Webinarium om kött och klimat
Åsa Odell
Jan Eksvärd
Vi kommer att prata om:
• Svensk produktion bland de bästa i
världen
• Hur stora är utsläppen av växthusgaser?
• Metan vs. koldioxid
• Kan utsläppen minskas?
• Vad händer på marknaden för kött?
• Hur jobbar LRF med kött och klimat?
Sid 2 | Lantbrukarnas Riksförbund
Svensk produktion bland de
bästa i världen
• Låga utsläpp av klimatgaser
• Använder lite antibiotika
• Unikt bra djuromsorg
• Effektiv produktion av både djur och växter
Sid 3 | Lantbrukarnas Riksförbund
Utsläpp av klimatgaser i EU-länder.
CO2e/kg produkt
Sid 4 | Lantbrukarnas Riksförbund
Användning av antibiotika till
lantbrukets djur inom EU
Källa: Jordbruksverket, sammanställning av data från Europeiska läkemedelsmyndigheten
Sid 5 | Lantbrukarnas Riksförbund
InterPIG –
Internationella jämförelser av produktionsresultat
och ekonomiska parametrar
Rapport 2015
Fler år
Källa: Gård&Djurhälsan
Sid 6 | Lantbrukarnas Riksförbund
N-överskott kg/ha, N-överskott kg/ton vete (OECD, 2014)
Sid 7 | Lantbrukarnas Riksförbund
WWFs köttguide 2016
Sid 8 | Lantbrukarnas Riksförbund
LRFs kommentarer till WWFs Köttguide
•
•
•
•
•
•
Bra att WWF generellt lyfter fram svenskt före importerat
LRF: Alla faktorer tas inte med i jämförelsen.
LRF: Svenska råvaror bör väljas före import av EU-ekologiska produkter. Här
spelar transporternas utsläpp en större roll.
LRF: Djuren är nödvändiga för att klara en effektiv matproduktion i vårt klimat.
Kött, mjölk, ägg är självklara produkter i en hållbar diet. Även beredskapsfråga.
LRF tar inte ställning till vilken svensk produkt eller
produktionsmetod konsumenten väljer; konventionellt,
Krav, Sigill eller svenskt när-producerat. Skillnader
beror på vilka parametrar man värderar högre.
Livsmedelsverkets kostråd är väl underbyggda
• 500 g grönt, frukt och bär per dag
• Mer vegetabilisk olja
• 2-5 dl mjölk per dag
• Upp till 500 g tillagat rött kött per vecka
Sid 9 | Lantbrukarnas Riksförbund
Att maten ger mig en
smakupplevelse
Sid 10 | Lantbrukarnas Riksförbund
Hur stora är utsläppen av
växthusgaser?
• Kolla alltid källan,
• varifrån kommer uppgifterna
ursprungligen
• vem sprider dem
• varför
Sid 11 | Lantbrukarnas Riksförbund
Sid 12 | Lantbrukarnas Riksförbund
Sid 13 | Lantbrukarnas Riksförbund
Naturvårdsverket, http://www.naturvardsverket.se/Sa-mar-miljon/Statistik-A-O/Vaxthusgaser-nationella-utslapp-och-upptag-19902015/
Utsläpp från konsumtion 2013, CO2e. Fördelat i % mellan olika
aktiviteter. Totalt 104 miljoner ton på ca 10 miljoner personer.
Dvs ca 10 ton per person och år.
100
90
Samhället gemensamt
80
35
70
60
10
50
14
40
19
30
Globalt mål:
2 ton person
och år 2050
20
22
10
0
Livsmedel
Transporter
Naturvårdsverket, 2016
Sid 14 | Lantbrukarnas Riksförbund
Boende
Shopping
Gemensamt
Metan, koldioxid och kolcykeln
Sid 15 | Lantbrukarnas Riksförbund
Kretslopp av kol, utan eller med kor
Kretslopp utan kor
Kretslopp med kor
uppsalainitiativet.blogspot.com/2015/11/kor-i-kretslopp.html
Sid 16 | Lantbrukarnas Riksförbund
Växthusgaser från mjölkkor
M Henriksson, SLU, 2014
Sid 17 | Lantbrukarnas Riksförbund
Utsläpp klimatgaser från grisproduktion. Jokerprojektet 2010.
Sid 18 | Lantbrukarnas Riksförbund
SC
SCB, 2013
Sid 19 | Lantbrukarnas Riksförbund
N-överskott/ha, N-överskott/ton vete (OECD, 2014)
Sid 20 | Lantbrukarnas Riksförbund
Metankoncentration i atmosfären
Sid 21 | Lantbrukarnas Riksförbund
Sid 22 | Lantbrukarnas Riksförbund
Prognos över globala utsläpp av metan
Fossilt
Djur
Sid 23 | Lantbrukarnas Riksförbund
Temperaturhöjning från årliga utsläpp av 1 kg
metan och 28 kg CO2 under flera hundra år.
Sid 24 | Lantbrukarnas Riksförbund
Citat ur:
http://uppsalainitiativet.blogspot.se/2016/09/gastinlagg-att-jamfora-koldioxid-och.html
Exempelvis innebär de här vidgade perspektiven
alltså att det långsiktiga målet för utsläpp av
växthusgaser inte behöver vara noll. Vi behöver
snarare ha ett mål för koldioxid som är noll (eller
nära noll) och ett mål för metan som innebär
konstanta men inte för stora utsläpp. Det räcker
för att på sikt stabilisera temperaturen7
Christian Azar, professor, David Bryngelsson, teknologie doktor, Daniel Johansson,
docent, Erik Sterner, doktorand, Stefan Wirsenius, docent.
Alla verksamma vid avdelningen för fysisk resursteori, Chalmers.
Sid 25 | Lantbrukarnas Riksförbund
Fråga 1
Köper du resonemanget om metan, kol
och koldioxid??
Sid 26 | Lantbrukarnas Riksförbund
Hur kan utsläpp minskas i produktionen?
• Potential ca 50 % reduktion
• Ändra rutiner i växtodling och djurhållning (befintlig
utrustning)
• Byta till fossilfritt, byta råvaror,
• Större investeringar, systemskiften
• Effektivitet, precision, elektrifiering
• Samarbeta på alla nivåer
• Många åtgärder tillsammans ger resultat
Sid 27 | Lantbrukarnas Riksförbund
Sid 28 | Lantbrukarnas Riksförbund
Sid 29 | Lantbrukarnas Riksförbund
Teknisk potential att minska utsläpp från maten
Sid 30 | Lantbrukarnas Riksförbund
Bryngelsson, Chalmers, 2016
Växthusgaser från tillverkning av ammoniumnitrat
8
kg CO2-ekv. per kg N
7
lustgas
koldioxid
6
5
4
3
2
1
0
30 år gammal
teknik
Genomsnitt
2003
Sid 31 | Lantbrukarnas Riksförbund
BAT 2003
BAT 2009
Källa: Jenssen & Kongshaug, 2003
Klimatpåverkan vid olika lagring och tid för spridning för gödsel
och rötrest, kg CO2e/m3.
Sid 32 | Lantbrukarnas Riksförbund
Hur kan man minska metan från idisslare?
• Forskarna vet vilka organismer i vommen som
bildar metan. Men inte hur olika foder påverkar.
• Forskning pågår om att minska metanutsläpp
genom:
•
•
•
•
•
Preparat som hämmar organismerna
Vaccin
Val av foder – hela kedjan
Avel
Ökad produktivitet
Sid 33 | Lantbrukarnas Riksförbund
Fråga 2
• Ska jordbruket på ett rimligt sätt
minska sin klimatpåverkan?
• Förutsättningar:
• Vi ska kunna öka produktionen
• Vi ska kunna vara konkurrenskraftiga
Sid 34 | Lantbrukarnas Riksförbund
Vad händer på marknaden för kött?
•
•
•
•
•
Konsumtionen av rött kött ligger stilla
Kyckling ökar
Importen minskar något
Fler vegetarianer och flexitarianer
Unga sätter värde på svenskt kött
Sid 35 | Lantbrukarnas Riksförbund
Genomsnittlig konsumtion per capita 2016
uppdelad på djurslag, kg/person och år
120
100
80
60
Fjäderfä
Lammkött
40
20
Nötkött
Griskött
0
* MUL = Minst
Utvecklade Länder
Källa: Bearbetade data från Jordbruksverket och OECD-FAO, Agricultural Outlook 2016-2025, Databasen
Sid 36 | Lantbrukarnas Riksförbund
Förbrukning av kött i Sverige
Sid 37 | Lantbrukarnas Riksförbund
Avräkningspris slaktgris klass E
Källa: Jordbruksverket
Sid 38 | Lantbrukarnas Riksförbund
Marknadsandelar för svenskt kött
Sid 39 | Lantbrukarnas Riksförbund
Från Ungdomsbarometern 2016.
Ungdomar 15-24 år.
• Andelen ungdomar som är vegetarianer har ökat
från 3 % till 9 % från år 2009. Ytterligare 15 % är
flexitarianer.
• Viktigaste skälen är miljö 85%, djurrättsligt 75 %
och hälsa 63 %.
• När de väljer kött köper 75 % svenskt, 52
närproducerat, 45 % ekologiskt
Sid 40 | Lantbrukarnas Riksförbund
LRFs position för kött och klimat
• Skilj på utsläpp från konsumtion och produktion
• Åtgärder ska göras på båda områdena
• Svenskt jordbruk har låga utsläpp
• Positionen med låga utsläpp/kg ska bibehållas
• Produktionen ska öka och utsläpp/kg vara minska
• Konkurrensförmågan ska öka
• Matimporten ska minska och exporten kunna öka
Sid 41 | Lantbrukarnas Riksförbund
Varför kött från Sverige?
Ur LRF budskapsplattform
• Sverige är världsledande i djurskydd
och djurhälsa
• Svenskt kött är miljö- och klimatsmart
• Djuruppfödning skapar arbetstillfällen
och samhällsnytta
• Svenskt kött är bra, gott och nyttigt
Sid 42 | Lantbrukarnas Riksförbund
Näringspolitiskt arbete under 2016-17
•
•
•
•
•
•
•
•
Miljömålsberedningen
Frågan om köttskatt
Livsmedelsstrategin
Bioekonomisk strategi
Mervärden i handeln
Offentlig upphandling
Driva på forskning
Vattenfrågan
Sid 43 | Lantbrukarnas Riksförbund
Framtidens resurser finns i den
gröna cellen
Fråga 3
• Vad anser du är viktigast för LRF att
jobba med nu på området kött och
klimat?
Sid 44 | Lantbrukarnas Riksförbund
Tack för att
Du deltagit!
Fortsätt
gärna att
skicka
frågor.
Sid 45 | Lantbrukarnas Riksförbund
