Identitetsbärande symboler i slöjdföremål

Andreas Broman & Janice Wemmenhag
Gustav Vasa Skola, Stockholm
IDENTITETSBÄRANDE SYMBOLER I SLÖJDFÖREMÅL
FORSKNINGSPLAN FÖR ETT SLÖJDDIDAKTISKT FOU-ARBETE I STOCKHOLMS STAD
2010-2011
Bakgrund
Vi har valt att undersöka hur slöjdundervisningen kan designas i syfte att utveckla
elevens förmåga att medvetet skapa kulturella och estetiska uttryck i sitt slöjdföremål.
Detta är något vi upplever att slöjdlärare har problem att undervisa om. Både vi och
andra slöjdlärare ser att eleverna oftast definierar slöjdkunskaper i termer av att kunna
hantera verktyg, tekniker och material, men ytterst sällan att de lärt sig att skapa eller
tolka estetiska eller kulturella uttryck. Detta visar även den nationella utvärderingen
från 2003 som menar att ”traditionella slöjdkunskaper (där olika slöjdtekniker
exempelvis stickning eller hyvling) står i centrum medan övriga mål och
kunskapskvaliteter inte är lika påfallande” (Skolverket, 2005, s. 132) och ”utvärderingen
visar att de områden inom slöjdämnet som skall fokusera olika perspektiv, exempelvis
resurshushållning, ekonomiska, etiska och kulturella perspektiv har låg
måluppfyllelse”(Ibid.).
Det är inte tydligt vad det egentligen är eleverna ska lära sig i slöjd när det gäller att
”utveckla förmågan att göra och motivera personliga ställningstaganden kring estetiska,
etiska och funktionella värden”(Skolverket, 2000, s. 93). I nuvarande kursplan för slöjd
står det även att ”känsla för färg och form och andra estetiska värden, som kommer till
uttryck under arbetet och i den färdiga produkten, skall också bedömas”(Ibid., s. 95).
Vidare uttrycks ” förmågan att bedöma det egna arbetet och se konsekvenserna av olika
val ur exempelvis funktionell, estetisk, miljömässig, kommunikativ och ekonomisk
synpunkt är också en grund för bedömningen”(Ibid.). I det senaste förslaget till ny
nationell kursplan i slöjd står det att ”genom undervisning i slöjd ska eleverna ges
förutsättningar att tolka slöjdföremåls estetiska och kulturella
uttryck”(Regeringskansliet, 2010, s. 72). I det centrala innehållet för slöjdämnet i Lgr11
står det mer specifikt att eleverna i år 4-6 ska undervisas i ”hur olika kombinationer av
färg, form och material påverkar slöjdföremåls estetiska uttryck och hur symboler och
färger används inom barn- och ungdomskulturer och vad de signalerar”(Ibid., s. 74). Vi
upplever att detta är ett kunskapsområde i slöjden som man inte arbetar explicit med
utan det tas oftast upp i samband med en enstaka elevs behov att uttrycka en viss kultur
och/eller estetik och dess uttryck problematiseras sällan.
1
Andreas Broman & Janice Wemmenhag
Gustav Vasa Skola, Stockholm
Problem
Vi ställer oss således frågande till vad det är eleverna kan när de skapar och tolkar
kulturella och estetiska uttryck i slöjd föremål och hur man kan designa undervisning
inom detta kunskapsområde. För att avgränsa studien har vi valt att fokusera på
användningen av symboler i slöjdföremål, då detta anges som ett centralt innehåll i
Lgr11, inom kunskapsområdet Slöjdens estetiska och kulturella uttrycksformer. Vi har
formulerat följande lärandeobjekt för vår studie:
-
Att kunna skapa identitetsbärande symboler i slöjdföremål.
Studien syfte är att studera och utveckla undervisning kring detta lärandeobjekt. I detta
ingår dels att studera själva kunnandet – vad det innebär att kunna skapa
identitetsbärande symboler i slöjdföremål - dels att pröva och utveckla ett
lektionsinnehåll som främjar elevernas förmåga att skapa och tolka symboler i
slöjdföremål.
Lärandeobjektets kunskapsinnehåll
Det finns väldigt få didaktiska studier av svensk slöjdundervisning i grundskolan och i
synnerhet studier av elevers förmåga att kunna skapa och tolka estetiska och kulturella
uttryck i slöjdföremål. Lindström(2001;2004;2008) har gjort en studie av några
lärarstudenters portfoliobeskrivningar av sina individuella slöjdarbeten i metall. Det
han såg var att det som skiljer en skicklig hantverkare eller formgivare från en novis är
ett gediget förarbete oftast i form av skisser, modeller o. dyl. - en utvecklad visuell
föreställningsförmåga. Den frustration elever kan uppleva i ett slöjdarbete när
materialet inte fungerar som de trott eller att verktyget inte följer elevens intention med
det, kan alltså knytas till en bristande förmåga att kunna föreställa sig alla de moment
och hänsyn som måste tas i beaktande i ett slöjdarbete. Det handlar således om en
förtrogenhetskunskap med verktygen och materialet. Den skicklige slöjdaren känner till
ett materials möjligheter och begränsningar när det gäller hur det kan formas och
sammanfogas och tar med detta i beräkningarna när hon funderar över hur hennes
slöjdföremål ska se ut och fungera. Till detta måste dessutom slöjdaren som vi ser det
knyta kunskaper om symboler och vad de signalerar i ett estetiskt och kulturellt
perspektiv. Johansson (2002) visar i sin avhandling, där hon studerat slöjdpraktiker i
grundskolan, att en slöjdaktivitet utmärks av flera abstraktionsprocesser och
ställningstaganden som samordnas när en elev arbetar mot ett tänkt slöjdföremål.
För att översätta detta till vår studie menar vi att för att en elev ska kunna skapa
identitetsbärande symboler i slöjdföremål krävs till en början hantverkskunskaper om
och i slöjd(Lindström, 2009). Detta handlar om elevens förmåga att välja, samordna och
hantera lämpliga verktyg, redskap, material och färg. Dessutom behöver eleven ha en
2
Andreas Broman & Janice Wemmenhag
Gustav Vasa Skola, Stockholm
visualiserad idé om symbolens form, färg och funktion och hur den ska utformas. Vidare
behöver eleven ha kunskaper om hur man kan uttrycka identitet genom symboler samt
känna till olika typer av förekommande symboler (hur de ser ut och kan tolkas).
Metod
Denna studie kommer att ske i form av en learning study ( se t ex Marton, 2005)
eftersom denna forskningsmetod i hög grad syftar till att både utveckla undervisning
kring ett specifikt lärandeobjekt samtidigt som man studerar detsamma.
Studien inleds med ett pilottest under hösten 2010 i syfte att identifiera kritiska
aspekter i elevers skapande av symboler i slöjdföremål. Dessa kritiska aspekter kommer
att ligga till grund för och utvecklas i arbetet med studiens försökslektioner. Studien
kommer att omfatta tre lektionscykler. Den första cykeln kommer att inledas med ett
förtest som genomförs i januari 2011 och vi räknar med en tidsåtgång på ca 1-2 månad
per cykel. Studien avslutas med rapportskrivning i december 2011.
Urval
Studien kommer att genomföras parallellt av en trä- och metallslöjdslärare och en
textilslöjdslärare på samma skola (F-5). Vi har valt att lägga studien parallellt för att de
två slöjdarterna representerar ett och samma ämne och eftersom lärandeobjektet är
relevant i båda arterna. De tre urvalsgrupperna består av12-14 elever/grupp i årskurs
fem som har haft slöjd i fem terminer växlande mellan trä- och metallslöjd och
textilslöjd. Vi har valt denna årskurs för att eleverna då har tillägnat sig viss
hantverksmässig och formmässig erfarenhet och därmed bör ha bättre förutsättningar
att kunna arbeta med symbolskapande och tolkande jämfört med elever i årskurs tre
eller fyra. Däremot kan nämnas att eleverna inte har haft den slöjdart de kommer att
arbeta i sedan ett år tillbaka, dvs. att eleverna som kommer att delta i studien i
textilslöjdgrupperna inte har haft textilslöjd på ett år utan haft trä- och metallslöjd
under det senaste året.
Datainsamling
Pilottestet kommer att genomföras i form av ett slöjdarbete där eleverna får i uppgift att
under en lektion skapa en dörrskylt av på förhand bestämt material(se bilaga 1). Under
pilottestet observerar vi elevernas arbete i salen och skriver minnesanteckningar i syfte
att identifiera kritiska aspekter. Vi fotograferar även elevernas färdiga dörrskyltar med
digitalkamera. I observationerna fokuserar vi på hur eleverna går tillväga i arbetet – hur
3
Andreas Broman & Janice Wemmenhag
Gustav Vasa Skola, Stockholm
de väljer att hantera slöjdmaterialet och med vilka verktyg de gör detta. Även hur de gör
omval under arbetets gång. I slutet av testet får eleverna fylla i en stencil med frågor
kring deras val av symboler, färger och former samt hur de tänker sig att ”mottagaren”
kommer att förstå skyltens budskap(se bilaga 2). Vi tänker i nuläget att vi under för- och
eftertesterna samlar in data på samma sätt som i pilottestet. Under försökslektionerna
kommer vi att videofilma lärarens undervisning med fokus på läraren samt låta eleverna
fylla i frågestenciler alternativt svara muntligt på frågor.
Dokumentation/Rapportering
Vi kommer att dokumentera studien i form av en rapport. Erfarenheterna från
rapporten har vi till syfte att sprida på internetsidan Pedagog Stockholm, skriva en
artikel i tidningen Slöjdforum, föreläsa på slöjdämneskommitténs möte och
slöjdbiennalen.
Förväntade resultat
Vi förväntar oss att vi kommer att få svar på vad det är elever kan när de skapar och
tolkar kulturella och estetiska uttryck i slöjdföremål. Vidare förväntar vi oss ha utvecklat
lektionsinnehåll som främjar lärande av detta kunskapsområde. Genom detta förväntar
vi oss att eleverna utvecklar den/de förmågor de behöver använda sig av för att utveckla
ett personligt formspråk, dvs. hur man använder sig av färg och form för att sätta sitt
eget skapande i ett samhälleligt och kulturellt sammanhang.
Vi tänker oss att våra resultat kommer att vara användbara för slöjdlärare vid planering
av lektioner, bedömning av elevers kunskap och i kommunikation kring detta
kunskapsområde med skolledare, kollegor, elever och föräldrar. Vi ser även att våra
förväntade resultat kommer att vara till nytta för vidare forskning.
4
Andreas Broman & Janice Wemmenhag
Gustav Vasa Skola, Stockholm
Referenser
Johansson, Marléne (2002). Slöjdpraktik i skolan – hand, tanke, kommunikation och
andra medierande redskap. Avhandling. Göteborgs Universitet. ACTA UNIVERSITATIS
GOTHOBURGENSIS.
Lindström. Lars (2009). Estetiska lärprocesser om, i, med och genom slöjd. Kritisk
utbildningstidsskrift. Nr 133/134 (1-2/2008). Laholm: Trydells.
Lindström, Lars (2008). Intuitionens roll i estetiska läroprocesser. I: Borg, Kajsa &
Lindström, Lars (red.). Slöjda för livet. Stockholm: Lärarförbundets förlag.
Lindström, Lars (2004). Kunskapskulturer i slöjd och hantverk. I: Jernström, E. & Säljö,
R. (red.). Lärande i arbetsliv och var dag (s.186-209). Jönköping: Brain Books.
Lindström, Lars (2001). Från novis till mästare? Åbo Akademi, Institutionen för
lärarutbildning, Vasa, Finland.
Marton, Ference (2005) . Om praxisnära forskning. I: Vetenskapsrådet. Forskning av
denna världen II – om teorins roll i praxisnära forskning. Vetenskapsrådets rapportserie,
4:2005. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Regeringskansliet.(2010). Förordning om läroplan för grundskolan, förskoleklassen och
fritidshemmet. Lgr11. Pdf-dokument. Tillgängligt 2010-11-18 på:
http://regeringen.se/content/1/c6/15/34/87/8de6b5ef.pdf
Skolverket (2000). Grundskolan, kursplaner och betygskriterier. Stockholm: Fritzes.
Skolverket (2005). Nationella utvärderingen av grundskolan 2003. Stockholm: Fritzes.
5
Andreas Broman & Janice Wemmenhag
Gustav Vasa Skola, Stockholm
Bilaga 1: Pilottest
Uppgift
Du ska göra en skylt som ska hänga på en dörr.
Skylten ska berätta vem som bor där.
Använd dig av en eller flera symboler.
Du får inte använda text.
Använd det material som är uppdukat.
Välj själv verktyg, redskap och tillvägagångssätt.
När skylten är klar ska du svara på frågorna.
Om du blir färdig kan du fortsätta arbeta med ditt
ordinarie slöjdarbete.
6
Andreas Broman & Janice Wemmenhag
Gustav Vasa Skola, Stockholm
Bilaga 2: Frågestencil pilottest
Frågor
Namn……………………………
1. Vilken form valde du på din skylt?
Varför valde du just denna form?
_________________________________________________________________
_________________________________________________________________
_________________________________________________________________
_________________________________________________________________
2. Vilka symboler valde du att ha på din skylt?
Varför valde du just dessa symboler?
_________________________________________________________________
_________________________________________________________________
_________________________________________________________________
_________________________________________________________________
7
Andreas Broman & Janice Wemmenhag
Gustav Vasa Skola, Stockholm
Bilaga 2: Frågestencil pilottest
3. Vilka färger valde du på din skylt?
Varför valde du just dessa färger?
_________________________________________________________________
_________________________________________________________________
_________________________________________________________________
_________________________________________________________________
4.
Hur ska någon annan förstå vem som bor
bakom dörren?
_________________________________________________________________
_________________________________________________________________
_________________________________________________________________
_________________________________________________________________
_________________________________________________________________
8
Andreas Broman & Janice Wemmenhag
Gustav Vasa Skola, Stockholm
Bilaga 2: Frågestencil pilottest
5. Vilka olika strategier använde du dig av för
att få ett så bra resultat som möjligt?
(Berätta om vilken planeringsmetod,
bearbetningsmetod, vilka verktyg och
redskap du använde dig av).
Berätta också i vilken ordning du använde
dem.
_________________________________________________________________
_________________________________________________________________
_________________________________________________________________
_________________________________________________________________
_________________________________________________________________
_________________________________________________________________
_________________________________________________________________
_________________________________________________________________
_________________________________________________________________
_________________________________________________________________
9