtor och håravfall. Dessa symtom avklingar inom något år och först åratal senare ger sig sjukdomen tillkänna genom skador i hjärta och hjärna. Provtagning: Syfilis orsakas av en bakterie. I sårvätska kan bakterien påvisas i mikroskop. Några veckor efter smittotillfället kan antikroppar påvisas i ett blodprov. Behandling: Syfilis botas med penicillininjektioner i 10-20 dagar. Efter behandlingen görs upprepade kontrollbesök under minst ett års tid. En infektion som behandlas i tid läker helt. Komplikationer: Syfilis som inte behandlas kan ge skador på hjärnan och hjärtat. Bakterien kan överföras till fostret via moderkakan vid graviditet. Fostret kan då få svåra skador. Det riskabla med syfilis är att sjukdomen kan förbli oupptäckt i sina första stadier. Förekomst: Syfilis är mycket ovanlig i Sverige och förekommer mest bland dem som haft sexuella kontakter utomlands. 18 Sex och samlevnad 5 02-12-17 09.21 Sida 19 Särskillda bestämmelser för klamydia, gonorré, syfilis och HIV Klamydia, gonorré, syfilis och hiv omfattas av smittskyddslagens bestämmelser om sexuellt överförbara sjukdomar. Det innebär skyldigheter att förhindra att smittan sprids. Den som misstänker sig vara smittad är skyldig att söka läkare, samt följa de föreskrifter som ges. Vårdpersonalen är skyldig att ta hand om den smittade på ett korrekt sätt, samt ge den hjälp och det stöd som kan behövas. Undersökning och behandling är alltid gratis. Man kan inte se på en person på utsidan om han eller hon är smittad! Alla sexuellt överförbara sjukdomar kan vara symtomfria, men ändå smittsamma! Risken att bli smittad minskas avsevärt om kondom används! 2 STD -MOTTAGNINGEN STD-mottagningen på Falu lasarett är en specialistmottagning för personer som söker för misstänkt sexuellt överförbar sjukdom. Sökorsak kan då vara symtom talande för infektion eller efter oskyddat sex utan att besvär föreligger. Trots en stor ökning av patientantalet är väntetiden högst någon vecka. Tidbokning sker via telefon eller direkt på mottagningen, remiss behövs ej. Mottagningen är tillgänglig för män och kvinnor i alla åldrar. Nybesök är alltid gratis. STD-enheten har också som uppgift att ansvara för utveckling och information om STD och förebyggande åtgärder inom och utom sjukvården. Epidemiologisk övervakning görs i samarbete med Smittskyddsenheten och Mikrobiologen. 2 STD= sexual transmitted diseases (sexuellt överförbara sjukdomar) 19 Sex och samlevnad 5 02-12-17 09.21 Sida 20 De övergripande målen för samtliga verksamheter i detta program är: - Uppkomst och spridning av sexuellt överförbara sjukdomar och oplanerade graviditeter har förhindrats. - Vi verkar för en positiv syn på sexualiteten, som präglas av respekt och ansvar för sig själv och andra. - Samtliga aktörer arbetar efter programmet och upplever att det är lätt att följa, samt upplever att deras del i arbetet är viktigt. 20 Sex och samlevnad 5 02-12-17 09.21 Sida 21 Medverkande i programmet: 21 Sex och samlevnad 5 02-12-17 09.21 Sida 22 Mål Kvinnor och män upplever möjlighet till ett tillfredsställande och tryggt sexualliv utan oro för sjukdom, samt frihet att planera sitt barnafödande. Delmål Att tidigt upptäcka och behandla STI. Att förebygga oplanerade graviditeter. Att bibehålla och utveckla ett gott fysiskt och psykosocialt omhändertagande av par som blivit oplanerat gravida och söker abort. Målgrupp Kvinnor och män i fertil ålder, samt även kvinnor upp till 60 år. Personalen på barnmorskemottagningen. Metod och genomförande Mödravårdshälsoöverläkaren skall utfärda lokala instruktioner för preventivmedelsrådgivningen. Kontinuerlig utbildning till personalen i sex och samlevnad. Möjlighet att erbjuda kontakt med sexoch samlevnadsmottagning vid behov. Anordna föräldragrupper och pappagrupper. Vid preventivmedelsrådgivning erbjuda kvinnan och hennes partner rådgivning av god kvalitet inom rimlig tid och inom varje kommun. Alla kvinnor skall inom 3 dygn efter oskyddat samlag kunna erhålla akutpreventivmedel ”dagen-efter-piller”. Ge råd och stöd i abortsituation och erbjuda återbesök efter abort. MÖDRAHÄLSOVÅRDEN Ge personal utbildning i etisk rådgivning i samband med abortsamtal. Mödrahälsovården har genom sina olika verksamhetsformer i allt högre utsträckning fått en central roll som hälsovård för kvinnor under hela den fertila perioden. Ge information om STI och erbjuda provtagning. ➔ 22 Inom samtliga grenar av verksamheten, hälsovård under graviditet, föräldrautbildning, preventivmedelsrådgivning och gynekologisk cellprovskontroll, finns naturliga tillfällen att tala om samlevnad och sexualitet. Allt arbete inom mödrahälsovården syftar också till att förebygga aborter och STI. ■ Vid gynekologisk cellprovskontroll erbjuda information om sex och samlevnad, förebygga aborter och STI enligt ovan, ge information och råd om faktorer som påverkar kvinnors hälsa efter menopaus. Medverka till att lokala rutiner för smittspårning utarbetas. Sex och samlevnad 5 02-12-17 09.21 Sida 23 Mål Att bibehålla och utveckla arbetet med sex- och samlevnadsfrågor på kvinnokliniken. Delmål KVINNOKLINIKEN Till kvinnokliniken kommer kvinnor med olika frågeställningar angående graviditet, barnafödande, förlossningsrädsla, aborter, missfall, ofrivillig barnlöshet, könssjukdomar och sexuell problematik. ➔ Hit kommer även kvinnor inför och efter en gynekologisk operation, kvinnor med cancersjukdom och vid inkontinens. Kvinnor befinner sig i alla åldrar och har olika social bakgrund och kommer från olika kulturer. I arbetet med kvinnor som kommer själva eller med sin partner ingår naturligt att prata och informera om samlevnad och sexualitet. Det är viktigt att personal har kompetens i dessa frågor och utvecklar arbetet. ■ Personalen har möjlighet till kompetensutveckling i sex- och samlevnadsfrågor. Målgrupp Personal verksam inom kvinnosjukvården. Metod och genomförande Utbildning för personal i sexologi. Inventera informationsmaterial och aktuell litteratur för patienter och personal. 23 Sex och samlevnad 5 02-12-17 09.21 Sida 24 Mål Smittspridningen och förekomsten av sexuellt överförbara sjukdomar i Dalarna har minskat. Delmål SMITTSKYDDSENHETEN Kunskapen om sexuella sjukdomars spridningssätt och hur man skyddar sig mot smitta har ökat. Allmänheten och sjukvårdspersonalen känner till vikten av att spåra upp smittade personer för att ge behandling. Smittskyddsenhetens uppgift är att förhindra och förebygga smittspridning i Dalarna. Detta sker genom att personer som fått en smitta får behandling och information om hur man Målgrupp skall bete sig för att inte föra smittan vidare. ➔ 24 I förebyggande arbetet ingår också att spåra upp personer som kan befaras vara smittade men inte uppvisar symtom, så att de kan provtas och eventuellt få behandling. På så vis hinner man behandlas innan man blir sjuk eller får framtida men. Blir man smittad av en sexuellt överförbar sjukdom eller misstänker att man kan ha blivit det, skall man söka läkare för provtagning. Smittskyddsläkaren är förutom en person även en myndighet. Vad smittskyddsläkaren skall göra regleras i smittskyddslagen. I lagen står hur man skall handha sexuellt överförbara sjukdomar. De sexuellt överförbara sjukdomar som ingår i smittskyddslagen är: Klamydia, gonorré, syfilis, HIV, ulkus molle och även hepatit B. Dessa sjukdomar skall anmälas till smittskyddsläkaren som ansvarar för att registrera och övervaka anmälningarna. Alla anmälningar sker utan identitet av sekretesskäl (utom hepatit B). För att smittan inte skall föras vidare, ansvarar smittskyddsläkaren för att de som är smittade följer sin läkares regler och de som kan befaras vara smittade provtas. Smittskyddsenheten är en servicefunktion som bidrar med kunskap och råd till allmänheten, institutioner (skolor, servicehus etc.) och sjukvården. ■ Befolkningen i Dalarna. Sjukvårdpersonal och annan personal som är delaktig i ungdomsverksamhet. Metod och genomförande Insamla uppgifter om smittspridning i Dalarna. Ge information till berörd personal beroende på hur smittspridningen förändras. Informera allmänheten muntligt och med hjälp av informationsmateriel hur man skyddar sig mot smitta. Delta i utbildning av personal som arbetar med sexuellt överförbara sjukdomar. Svara på frågor från sjukvårdspersonal och allmänhet om sexuellt överförbara sjukdomar och smittspridning. Vara delaktig med rekommendationer för minskad smittspridning. Sex och samlevnad 5 02-12-17 09.21 Sida 25 Mål Nyblivna föräldrar har en positiv syn på samliv och sexualitet. Delmål Kompetensen hos personalen har ökat. BARNHÄLSOVÅRDEN Målgrupp Personal verksam inom barnhälso- Barnhälsovården har täta kontakter med alla föräldrar under vården och nyblivna föräldrar. barnets första levnadsår. Detta möjliggör naturliga tillfällen Metod och genomförande Praktisk arbetsplanering att prata med föräldrarna om känslor, sex- och samlevnad. ➔ Första året efter det första barnets födelse är en tid av stora förändringar. Kvinnan upplever nya okända känslor och ibland olust till sexuellt samliv. Mannen känner ofta ett utanförskap och är ibland oförstående till kvinnans beteende och känslor. Det är viktigt att vi förklarar de naturliga orsakerna som finns när det gäller hormonomställning hos kvinnan, anknytning till barnet samt de påfrestningar som graviditet och förlossning innebär för parrelationen. ■ Samtal vid första hembesöket, antecknas i särskild ruta i journalen. ”Pappagrupper” – män bör beredas tillfälle att prata om mans- och papparoller. Möjlighet att erbjuda särskilt stöd i de fall där det finns behov, t ex barnhälsovårdspsykolog eller familjerådgivning. Utbildningsinsatser för personalen. 25 Sex och samlevnad 5 02-12-17 09.21 Sida 26 Mål Personalen har en positiv grundsyn på en sexualitet som utmärks av ömsesidig respekt, hänsyn och ansvar. Bemötandet vid konsultationen karaktäriseras av lyhördhet och respekt för varje individ oavsett kulturell bakgrund. Delmål DISTRIKTSLÄKARVERKSAMHETEN För det mesta söker man distriktsläkare på vårdcentralen p.g.a. misstanke om sjukdom eller för att man mår dåligt på olika sätt, t ex i samband med livssituationen. ➔ 26 Besvären kan vara relaterade till problem rörande samlevnad och sexualitet. Många sjukdomar är kända för att ibland ge sexuella besvär, liksom en del operationer och skador. Bland biverkningarna av en del läkemedel finns t ex impotens och ejakulationsstörningar. Eventuella biverkningar i form av sexuella problem hos kvinnor är ofta mindre kända. Ofrivillig barnlöshet och utomkvedshavandeskap orsakad av klamydia förekommer. Misstänker man att man fått en sexuellt överförbar sjukdom är det viktigt att mottagandet på vårdcentralen är taktfullt och smidigt. Tillgängligheten bör vara god. För att minska spridningen av klamydia och därmed risken för ofrivillig barnlöshet och utomkvedshavandeskap, är kontaktspårning av mycket stor vikt och bör därför utföras omsorgsfullt. Liksom våra värderingar skiljer sig åt, vad som är ett bra liv, hur en bra människa ska vara, synen på familjen, och relationen mellan kvinnor och män, har vi olika syn på sexualitet och vad som är normala sexualvanor. Här krävs en stor lyhördhet, öppenhet och respekt för varje individs uppfattning. ■ Uppmärksamheten kring sexuella problem i samband med sjukdomar och medicinering har ökat. Handläggningen av STI, framförallt vad gäller tillgängligheten och kontaktspårningen är förbättrad. Lyhördheten för varierande kunskapsoch kulturell bakgrund har ökat och informationen är anpassad därefter. Personalen är mera observanta på eventuellt sexuellt våld. Målgrupp Vårdsökande. Läkare och sköterskor på vårdcentraler. Metod och genomförande Utbildning i hur sjukdomar och behandlingar påverkar sexualiteten. Utbildning i STI, diagnostik, behandling och kontaktspårning. Utarbetande av lokala kontaktspårningsrutiner, vilka bör dokumenteras och fastställas av verksamhetschefen. Även tillgängligheten när det gäller misstänkt STI bör ses över. Höja kunskapen hos personal om sexuella problem. Beakta invandrares rätt till tolk och uppmärksamma möjligheten till telefontolk vid känsliga samtal. Utbildning angående misshandel och våldtäkt. Rådgivning inför utlandsresan om STI och säker sex. Sex och samlevnad 5 02-12-17 09.21 Sida 27 Mål Funktionshindrade ungdomar och vuxna har förmåga att hantera sin egen sexualitet med respekt för sig själv och andra och med goda relationer till omvärlden. All personal inom Ger/Rehabiliteringen och Habiliteringen har en positiv/tillåtande inställning till att arbeta med sexologiska frågeställningar. Delmål GER/REHABILITERINGEN OCH HABILITERINGEN I LANDSTINGET DALARNA Ger/Rehabiliteringskliniken arbetar med ungdomar och vuxna med funktionshinder. Habiliteringen barn, ungdomar och vuxna med funktionshinder. ➔ Ungdomar med rörelsehinder och/eller utvecklingsstörning, hjärnskada, behöver mycket information, råd och vägledning för att lättare hantera sin egen sexualitet med respekt för sig själv och andra. Detta innebär bl.a. ökad kroppskännedom och självkänsla och att ha god relation till sin omvärld. Dessa ungdomar kan lätt falla i riskzonen om de inte får tillfälle till samtal om sex och samlevnad utifrån deras funktionshinder och på den nivå de befinner sig. I Dalarnas län finns en länsövergripande tjänst sedan sju år tillbaka där detta arbete är under uppbyggnad. Funktionshindrade ungdomar och vuxna har en bra självkännedom, självkänsla och kroppskänsla samt vågar sätta gränser. Några av personalen på varje Ger/Rehabilitering respektive Habilitering i Dalarnas län arbetar med sex och samlevnadsfrågor och kan lätt hänvisa vidare då ytterligare kunskap erfordras. Personalen samarbetar mer med andra instanser i samhället som arbetar med sex och samlevnadsfrågor. Personalen kan ge råd och stöd och utbildning i dessa frågor till föräldrar och övriga aktörer i samhället, som arbetar med våra patientgrupper. Målgrupp Barn, ungdomar och vuxna med funktionshinder. Personal inom Ger/Rehabiliteringen och Habiliteringen. Metod och genomförande Enskilda patientkontakter samt parsamtal. Tjej- och killgrupper samt vuxna grupper. Konsultation och utbildning till personal som arbetar med vår målgrupp. Utbildning till personal inom verksamheterna Ger/Rehabiliteringen och Habiliteringen. Utbildning till övrig vårdpersonal samt annan personal i samhällets tjänst för att ge mer kunskap om sexualitet och funktionshinder. 27 Sex och samlevnad 5 02-12-17 09.21 Sida 28 Mål Ungdomar som kommer i kontakt med Ungdomsmottagningen upplever att de fått stöd att stärka sin självkänsla/ identitetsutveckling samt att hantera och utveckla sin egen sexualitet. Oplanerade graviditeter och sexuellt överförbara infektioner har minskat. Delmål UNGDOMSMOTTAGNINGEN Ungdomsmottagningen är lättillgänglig för alla ungdomar. Ungdomsmottagningen bemöter ungdomarna med respekt och ger råd och stöd utifrån ungdomarnas egna frågor och funderingar. Ungdomar får stöd att respektera sig själva och sin omgivning. Ungdomsmottagningen samverkar med samhällets övriga aktörer. Personalen erbjuder sin kompetens till övriga aktörer och användes som resurs av dessa. Personalen arbetar utåtriktat. Föräldrar kan vända sig till Ungdomsmottagningen för rådgivning kring ungdomar. Ungdomsmottagningarna tar emot ungdomar upp till 25 år. Förutom mottagningsarbete bedrivs också utåtriktat arbete. För att underlätta för ungdomar att söka sig hit är lokalerna Målgrupp ofta centralt och diskret belägna utanför sjukhusmiljön. Ungdomsmottagningen tar emot alla ungdomar. ➔ 28 Personalen har tystnadsplikt, besöket är gratis och ungdomar kommer för att få råd och stöd i frågor som kan gälla identitet, sexualitet, abort, ätstörningar, droger och dålig självkänsla. Det kan också handla om missnöje runt föräldrar, kamrater, skola eller sig själv. Hälsorisker förknippade med sexuellt beteende kan här förebyggas genom att stärka individens egen identitet och självkänsla. En viktig del i ungdomsmottagningens arbete är att främja fysisk och psykisk hälsa hos ungdomar. I vissa fall skall också fysisk och psykisk ohälsa behandlas t.ex. oplanerade graviditeter, sexuellt överförbara sjukdomar och identitetsproblem Det preventiva arbetet bedrivs genom utåtriktad verksamhet till ungdomar, rådgivning, samtal, förskrivning av p-piller, smittspårning m.m. På ungdomsmottagningen finns också möjligheter till provtagning som STI eller graviditetstest och viss behandling. Personalen på ungdomsmottagningen har kunskaper som är värdefulla att delge grund- och gymnasieskolan i sex- och samlevnadsundervisningen. För att få en väl fungerande ungdomsmottagning är det viktigt att personal, som kommer både från kommun och landsting, har en medicinsk, psykologisk och/eller social kompetens. ■ Den övre åldersgränsen är anpassad till de lokala behoven och ligger mellan 20 och 25 år. Den nedre åldersgränsen utgår från ungdomars behov. Metod och genomförande Anpassade öppettider. Studiebesök från grundskolan. Utåtriktad information om ungdomsmottagningens verksamhet. Ungdomar ska ha möjlighet att besöka ungdomsmottagningen och få information. Ungdomsmottagningen bör ha möjlighet att bistå med sin specialitet via storgruppsföreläsningar, samtalsgrupper och övriga sammanhang. Ungdomsmottagningen bör ha möjlighet att ingå i lokala samverkansgrupper. Arbeta för ökade resurser och utökade öppettider. Tidigt upptäcka/behandla problamatik runt ätstörningar, samt vid behov samverka med andra instanser. Uppmärksamma ungdomars alkohol- och drogvanor, motivera till förändring och/eller samverka med socialtjänsten omkring ungdomar under 18 år. Sex och samlevnad 5 02-12-17 09.21 Sida 29 Mål Ungdomar har en syn på sexualitet så att ansvar, hänsyn och ömsesidig respekt präglar relationen. Delmål SKOLAN Skolan har en formulerad målsättning och arbetsplan beträffande sex- och samlevnadsundervisningen. Sex- och samlevnadsundervisningen är integrerad i flera ämnen där lärarnas och elevvårdens kompetens nyttjas. Kompetens utanför skolan tas till vara t ex ungdomsmottagningen, kyrkan, RFSU och RFSL. Förutsättningar finns för elevernas delaktighet i både planering och genomförande av undervisningen. Målgrupp Ur folkhälso- och förebyggande synpunkt är skolans sexoch samlevnadsundervisning av oerhört stor betydelse. Här nås alla och de nås som unga. Alla barn och ungdomar i förskola och skola. Lärare och elevvårdspersonal. ➔ Metod och genomförande Läroplanen anger värdegrund, mål och riktlinjer för skolarbetet. Kursplanen anger mål att sträva mot respektive mål att uppnå och det är bindande föreskrifter. Både grundskolans (Lpo-94) och gymnasiets (Lpf94) läroplaner anger att rektorerna har ansvar för att eleverna får kunskap om sex- och samlevnad: ”- ämnesövergripande kunskapsområden integreras i undervisningen i olika ämnen. Sådana kunskapsområden är exempelvis miljö, trafik……., sex-och samlevnad…….” I grundskolans kursplaner tas sex- och samlevnadsundervisningen upp i bl a biologi, religionskunskap, samhällskunskap och svenska. Gymnasieskolans läroplaner säger att sex- och samlevnadsundervisning skall bedrivas. ”Rektor har när det gäller gymnasieskolan och gymnasiesärskolan ett särskilt ansvar för att:……eleverna får kunskaper om sex- och samlevnad……..” Sexualundervisning i skolan spelar en stor roll om den genomförs på ett bra sätt, visar en genomförd studie av WHO. Studien visar att undervisningen, som bygger på faktaförmedling samt bearbetning av normer och värderingar, leder till uppskjuten samlagsdebut och ökad användning av preventivmedel. Det är viktigt att lärare och elevvårdspersonal får fortbildning i frågor kring samlevnad och sexualitet. ■ Bilda grupper på skolorna som arbetar med samlevnadsundervisningen. Få in ämnet livskunskap i elevens val på grundskolan och som lokalt tillägg på gymnasiet. Åldersrelaterade hälsosamtal där sexualitet och samlevnad ingår. Besök för grundskoleelever på ungdomsmottagning, alternativt besök hos barnmorska. ”Peer (= like, jämlike) education”. Ungdomar informerar sina jämnåriga. Ungdomsinformatörer skall vara ett komplement till undervisningen. Genom gruppsamtal på skolan starta tankeprocesser som kan leda till ökad självkänsla och medvetet ställningstagande i vardagliga samlevnadsfrågor. På skolan utveckla samtalsledares färdighet att leda gruppsamtal. Utveckla ett socialt nätverk för skolans ungdomar, där fältsekreterare, narkomanvårdsenhet, ungdomsmottagning, skolkyrka och föreningsliv ingår. Samla och sprida ny kunskap och metodutveckling till arbetslag/idébank. 29 Sex och samlevnad 5 02-12-17 09.21 Sida 30 Mål Socialtjänsten har en öppen syn på samlevnadsfrågorna med tonvikt på jämlikhet mellan könen. Delmål SOCIALTJÄNSTEN Kunskapen hos personalen har ökat. Personalen känner till vilka andra aktörer som finns i samhället. I det psykosociala arbetet möter socialtjänsten personer Målgrupp i utsatta situationer. Vissa av dessa personer kan även Personal anställd inom socialtjänsten, ha sex- och samlevnadsproblem. Socialtjänstens perso- Individ- och Familjeomsorg. nal bör ha kännedom om de olika stödformer som finns, Metod och genomförande Utbildning och information till personalen. för att på bästa sätt kunna slussa personen vidare. Sex- och samlevnadsfrågorna finns med vid genomförande av ungdomsprogram. 30 Sex och samlevnad 5 02-12-17 09.21 Sida 31 Mål Ungdomarna har kunskap och en positiv bild av sex- och samlevnad. Delmål FRITIDSGÅRDAR ELLER MOTSVARANDE MÖTESPLATSER FÖR UNGDOMAR. Kommunala/föreningsdrivna fritidsgårdar i kommunerna uppfyller ett betydelsefullt behov för barn- och ungdomar i olika målgrupper och skeden. ➔ De flesta av gårdsbesökarna är de icke föreningsanslutna ungdomar som söker en frizon och har ett behov av meningsfull sysselsättning. En viktig del av fritidsgårdarnas uppgift är just ungdomsfrågor och att verka för en trygg och stabil grund för ungdomars vidare interaktion i det vuxna livet. De attityder och värderingar som ledarna på ”gårdarna” förmedlar ligger ofta till stor grund för vad ungdomar senare bär med sig i livet. Därför är det viktigt med goda förebilder. Fritidsgårdens ledare bör i sex- och samlevnadsfrågor arbeta med följande mål. Fritidsledare arbetar för en positiv bild i samlevnadsfrågor oavsett religiös och sexuell bakgrund. Personalen motverkar negativa attityder/trender kring könsroller. Ett arbete pågår som främjar jämlikhet i samlevnadsfrågor bland gårdsbesökare och personal. Målgrupp Ungdomar och personal på fritidsgården. Metod och genomförande Anordna informationsdagar och utbildningsdagar för fritidsgårdspersonal. Regelbundna återkommande tema om sex-och samlevnad. Både tjejer och killar skall ha information antingen gemensamt eller i form av tjej- och killgrupper. Öka förståelsen för förekommande skillnader på tjejers och killars syn på sex, könsroller och förälskelse. Arbeta med frågor kring attityder i samlevnadsfrågor. Införskaffa lämpligt informationsmaterial. 31 Sex och samlevnad 5 02-12-17 09.21 Sida 32 IDROTTEN Nästan två tredjedelar av alla barn och ungdomar i vårt land är under någon period av sitt liv med i idrotten. ➔ Det ger idrottsledarna näst efter familjen och skolan störst möjlighet att påverka och fostra ungdomarna och härigenom bidra till en positiv samhällsutveckling och människosyn. Detta ställer krav på verksamhetens kvalitet och lägger ett stort ansvar på ledarna. Därför är det av stor betydelse för dem att få möjligheter att kontinuerligt skaffa sig nya kunskaper och möjligheter att förmedla dessa vidare inom idrotten. Mål Idrottsrörelsen har en öppenhet om samlevnad och om sexualitet. Delmål Kompetens hos idrottsledare har ökat så att samtal om sexualitet och samlevnad kan föras på ett otvunget sätt. En förutsättning för detta är en medvetenhet om egna attityder och värderingar i dessa frågor. Målgrupp Idrottsledare och idrottsutövare Metod och genomförande Utbildning och information ges kontinuerligt till idrottsledare. Ta upp ämnet på idrottsläger. Diskutera ämnet på ledarutbildningar. 32 Sex och samlevnad 5 02-12-17 09.21 Sida 33 KYRKAN »Sexualiteten är en gåva att vårda och ta ansvar för« Påståendet ovan är något som de flesta kan hålla med om, men uppfattningen om hur man vårdar och tar ansvar för sin sexualitet kan skilja beroende på vilken kyrklig tradition man kommer ifrån. ➔ Sex- och samlevnadsfrågor är kanske det område där de olika uppfattningarna märks mest. Det innebär att arbetet med dessa frågor ser väldigt olika ut från kyrka till kyrka. Alla kyrkor har möjlighet att arbeta med sexoch samlevnadsfrågor i sin verksamhet på ett aktivt sätt, samt samverka med andra för att skapa en helhetssyn i ämnet. Alla organisationer och förvaltningar uppmanas till kontakt med kyrkorna för att undersöka vilken kyrka som är lämplig att samverka med i frågan. Kyrkans verksamhetsområde rör frågor som innefattar till exempel kärleksbegreppet, attityder och värderingar, känslor, allas lika värde, respekt för olikheter, självförtroende, lika – olika, trohet, gåva, rädsla, ansvar respekt, osäkerhet, andlighet, tro. ■ Mål Kyrkan erbjuder samtal om sexualitet och samlevnad utifrån kristna värderingar. Delmål Kyrkan skapar goda miljöer för samtal kring sexualitet och samlevnad, inom kyrkan eller i samverkan. Målgrupp Människor som är öppna att diskutera sexualitet och samlevnad, både inom den egna verksamheten och i andra verksamheter. Metod och genomförande Sex- och samlevnadsfrågorna tas upp i konfirmationsundervisningen och övrigt ungdomsarbete. Möjlighet att diskutera samlevnad i familjerådgivningen och övriga delar av kyrkans verksamheter. Samverka med andra som arbetar med ämnet. Arrangera och/eller delta på utbildningar. Arbeta med attityder och värderingar i samlevnadsfrågor. 33 Sex och samlevnad 5 02-12-17 09.21 Sida 34 Mål Mindre förekomst av HIV/STI i Dalarnas län. Delmål RIKSFÖRBUNDET FÖR SEXUELLT LIKABERÄTTIGANDE RFSL är en partipolitiskt- och religiöst obunden organisation för homo- och bisexuella kvinnor och män. Förbundet bildades 1950 och har idag ungefär 7000 medlemmar i totalt 32 lokalavdelningar i Sverige. På riksnivå arbetar RFSL mot förtryck och diskriminering i samhället genom att aktivt påverka politiker och myndigheter. ➔ 34 RFSL Dalarna arbetar för att homo- och bisexuella samt transpersoner i Dalarna lättare ska kunna leva öppet och ha ett bra socialt liv. En stor del av verksamheten inriktas på att sprida information om och i förlängningen minska spridningen av HIV/STI. Våra aktiviteter är främst av social karaktär, men innefattar även sexualpolitiskt arbete och skolinformation, samt kontakter med media. Antalet medlemmar är ungefär 200 jämt fördelat mellan könen. ■ Kunskapen om HIV/STI har ökat i målgruppen. Beteenden som leder till säkrare sex har främjats. Förståelsen för bi-, homosexuella och transpersoner har ökat. Ungdomar har en öppen och positiv syn på sexualitet. Målgrupp Främst ungdomar, bi- och homosexuella män och kvinnor samt transpersoner, men även andra samhällsaktörer där behov finns. Metod och genomförande Informera om HIV/STI i skolor, på arbetsplatser och andra sociala mötesplatser samt via internet och media. Utbilda föreningens aktiva medlemmar samt andra som efterfrågar vår kompetens. Tillhandahålla sociala mötesplatser där målgrupperna kan träffas på lika villkor. Genom att träffa andra människor i liknande situation stärks individens självkänsla och detta kan i sin tur leda till att fler vågar ta steget ut i öppenhet. De snabba, anonyma kontakterna med oskyddad sex behövs därmed inte längre. Arbeta för att skolans sex- och samlevnadsundervisning även inkluderar bi-, homosexuella samt transpersoner. Detta bidrar till att ungdomar i större utsträckning kan skapa en trygg och positiv inställning till sexualitet, oavsett sexuell läggning. Sex och samlevnad 5 02-12-17 09.21 Sida 35 Uppföljning Älska i Dalarna är ett länsövergripande program, där varje sektor i lokalsamhället involverar frågorna i ordinarie verksamhet. Programmet avses att följas upp vartannat år i form av enklare frågor till verksamheterna avseende genomförda insatser. Uppgifterna kommer att sammanställas i form av en gemensam verksamhetsberättelse. Landstinget Dalarna och Dalarnas Kommunförbund ansvarar för uppföljningen 35 Sex och samlevnad 5 02-12-17 09.21 Sida 36 Övriga aktuella handlingsplaner: Nationell handlingsplan för STD/hiv-prevention under perioden 2000 – 2005 Statens Folkhälsoinstitut Förslag till nationell handlingsplan för prevention av oönskade graviditeter för tidsperioden 2002 – 2007, Statens Folkhälsoinstitut Att förebygga sexuellt överförda sjukdomar och aborter - handligsprogram 2001–2010. Landstinget Dalarna Att läsa: Nationell Folkhälsopolicy för STD/HIV Folkhälsoinstitutet 1995:65, 1995 Liv, kärlek och ansvar – hiv och aids angår oss alla. Särtryck Hiv-aktuellt 1995 och 1997 Allmänheten och hiv/aids. Kunskaper, attityder och vanor 1987-1997 Herlitz C. Folkhälsoinstitutet 1998:4, 1998 Var det värt alla pengarna? Jarlbro G. Folkhälsoinstitutet utvärderar 4/1995 Sex i Sverige. Lewin B. Folkhälsoinstitutet 1998:11 Hälsa på lika villkor – andra steget mot nationella folkhälsomål. Nationella folkhälsokommitténs delbetänkande. SOU 1999:137, 1999 HIV/AIDS i arbetslivet. Statliga sektorns arbetsmiljönämnd SAN 1996 För information om litteratur, rapporter och övrigt material hänvisas till: Statens Folkhälsoinstituts distributionstjänst 120 88 Stockholm Tfn: 08 – 449 88 22 Fax: 08 – 449 88 11 36 Sex och samlevnad 5 02-12-17 09.21 Sida 37 Följande personer har arbetat fram programmet: Medicinska fakta Carin Anagrius STD-mottagningen, Falu Lasarett Margareta Joels, Rättvik Samuel Mases, Rättvik Mona-Lisa Höglund, Smedjebacken Anette Drewitz, Orsa Mödrahälsovården Ulla-Bella Rödöö, Falun Socialtjänsten Kvinnokliniken Astrid Lundberg, Orsa Carl-Gunnar Höij, Borlänge I samverkan med övriga IFO-chefer Eva Bjarme, Falun Elisabeth Nykvist, Falun Fritidsgårdarna Barnhälsovården Lars Holmberg, Falun Britt Börjesson, Falun Rikard Rudolfsson, Borlänge I samverkan med Fritidscheferna Kyrkan Distriktsläkarverksamheten Karin Vadfors, Borlänge Smittskyddsenheten Anders Lindblom, Falun Ger/Rehabiliteringen Ann-Marie Boquist-Ohlin Ungdomsmottagningen Petter Svärd, Falun Pege Andersson, Älvdalen Dalarnas Idrottsförbund Bertil Eek, Falun RFSL Stina Johannesson, Falun Daniel Juvas, Falun Maud Staffan, Falun Gunilla Eriksson, Hedemora Ingegerd Jons, Leksand Maria Kivi, Borlänge Ethel Norman, Avesta Skolan Helena Ringlund, Avesta Ann-Sofie Blücher, Avesta Peter Bokor, Borlänge Margareta Jacobsson, Borlänge Ulla Boström, Borlänge Stina Wahlström, elev, Hedemora Sofia Berglund, elev, Hedemora Ida Nylén, elev, Hedemora Louise Johansson, Falun Anna-Sara Lindqvist, Rättvik Programmet är sammanställt av: Christina Sätterberg Hälso- och sjukvårdsenheten, Falun Tfn: 023 – 490 240 [email protected] Ulrika Ericsson Folkhälsoplanerare Hälso- och sjukvårdsenheten, Avestakontoret 37 Sex och samlevnad 5 02-12-17 09.22 Sida 38 Älska i Dalarna - HANDLINGSPROGRAM FÖR SAMLEVNAD OCH SEXUALITET Efter beslut i Landstingsstyrelsens hälso- och sjukvårdsutskott har under 2002 ett regionalt handlingsprogram för samordning av STI/hiv-prevention utarbetats. Att arbeta med samlevnad och sexualitet innebär att arbeta med viktiga livsfrågor. Därför finns behov av ett bredare samhällsengagemang. Landstinget har som en följd av detta samarbetat med länets kommuner, kyrkan, idrottsrörelsen och frivilligorganisationer i framtagandet av programmet. Älska i Dalarna – ett handlingsprogram för samlevnad och sexualitet är resultatet av arbetet. Statens Folkhälsoinstitut har bidragit med ekonomiskt stöd.