handlingsprogram för samlevnad och sexualitet

Sex och samlevnad 5
02-12-17
09.21
Sida 1
Älska i Dalarna
- HANDLINGSPROGRAM FÖR SAMLEVNAD OCH SEXUALITET
Sex och samlevnad 5
02-12-17
09.21
Sida 3
Älska i Dalarna
- HANDLINGSPROGRAM FÖR SAMLEVNAD OCH SEXUALITET
Sex och samlevnad 5
02-12-17
09.21
Sida 4
det är din utstrålning
som sitter i min
ryggrad
det är din andedräkt
som är mitt syre
det är din röst
som flyter i mina
ådror
-Lii Stening
Sex och samlevnad 5
02-12-17
09.21
Sida 5
INNEHÅLL
6
7
8
10
13
19
Inledning – bakgrund
Förord
Historik
Att arbeta med samlevnad och sexualitet
Medicinska fakta
STD-mottagningen
20 Mål – delmål för handlingsplanen
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
32
33
34
Mödrahälsovården
Kvinnokliniken
Smittskyddsenheten
Barnhälsovården
Distriktsläkarverksamheten
Ger/Rehabiliteringen
Ungdomsmottagningarna
Skolan
Socialtjänsten
Fritidsgårdarna
Idrotten
Kyrkan
RFSL
35 Uppföljning
36 Att läsa
37 Skribenter
Höglund Grafisk Form, 2002
Illustrationer inlaga: Tomas Sandström
Omslag: Ola Höglund
Tryck: Landstinget Dalarna/Tryckcenter
5
Sex och samlevnad 5
02-12-17
09.21
Sida 6
Inledning/bakgrund
Landstinget Dalarna har sedan 1990 arbetat efter en handlingsplan för
1
att förhindra sexuellt överförbara infektioner (STI) och oplanerade graviditeter. Arbetet har bl.a. resulterat i att det finns Ungdomsmottagningar i alla kommuner, utökade barnmorsketider och olika utbildningsinsatser. Man har också arbetat med provtagning och smittspårning. Könssjukdomarna – främst antalet klamydiafall – har i Dalarna under 1990talet legat ganska konstant, men har efter 2001 ökat kraftigt. Även ungdomsaborterna ökar och vi ser en viss negativ attitydförändring vad det
gäller kondomanvändning. Ett önskemål har växt fram från hälso- och
sjukvården om att nå andra aktörer i samhället som också arbetar med
dessa frågor, dels för att få igång ett samarbete men även för att kunna
inrikta sig mera på det förebyggande arbetet.
För att tillsammans ta fram ett länsövergripande handlingsprogram för
sex- och samlevnadsfrågor, ansökte och beviljades Landstinget Dalarna
och Dalarnas Kommunförbund medel från Statens Folkhälsoinstitut hösten 2001. Tanken med programmet är att olika aktörer inom förvaltningar
– kommuner – organisationer i Dalarna skall finna inspiration, få tips på
metoder och genomförande och få svar på frågor som: Vilken är vår roll i
detta arbete? Hur kan vi inom vår sektor arbeta med detta?
Inspiration har hämtats från Kalmar läns handlingsprogram för sexoch samlevnadsfrågor.
Programmet har tagits fram i samarbete med resurspersoner i hela
länet från skola, fritidsgårdar, socialförvaltningar, ungdomsmottagningar,
frivilligorganisationer, idrottsförbund, kyrkan och medicinskt sakkunniga
inom Landstinget Dalarna.
Ett tack riktas till alla dem som bidragit till programmets förverkligande
och som representerar skilda yrken och organisationer inom länet.
Christina Sätterberg
Projektledare
Landstinget Dalarna
1. STI=sexual transmitted infections
6
Sex och samlevnad 5
02-12-17
09.21
Sida 7
Förord
Det är glädjande att aktörer från olika förvaltningar och organisationer
tillsammans utarbetat ett länsprogram för att förhindra spridning och
uppkomst av sexuellt överförbara sjukdomar och oplanerade graviditeter
samt verka för en positiv syn på sexualitet.
För att uppnå detta mål måste kunskap spridas bland ungdomar och då
är det viktigt att man når ut på så många sätt som möjligt. Endast information från hälso- och sjukvården är inte tillräcklig för att nå ut till alla
ungdomar som kan befinna sig i risk för oplanerad graviditet eller få en
sexuellt överförd sjukdom. Fler aktörer behövs för att sprida information
och på så vis öka kunskapen och få till stånd ett ändrat beteende.
Vad som styr våra beteenden förändras över tiden och påverkas av
många olika faktorer. Den som levt med abortlagen upplever kanske inte
ingreppet lika negativt känsloladdat som tidigare generationer. Det som
är lagligt accepteras och är inte så tabubelagt som tidigare.
För hundra år sedan var rädslan för utomäktenskaplig graviditet en
stark hämmande faktor på sexuallivet. Dödligheten i självmord och komplikationer till illegala aborter bland kvinnor som oplanerat blivit gravida
var sannolikt mycket högre än dödligheten i AIDS i våra dagar.
Kanske har rädslan för HIV och AIDS minskat, med ändrat sexuellt
beteende till följd. HIV-epidemin som en del har förutspått har uteblivit i
västvärlden. Situationen är dock annorlunda på andra håll i världen där
risken är mer påtaglig och heterosexuell smittspridning dominerar. Då risken för HIV anses mindre, glömmer man bort andra sexuellt överförbara
sjukdomar som kan medföra svåra infektioner och ofrivillig barnlöshet
som följd. Även oplanerad graviditet kan få konsekvenser för framtiden.
Hade vi högst en sexualpartner livet igenom skulle ingen sexuellt överförbar sjukdom kunna spridas. Ett bättre sätt att skydda sig är att använda
kondom som skyddar både mot oplanerad graviditet och sexuellt överförbara sjukdomar. Ett annat riskbeteende som är möjligt att påverka är
kombinationen alkohol och sex. I påverkat tillstånd tar man risker som
man aldrig skulle göra i nyktert tillstånd.
Vårt beteende styrs i stor omfattning av sociala normer och förväntningar. Skall en attitydförändring ske måste vi påverka dessa normer.
Den information som idag sprids om sexuella beteenden styrs mycket av
massmedia, där pornografin har en dominerande roll. Som alternativ till
denna bild är detta länsprogram en nödvändig motpol för att sprida en
bild av sexualitet som är mer verklighetsförankrad.
Falun 2002-10-10
Anders Lindblom
Smittskyddsläkare i Dalarna
7
Sex och samlevnad 5
02-12-17
09.21
Sida 8
Historik
Att förebygga olika sjukdomar har en lång historia. Detta blev en samhällsangelägenhet redan under 1700-talet pga att sjukdomar tog många
liv. Befolkningens storlek och hälsotillstånd ansågs ha stor betydelse för
landets ekonomiska utveckling. Att förebygga sjukdomar blev ett sätt att
öka den produktiva delen av befolkningen – mödrar, arbetare och soldater. Trots vetskapen om sjukdomarnas samhälleliga orsaker hävdades det
att felaktiga vanor, lathet, låg moral, misskötsel, missbruk, okunnighet,
”halsstarrighet” och felaktiga sexualvanor var orsaken till befolkningens
dåliga hälsa. Samhällsnyttan stod i centrum, man skulle satsa på dem
som kunde botas och arbeta. Senare kom man också till insikt om att ett
stort antal människor inte räckte för att bevara Sveriges säkerhet och välfärd, utan det behövdes också friska och starka människor.
Under 1800-talet hade befolkningen fördubblats. Fattigdom, dåligt
kosthåll, undermåliga bostäder och farliga arbetsmiljöer gjorde att sjukdomar och överdödlighet bredde ut sig i den arbetande befolkningen.
Detta ansågs hota samhällsutvecklingen. Medborgarna behövde fostras
för att bli medvetna om sambanden mellan levnadsvanor, hälsa och samhällsekonomi. Goda vanor sågs som en medborgerlig plikt.
Sedan dess har förebyggande arbete utgått ifrån att hälsa också är av
värde och en rättighet för individen. Förebyggande åtgärder har främst
varit upplysning, vård och lagstiftning med både en medicinsk, social och
politisk verksamhet.
Könssjukdomar hade länge varit ett gissel för människorna. Under
1800-talet var framför allt syfilis mycket spridd och inte möjlig att bota,
vilket påkallade åtgärder. För att förhindra spridningen av sjukdomen
infördes i Sverige den s.k. reglementeringen av prostitution 1859, vilket
innebär att prostituerade kvinnor fick registreras och underkasta sig
regelbundna läkarkontroller. Prostituerade kvinnor utpekades som smittspridare. Män som var smittade och kunde sprida smittan vidare var däremot inte underkastade någon lagstadgad skyldighet. Lagen utsattes för
stark kritik, framför allt från kvinnorörelsen och ersattes 1918 av Lex
veneris, föregångare till dagens smittskyddslag. Karolina Widerström,
Sveriges första kvinnliga läkare, införde ett annat sätt att bedriva prevention. 1897 började hon med sexualupplysning för skolflickor i övre tonåren. Genom kunskap skulle flickor få ett skydd menade hon. Sexualupplysning, speciellt för unga, var ett känsligt ämne på den tiden. Många farhågor fanns att talet om sexualitet skulle väcka ungas drift för tidigt. Förutom upplysning förekom ibland rekommendationer om användandet av
preventivmedel. De medel som fanns var ”kondong”, pessar och natursvamp. Detta väckte många känslor, som resulterade i en lag 1910, som
8
Sex och samlevnad 5
02-12-17
09.21
Sida 9
förbjöd upplysning om preventivmedel. Lagen som sådan förbjöd inte
försäljning eller användandet, utan den skulle gälla just för att förhindra
offentlig information om preventivmedel. I stället för att propagera för
preventivmedel, skulle man försöka höja framför allt männens moral.
I kampen mot preventivmedel föddes RFSU, Riksförbundet för sexuell
upplysning. Elise Ottesen-Jensen, ”Ottar” bildade förbundet 1933 tillsammans med några radikala unga läkare. RFSU ställde först och främst
krav på sexualupplysning: Rådgivningsbyrå för vuxna och sexualundervisning i skolan för yngre. Därtill ställdes krav på lagändringar och sociala reformer. Från början fanns ett stort motstånd, men RFSU fick efter
hand gehör för sin politik. 1938 slopades preventivlagen och samma år
instiftades Sveriges första abortlag, vilket innebar att kvinnor kunde få
abort utförd på vissa indikationer, om särskilda skäl förelåg, t ex sjukdom.
1940 infördes sexualundervisning i folkskolan och 1955 blev undervisningen obligatorisk för alla barn från årskurs 1.
Under hela 1900-talet har arbetet med att förebygga könssjukdomar
och oplanerade graviditeter bedrivits på olika sätt. Lagstiftning och upplysning har omväxlande förordats. Medicinens utveckling har också varit
viktig för möjligheten att förebygga STI och oplanerade graviditeter.
Under 1930- och 1940-talet utvecklades sulfa och penicillin, effektiva
botemedel mot veneriska sjukdomar. Därmed begränsas kraftigt spridningen av exempelvis syfilis. På 1960-talet introducerades p-piller och
spiral, vilket gjorde det lättare att undvika oplanerade graviditeter. Den
dominerande preventivstrategin i dag sägs vara sexualupplysning. Upplysningen utgår från att människan är ansvarskännande. Kunskap i kombination med skyddsmedel är den mest effektiva och humana preventionen. Ett samhällsansvar och en skyldighet kvarstår genom smittskyddslagen som kom redan 1918.
9
Sex och samlevnad 5
02-12-17
09.21
Sida 10
Att arbeta med samlevnad
och sexualitet
Etiska principer
I arbetet med HIV/AIDS och andra STI-sjukdomar på olika nivåer nationellt och internationellt kan några viktiga principer urskiljas. Dessa kan
också jämföras med de lagar och mål som finns för hälso- och sjukvården
och som gäller för alla sjukdomar.
Mänskliga rättigheter. Varje individ som bor i Sverige har rätt till
kunskap som gör att han eller hon kan undvika smitta. Detta innebär att
insatserna måste anpassas till olika gruppers och individers förutsättningar att ta till sig kunskap. Varje individ som bor här har också rätt till vård
och behandling på lika villkor.
Självbestämmande. Genom kunskaper och andra verktyg bör männis-
kor ges ökade möjligheter att göra medvetna val, t ex när det gäller sexuellt risktagande.
Frivillighet och integritet. Samhällets insatser skall bygga på frivil-
lighet med respekt för individens integritet inom ramen för gällande lagar.
Bot, lindring och tröst. Den smittade individen skall i första hand
erbjudas bot, och om sådan inte finns största möjliga lindring. Om sjukdomen inte kan lindras bör patienten ges tröst. Här avses såväl medicinska som psykologiska och sociala insatser. Även den smittade individens
närstående bör uppmärksammas.
Delaktighet och inflytande. Frivilliga organisationer och enskilda
smittade skall ges största möjliga inflytande. Här avses dels den enskilde
patientens inflytande över vård/behandling, men också berörda organisationers inflytande över generella insatser inom HIV/AIDS och STI-området.
Sexuell hälsa en riskfaktor
En viktig utgångspunkt att ta fasta på är det friska och det positiva utan
att för den skull negligera hälsorisken inom området samlevnad och sexualitet. Detta är också utgångspunkten för begreppet ”sexualitet och reproduktiv hälsa”, där hälsa definieras i positiva termer som sexuell njutning
och gemenskap, samtidigt som det innebär ett säkert sexualliv utan STI
och oplanerade graviditeter.
10
Sex och samlevnad 5
02-12-17
09.21
Sida 11
Kostnader för att inte förebygga STI
Åtgärder som leder till förändring av livsstilen påverkar ibland olika sjukdomstillstånd och risker samtidigt. Ökad kondomanvändning kan minska riskerna för HIV, klamydia och oplanerade graviditeter. En person
som ändrar sin livsstil påverkar indirekt också livsstilen hos sin omgivning. Forskning visar t ex att flickor ”ärver” mödrars sexuella reproduktiva
mönster. När det gäller insatser inom hälso-och sjukvården finns olika
exempel på hur man beräknar kostnader för botbar STI, för att behandla
infektioner och eventuella komplikationer. Ett exempel är klamydia, där
äggledarinflammation kan vara en komplikation som i sin tur kan leda
till ofrivillig barnlöshet. Utredning och behandling av ofrivillig barnlöshet kan beräknas till ca 40 000 kronor.
Ansvar för det preventiva arbetet
Att arbeta med samlevnad och sexualitet innebär, att man kommer in på
viktiga livsfrågor. Ett brett samhällsengagemang krävs. En viktig roll i det
preventiva arbetet spelar kommunen, med främst verksamheter som skola,
socialtjänst, kultur och fritid. Det preventiva arbetet stöds av såväl socialtjänstlagen som skolans läroplaner. Hälso- och sjukvårdslagen, smittskyddslagen samt abortlagen stöder och uppmanar landstingen att förutom vård
också bedriva förebyggande arbete. På nationell nivå regleras olika nationella statliga myndigheters ansvar för preventionsarbetet. Skolverket skall
bl.a. följa upp kommunernas skolplaner. Socialstyrelsen har ansvar för tillsyn av HIV/AIDS-frågor inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten,
samt övergripande ansvar för att smittskyddet fungerar tillfredsställande.
Samarbete
Samarbetet mellan landsting och kommun är viktigt. Ett tvärsektoriellt
arbetssätt förutsätter samarbete på olika nivåer. I Dalarna finns ett samarbete mellan landstinget och Högskolan Dalarna där personal inom
skola, ungdomsmottagning och kommunal förvaltning erbjuds en 10 pkurs i ämnet sex- och samlevnadsundervisningen i ett lärandeperspektiv.
De lokala folkhälsoråden och folkhälsoplanerarna kan ses som en resurs i
det preventiva arbetet inom kommun och landsting.
Samarbete bör ge följande vinster:
– Underlätta strävan mot gemensamma mål och gemensam syn på
förebyggande arbete.
– Uppmuntra och stödja de som arbetar i nätverk.
– Skapa förutsättningar för gemensamt ansvar.
– Ge arbetet lättare kontinuitet.
– Att tidigt fånga upp förändringar i samhället.
11
Sex och samlevnad 5
02-12-17
09.21
Sida 12
Samarbete bör också ske mellan myndigheter och frivilliga organisationer.
Allt samarbete måste grundas på ömsesidig respekt för de skilda rollerna.
Viktiga målgrupper
Ungdomar. I Sverige har lyckligtvis inte HIV fått något större fäste i
ungdomsgruppen under 25 år. Vi vet däremot att klamydia har ökat i
Dalarna i den yngre ungdomsgruppen de sista två åren med ca 100 fall.
Detta kan tolkas som ett riskbeteende för sexuellt överförbara sjukdomar.
Ungdomstiden är en tid då man inte hunnit fastna i ett visst beteende,
man är fortfarande påverkbar. Preventiva insatser riktade till tonåringar
är lättast, eftersom alla går att nå via skolan. De kan också nås på fritidsgårdar och ungdomsmottagningar, som är fler viktiga arenor för denna
målgrupp.
Det är också viktigt att nå ut med det preventiva budskapet från gymnasieåldern fram till 25-30-årsåldern.
Ungdomar är ingen enhetlig grupp. Mognadsnivån skiftar och därmed
också åldern då de är mest mottagliga för information. Andra aspekter
som bör uppmärksammas är könsperspektivet, samt ungdomar som är
socialt utsatta, handikappade, homo- och bisexuella och ungdomar med
invandrarbakgrund.
Invandrare. Invandrare är självklart ingen enhetlig grupp. Många olika
kulturer finns representerade i vårt land. Kärnan i alla kulturer är synen
på relationer och på sexualitet. En framgångsrik sexualupplysning bland
invandrare måste därför alltid vila på respekt för olika kulturers sätt att
närma sig frågor om sexualitet och samlevnad. Detta inom ramen för
svensk lagstiftning. Att ge nyanserad information om och skapa samtal
kring svensk syn på sexualitet, kan vara ett led i att skapa dialog och förståelse för dessa frågor mellan olika etniska grupper.
Det finns många sätt att nå invandrare med information. Skolan, fritidsverksamheten och ungdomsmottagningarna når ungdomarna. Dialog
med invandrare skapas inom alla verksamhetsområden som finns representerade i detta program.
12
Sex och samlevnad 5
02-12-17
09.21
Sida 13
Medicinska fakta
Sexualitet
Sexualitet kopplad till lust upptar en stor plats i en människas liv. Lusten
har vi ursprungligen fått för att kunna överleva som art. Kvinna attraheras av man och man av kvinna för att kunna mötas i samlaget, som är förutsättningen för nya liv och för att samhällen inte skall dö ut.
Grundförutsättningen är vår sexuella identitet och de erfarenheter som
vi fått med oss av även icke sexuellt färgade relationer mellan människor. Vi
påverkas också av hur människor använder ord och kroppsspråk. Våra upplevelser av olika sinnen som syn, hörsel, doft och beröring inverkar på lusten. Studier visar att lusten finns kvar högt upp i åldern. Lusten finns där
som en återskapande, vederkvickande och rekreativ ingrediens i våra liv.
Könshormoner
Det hormonella inflytandet på vår sexualitet har en stor betydelse. Ett
tydligt samband finns mellan hormoner och sexuell lust och längtan. Det
finns ett klart samband mellan lust (libido) och androgener (manligt
könshormon/testosteron) hos både män och kvinnor. Detta gäller både
den sexuella lusten och den sexuella fantasin samt fysiologiska reaktioner
på sexuell stimulering.
Graviditet
Graviditet påverkar den sexuella lusten på olika sätt. Man ser både ökad
och minskad lust. Vid en normal graviditet finns ingen anledning att
avråda från sexuell aktivitet, och det finns t.o.m. det som talar för kortare
förlossningsarbete och mindre behov av smärtlindring hos dem som är
sexuellt aktiva i sista tredjedelen av graviditeten.
Första tiden efter barnets födelse har vissa kvinnor ingen eller liten lust
till sexuell aktivitet. Anledningen kan vara att amningen i sig är lustbetonad, slemhinnorna i slidan är torra, ömmande bristning eller klipp, trötthet eller rädsla för ny graviditet. I samband med efterkontrollen på MVC
informeras kvinnan om att det är viktigt att det sexuella samlivet återupptas, med tanke på balansen mellan parrelation och föräldraskap.
Aborter
• Av de totalt 30 000 aborter som genomförs i Sverige varje år är den
kirurgiska aborten vanligast.
• 75% av aborterna görs inom 9 veckor.
• Upp till 9 veckor görs aborterna medicinskt (abortpiller) eller kirurgiskt.
Abort efter 13 veckor kallas senabort.
13
Sex och samlevnad 5
02-12-17
09.21
Sida 14
När det gäller oplanerade graviditeter som avslutas med abort, har antalet ökat i Dalarna liksom i hela landet. Under perioden januari till juni
2002 gjordes i vårt län 406 aborter på kvinnor i åldrarna 15–44 år. Detta
skall jämföras med 349 aborter under motsvarande tid 2001. Antalet tonårsaborter var 75 stycken under första halvåret 2002, att jämföras med 63
stycken samma tid 2001. Man kan inte utesluta att återkommande larm
beträffande p-pillers farlighet har medfört att vissa kvinnor blivit oroade
och övergått till mindre säkra preventivmetoder. Detta kan ha påverkat
abortutvecklingen i ogynnsam riktning. Nuvarande abortlag har funnits
sedan 1975 och ger kvinnan rätt till abort till och med 18:e graviditetsveckan. Efter vecka 18 kan abort medges endast efter beslut av socialstyrelsen.
Den svenska abortpolitiken kan sägas ha två uppgifter. Å ena sidan
skall den verka för att minska antalet aborter genom att förebygga oplanerade graviditeter. Å andra sidan ska varje kvinna som så önskar, få
abort utförd och dessutom bli bemött med respekt.
Utgångspunkten i abortpolitiken är att förebygga och samtidigt fullt
acceptera och respektera varje kvinnas abortbeslut.
Därför är det bra att inte fixera alltför mycket på siffror, i den meningen att det är bra när abortsiffrorna går ner och omvänt, dåligt när de går
upp. Aborter kan inte alltid uppfattas som misslyckande ur preventionssynpunkt. Många kvinnor bestämmer sig tidigt för abort. Därför är det
viktigt att erbjuda kvinnan stödsamtal inför sitt beslut. Den som ansvarar
för samtalet skall erhålla utbildning i etisk rådgivning och alla stödsamtal
skall vara kostnadsfria.
Abortbeslutet är formellt enligt lagen kvinnans. För dagens kvinnor i
fruktsam ålder är aborträtten sedan länge institutionaliserad och självklar. De har vuxit upp med den fria aborten och det inverkar troligen
också på hur de förhåller sig till abort.
Psykologiska aspekter på aborter
Abort är alltid en krissituation. Abortkrisen skiljer sig dock från andra
kriser genom att den kräver ett aktivt beslut under tidspress. Motstridiga
känslor finns ofta efter aborten. Lättnadsupplevelsen är ofta samtidigt
med känslor av fysisk tomhet, tillfälliga ångertankar och skuldfunderingar eller olust. Detta är normala psykologiska reaktioner.
Det förebyggande arbetet bör trots allt ha med i beräkningen att alla
aborter inte kan förebyggas av olika skäl.
14
Sex och samlevnad 5
02-12-17
09.21
Sida 15
STI - Sexuellt överförbara infektioner
Klamydia
Symtom – Besvär: Minst hälften av de som är infekterade med klamydia
har inga som helst besvär, eller så små, att man ej söker för dem. Vid symtom är sveda och flytningar 1-3 veckor efter smitta vanligast. Kvinnor kan
få blödningar. Både män och kvinnor med symtomfri infektion är smittsamma. Bakterien kan också ligga vilande långa tider och sedan ge besvär
eller utan besvär direkt leda till komplikationer.
Provtagning: Klamydiainfektion orsakas av en bakterie. Bakterien kan
påvisas i sekretprov som tas från urinrör och livmodertapp. För män kan
urinprov räcka. Det tar ca en vecka att få provsvar.
Behandling: Klamydiainfektion behandlas med antibiotikum. Det är
lämpligt med kontroller efter behandling. Partner i pågående relation
måste undersökas och behandlas därefter oberoende av undersökningsresultat. Tidigare partner undersöks och behandlas om undersökningen
visar tecken på infektion.
Komplikationer: Obehandlad klamydiainfektion kan hos kvinnor ge
äggledarinflammation som i sin tur kan leda till utomkvedshavandeskap
eller framtida barnlöshet. Både man och kvinna kan få ögoninfektion och
ledinflammation. Klamydiainfektion hos mamman kan under förlossningen smitta barnet, med infektion i ögon och lungor som följd.
Förekomst: Klamydiainfektion är den vanligaste sexuellt överförda bak-
terieinfektionen. I Dalarna har antalet infektioner ökat med 100 det
senaste året. År 2001 rapporterades 640 infekterade personer i vårt län
till Smittskyddsenheten. De senaste åren har klamydia ökat med 40 % i
Dalarna, 60 % i hela landet.
Mycoplasma genitalium
Mycoplasma genitalium är en bakterie som smittar vid samlag. Kunskaper om infektionen är relativt nya. Infektionen är drygt hälften så vanlig
som klamydia för närvarande och ger primärt liknande besvär eller avsaknad av besvär. Aktuella resultat talar för att den obehandlad kan leda till
äggledarinflammation hos kvinnor och bitestikelinflammation hos män.
Liksom klamydia ska Mycoplasma genitalium behandlas med antibiotika
men av en annan typ. Partnerundersökning och behandling vid tecken på
infektion hos partner är lika viktigt som vid klamydia.
15
Sex och samlevnad 5
02-12-17
09.21
Sida 16
Gonorré
Symtom – Besvär: Vanligast är flytningar och sveda när man kissar. Som
vid klamydiainfektion kan kvinnor få flytningar, ibland blodblandade.
Besvären kommer oftast inom en vecka efter smitta. Både män och kvinnor kan vara besvärsfria trots smitta.
Provtagning: Gonorréinfektion orsakas av bakterier. Dessa odlas från
sekretprov som tas från urinrör, livmodertapp och ändtarm. Ibland tas
även svalgprov. Det tar ca en vecka att få odlingssvar.
Behandling: Gonorréinfektion orsakas av en bakterie och botas med
lämpligt antibiotikum. Bakterien är ofta resistent (motståndskraftig) mot
olika antibiotikatyper. Partner måste också undersökas och behandlas.
Komplikationer: Obehandlad gonorré kan ge upphov till komplikationer som vid klamydia (se under klamydia).
Förekomst: Gonorréinfektion finns idag knappast i Sverige, men den är
vanlig utanför Norden. De senaste åren har emellertid antalet fall ökat,
varav ca hälften smittats utomlands.
Kondylom
Symptom – Besvär: Könsvårtor, kondylom, orsakas av vårtvirus. Oftast
uppkommer inga andra besvär än att man ser och känner vårtorna, som
kan sitta både vid könsorganen och vid ändtarmsöppningen. Ibland uppkommer klåda eller sveda. På grund av sprickbildning kan irritation och
sprickbildning uppstå vid samlag. Detta orsakas ofta av s.k. platta vårtor,
som kan upptäckas vid en speciell undersökning. Vårtorna uppkommer
oftast 2-3 månader efter smittotillfället, men det kan också ta upp till ett år.
Provtagning: Vårtvirus kan ej odlas. Vårtorna ses vid undersökning,
ofta endast vid förstoring. Ibland kan speciell pensling vara ett hjälpmedel.
Behandling: Vårtor kan oftast behandlas med pensling av ett virusdö-
dande ämne. Patienten kan utföra penslingen själv. Även utan behandling
självläker oftast infektionen, men det kan ta upp till två år.
Komplikationer: Vissa mindre vanliga vårtvirustyper har ett samband
med livmoderhalscancer. Rökning är en bidragande orsak till sådan cancerutveckling.
Förekomst: Vårtvirusinfektion är idag troligen den vanligaste smittan
bland ungdomar. Man kan bära viruset (och vara smittsam) utan att ha
synliga vårtor.
16
Sex och samlevnad 5
02-12-17
09.21
Sida 17
Herpes genitalis
Symtom – Besvär: Herpesvirus orsakar återkommande utslag med blåsbildning som övergår i sår. Herpesvirus typ 1 sitter vanligen runt munnen. Herpesvirus typ 2 sitter nästan alltid i underlivet. Hälften av alla
smittade har aldrig några påtaliga besvär. Ett fåtal får någon vecka efter
smittotillfället s k förstagångsinfektion med feber och allmän sjukdomskänsla samt utbredda smärtande sårigheter. Om den första smittan sker
till underlivet kommer utbrottet där. Det kan då orsakas av såväl partnerns underlivsherpes som dennes läppherpes. Nya utbrott, som alltid är
mindre och kortvarigare, kommer oftast på samma ställe. Utbrottsaktiviteten avtar med åren.
Provtagning: Blåsor och sår har oftast ett typiskt utseende. Virus kan
påvisas med olika laboratoriemetoder.
Behandling: Virus kan inte behandlas bort. Det finns bra virushäm-
mande läkemedel som kan kontrollera infektionen.
Komplikationer: För de flesta är herpes i underlivet en betydelselös
infektion. Den påverkar inte fruktsamhet eller graviditet. Risken för
smitta till barnet vid förlossning är mycket liten.
Förekomst: Herpesvirusinfektion har blivit vanligare och drabbar ca
25 % av alla sexuellt aktiva individer.
HIV/AIDS
Symtom – Besvär: HIV (humant immunbristvirus) kan smitta på tre sätt:
1. sexuellt umgänge
2. via blod och blodprodukter
3. från mor till foster/barn
Samlag, särskilt analsamlag, är det vanligaste sättet att bli smittad. Kondom skyddar om den används under hela samlaget.
Många narkomaner har smittats via orena sprutor.
Smittspridning via blodtransfusioner och läkemedel framställda av blod
förekommer inte längre i Sverige, eftersom allt blod testas och läkemedlen gjorts ofarliga.
Hiv smittar inte vid vardagliga kontakter eller via föremål. Virus finns
framförallt i vita blodkroppar, i sädesvätska och i sekret från slidan. Det
räcker inte med att få dessa vätskor på huden för att bli smittad, utan
virus måste komma in i blodet genom slemhinnorna eller genom injektion direkt i blodet.
17
Sex och samlevnad 5
02-12-17
09.21
Sida 18
En del av dem som smittats får efter en till tre veckor symtom som
påminner om halsfluss eller körtelfeber: ont i halsen, feber, ömma, svullna
lymfkörtlar på halsen eller i armhålorna. Vissa får också hudutslag som
påminner om mässling. Symtomen går över på ett par veckor och sedan
kan det dröja många år innan andra symtom uppträder. Under denna tid
kan den som är smittad föra smittan vidare till andra.
Provtagning: Antikroppar mot hiv kan genom ett blodprov på visas ca
10 veckor efter smittotillfället. Provsvar fås efter ca 1 vecka.
Behandling: Det finns idag ingen bot mot aids, men olika antivirala
medel (medel mot virus) kan hämma tillväxten av virus i kroppen. För de
flesta av de infektioner som tillstöter under aids-stadiet finns behandling.
Förekomst: Hiv/aids är fortfarande ovanligt i Sverige och den inhemska
smittspridningen är liten. Varje år diagnostiseras ungefär 250 fall.
Syfilis
Symtom – Besvär: Syfilis kan förlöpa helt symtomfritt. Vanligen upp-
kommer oömma sår, ca tre veckor efter smittotillfället, på de ställen där
bakterien trängt in i kroppen, penis, eller slidöppningen.
Ett sår i slidan eller ändtarmen förblir oftast oupptäckt. Även utan
behandling försvinner såret efter 3-6 veckor, men bakterien finns kvar i
kroppen. Efter ca 3 månader visar sig sjukdomen genom utslag på huden.
Andra symtom är feber, trötthet, ledsmärtor och håravfall. Dessa symtom
avklingar inom något år och först åratal senare ger sig sjukdomen tillkänna genom skador i hjärta och hjärna.
Provtagning: Syfilis orsakas av en bakterie. I sårvätska kan bakterien
påvisas i mikroskop. Några veckor efter smittotillfället kan antikroppar
påvisas i ett blodprov.
Behandling: Syfilis botas med penicillininjektioner i 10-20 dagar. Efter
behandlingen görs upprepade kontrollbesök under minst ett års tid. En
infektion som behandlas i tid läker helt.
Komplikationer: Syfilis som inte behandlas kan ge skador på hjärnan
och hjärtat. Bakterien kan överföras till fostret via moderkakan vid graviditet. Fostret kan då få svåra skador. Det riskabla med syfilis är att sjukdomen kan förbli oupptäckt i sina första stadier.
Förekomst: Syfilis är mycket ovanlig i Sverige och förekommer mest
bland dem som haft sexuella kontakter utomlands.
18
Sex och samlevnad 5
02-12-17
09.21
Sida 19
Särskillda bestämmelser för klamydia,
gonorré, syfilis och HIV
Klamydia, gonorré, syfilis och hiv omfattas av smittskyddslagens bestämmelser om sexuellt överförbara sjukdomar. Det innebär skyldigheter att
förhindra att smittan sprids. Den som misstänker sig vara smittad är skyldig att söka läkare, samt följa de föreskrifter som ges. Vårdpersonalen är
skyldig att ta hand om den smittade på ett korrekt sätt, samt ge den hjälp
och det stöd som kan behövas. Undersökning och behandling är alltid
gratis.
Man kan inte se på en person på utsidan om
han eller hon är smittad!
Alla sexuellt överförbara sjukdomar kan vara
symtomfria, men ändå smittsamma!
Risken att bli smittad minskas avsevärt
om kondom används!
2
STD -MOTTAGNINGEN
STD-mottagningen på Falu lasarett är en specialistmottagning för personer som söker för misstänkt sexuellt överförbar sjukdom. Sökorsak kan
då vara symtom talande för infektion eller efter oskyddat sex utan att
besvär föreligger.
Trots en stor ökning av patientantalet är väntetiden högst någon vecka.
Tidbokning sker via telefon eller direkt på mottagningen, remiss behövs
ej. Mottagningen är tillgänglig för män och kvinnor i alla åldrar.
Nybesök är alltid gratis.
STD-enheten har också som uppgift att ansvara för utveckling och information om STD och förebyggande åtgärder inom och utom sjukvården.
Epidemiologisk övervakning görs i samarbete med Smittskyddsenheten och Mikrobiologen.
2 STD= sexual transmitted diseases (sexuellt överförbara sjukdomar)
19
Sex och samlevnad 5
02-12-17
09.21
Sida 20
De övergripande målen för samtliga verksamheter i detta program är:
- Uppkomst och spridning av sexuellt överförbara sjukdomar och oplanerade graviditeter har förhindrats.
- Vi verkar för en positiv syn på sexualiteten, som präglas
av respekt och ansvar för sig själv och andra.
- Samtliga aktörer arbetar efter programmet och upplever
att det är lätt att följa, samt upplever att deras del i
arbetet är viktigt.
20
Sex och samlevnad 5
02-12-17
09.21
Sida 21
Medverkande i programmet:
21
Sex och samlevnad 5
02-12-17
09.21
Sida 22
Mål
Kvinnor och män upplever möjlighet till
ett tillfredsställande och tryggt sexualliv
utan oro för sjukdom, samt frihet att planera sitt barnafödande.
Delmål
Att tidigt upptäcka och behandla STI.
Att förebygga oplanerade graviditeter.
Att bibehålla och utveckla ett gott fysiskt
och psykosocialt omhändertagande av
par som blivit oplanerat gravida och
söker abort.
Målgrupp
Kvinnor och män i fertil ålder, samt även
kvinnor upp till 60 år.
Personalen på barnmorskemottagningen.
Metod och genomförande
Mödravårdshälsoöverläkaren skall utfärda lokala instruktioner för preventivmedelsrådgivningen.
Kontinuerlig utbildning till personalen i
sex och samlevnad.
Möjlighet att erbjuda kontakt med sexoch samlevnadsmottagning vid behov.
Anordna föräldragrupper och pappagrupper.
Vid preventivmedelsrådgivning erbjuda
kvinnan och hennes partner rådgivning
av god kvalitet inom rimlig tid och inom
varje kommun.
Alla kvinnor skall inom 3 dygn efter
oskyddat samlag kunna erhålla akutpreventivmedel ”dagen-efter-piller”.
Ge råd och stöd i abortsituation och
erbjuda återbesök efter abort.
MÖDRAHÄLSOVÅRDEN
Ge personal utbildning i etisk rådgivning
i samband med abortsamtal.
Mödrahälsovården har genom sina olika verksamhetsformer
i allt högre utsträckning fått en central roll som hälsovård
för kvinnor under hela den fertila perioden.
Ge information om STI och erbjuda
provtagning.
➔
22
Inom samtliga grenar av verksamheten, hälsovård
under graviditet, föräldrautbildning, preventivmedelsrådgivning och gynekologisk cellprovskontroll, finns
naturliga tillfällen att tala om samlevnad och sexualitet.
Allt arbete inom mödrahälsovården syftar också till att
förebygga aborter och STI. ■
Vid gynekologisk cellprovskontroll erbjuda information om sex och samlevnad,
förebygga aborter och STI enligt ovan,
ge information och råd om faktorer som
påverkar kvinnors hälsa efter menopaus.
Medverka till att lokala rutiner för smittspårning utarbetas.
Sex och samlevnad 5
02-12-17
09.21
Sida 23
Mål
Att bibehålla och utveckla arbetet
med sex- och samlevnadsfrågor på
kvinnokliniken.
Delmål
KVINNOKLINIKEN
Till kvinnokliniken kommer kvinnor med olika frågeställningar angående graviditet, barnafödande, förlossningsrädsla,
aborter, missfall, ofrivillig barnlöshet, könssjukdomar och
sexuell problematik.
➔
Hit kommer även kvinnor inför och efter en gynekologisk operation, kvinnor med cancersjukdom och vid
inkontinens.
Kvinnor befinner sig i alla åldrar och har olika social
bakgrund och kommer från olika kulturer.
I arbetet med kvinnor som kommer själva eller med sin
partner ingår naturligt att prata och informera om samlevnad och sexualitet. Det är viktigt att personal har
kompetens i dessa frågor och utvecklar arbetet. ■
Personalen har möjlighet till kompetensutveckling i sex- och samlevnadsfrågor.
Målgrupp
Personal verksam inom kvinnosjukvården.
Metod och genomförande
Utbildning för personal i sexologi.
Inventera informationsmaterial och
aktuell litteratur för patienter och
personal.
23
Sex och samlevnad 5
02-12-17
09.21
Sida 24
Mål
Smittspridningen och förekomsten av
sexuellt överförbara sjukdomar i
Dalarna har minskat.
Delmål
SMITTSKYDDSENHETEN
Kunskapen om sexuella sjukdomars
spridningssätt och hur man skyddar
sig mot smitta har ökat.
Allmänheten och sjukvårdspersonalen känner till vikten av att spåra
upp smittade personer för att ge
behandling.
Smittskyddsenhetens uppgift är att förhindra och förebygga
smittspridning i Dalarna. Detta sker genom att personer som
fått en smitta får behandling och information om hur man
Målgrupp
skall bete sig för att inte föra smittan vidare.
➔
24
I förebyggande arbetet ingår också att spåra upp personer som kan befaras vara smittade men inte uppvisar
symtom, så att de kan provtas och eventuellt få behandling. På så vis hinner man behandlas innan man blir sjuk
eller får framtida men. Blir man smittad av en sexuellt
överförbar sjukdom eller misstänker att man kan ha blivit det, skall man söka läkare för provtagning.
Smittskyddsläkaren är förutom en person även en myndighet. Vad smittskyddsläkaren skall göra regleras i
smittskyddslagen. I lagen står hur man skall handha
sexuellt överförbara sjukdomar. De sexuellt överförbara
sjukdomar som ingår i smittskyddslagen är: Klamydia,
gonorré, syfilis, HIV, ulkus molle och även hepatit B.
Dessa sjukdomar skall anmälas till smittskyddsläkaren
som ansvarar för att registrera och övervaka anmälningarna. Alla anmälningar sker utan identitet av sekretesskäl (utom hepatit B). För att smittan inte skall föras
vidare, ansvarar smittskyddsläkaren för att de som är
smittade följer sin läkares regler och de som kan befaras vara smittade provtas.
Smittskyddsenheten är en servicefunktion som bidrar
med kunskap och råd till allmänheten, institutioner
(skolor, servicehus etc.) och sjukvården. ■
Befolkningen i Dalarna.
Sjukvårdpersonal och annan personal som är delaktig i ungdomsverksamhet.
Metod och genomförande
Insamla uppgifter om smittspridning
i Dalarna.
Ge information till berörd personal
beroende på hur smittspridningen
förändras.
Informera allmänheten muntligt och
med hjälp av informationsmateriel
hur man skyddar sig mot smitta.
Delta i utbildning av personal som
arbetar med sexuellt överförbara
sjukdomar.
Svara på frågor från sjukvårdspersonal och allmänhet om sexuellt
överförbara sjukdomar och smittspridning.
Vara delaktig med rekommendationer för minskad smittspridning.
Sex och samlevnad 5
02-12-17
09.21
Sida 25
Mål
Nyblivna föräldrar har en positiv syn
på samliv och sexualitet.
Delmål
Kompetensen hos personalen har
ökat.
BARNHÄLSOVÅRDEN
Målgrupp
Personal verksam inom barnhälso-
Barnhälsovården har täta kontakter med alla föräldrar under vården och nyblivna föräldrar.
barnets första levnadsår. Detta möjliggör naturliga tillfällen Metod och genomförande
Praktisk arbetsplanering
att prata med föräldrarna om känslor, sex- och samlevnad.
➔
Första året efter det första barnets födelse är en tid av
stora förändringar. Kvinnan upplever nya okända känslor och ibland olust till sexuellt samliv. Mannen känner
ofta ett utanförskap och är ibland oförstående till kvinnans beteende och känslor. Det är viktigt att vi förklarar
de naturliga orsakerna som finns när det gäller hormonomställning hos kvinnan, anknytning till barnet samt
de påfrestningar som graviditet och förlossning innebär
för parrelationen. ■
Samtal vid första hembesöket,
antecknas i särskild ruta i journalen.
”Pappagrupper” – män bör beredas
tillfälle att prata om mans- och papparoller.
Möjlighet att erbjuda särskilt stöd i
de fall där det finns behov, t ex barnhälsovårdspsykolog eller familjerådgivning.
Utbildningsinsatser för personalen.
25
Sex och samlevnad 5
02-12-17
09.21
Sida 26
Mål
Personalen har en positiv grundsyn på
en sexualitet som utmärks av ömsesidig
respekt, hänsyn och ansvar.
Bemötandet vid konsultationen karaktäriseras av lyhördhet och respekt för
varje individ oavsett kulturell bakgrund.
Delmål
DISTRIKTSLÄKARVERKSAMHETEN
För det mesta söker man distriktsläkare på vårdcentralen
p.g.a. misstanke om sjukdom eller för att man mår dåligt på
olika sätt, t ex i samband med livssituationen.
➔
26
Besvären kan vara relaterade till problem rörande
samlevnad och sexualitet. Många sjukdomar är kända
för att ibland ge sexuella besvär, liksom en del operationer och skador. Bland biverkningarna av en del läkemedel finns t ex impotens och ejakulationsstörningar.
Eventuella biverkningar i form av sexuella problem hos
kvinnor är ofta mindre kända. Ofrivillig barnlöshet och
utomkvedshavandeskap orsakad av klamydia förekommer.
Misstänker man att man fått en sexuellt överförbar
sjukdom är det viktigt att mottagandet på vårdcentralen är taktfullt och smidigt. Tillgängligheten bör vara
god. För att minska spridningen av klamydia och därmed risken för ofrivillig barnlöshet och utomkvedshavandeskap, är kontaktspårning av mycket stor vikt och
bör därför utföras omsorgsfullt.
Liksom våra värderingar skiljer sig åt, vad som är ett
bra liv, hur en bra människa ska vara, synen på familjen, och relationen mellan kvinnor och män, har vi olika
syn på sexualitet och vad som är normala sexualvanor.
Här krävs en stor lyhördhet, öppenhet och respekt för
varje individs uppfattning. ■
Uppmärksamheten kring sexuella problem i samband med sjukdomar och
medicinering har ökat.
Handläggningen av STI, framförallt vad
gäller tillgängligheten och kontaktspårningen är förbättrad.
Lyhördheten för varierande kunskapsoch kulturell bakgrund har ökat och
informationen är anpassad därefter.
Personalen är mera observanta på
eventuellt sexuellt våld.
Målgrupp
Vårdsökande.
Läkare och sköterskor på vårdcentraler.
Metod och genomförande
Utbildning i hur sjukdomar och behandlingar påverkar sexualiteten.
Utbildning i STI, diagnostik, behandling
och kontaktspårning.
Utarbetande av lokala kontaktspårningsrutiner, vilka bör dokumenteras
och fastställas av verksamhetschefen.
Även tillgängligheten när det gäller
misstänkt STI bör ses över.
Höja kunskapen hos personal om sexuella problem.
Beakta invandrares rätt till tolk och
uppmärksamma möjligheten till telefontolk vid känsliga samtal.
Utbildning angående misshandel och
våldtäkt.
Rådgivning inför utlandsresan om STI
och säker sex.
Sex och samlevnad 5
02-12-17
09.21
Sida 27
Mål
Funktionshindrade ungdomar och
vuxna har förmåga att hantera sin
egen sexualitet med respekt för sig
själv och andra och med goda relationer till omvärlden.
All personal inom Ger/Rehabiliteringen
och Habiliteringen har en positiv/tillåtande inställning till att arbeta med
sexologiska frågeställningar.
Delmål
GER/REHABILITERINGEN
OCH HABILITERINGEN I
LANDSTINGET DALARNA
Ger/Rehabiliteringskliniken arbetar med ungdomar och
vuxna med funktionshinder. Habiliteringen barn, ungdomar
och vuxna med funktionshinder.
➔
Ungdomar med rörelsehinder och/eller utvecklingsstörning, hjärnskada, behöver mycket information, råd och
vägledning för att lättare hantera sin egen sexualitet
med respekt för sig själv och andra. Detta innebär bl.a.
ökad kroppskännedom och självkänsla och att ha god
relation till sin omvärld. Dessa ungdomar kan lätt falla i
riskzonen om de inte får tillfälle till samtal om sex och
samlevnad utifrån deras funktionshinder och på den
nivå de befinner sig.
I Dalarnas län finns en länsövergripande tjänst sedan
sju år tillbaka där detta arbete är under uppbyggnad.
Funktionshindrade ungdomar och
vuxna har en bra självkännedom, självkänsla och kroppskänsla samt vågar
sätta gränser.
Några av personalen på varje
Ger/Rehabilitering respektive Habilitering i Dalarnas län arbetar med sex
och samlevnadsfrågor och kan lätt
hänvisa vidare då ytterligare kunskap
erfordras.
Personalen samarbetar mer med
andra instanser i samhället som arbetar med sex och samlevnadsfrågor.
Personalen kan ge råd och stöd och
utbildning i dessa frågor till föräldrar
och övriga aktörer i samhället, som
arbetar med våra patientgrupper.
Målgrupp
Barn, ungdomar och vuxna med funktionshinder.
Personal inom Ger/Rehabiliteringen
och Habiliteringen.
Metod och genomförande
Enskilda patientkontakter samt parsamtal.
Tjej- och killgrupper samt vuxna grupper.
Konsultation och utbildning till personal
som arbetar med vår målgrupp.
Utbildning till personal inom verksamheterna Ger/Rehabiliteringen och
Habiliteringen.
Utbildning till övrig vårdpersonal samt
annan personal i samhällets tjänst för
att ge mer kunskap om sexualitet och
funktionshinder.
27
Sex och samlevnad 5
02-12-17
09.21
Sida 28
Mål
Ungdomar som kommer i kontakt med Ungdomsmottagningen upplever att de fått stöd att
stärka sin självkänsla/ identitetsutveckling samt
att hantera och utveckla sin egen sexualitet.
Oplanerade graviditeter och sexuellt överförbara infektioner har minskat.
Delmål
UNGDOMSMOTTAGNINGEN
Ungdomsmottagningen är lättillgänglig för alla
ungdomar.
Ungdomsmottagningen bemöter ungdomarna
med respekt och ger råd och stöd utifrån ungdomarnas egna frågor och funderingar.
Ungdomar får stöd att respektera sig själva och
sin omgivning.
Ungdomsmottagningen samverkar med samhällets övriga aktörer.
Personalen erbjuder sin kompetens till övriga
aktörer och användes som resurs av dessa.
Personalen arbetar utåtriktat.
Föräldrar kan vända sig till Ungdomsmottagningen för rådgivning kring ungdomar.
Ungdomsmottagningarna tar emot ungdomar upp till 25 år.
Förutom mottagningsarbete bedrivs också utåtriktat arbete.
För att underlätta för ungdomar att söka sig hit är lokalerna Målgrupp
ofta centralt och diskret belägna utanför sjukhusmiljön.
Ungdomsmottagningen tar emot alla ungdomar.
➔
28
Personalen har tystnadsplikt, besöket är gratis och
ungdomar kommer för att få råd och stöd i frågor
som kan gälla identitet, sexualitet, abort, ätstörningar, droger och dålig självkänsla. Det kan också handla
om missnöje runt föräldrar, kamrater, skola eller sig
själv.
Hälsorisker förknippade med sexuellt beteende kan
här förebyggas genom att stärka individens egen
identitet och självkänsla.
En viktig del i ungdomsmottagningens arbete är att
främja fysisk och psykisk hälsa hos ungdomar. I vissa
fall skall också fysisk och psykisk ohälsa behandlas
t.ex. oplanerade graviditeter, sexuellt överförbara
sjukdomar och identitetsproblem
Det preventiva arbetet bedrivs genom utåtriktad
verksamhet till ungdomar, rådgivning, samtal, förskrivning av p-piller, smittspårning m.m. På ungdomsmottagningen finns också möjligheter till provtagning
som STI eller graviditetstest och viss behandling.
Personalen på ungdomsmottagningen har kunskaper
som är värdefulla att delge grund- och gymnasieskolan i sex- och samlevnadsundervisningen.
För att få en väl fungerande ungdomsmottagning är
det viktigt att personal, som kommer både från kommun och landsting, har en medicinsk, psykologisk
och/eller social kompetens. ■
Den övre åldersgränsen är anpassad till de
lokala behoven och ligger mellan 20 och 25 år.
Den nedre åldersgränsen utgår från ungdomars
behov.
Metod och genomförande
Anpassade öppettider.
Studiebesök från grundskolan.
Utåtriktad information om ungdomsmottagningens verksamhet.
Ungdomar ska ha möjlighet att besöka ungdomsmottagningen och få information.
Ungdomsmottagningen bör ha möjlighet att
bistå med sin specialitet via storgruppsföreläsningar, samtalsgrupper och övriga sammanhang.
Ungdomsmottagningen bör ha möjlighet att ingå
i lokala samverkansgrupper.
Arbeta för ökade resurser och utökade öppettider.
Tidigt upptäcka/behandla problamatik runt ätstörningar, samt vid behov samverka med andra
instanser.
Uppmärksamma ungdomars alkohol- och drogvanor, motivera till förändring och/eller samverka med socialtjänsten omkring ungdomar under
18 år.
Sex och samlevnad 5
02-12-17
09.21
Sida 29
Mål
Ungdomar har en syn på sexualitet så
att ansvar, hänsyn och ömsesidig
respekt präglar relationen.
Delmål
SKOLAN
Skolan har en formulerad målsättning
och arbetsplan beträffande sex- och
samlevnadsundervisningen.
Sex- och samlevnadsundervisningen är
integrerad i flera ämnen där lärarnas
och elevvårdens kompetens nyttjas.
Kompetens utanför skolan tas till vara
t ex ungdomsmottagningen, kyrkan,
RFSU och RFSL.
Förutsättningar finns för elevernas delaktighet i både planering och genomförande av undervisningen.
Målgrupp
Ur folkhälso- och förebyggande synpunkt är skolans sexoch samlevnadsundervisning av oerhört stor betydelse.
Här nås alla och de nås som unga.
Alla barn och ungdomar i förskola och
skola.
Lärare och elevvårdspersonal.
➔
Metod och genomförande
Läroplanen anger värdegrund, mål och riktlinjer för
skolarbetet. Kursplanen anger mål att sträva mot
respektive mål att uppnå och det är bindande föreskrifter. Både grundskolans (Lpo-94) och gymnasiets (Lpf94) läroplaner anger att rektorerna har ansvar för att
eleverna får kunskap om sex- och samlevnad: ”- ämnesövergripande kunskapsområden integreras i undervisningen i olika ämnen. Sådana kunskapsområden är
exempelvis miljö, trafik……., sex-och samlevnad…….” I grundskolans kursplaner tas sex- och samlevnadsundervisningen upp i bl a biologi, religionskunskap, samhällskunskap och svenska. Gymnasieskolans
läroplaner säger att sex- och samlevnadsundervisning
skall bedrivas. ”Rektor har när det gäller gymnasieskolan och gymnasiesärskolan ett särskilt ansvar för
att:……eleverna får kunskaper om sex- och samlevnad……..”
Sexualundervisning i skolan spelar en stor roll om den
genomförs på ett bra sätt, visar en genomförd studie av
WHO. Studien visar att undervisningen, som bygger på
faktaförmedling samt bearbetning av normer och värderingar, leder till uppskjuten samlagsdebut och ökad
användning av preventivmedel.
Det är viktigt att lärare och elevvårdspersonal får fortbildning i frågor kring samlevnad och sexualitet. ■
Bilda grupper på skolorna som arbetar
med samlevnadsundervisningen.
Få in ämnet livskunskap i elevens val
på grundskolan och som lokalt tillägg
på gymnasiet.
Åldersrelaterade hälsosamtal där sexualitet och samlevnad ingår.
Besök för grundskoleelever på ungdomsmottagning, alternativt besök hos
barnmorska.
”Peer (= like, jämlike) education”.
Ungdomar informerar sina jämnåriga.
Ungdomsinformatörer skall vara ett
komplement till undervisningen.
Genom gruppsamtal på skolan starta
tankeprocesser som kan leda till ökad
självkänsla och medvetet ställningstagande i vardagliga samlevnadsfrågor.
På skolan utveckla samtalsledares färdighet att leda gruppsamtal.
Utveckla ett socialt nätverk för skolans
ungdomar, där fältsekreterare, narkomanvårdsenhet, ungdomsmottagning,
skolkyrka och föreningsliv ingår.
Samla och sprida ny kunskap och
metodutveckling till arbetslag/idébank.
29
Sex och samlevnad 5
02-12-17
09.21
Sida 30
Mål
Socialtjänsten har en öppen syn på samlevnadsfrågorna med tonvikt på jämlikhet
mellan könen.
Delmål
SOCIALTJÄNSTEN
Kunskapen hos personalen har ökat.
Personalen känner till vilka andra aktörer
som finns i samhället.
I det psykosociala arbetet möter socialtjänsten personer Målgrupp
i utsatta situationer. Vissa av dessa personer kan även
Personal anställd inom socialtjänsten,
ha sex- och samlevnadsproblem. Socialtjänstens perso- Individ- och Familjeomsorg.
nal bör ha kännedom om de olika stödformer som finns, Metod och genomförande
Utbildning och information till personalen.
för att på bästa sätt kunna slussa personen vidare.
Sex- och samlevnadsfrågorna finns med
vid genomförande av ungdomsprogram.
30
Sex och samlevnad 5
02-12-17
09.21
Sida 31
Mål
Ungdomarna har kunskap och en positiv
bild av sex- och samlevnad.
Delmål
FRITIDSGÅRDAR
ELLER MOTSVARANDE MÖTESPLATSER FÖR UNGDOMAR.
Kommunala/föreningsdrivna fritidsgårdar i kommunerna
uppfyller ett betydelsefullt behov för barn- och ungdomar
i olika målgrupper och skeden.
➔
De flesta av gårdsbesökarna är de icke föreningsanslutna ungdomar som söker en frizon och har ett behov av
meningsfull sysselsättning. En viktig del av fritidsgårdarnas uppgift är just ungdomsfrågor och att verka för
en trygg och stabil grund för ungdomars vidare interaktion i det vuxna livet. De attityder och värderingar som
ledarna på ”gårdarna” förmedlar ligger ofta till stor
grund för vad ungdomar senare bär med sig i livet. Därför är det viktigt med goda förebilder. Fritidsgårdens
ledare bör i sex- och samlevnadsfrågor arbeta med följande mål.
Fritidsledare arbetar för en positiv bild i
samlevnadsfrågor oavsett religiös och
sexuell bakgrund.
Personalen motverkar negativa attityder/trender kring könsroller.
Ett arbete pågår som främjar jämlikhet i
samlevnadsfrågor bland gårdsbesökare
och personal.
Målgrupp
Ungdomar och personal på fritidsgården.
Metod och genomförande
Anordna informationsdagar och utbildningsdagar för fritidsgårdspersonal.
Regelbundna återkommande tema om
sex-och samlevnad. Både tjejer och killar
skall ha information antingen gemensamt
eller i form av tjej- och killgrupper.
Öka förståelsen för förekommande skillnader på tjejers och killars syn på sex,
könsroller och förälskelse.
Arbeta med frågor kring attityder i samlevnadsfrågor.
Införskaffa lämpligt informationsmaterial.
31
Sex och samlevnad 5
02-12-17
09.21
Sida 32
IDROTTEN
Nästan två tredjedelar av alla barn och ungdomar i vårt
land är under någon period av sitt liv med i idrotten.
➔
Det ger idrottsledarna näst efter familjen och skolan
störst möjlighet att påverka och fostra ungdomarna och
härigenom bidra till en positiv samhällsutveckling och
människosyn.
Detta ställer krav på verksamhetens kvalitet och lägger
ett stort ansvar på ledarna. Därför är det av stor betydelse för dem att få möjligheter att kontinuerligt skaffa
sig nya kunskaper och möjligheter att förmedla dessa
vidare inom idrotten.
Mål
Idrottsrörelsen har en öppenhet om samlevnad och om sexualitet.
Delmål
Kompetens hos idrottsledare har ökat så
att samtal om sexualitet och samlevnad
kan föras på ett otvunget sätt. En förutsättning för detta är en medvetenhet om
egna attityder och värderingar i dessa
frågor.
Målgrupp
Idrottsledare och idrottsutövare
Metod och genomförande
Utbildning och information ges kontinuerligt till idrottsledare.
Ta upp ämnet på idrottsläger.
Diskutera ämnet på ledarutbildningar.
32
Sex och samlevnad 5
02-12-17
09.21
Sida 33
KYRKAN
»Sexualiteten är en gåva att vårda och ta ansvar för«
Påståendet ovan är något som de flesta kan hålla med
om, men uppfattningen om hur man vårdar och tar
ansvar för sin sexualitet kan skilja beroende på vilken
kyrklig tradition man kommer ifrån.
➔
Sex- och samlevnadsfrågor är kanske det område där
de olika uppfattningarna märks mest. Det innebär att
arbetet med dessa frågor ser väldigt olika ut från kyrka
till kyrka. Alla kyrkor har möjlighet att arbeta med sexoch samlevnadsfrågor i sin verksamhet på ett aktivt
sätt, samt samverka med andra för att skapa en helhetssyn i ämnet. Alla organisationer och förvaltningar
uppmanas till kontakt med kyrkorna för att undersöka
vilken kyrka som är lämplig att samverka med i frågan.
Kyrkans verksamhetsområde rör frågor som innefattar
till exempel kärleksbegreppet, attityder och värderingar,
känslor, allas lika värde, respekt för olikheter, självförtroende, lika – olika, trohet, gåva, rädsla, ansvar
respekt, osäkerhet, andlighet, tro. ■
Mål
Kyrkan erbjuder samtal om sexualitet och
samlevnad utifrån kristna värderingar.
Delmål
Kyrkan skapar goda miljöer för samtal
kring sexualitet och samlevnad, inom kyrkan eller i samverkan.
Målgrupp
Människor som är öppna att diskutera
sexualitet och samlevnad, både inom den
egna verksamheten och i andra verksamheter.
Metod och genomförande
Sex- och samlevnadsfrågorna tas upp i
konfirmationsundervisningen och övrigt
ungdomsarbete.
Möjlighet att diskutera samlevnad i familjerådgivningen och övriga delar av kyrkans
verksamheter.
Samverka med andra som arbetar med
ämnet.
Arrangera och/eller delta på utbildningar.
Arbeta med attityder och värderingar i
samlevnadsfrågor.
33
Sex och samlevnad 5
02-12-17
09.21
Sida 34
Mål
Mindre förekomst av HIV/STI i Dalarnas
län.
Delmål
RIKSFÖRBUNDET
FÖR SEXUELLT
LIKABERÄTTIGANDE
RFSL är en partipolitiskt- och religiöst obunden organisation för homo- och bisexuella kvinnor och män. Förbundet
bildades 1950 och har idag ungefär 7000 medlemmar i
totalt 32 lokalavdelningar i Sverige. På riksnivå arbetar
RFSL mot förtryck och diskriminering i samhället genom
att aktivt påverka politiker och myndigheter.
➔
34
RFSL Dalarna arbetar för att homo- och bisexuella
samt transpersoner i Dalarna lättare ska kunna leva
öppet och ha ett bra socialt liv. En stor del av verksamheten inriktas på att sprida information om och i förlängningen minska spridningen av HIV/STI. Våra aktiviteter är främst av social karaktär, men innefattar
även sexualpolitiskt arbete och skolinformation, samt
kontakter med media. Antalet medlemmar är ungefär
200 jämt fördelat mellan könen. ■
Kunskapen om HIV/STI har ökat i målgruppen.
Beteenden som leder till säkrare sex har
främjats.
Förståelsen för bi-, homosexuella och transpersoner har ökat.
Ungdomar har en öppen och positiv syn på
sexualitet.
Målgrupp
Främst ungdomar, bi- och homosexuella
män och kvinnor samt transpersoner, men
även andra samhällsaktörer där behov
finns.
Metod och genomförande
Informera om HIV/STI i skolor, på arbetsplatser och andra sociala mötesplatser
samt via internet och media.
Utbilda föreningens aktiva medlemmar
samt andra som efterfrågar vår kompetens.
Tillhandahålla sociala mötesplatser där målgrupperna kan träffas på lika villkor. Genom
att träffa andra människor i liknande situation stärks individens självkänsla och detta
kan i sin tur leda till att fler vågar ta steget
ut i öppenhet. De snabba, anonyma kontakterna med oskyddad sex behövs därmed
inte längre.
Arbeta för att skolans sex- och samlevnadsundervisning även inkluderar bi-, homosexuella samt transpersoner. Detta bidrar till
att ungdomar i större utsträckning kan
skapa en trygg och positiv inställning till
sexualitet, oavsett sexuell läggning.
Sex och samlevnad 5
02-12-17
09.21
Sida 35
Uppföljning
Älska i Dalarna är ett länsövergripande program, där varje
sektor i lokalsamhället involverar frågorna i ordinarie verksamhet.
Programmet avses att följas upp vartannat år i form av
enklare frågor till verksamheterna avseende genomförda
insatser. Uppgifterna kommer att sammanställas i form av
en gemensam verksamhetsberättelse.
Landstinget Dalarna och Dalarnas Kommunförbund ansvarar för uppföljningen
35
Sex och samlevnad 5
02-12-17
09.21
Sida 36
Övriga aktuella handlingsplaner:
Nationell handlingsplan för STD/hiv-prevention under perioden 2000 –
2005 Statens Folkhälsoinstitut
Förslag till nationell handlingsplan för prevention av oönskade graviditeter
för tidsperioden 2002 – 2007, Statens Folkhälsoinstitut
Att förebygga sexuellt överförda sjukdomar och aborter - handligsprogram
2001–2010. Landstinget Dalarna
Att läsa:
Nationell Folkhälsopolicy för STD/HIV
Folkhälsoinstitutet 1995:65, 1995
Liv, kärlek och ansvar – hiv och aids angår oss alla.
Särtryck Hiv-aktuellt 1995 och 1997
Allmänheten och hiv/aids. Kunskaper, attityder och vanor 1987-1997
Herlitz C. Folkhälsoinstitutet 1998:4, 1998
Var det värt alla pengarna?
Jarlbro G. Folkhälsoinstitutet utvärderar 4/1995
Sex i Sverige.
Lewin B. Folkhälsoinstitutet 1998:11
Hälsa på lika villkor – andra steget mot nationella folkhälsomål.
Nationella folkhälsokommitténs delbetänkande. SOU 1999:137, 1999
HIV/AIDS i arbetslivet.
Statliga sektorns arbetsmiljönämnd SAN 1996
För information om litteratur, rapporter och övrigt material hänvisas till:
Statens Folkhälsoinstituts distributionstjänst
120 88 Stockholm
Tfn: 08 – 449 88 22
Fax: 08 – 449 88 11
36
Sex och samlevnad 5
02-12-17
09.21
Sida 37
Följande personer har arbetat fram programmet:
Medicinska fakta
Carin Anagrius
STD-mottagningen, Falu Lasarett
Margareta Joels, Rättvik
Samuel Mases, Rättvik
Mona-Lisa Höglund, Smedjebacken
Anette Drewitz, Orsa
Mödrahälsovården
Ulla-Bella Rödöö, Falun
Socialtjänsten
Kvinnokliniken
Astrid Lundberg, Orsa
Carl-Gunnar Höij, Borlänge
I samverkan med övriga IFO-chefer
Eva Bjarme, Falun
Elisabeth Nykvist, Falun
Fritidsgårdarna
Barnhälsovården
Lars Holmberg, Falun
Britt Börjesson, Falun
Rikard Rudolfsson, Borlänge
I samverkan med Fritidscheferna
Kyrkan
Distriktsläkarverksamheten
Karin Vadfors, Borlänge
Smittskyddsenheten
Anders Lindblom, Falun
Ger/Rehabiliteringen
Ann-Marie Boquist-Ohlin
Ungdomsmottagningen
Petter Svärd, Falun
Pege Andersson, Älvdalen
Dalarnas Idrottsförbund
Bertil Eek, Falun
RFSL
Stina Johannesson, Falun
Daniel Juvas, Falun
Maud Staffan, Falun
Gunilla Eriksson, Hedemora
Ingegerd Jons, Leksand
Maria Kivi, Borlänge
Ethel Norman, Avesta
Skolan
Helena Ringlund, Avesta
Ann-Sofie Blücher, Avesta
Peter Bokor, Borlänge
Margareta Jacobsson, Borlänge
Ulla Boström, Borlänge
Stina Wahlström, elev, Hedemora
Sofia Berglund, elev, Hedemora
Ida Nylén, elev, Hedemora
Louise Johansson, Falun
Anna-Sara Lindqvist, Rättvik
Programmet är sammanställt av:
Christina Sätterberg
Hälso- och sjukvårdsenheten, Falun
Tfn: 023 – 490 240
[email protected]
Ulrika Ericsson
Folkhälsoplanerare
Hälso- och sjukvårdsenheten,
Avestakontoret
37
Sex och samlevnad 5
02-12-17
09.22
Sida 38
Älska i Dalarna
- HANDLINGSPROGRAM FÖR SAMLEVNAD OCH SEXUALITET
Efter beslut i Landstingsstyrelsens hälso- och sjukvårdsutskott har under 2002 ett regionalt handlingsprogram för
samordning av STI/hiv-prevention utarbetats.
Att arbeta med samlevnad och sexualitet innebär att arbeta
med viktiga livsfrågor. Därför finns behov av ett bredare
samhällsengagemang. Landstinget har som en följd av
detta samarbetat med länets kommuner, kyrkan, idrottsrörelsen och frivilligorganisationer i framtagandet av programmet.
Älska i Dalarna – ett handlingsprogram för samlevnad
och sexualitet är resultatet av arbetet. Statens Folkhälsoinstitut har bidragit med ekonomiskt stöd.