Utvecklingsekonomi
Karlstad Universitet, hösten 2009
Föreläsningarna baseras på Bigsten (2003) kap 3.12-6
och Berg (2008) kap 21-25.
Per-Åke Andersson
Institutionen för nationalekonomi med statistik
[email protected]
www.handels.gu.se
Utvecklingsmål
• Välfärden i ett land beror på inkomstnivå,
inkomstfördelning och fattigdomsnivå.
• Om alla tre faktorerna förbättras så
förbättras välfärden
• Mål: Eliminera fattigdomen genom tillväxt
eller omfördelning
Utgångspunkter
• Fattiga länder få resurser att omfördela.
• Återstår tillväxt => nya resurser (kapital,
arbetskraft & land) + förbättrad allokering av
resurser + mer intensivt utnyttjande av
existerande resurser på samma plats
Tillväxt och välfärd
• Klar stark och positiv relation mellan
tillväxt och förbättrade välfärdindikatorer
– Mödradödlighet
– Barnadödlighet
– Livslängd
– Utbildningsnivå
– Tillgång till rent vatten
– Förbättrad miljö etc
Tillväxt
• Räkneexempel
– Om tillväxt 2% kommer landets inkomstnivå
att ha fördubblats på 35 år.
– Om tillväxten är 5% tar det 14 år.
Global ekonomi, Kapitel 23,
Copyright: Claes Berg & SNS
6
Global ekonomi, Kapitel 23,
Copyright: Claes Berg & SNS
7
Global ekonomi, Kapitel 23,
Copyright: Claes Berg & SNS
8
Global ekonomi, Kapitel 23,
Copyright: Claes Berg & SNS
9
Global ekonomi, Kapitel 23,
Copyright: Claes Berg & SNS
10
Global ekonomi, Kapitel 23,
Copyright: Claes Berg & SNS
11
Tillväxtmönster enligt Sachs
• Endogen tillväxt
– Självgående inkomstökningar främst genom
teknologiska innovationer
• Hinna ifatt-tillväxt
– Konvergens genom teknologispridning och
kapitalinflöden
• Resursbaserad tillväxt
– Se naturresursförbannelsen
• Malthusiansk tillväxt
– Befolkningsökning större än produktionsökning, Afrika
• Ekonomisk isolering
Huvudfråga
• Varför har länder i Asien utvecklats positivt
medan länder i Afrika stagnerat?
• Afrikas andel av världens befolkning 11%,
men andel av världens produktion endast
1%.
• Se exempel tre nästa bilder.
• Komplexa orsaker, men fem
huvudkandidater finns.
Zambia vs Indonesien
Figure 2. Per capita income in Zambia and Indonesia
1970-1995
1,000
900
800
700
Constant 1995 US$
Indonesia
600
500
Zambia
400
300
200
100
0
1970 1971 1972 1973 1974 1975 1976 1977 1978 1979 1980 1981 1982 1983 1984 1985 1986 1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995
Zambia och några fler länder
Zambia och Korea
Huvudkandidater
• Öppenhet mot omvärlden, kapitel 4.
• Geografiska förutsättningar, kapitel 4.
• Etnisk fragmentering gav en missriktad
ekonomisk politik i Afrika, kapitel 4
• Institutioner och brist på socialt kapital,
kapitel 3, 4 och 6.
• Naturresursproblem, kapitel 3, 4 och 7.
Öppenhet mot omvärlden
• Ett antal studier har påvisat att öppenhet
mot omvärlden har gett en större tillväxt
och därmed förbättrade
välfärdsindikatorer.
• Öppenhet ger effektivare företag pga
konkurrensen och lägre priser för
konsumenterna.
• Förklaring i handelsteorin
Global ekonomi, Kapitel 21,
Copyright: Claes Berg & SNS
19
Effekt av handel
(Eklund figur 7.1)
20
Geografiska förutsättningar
• Sachs and Warner (1997)
• Betonar också kolonialt arv och etniska skillnader.
• Klassiska variabler som öppenhet mot utland, inflation
och sparande.
– Öppenhet minskar risk för återfall.
– Sparandet => investeringar.
• Dålig ekologi, avstånd till kust, tropikerna innebär
sjukdomar och låg jordkvalitet, stor andel naturresurser i
exporten.
• Granneffekt
• Institutionella faktorer
Etnisk fragmentering
• Easterly and Levine (1997)
• Kolonialismen skapade Afrikanska stater
med stora etniska skillnader och regimer
med begränsad legitimitet.
• Svårt driva en rationell ekonomisk politik,
då huvudintresse är bra utdelning åt egen
grupp eller egen koalition.
Etnisk fragmentering
• Detta innebar
– Politisk instabilitet
– Ränteskapande ekonomisk politik.
Regleringar => marknadsobalanser =>
knappheter => ekonomiska räntor =>
fördelning via administrativa mekanismer =>
öppnar för korruption och ineffektivitet i
fördelning av resurser.
– Övervärderad valuta, importlicenser, höga
tullar och låga räntor.
Tull
Pris
Utbud
Q
S
T
U
V
Efterfrågan
P
A
C
D
B
Kvantitet
24
Institutioner och socialt kapital
• Social infrastruktur är de institutioner och
den politik som bestämmer kvaliteten på
den ekonomiska miljön.
• Bör stödja produktiva aktiviteter och
uppmuntra investeringar både i fysiskt och
humant kapital.
• Makroekonomisk stabilitet och effektiva
marknader.
• Svaga institutioner bromsar tillväxt
Global ekonomi, Kapitel 21,
Copyright: Claes Berg & SNS
26
Institutioner och socialt kapital
• Institutioner (Rodrik 2000)
– Säker äganderätt
– Reglering och kontroll av att marknader
fungerar
– Välfungerande finanspolitiska och
penningpolitiska institutioner.
– Regering, parlament och centralbank
– Socialförsäkringar.
– Konflikthantering.
Institutioner och socialt kapital
Institutioner (Sachs and Warner)
– tillämpning av lagar
– Byråkratiindex
– korruption hos myndigheter
– myndigheters benägenhet att inte fullfölja
kontrakt.
– risk få egendom exproprierad
Institutioner och socialt kapital
• Socialt kapital – en kombination av
sociala, legala och politiska faktorer som
skapar förtroende och stabila relationer
mellan medborgarna.
• Afrika en riskfylld miljö.
– jordbruk, torka och missväxt, få
försäkringsmöjligheter.
– Svårighet kräva kontrakt hålls
– Underutvecklade kreditmarknader.
Naturresursförbannelsen
• Lal & Myint 1996.
• Ekonomisk klassificering av länder.
• Ursprunglig resurstillgång påverkade val
av utvecklingsstrategi.
Arbetskraftsintensiva länder
• Länder rika på arbetskraft valde
arbetskraftintensiv industri.
• Sydkorea och Taiwan.
• Relativt problemfri då utveckling leder till
att reallöner höjs. Huvuddelen av
befolkningen tjänar på utvecklingen.
Naturresursrika länder
• Naturresursrika länder valde också ett
utvecklingsstrategi baserad på komparativa
fördelar.
• Kan vara svårare att realisera pga
– Kapitalintensiv produktion som kräver statliga
interventioner. Byråkratiska misslyckanden.
– Utvinning av naturresurs tränger ut andra ekonomiska
aktiviteter.
– Holländska sjukan. Exportinkomster ger en
övervärderad valuta => svårigheter för övriga
sektorer.
Naturresursrika länder
– Beskattningsinkomster kommer i en klump =>
ställer stora krav på det politiska systemet.
– Stora inkomster => politisk kamp över dessa
– Enklav ekonomier med negativa effekter på
inkomstfördelningen
– Instabilitet pga prisfluktuationer
Utveckling i tigerekonomierna i
Asien
•
•
•
•
•
•
Snabb ekonomisk tillväxt
Dynamiskt jordbruk
Snabb exportökning
Relativt jämn inkomstfördelning
God institutionell miljö
Statens roll
–
–
–
–
–
–
Skapa högt inhemskt sparande
Investeringar i humankapital
Stabil makroekonomisk styrning
Stabilt finansiellt system
Begränsade prissnedvridningar
Viss tidsbegränsad selektiv politik.
Utveckling i tigerekonomierna
• Snabb produktivitetsökning (allokering av
resurser)
–
–
–
–
–
Japan
Hongkong
Sydkorea
Thailand
Taiwan
• Hög investeringstakt
– Indonesien
– Malaysia
– Singapore
Kina och India
•
•
•
•
•
20% världens befolkning
Snabb, hinna ikapp tillväxt
Både export och inhemsk konsumtion
Låg inflation, stabila växelkurs och räntor
Framtid: jordbruket spela stor roll med 5060% av arbetskraften
Fattigdom i BIC
Indien
•
•
•
•
•
Liberalisering av ekonomin
Stark tillväxt inom service
Stora FDI med teknologiöverföring
Tullar höga och kapitalkontroll
Stor fattigdom, jordbruk fortfarande spela
stor roll
Kina
• Privatisering av jordbruk
• Township and village industrier
• Statsföretag fortfarande en kvarnsten, men
relativ storlek minskar
• Stora FDI inom tillverkningsindustrin utan
teknologiöverföring
• Minskad fattigdom, men försämrad
inkomstfördelning
• Ekonomisk utveckling tvingar fram en
demokratisering
Statens roll i Afrika
• Stat ska bland annat tillhandahålla
offentliga tjänster och incitament
• Dålig kvalitet på offentliga tjänster.
– Dålig policymiljö
– Stora budgetunderskott
– Ingen offentlig debatt
Statens roll i Afrika
• Bristfälliga incitament
– Nationaliseringar och statsföretag
– Beskattning av jordbruk
– Ökad offentlig sysselsättning
– Matsubventioner och priskontroll.
– Kontroll av banksystem och låga räntor.
– Inåtriktad industrialiseringspolitik.
– Bristande demokratisk kontroll.
Strukturanpassningsprogam
• Makroekonomisk stabilitet
– Budgetbalans
– Skattereformer
– Restriktiv penningpolitik
– Handelspolitik
• Strukturanpassning
– Avreglering, prismekanism
– privatisering
Förbättrad SAP => PRS
• Länkad till MDGs
• HIPC och MDI
• Makroekonomisk stabilitet och sociopolitiska
situationen
• PRS fokusera på rättvisa, ekonomisk stabilitet,
politisk legitimitet
• Staten spela en något större roll.
• MDGs saknar tillväxtorientering
• Jordbruket?? Urban bias i utvecklingsländer,
men rural bias i OECD länder!!
MDGs
•
•
•
•
•
•
•
•
Eradicate extreme poverty and hunger
Universial primary education
Promote gender equality
Reduce child mortality
Improve maternal health
Combat HIV/AIDS, malaria and other diseases
Environment
Global partnership
Global ekonomi, Kapitel 22,
Copyright: Claes Berg & SNS
45
Global ekonomi, Kapitel 22,
Copyright: Claes Berg & SNS
46
Globalisering
• Ökad internationalisering är den kanske
mest märkbara förändringen under senare
delen av 1900-talet fram till nu
• Ökad handel är en av de viktigaste
drivkrafterna och konsekvenserna av den
ökade internationaliseringen
47
2 stora perioder av globalisering
• 1870-1917
– Transportkostnader sjönk pga ångfartyg och järnvägar
– Tullar sänktes
– Stora investeringar i kolonier
– Migration
• 1950– Transportkostnader sjönk pga flyget och IT
– Tullar sänktes
– Stora investeringar
• Statliga
• Företagens direktinvesteringar
– Migration ???
48
Konsekvenser av
internationaliseringen
• Ekonomiska vinster genom ökad effektivitet (en
mer effektiv allokering av världens samlade
produktionsresurser)
• Nationalstatens handlingsfrihet begränsas. Svårt
beskatta rörlig skattebas.
• Finansiell globalisering => ekonomiska vinster,
riskspridning. Även nya instrument med stora
risker, som sprids enklare pga globaliseringen.
Bevis saknas dock.
49
Vad krävs för utveckling?
Makroekonomiska aspekter
• 1. Makroekonomisk stabilitet.
• 2. Internationell konkurrenskraft
Mikroekonomiska aspekter
• 3. Fungerande och konkurrensutsatta
inhemska marknader
• 4. Ett stabilt finansiellt system
Vad krävs för utveckling?
Mänskliga resurser och infrastruktur
• 5. Humankapital
• 6. En effektiv fysisk infrastruktur.
Självtillit
• 7. Begränsat biståndsberoende.
• 8. Hanterbar utlandsskuld.
• 9. Inhemskt sparande och utländska privata
direktinvesteringar bör vara huvudkällorna för
investeringsfinansiering
Vad krävs för utveckling?
God samhällsstyrning och politik
• 10. Välfungerande offentliga institutioner
• 11. God samhällsstyrning
• 12. Brett deltagande i samhället
• 13. Politisk mognad.
