Globalisering och utveckling Karlstad Universitet, HT2010 F8: Utvecklingsekonomi Per-Åke Andersson 031-786 1353 [email protected] 2017-07-14 www.handels.gu.se Utvecklingsmål • Välfärden i ett land beror på inkomstnivå, inkomstfördelning och fattigdomsnivå. • Om alla tre faktorerna förbättras så förbättras välfärden • Mål: Eliminera fattigdomen genom tillväxt eller omfördelning www.handels.gu.se Utgångspunkter • Fattiga länder få resurser att omfördela. • Återstår tillväxt => nya resurser (kapital, arbetskraft & land) + förbättrad allokering av resurser + mer intensivt utnyttjande av existerande resurser på samma plats www.handels.gu.se Tillväxt och välfärd • Klar stark och positiv relation mellan tillväxt och förbättrade välfärdindikatorer –Mödradödlighet –Barnadödlighet –Livslängd –Utbildningsnivå –Tillgång till rent vatten –Förbättrad miljö etc www.handels.gu.se Tillväxt • Räkneexempel –Om tillväxt 2% kommer landets inkomstnivå att ha fördubblats på 35 år. –Om tillväxten är 5% tar det 14 år. www.handels.gu.se Global ekonomi, Kapitel 23, Copyright: Claes Berg & SNS 6 Global ekonomi, Kapitel 23, Copyright: Claes Berg & SNS 7 Global ekonomi, Kapitel 23, Copyright: Claes Berg & SNS 8 Global ekonomi, Kapitel 23, Copyright: Claes Berg & SNS 9 Global ekonomi, Kapitel 23, Copyright: Claes Berg & SNS 10 Global ekonomi, Kapitel 23, Copyright: Claes Berg & SNS 11 2017-07-14 www.handels.gu.se Tillväxtmönster enligt Sachs • Endogen tillväxt – Självgående inkomstökningar främst genom teknologiska innovationer • Hinna ifatt-tillväxt – Konvergens genom teknologispridning och kapitalinflöden • Resursbaserad tillväxt – Se naturresursförbannelsen • Malthusiansk tillväxt – Befolkningsökning större än produktionsökning, Afrika • Ekonomisk isolering Huvudfråga • Varför har länder i Asien utvecklats positivt medan länder i Afrika stagnerat? • Afrikas andel av världens befolkning 11%, men andel av världens produktion endast 1%. • Se exempel tre nästa bilder. • Komplexa orsaker, men fem huvudkandidater finns. Zambia vs Indonesien Figure 2. Per capita income in Zambia and Indonesia 1970-1995 1,000 900 800 700 Constant 1995 US$ Indonesia 600 500 Zambia 400 300 200 100 0 1970 1971 1972 1973 1974 1975 1976 1977 1978 1979 1980 1981 1982 1983 1984 1985 1986 1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 Zambia och några fler länder Zambia och Korea Huvudkandidater • Öppenhet mot omvärlden. • Geografiska förutsättningar. • Etnisk fragmentering gav en missriktad ekonomisk politik i Afrika. • Institutioner och brist på socialt kapital. • Naturresursproblem. Öppenhet mot omvärlden • Ett antal studier har påvisat att öppenhet mot omvärlden har gett en större tillväxt och därmed förbättrade välfärdsindikatorer. • Öppenhet ger effektivare företag pga konkurrensen och lägre priser för konsumenterna. • Förklaring i handelsteorin Global ekonomi, Kapitel 21, Copyright: Claes Berg & SNS 20 Effekt av handel (Eklund figur 7.1) 21 Geografiska förutsättningar • Främst Sachs and Warner (1997) • Dålig ekologi, avstånd till kust, tropikerna innebär sjukdomar och låg jordkvalitet, stor andel naturresurser i exporten. • Studien innehåller också variabler som – – – – Granneffekt Institutionella faktorer Betonar också kolonialt arv och etniska skillnader. Klassiska variabler som öppenhet mot utland, inflation och sparande. Etnisk fragmentering • Easterly and Levine (1997) • Kolonialismen skapade Afrikanska stater med stora etniska skillnader och regimer med begränsad legitimitet. • Svårt driva en rationell ekonomisk politik, då huvudintresse är bra utdelning åt egen grupp eller egen koalition. Etnisk fragmentering • Detta innebar – Politisk instabilitet – Ränteskapande ekonomisk politik. Regleringar => marknadsobalanser => knappheter => ekonomiska räntor => fördelning via administrativa mekanismer => öppnar för korruption och ineffektivitet i fördelning av resurser. – Övervärderad valuta, importlicenser, höga tullar och låga räntor. THE ECONOMIC EFFECTS OF TARIFFS Figure 7.4 Domestic Effects of a Tariff Price of Cloth P1 S E P Tariff = T G Pt Pw a b c d F P2 D Q1 Q3 Copyright © 2009 Pearson Education, Inc. Publishing as Prentice Hall Q Q4 Q2 Quantity of Cloth 7 – 25 Institutioner • Social infrastruktur är de institutioner och den politik som bestämmer kvaliteten på den ekonomiska miljön. • Bör stödja produktiva aktiviteter och uppmuntra investeringar både i fysiskt och humant kapital. • Ekonomiska och politiska institutioner. • Svaga institutioner bromsar tillväxt Global ekonomi, Kapitel 21, Copyright: Claes Berg & SNS 27 Institutioner och socialt kapital • Institutioner (Rodrik 2000) – Säker äganderätt – Reglering och kontroll av att marknader fungerar – Välfungerande finanspolitiska och penningpolitiska institutioner. – Regering, parlament och centralbank – Socialförsäkringar. – Konflikthantering. Institutioner och socialt kapital Institutioner (Sachs and Warner) – tillämpning av lagar – Byråkratiindex – korruption hos myndigheter – myndigheters benägenhet att inte fullfölja kontrakt. – risk få egendom exproprierad Institutioner och socialt kapital • Socialt kapital – en kombination av sociala, legala och politiska faktorer som skapar förtroende och stabila relationer mellan medborgarna. • Afrika en riskfylld miljö. – jordbruk, torka och missväxt, få försäkringsmöjligheter. – Svårighet kräva kontrakt hålls – Underutvecklade kreditmarknader. Naturresursförbannelsen • Lal & Myint 1996. • Ekonomisk klassificering av länder. • Ursprunglig resurstillgång påverkade val av utvecklingsstrategi. Arbetskraftsintensiva länder • Länder rika på arbetskraft valde arbetskraftintensiv industri. • Sydkorea och Taiwan. • Relativt problemfri då utveckling leder till att reallöner höjs. Huvuddelen av befolkningen tjänar på utvecklingen. Naturresursrika länder • Naturresursrika länder valde också ett utvecklingsstrategi baserad på komparativa fördelar. • Kan vara svårare att realisera pga – Kapitalintensiv produktion som kräver statliga interventioner. Byråkratiska misslyckanden. – Utvinning av naturresurs tränger ut andra ekonomiska aktiviteter. – Holländska sjukan. Exportinkomster ger en övervärderad valuta => svårigheter för övriga sektorer. Naturresursrika länder – Beskattningsinkomster kommer i en klump => ställer stora krav på det politiska systemet. – Stora inkomster => politisk kamp över dessa – Enklav ekonomier med negativa effekter på inkomstfördelningen – Instabilitet pga prisfluktuationer Utveckling i tigerekonomierna i Asien • • • • • • Snabb ekonomisk tillväxt Dynamiskt jordbruk Snabb exportökning Relativt jämn inkomstfördelning God institutionell miljö Statens roll – – – – – – Skapa högt inhemskt sparande Investeringar i humankapital Stabil makroekonomisk styrning Stabilt finansiellt system Begränsade prissnedvridningar Viss tidsbegränsad selektiv politik. Utveckling i tigerekonomierna • Snabb produktivitetsökning (allokering av resurser) – – – – – Japan Hongkong Sydkorea Thailand Taiwan • Hög investeringstakt – Indonesien – Malaysia – Singapore Kina och India • • • • • 20% världens befolkning Snabb, hinna ikapp tillväxt Både export och inhemsk konsumtion Låg inflation, stabila växelkurs och räntor Framtid: jordbruket spela stor roll med 5060% av arbetskraften Fattigdom i BIC Indien • • • • • Liberalisering av ekonomin Stark tillväxt inom service Stora FDI med teknologiöverföring Tullar höga och kapitalkontroll Stor fattigdom, jordbruk fortfarande spela stor roll Kina • Privatisering av jordbruk • Township and village industrier • Statsföretag fortfarande en kvarnsten, men relativ storlek minskar • Stora FDI inom tillverkningsindustrin utan teknologiöverföring • Minskad fattigdom, men försämrad inkomstfördelning • Ekonomisk utveckling tvingar fram en demokratisering Statens roll i Afrika • Stat ska bland annat tillhandahålla offentliga tjänster och incitament • Dålig kvalitet på offentliga tjänster. – Dålig policymiljö – Stora budgetunderskott – Ingen offentlig debatt Statens roll i Afrika • Bristfälliga incitament – Nationaliseringar och statsföretag – Beskattning av jordbruk – Ökad offentlig sysselsättning – Matsubventioner och priskontroll. – Kontroll av banksystem och låga räntor. – Inåtriktad industrialiseringspolitik. – Bristande demokratisk kontroll. Strukturanpassningsprogam • Makroekonomisk stabilitet – Budgetbalans – Skattereformer – Restriktiv penningpolitik – Handelspolitik • Strukturanpassning – Avreglering, prismekanism – privatisering Förbättrad SAP => PRS • Länkad till MDGs • HIPC och MDI • Makroekonomisk stabilitet och sociopolitiska situationen • PRS fokusera på rättvisa, ekonomisk stabilitet, politisk legitimitet • Staten spela en något större roll. • MDGs saknar tillväxtorientering • Jordbruket?? Urban bias i utvecklingsländer, men rural bias i OECD länder!! MDGs • • • • • • • • Eradicate extreme poverty and hunger Universial primary education Promote gender equality Reduce child mortality Improve maternal health Combat HIV/AIDS, malaria and other diseases Environment Global partnership Global ekonomi, Kapitel 22, Copyright: Claes Berg & SNS 46 Global ekonomi, Kapitel 22, Copyright: Claes Berg & SNS 47 Vad krävs för utveckling? Makroekonomiska aspekter • 1. Makroekonomisk stabilitet. • 2. Internationell konkurrenskraft Mikroekonomiska aspekter • 3. Fungerande och konkurrensutsatta inhemska marknader • 4. Ett stabilt finansiellt system Vad krävs för utveckling? Mänskliga resurser och infrastruktur • 5. Humankapital • 6. En effektiv fysisk infrastruktur. Självtillit • 7. Begränsat biståndsberoende. • 8. Hanterbar utlandsskuld. • 9. Inhemskt sparande och utländska privata direktinvesteringar bör vara huvudkällorna för investeringsfinansiering Vad krävs för utveckling? God samhällsstyrning och politik • 10. Välfungerande offentliga institutioner • 11. God samhällsstyrning • 12. Brett deltagande i samhället • 13. Politisk mognad.