6
söndag 22 september 2013
Debatt
Redaktör DN Debatt: nils öhman 08-738 12 23
Biträdande redaktör: albin grahn (vik)
E-post: [email protected] Twitter: @dndebatt Webb: dn.se/debatt
Klimatet.
”Risken för klimatkatastrof
större än vad de flesta tror”
Riskmedvetenhet. Få människor skulle våga flyga om risken att krascha var 1,8 procent.
Men så stor är sannolikheten för en global temperaturhöjning på katastrofala 6 grader.
Med ett nytt verktyg ska klimatriskerna göras begripliga, skriver Laszlo Szombatfalvy,
Margot Wallström och Johan Rockström i Global Challenges Foundation.
E
n ny Sifoundersökning visar att
fyra av fem svenskar ser klimatför­
ändringarna som ett allvarligt hot
mot mänskligheten. Politikerna
måste ta den här starka oron på ett
betydligt större allvar än hittills.
För att belysa de ökande riskerna för globala
katastrofer som hotar mänskligheten lanserar
nu stiftelsen Global Challenges Foundation en
global riskindikator.
Trots alla framsteg med ökad levnadsstan­
dard och minskat mänskligt lidande, måste vi
våga se sanningen i vitögat; mänskligheten har
aldrig förr löpt så stora risker som den gör i dag.
En av de största riskerna är förknippad med
klimatförändringen. Denna risk har uppkommit
genom en exempellös befolkningstillväxt och
en fossilbaserad och resurskrävande livsstil i allt
fler länder. Mänskligheten har för första gången
i sin historia blivit kapabel att allvarligt skada
jordens ekosystem, som vi alla är beroende av.
Eftersom vi inte ingripit i tid riskerar vi att nå
en global uppvärmning om fyra grader redan
inom detta århundrade. Det vore en katastrof
för mänskligheten. Om världen inte agerar
kan vi inom några år nå ett ”game over” för ett
stabilt klimat på jorden, med gigantiska konse­
kvenser. Och ju längre vi väntar med att agera,
desto mer ökar riskerna.
Det finns flera skäl till att vi inte handlar. Ett skäl
är att allmänheten och många beslutsfattare
inte är tillräckligt medvetna om och kan ta till
sig riskernas verkliga dimensioner. Ett annat
är att de värsta skadorna förväntas inträffa om
några decennier eller om hundratals år medan
åtgärderna för att undvika kriserna måste be­
kostas omedelbart. Ett tredje skäl är att riskerna
är globala och att effektiva motåtgärder kräver
globala beslut. Sådana beslut kan bara fattas av
ett effektivt globalt beslutsorgan. Något sådant
existerar inte i dagsläget.
En medveten och aktiv allmänhet är helt
avgörande för att tvinga fram långtgående
politiska beslut om att minska utsläppen av
växthusgaser. Mot den bakgrunden borde det
finnas skäl till optimism. I vart fall i Sverige. En
alldeles färsk Sifoundersökning, beställd av den
nybildade stiftelsen Global Challenges Founda­
Fakta. Riskindikatorn
○ den globala riskindikatorn är ett webbaserat
verktyg för att tydligt illustrera olika globala
risker. den fokuserar initialt på klimatet men
ska även omfatta andra risker, såsom kärnvapenkrig och pandemier. den baseras på
verifierad vetenskap och gör det möjligt att
jämföra sannolikheten för olika risker.
○ riskindikatorn kommer att vara tillgänglig på
globalchallenges.org från den 27 september.
•A4
Margot Wallström, Johan Rockström och Laszlo Szombatfalvy är alla styrelseledaFoto: edling photo
möter i Global Challenges Foundation.
tion, visar nämligen att fyra av fem svenskar,
80 procent av 1 000 tillfrågade, betraktar
klimatförändringarna som ett allvarligt hot
mot mänskligheten. Drygt tre av fyra i under­
sökningen, 78 procent, anser att den globala
uppvärmningen främst beror på mänsklig
påverkan. Dessutom tycker 72 procent att de
politiska besluten i världen för att motverka
klimatförändringen inte är tillräckliga för att av­
värja risken för allvarliga klimatkatastrofer. Lika
många, 72 procent i Sifoundersökningen, anser
att människor bör acceptera stora eller mycket
stora uppoffringar för att inte utsätta framtida
generationer för stora klimatrisker.
Det är väl känt att storleken av en risk, rent
generellt, dels beror på den potentiella skadan,
dels på sannolikheten för att den inträffar. Men
de flesta tänker inte på att dessa två faktorer
bara väger lika så länge skadan kan ersättas med
pengar. När den potentiella skadan är oersättlig
eller nästintill oändlig gäller en annan regel vid
beräkning av riskens storlek: Ju större skadan
är, desto tyngre väger den i förhållande till san­
nolikheten att den inträffar. Detta betyder att
när miljarder människors viktigaste intressen
står på spel är risken så stor – även om sannolik­
heten är mycket liten – att man måste göra allt
inom rimlighetens gränser för att undvika den.
Därför är det oacceptabelt att såväl forskar­
rapporter som massmedierna oftast fokuserar
När miljarder människors viktigaste intressen står på spel är
risken så stor – även
om sannolikheten är
mycket liten – att man
måste göra allt inom
rimlighetens gränser
för att undvika den.
på den mest sannolika utvecklingen. Ett exem­
pel är den förra (2007) utvärderingsrapporten
från FN:s vetenskapliga klimatpanel (IPCC).
Rapporten anger den förväntade uppvärm­
ningen vid olika koncentrationer av växthus­
gaser i atmosfären, men inte för alla de möjliga
utfallen. Vid en ökning från nuvarande 400 till
450 miljondelar (ppm) växthusgaser angavs att
uppvärmningen med minst 66 procent sanno­
likhet blir mellan 1,4 och 3,1 grader Celsius. Dä­
remot stod det ingenting om att sannolikheten
– baserat på samma antaganden – var cirka 7,1
procent för en uppvärmning med 4 grader och
1,8 procent för en uppvärmning med 6 grader
eller mer. I bägge fallen skulle detta, enligt en
ovanligt enig forskarkår, betyda världskatastro­
fer av olika dignitet. Den viktiga frågan är om vi
är beredda att acceptera dessa risker.
För att relatera till något vi alla känner till –
flygsäkerheten – skulle en olycksfrekvens på 1,8
procent innebära att vi, i världen, skulle drab­
bas av cirka 1 500 allvarliga flygolyckor per dag.
Det kan jämföras med dagens cirka 30 olyckor
– per år. Exemplet belyser en viktig sak. Vi skulle inte
tolerera ens en bråkdel av klimatförändringens
risknivåer i vardagslivet. Även om olycksfre­
kvensen inom flyget skulle vara så ”låg” som
0,1 procent skulle det leda till 80 flygolyckor
per dag. Hur många människor skulle då vilja
flyga? När det gäller globala katastrofer borde
toleransgränsen vara ännu lägre.
I syfte att allmänheten och politiker på ett en­
kelt sätt ska kunna bilda sig en uppfattning om
globala risker har stiftelsen Global Challenges
Foundation tagit fram en global riskindikator.
Den första versionen riktar in sig på riskerna
för farliga temperaturhöjningar. Riskindikatorn
omfattar även mindre sannolika men mycket
allvarliga risker. Den kommer att presenteras
den 27 september i Stockholm på ett semina­
rium med internationella riskspecialister och
forskare.
Den 27 september presenterar också FN:s
klimatpanel sin nya utvärderingsrapport i
Stockholm. Det är mycket viktigt att klimatpa­
nelen beskriver och fokuserar på hur stor risken
är också för de allra mest allvarliga scenarierna.
Först då får världens politiker en helhetsbild
och ett tillräckligt beslutsunderlag, som det bor­
de vara omöjligt att blunda för. Först då ställs
frågan på sin spets. Är Sveriges och världens
ledare villiga att besluta om de uppoffringar
som krävs på kort sikt för att undanröja risken
för en framtida klimatkatastrof?
Laszlo Szombatfalvy, investerare och initiativtagare till stiftelsen Global Challenges Foundation
Margot Wallström, tidigare EU-kommissionär,
talesperson för Global Challenges Foundation
Johan Rockström, professor och styrelseledamot i Global Challenges Foundation
