Årskurs 4-6
Vatten
- Biologi, ekosystem och allemansrätten
Kunskapsunderlaget är framtaget av:
Segeåns Vattendragsförbund
och Vattenråd
www.segea.se
Region Skånes
Miljövårdsfond har
delfinansierat detta
projekt.
Vatten
Jordens yta = 72 % vatten
Inget vatten nybildas
Vattnet rör sig i ett kretslopp
Årskurs 4-6
Jordens yta
Vatten 72%
Land 28%
Vattnets kretslopp
Årskurs 4-6
Biologin i och kring vatten
Grodor
Fiskar
Ätlig Groda
Ål
Vattenväxter
Abborre
Blomvass
Näckros
Smådjur i vattnet
Skräddare
Märlkräfta
Sländor och fjärilar
Trollslända
Dammsnäcka
Årskurs 4-6
Nässelfjäril
Exempel på Näringskedja i vatten
Växtplankton
Årskurs 4-6
Djurplankton
Småfisk
Rovfisk
Näringsväv
De olika näringskedjorna i ett
ekosystem bildar tillsammans en
näringsväv, där trådarna
(näringskedjorna) inte löper
parallellt utan kors och tvärs i ett
invecklat och föränderligt
mönster.
Detta eftersom de flesta djur är
generalister, dvs de äter av det
som för tillfället bjuds.
Träna på en näringsväv:
http://www.bioresurs.uu.se/myller
/sjo/n_vavar_sjon.htm
Årskurs 4-6
Näringspyramid i vatten
Topprovdjur Toppkonsumenter
Sekundärkonsumenter
Rovdjur
Rovdjur
Primärkonsumenter
Växtätare
Producenter
Årskurs 4-6
Nedbrytar-ätare
Nedbrytare
Fotosyntes och respiration
Fotosyntes
Koldioxid + vatten + solljus -> socker + syre
+
+
->
+ O2
CO2
Respiration
Socker + syre -> koldioxid + vatten + energi (rörelse)
+ O2
->
CO2 +
+ energi (rörelse)
Årskurs 4-6
Vattenekosystem
Årskurs 4-6
Ekosystemtjänster
Produkter och tjänster som ekosystem ger oss människor
Produkter: t.ex. mat
Tjänster: t.ex. rena vatten
Årskurs 4-6
Miljöproblem i vatten
- Varför mår våra vatten dåligt?
Övergödning
Miljögifter
Försurning
Årskurs 4-6
Vad kan övergödningen bero på?
- Landskapet har förändrats
Bild från Åmansboken, Saxån-Braåns vattenvårdskommité
Utdikning av vattendrag
- för att få större odlingsytor
Idag återstår bara en tiondel av den våtmarksyta som
fanns i början av 1800-talet.
Segeåns avrinningsområde
Början av 1800-talet
Idag
Raka vattendrag blir en ”motorväg” för partiklar,
näringsämnen och bekämpningsmedelsrester rakt ut i
havet. Dessa ämnen hinner inte brytas ner eller tas upp av
växtlighet på vägen.
För mycket näring i vattnet
gör att alger kan föröka sig
kraftigt. När alla alger sedan
dör och bryts ner av smådjur
på bottnen blir det syrebrist.
Utan syre dör många
organismer
Stora delar av östersjöns
bottnar lider av syrebrist
Flygbild över algblomning i Östersjön, utanför
Nynäshamn. Foto: Kustbevakningen, juli 2009.
Försurning
Årskurs 4-6
Inte lika vanligt i Skåne
Förbränning av fossila bränsle
Koldioxid och svaveldioxid
Surt vatten
Djur och växter dör
Miljögifter
Årskurs 4-6
Onaturliga ämnen
Svårnedbrytbara
T.ex. bekämpningsmedel och läkemedelsrester
Skadar växter, djur och människor
Läkemedelsrester
Via toaletten
Skador på växter och djur i vattnet
Tex missbildningar
Hur kan man själv bidra till friskare
vatten?
Toaletten är ingen papperskorg!
Avloppsreningsverkets
reningsprocesser kan störas om
kemikalier, cigarettfimpar, snus
eller mediciner kommer i
avloppet.
Många av dessa produkter blir
också kvar efter reningen och
kommer ut i vattendrag där de
skadar djur och växter som lever
där.
Bara toalettpapper
och kroppens egna
restprodukter hör
hemma itoaletten.
Hur kan man själv bidra till friskare
vatten?
- Använd ej kemiska bekämpningsmedel i
trädgården
Bekämpningsmedlen:
skadar inte bara de ogräs eller skadeinsekter du vill ta död på.
Sprids långa vägar genom vind, avdunstning, ytavrinning eller
urlakning i marken.
Når vattendrag och skadar organismer där
Når grundvattnet och kan hamna i ditt dricksvatten
Hur kan man själv bidra till friskare
vatten?
- tvätta inte bilen på gatan
Om man gör det kommer
rengöringsmedel och andra
partiklar från bilens yta, rinna
ned i brunnen och rakt ut i
vattendragen, utan rening.
Tvätta istället bilen i tvätthall.
Där finns det oljeavskiljare
och vattnet går till
reningsverket.
Inför exkursion
Årskurs 4-6
Allemansrätten
Årskurs 4-6
Här finns en länk till en kort film från Naturvårdsverket om
allemansrätten :
https://vimeo.com/13618431
Inför exkursion
Årskurs 4-6
Vad ”äter” producenter?
Vad äter primärkonsumenter?
Vad äter sekundärkonsumenter?
Vad äter toppkonsumenter?
Inför exkursion
Vilka växter och djur tror ni att ni kommer att hitta?
Var tror ni att ni kommer hitta dem?
Ta reda på så mycket ni kan om de olika växt- och
djurarterna för att lättare kunna hitta dem på
exkursionen.
Årskurs 4-6
Exempel Näringskedja
Producent
Årskurs 4-6
Primärkonsument
Sekundärkonsument
Toppkonsument
Övning Näringskedja
Producent
Årskurs 4-6
Primärkonsument
Sekundärkonsument
Toppkonsument
Övning näringsväv
Öppna länken för att komma till en övning kring näringsväv:
http://www.bioresurs.uu.se/myller/sjo/n_vavar_sjon.htm
Årskurs 4-6
Exkursion
Medtag Vårt exkursions kit eller eget material innehållande
t.ex. håvar, vannor, och tvåvägsluppar, bestämningsduk
Medtag bestämningsmaterial, och de övningar som ni gjort
innan exkursionen.
Årskurs 4-6
App- Arter i damm och vattendrag
Hämta appen till Android:
Hämta den på Google play
”Arter i Damm och Vattendrag”
Hämta appen till Iphone:
1. Öppna safari och skriv in URL-adressen i adressfältet.
URL adress: http://tm.magmito.com/Telia/artersegea
2. Tryck på
Årskurs 4-6
och sedan på ”Lägg till på hemskärmen”.
3. Tryck på ”Lägg till”.
Nu finns appen på ditt skrivbord, leta efter grodan.
Anvisningar till exkursionsmaterial
Håvar + håvskaft
Vattenhåvar är lämpliga för insamling av smådjur och växter i vatten. I botten av håven finns en bottensil så vattnet rinner
igenom. Det som blir kvar i håven kan hällas upp i vannor, burkar eller luppar för att kikas närmare på!
Siktskiva
Siktskivan används för att undersöka ljusförhållandena i vattnet, eller siktdjupet som det heter. Siktskivan sänks ner i vattnet
och när man inte längre kan se skivan drar man upp den igen. Den del som har varit under vatten mäter man sedan för att
undersöka siktdjupet.
Vannor, små burkar och runt genomskinligt fat
I vannor, burkar och fat lägger man saker man hittat som man vill titta närmare på.
Tvåvägsluppar
Tvåvägslupp är som ett mikroskop, där man lägger i insekter eller vad man nu vill kika närmare på. I tvåvägsluppen kan man
titta både uppifrån och underifrån på det man lägger i.
Fickmikroskop
Ett fickmikroskop är lite mindre än andra mikroskop. Det används genom att man sätter mikroskopet ganska nära det man vill
kika närmare på. Om man till exempel har en liten insekt i handen så kan man titta genom ett fickmikroskop.
Årskurs 4-6
Anvisningar till exkursionsmaterial
Makrolins till mobil
Makrolinsen fästs på mobilens kamera för att kunna ta foto med zoom.
Böcker ”Vad finner jag i sjö och å”
Böckerna kan användas för att artbestämma det man har hittat, och lära sig mer om varje art.
Bestämningsduk: smådjur i sötvatten
Detta är en bestämningsnyckel för smådjur i sötvatten. Den används för att ta reda på vad det är för djur man
har hittat på exkursionen. Duken har en tydlig vägledning med smådjurens egenskaper, och med hjälp av denna
kan man nyckla sig fram till rätt art.
Vattenkikare
Vattenkikaren används för att utforska livet under vattenytan, genom att nedre delen av vattenkikaren sänks ner
i vattnet.
Modell vattnets kretslopp
Denna modell används för att illustrera vattnets kretslopp.
Årskurs 4-6
