Undersökning av metaller och PCB i tre fiskarter inom Malmö

advertisement
Undersökning av metaller och PCB i tre fiskarter
inom Malmö kommuns havsområde
Torsk
Sill
Skrubbskädda
Toxicon rapport 145/98
LANDSKRONA JANUARI 1999
2 - 19
Sammanfattning
En undersökning har utförts inom Malmö kommuns havsområde, med avsikt
att belysa halter av metaller och PCB i fiskarter viktiga för konsumtion i
Malmö-området.
Fiskarterna torsk, sill och skrubbskädda tillhör de viktigaste arterna för
yrkes- och fritidsmässig fångst, och det finns relativt bra jämförelsematerial
från andra undersökningar, i närområdet och i andra europeiska länder.
Fisk fångades vid Klagshamnsområdet i oktober 1998 och utanför Spillepeng i
oktober 1997. Nio metaller och 7 kongener av PCB analyserades i fiskmuskel
på materialet.
Resultaten kan sammanfattas enligt följande:
• Halterna av kvicksilver är för samtliga arter väl under gränsvärdet för
överlåtning och försäljning. Värdena överensstämmer bra med tidigare
undersökningar 1994 vid Landskrona. Värdena är dock lägre än vid tidigare
undersökningar i Öresund under 70- och 80-talet. Vid jämförelse med data
från norra Europa är halterna högre vid Klagshamn och Landskrona vilket
stämmer överens med danska långtidsserier i Öresund, Bälten och
Jyllandskusten.
• För övriga metaller är halterna på ungefär samma nivå som vid andra
undersökningar i Öresund och i norra Europa.
• Halterna av PCB var låga, i huvudsak under 5 µg/kg våtsubstans för
samtliga fiskarter. I jämförelse med andra undersökningar i Nordeuropa,
låg halterna i Malmö i huvudsak inom samma intervall.
• På basis av rekommendationer från Livsmedelsverket, görs bedömningen
att inga rekommenderade dagsintag för de tre fiskarterna vid Malmöområdet behöver utfärdas. En viss försiktighet kan dock vara påkallad vid
regelbunden konsumtion av fisklever, speciellt torsk
•Klassningen enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för kvicksilver i
sill ger en stor avvikelse vid jämförelse med jämförsvärdet för hela
Sverige, dvs halterna vid Klagshamn är enligt det nya klassningssystemet
betydligt högre vid Klagshamn än jämförelsematerialet för hela Sverige.
3 - 19
Inledning
På uppdrag av Miljöförvaltningen, Malmö kommun, har en
miljögiftsundersökning utförts inom Malmö kommuns kustområden. Syftet
med studien var att undersöka halterna av metaller och ett organiskt miljögift
(PCB) i viktiga fiskarter som fångas och försäljs inom kommunen. Eftersom
undersökningen riktades mot konsumenterna, utfördes alla analyser i
fiskmuskel. Som representativa fiskar utvaldes skrubbskädda, torsk och sill.
Arterna fångas i stort antal inom kommunen, både av yrkes- och
fritidsfiskare. Havsöring bedömdes inte kunna insamlas i tillräcklig mängd
för ett statistiskt acceptabelt material. Data från den föreliggande
undersökningen har jämförts med äldre undersökningar i Öresund, och med
aktuella data från omkringliggande havsområden.
I den nyligen utgivna ”Bedömningsgrunder för miljökvalitet - kust och hav”
(Naturvårdsverket, 1999) har klassningssystem för bl.a. miljögifter införts. I
föreliggande undersökning har klassning därför gjorts för kvicksilver och sill,
det enda ämnet och den enda fiskarten från Malmö-undersökningen som kan
klassas enligt bedömningsgrunderna.
Material och metoder
Skrubba, sill och torsk, ca 30 individer av varje art, inköptes från fiskare i
Klagshamn. All fisk fångades den 13 oktober på följande positioner:
Torsk och skrubba
Sill
N 55 32
N 55 34
O 12 50
O 12 50
Direkt efter fångsten lades fisken på is, och fördes inom 2 timmar efter
landning till Toxicons laboratorium där fisken frystes.
Från en tidigare undersökning utanför Spillepeng/Oljehamnen (Toxicon,
1998a) fanns nedfryst material kvar i form av skrubba, och denna fisk
utnyttjades som material för området norr om Malmö hamn.
Inför dissekeringen mättes längd och vikt för varje individ, varvid 25
individer av varje art valdes ut för analys. De poolades inom varje art i fem
grupper, såtillvida att en grupp kom att bestå av material från 5 individer med
totalt 5 grupper per fiskart. Detta förfaringssätt bedömdes ge en jämnhet i
materialet för varje grupp, och ge underlag för statistiska analyser. Vid
utdissekeringen av fiskmuskel skars muskelbitar ut bakom ryggfenan och
ovanför sidolinjen på fisken. Muskelvävnad för metallanalyser fördes över
till provmärkta plastpåsar, medan vävnad för PCB-analys fördes över till
provmärkta syradiskade glasburkar med aluminiumfolie i locket. Samtliga
prover frystes återigen innan leverans till Svensk Grundämnesanalys
4 - 19
(SGAB), Luleå och SGAB, Täby. På materialet från Spillepeng/Oljehamnen
togs endast prover för metallanalys, då data för PCB kunde utnyttjas från
Toxicon, 1998a.
Följande provmärkningar användes:
Fiskart med fångstplats
Torsk, Klagshamn
Sill, Klagshamn
Skrubba, Klagshamn
Skrubba, Spillepeng/Oljehamnen
Stationsbeteckning
T
S
P
L
Metallanalyser utfördes med upplösning i mikrovågsugn i slutna
teflonbehållare med koncentrerad ultraren salpetersyra och väteperoxid.
Slutbestämning av metallhalter utfördes med plasma-emissionsspektrometri
(ICP-AES), plasma-masspektrometri (ICP-QMS) och atomfluoroscens.
PCB analyserades gaskromatografiskt med ECD-detektion.
Följande metaller bestämdes:
Arsenik, kadmium, kobolt, krom, koppar, kvicksilver, nickel, bly och zink.
Följande PCB-kongener bestämdes:
PCB28, PCB52, PCB101, PCB118, PCB138, PCB153 och PCB180. Summan
av de sju kongenerna redovisas som totalhalten PCB7 .
Medelvärden och standardavvikelse beräknades för varje fiskart och ämne.
Därefter utfördes en ANOVA (variansanalys) för att studera om skillnader i
halter mellan stationer och art var statistiskt signifikanta (5%
signifikansnivå). Inledningsvis studerades därför analysresultatens
normalfördelning för det samlade materialet för varje ämne. I förekommande
fall, efter studier av probabilitets-plottar, log-transformerades alla data.
Detta gällde för arsenik, kvicksilver och zink. För övriga ämnen användes
otransformerade data i den fortsatta ANOVA-analysen.
I förekommande fall jämfördes halterna med av Livsmedelsverket föreslagna
gränsvärden, och med gränvärden för försäljning. Vidare jämfördes data med
övriga undersökningar i Öresund, och med undersökningar i det nationella
miljögiftsprogrammet.
För statistiska analyser har programpaketet SYSTAT använts.
5 - 19
Resultat och diskussion
I nedanstående tabell I redovisas vikt och längd för de olika fiskarterna och
stationerna.
Tab. I. Vikt- och längdintervallet för torsk, sill och skrubba ingående i
undersökningen. Data redovisas som intervallet av medelvärden för de 5
replikaten inom varje fiskart/station.
Fiskart/station
Vikt, g
Längd, mm
Torsk/Klagshamn, T
986-1113
472-500
Sill/Klagshamn, S
174-185
263-275
Skrubba/Klagshamn
258-332
269-292
Skrubba/Spillepeng, L
442-842
317-403
Materialet var, med ett undantag, mycket jämnt vilket innebär att
analysresultaten från de olika replikaten är jämförbara. Undantaget var
skrubba från Spillepeng, där ett replikat avvek med betydligt högre vikt och
längd. Övriga replikat vid Spillepeng var mycket jämna.
Halterna av respektive ämne uppvisade i allmänhet en jämnhet inom
respektive grupp, med variationskoefficienter, CV, mellan 3 och 25 %.
Variationskoefficienten (standardavvikelse/medelvärde*100) ger ett mått på
hur stor variation som finns i materialet omkring medelvärdet. Undantaget
var för koppar där CV varierade mellan 2 och 76% för de olika grupperna.
Även för kvicksilver var CV högt för skrubba vid Spillepeng, 39%, vilket
berodde på att ett replikat avvek från de övriga.
6 - 19
Metaller
Arsenik
Halterna av arsenik var signifikant lägre i torsk än i övriga fiskarter (Fig. 1).
Halterna var högst i skrubba, och med en skillnad mellan Klagshamn och
Spillepeng. Skillnaden i halt mellan skrubba Spillepeng och sill var också
signifikant. Medelvärdet för de fyra grupperna varierade mellan 1648 och
2546 µg/kg VS muskel.
3500
3000
Arsenik, µg/kg VS
2500
2000
1500
1000
500
0
T
S
P
L
Fig. 1. Halter av arsenik i torsk (T), sill (S), skrubba Klagshamn (P) och
skrubba Spillepeng (L). Halter i µg/kg våtsubstans (VS) muskel med
standardavvikelsen angiven.
Kadmium
Kadmiumhalterna varierade mellan 23,9 och 31,0 µg/kg VS och med högst
värden i sill (Fig. 2). Skillnaden mellan sill och skrubba Klagshamn var
signifikant.
7 - 19
40
K
admium, µg/kg VS
30
20
10
0
T
S
P
L
Fig. 2. Halter av kadmium i torsk (T), sill (S), skrubba Klagshamn (P) och
skrubba Spillepeng (L). Halter i µg/kg våtsubstans (VS) muskel med
standardavvikelsen angiven.
Kobolt
Halterna av kobolt var mycket jämna och varierade mellan 2,00 och 2,06
µg/kg VS (Fig. 3).
2,5
Kobolt, µg/kg VS
2,0
1,5
1,0
0,5
0,0
T
S
P
L
Fig. 3. Halter av kobolt i torsk (T), sill (S), skrubba Klagshamn (P) och
skrubba Spillepeng (L). Halter i µg/kg våtsubstans (VS) muskel med
standardavvikelsen angiven.
8 - 19
Krom
Halterna av krom var jämna och varierade mellan 1,01 och 1,13 mg/kg VS
(Fig. 4).
Krom, µg/kg VS
1 500
1 000
500
0
T
S
P
L
Fig. 4. Halter av krom i torsk (T), sill (S), skrubba Klagshamn (P) och
skrubba Spillepeng (L). Halter i mg/kg våtsubstans (VS) muskel med
standardavvikelsen angiven.
Koppar
Halterna av koppar var något ojämna inom (S och L) och mellan grupperna
(Fig. 5). Halterna var signifikant högst i sill med 0,24 mg/kg VS jämfört med
övriga fiskarter. I övriga grupper varierade halterna mellan 0,024 och 0,055
mg/kg VS.
400
Koppar, µg/kg VS
300
200
100
0
T
S
P
L
Fig. 5. Halter av koppar i torsk (T), sill (S), skrubba Klagshamn (P) och
skrubba Spillepeng (L). Halter i mg/kg våtsubstans (VS) muskel med
standardavvikelsen angiven.
9 - 19
Kvicksilver
Kvicksilverhalterna varierade mellan 64,8 och 282 µg/kg VS med signifikant
högst halter i torsk (Fig. 6). Halterna i sill var signifikant lägre än i båda
skrubb-grupperna och i torsk.
400
Kvicksilver, µg/kg VS
300
200
100
0
T
S
P
L
Fig. 6. Halter av kvicksilver i torsk (T), sill (S), skrubba Klagshamn (P) och
skrubba Spillepeng (L). Halter i µg/kg våtsubstans (VS) muskel med
standardavvikelsen angiven.
Halterna i alla fiskarterna ligger klart under gränsvärdet för överlåtande och
försäljning, 500 µg/kg VS.
10 - 19
Nickel
Nickelhalterna var jämna för alla grupperna, 2,44-2,98 mg/kg VS. och med
lägst halter i skrubba Spillepeng (Fig. 7).
4000
Nickel, µg/kg VS
3000
2000
1000
0
T
S
P
L
Fig. 7. Halter av nickel i torsk (T), sill (S), skrubba Klagshamn (P) och
skrubba Spillepeng (L). Halter i mg/kg våtsubstans (VS) muskel med
standardavvikelsen angiven.
Bly
Blyhalterna var jämna, ca 15 µg/kg VS, för alla fiskgrupperna (Fig. 8).
20
Bly, µg/kg VS
15
10
5
0
T
S
P
L
Fig. 8. Halter av bly i torsk (T), sill (S), skrubba Klagshamn (P) och skrubba
Spillepeng (L). Halter i µg/kg våtsubstans (VS) muskel med
standardavvikelsen angiven.
11 - 19
Zink
Även zinkhalterna var jämna, 4,39-5,16 mg/kg VS, och inga stora skillnader
förelåg mellan grupperna (Fig. 9).
8000
Zink, mg/kg VS
6000
4000
2000
0
T
S
P
L
Fig. 9. Halter av zink i torsk (T), sill (S), skrubba Klagshamn (P) och skrubba
Spillepeng (L). Halter i mg/kg våtsubstans (VS) muskel med
standardavvikelsen angiven.
12 - 19
Jämförelser med andra undersökningar
Datamaterial för jämförelser har inhämtats från Landskrona kommun
(Toxicon 1995, 1998b), Lomma kommun (Toxicon 1998a), Danmark
(Jörgensen & Pedersen, 1994), Öresund (SNV 3009, ÖresundskommissionenNaturvårdsverket, 1985), Östersjön (SNV 4135, Naturvårdsverket, 1993),
Europa (ICES, 1988), och Gävleborgs län (Bignert, 1997). Jämförelserna
görs artvis.
Torsk
Tillgängliga data för torsk är sammanställda i tabell II.
Tabell II. Sammanställning av tillgängliga data för torsk från olika undersökningar i Sverige och
utlandet, med den föreliggande undersökningen längst ned i tabellen.
Källa/metall
As
Cd
Cr
Cu
Hg
Ni
Pb
Zn
µg/kg VS µg/kg VS µg/kg VS µg/kg VS µg/kg VS µg/kg VS µg/kg VS µg/kg VS
SO Gotland, 19799-28
1991, SNV 4135
Öresund<20
<100
240-310 190-550
<20
4500Östersjön4900
Kattegatt 198184(73-75),
Naturvårdsverket,
1985
Landskrona 1994,
129-193
Toxicon
Norra Europa
500-3000
3-20
200-400
25-60
10-90
30001985-86, ICES*
4500
Klagshamn, 1998 989-1500 21-30
100020
167-385
260015
39001300
3300
4800
* angivna värden i huvudsak i intervallet mellan 25% och 75% kvartilerna
Tabellen visar dels på luckor i jämförelsematerialet, och dels på en stor
samstämmighet. Halterna av kvicksilver vid Klagshamn 1998 var något lägre
än i Öresund 1981-84, och betydligt lägre än äldre data från Landskronaområdet 1967-72 (300-1600 µg Hg/kg VS). Halterna var dock högre än i övriga
områden. För metallerna arsenik, kadmium, bly, och zink tycks värdena vid
Klagshamn ligga i ungefär samma intervall som för jämförelsedata.
Kopparvärdena var dock lägre. För krom och nickel saknas i stort sett
jämförelsematerial.
13 - 19
Sill
Jämförelsedata för sill är sammanställt i tabell III.
Tabell III. Sammanställning av tillgängliga data för sill från olika undersökningar i Sverige och utlandet, med
den föreliggande undersökningen längst ned i tabellen.
Källa/metall
As
Cd
Cr
Cu
Hg
Ni
Pb
Zn
µg/kg VS µg/kg VS µg/kg VS µg/kg VS µg/kg VS µg/kg VS µg/kg VS µg/kg VS
Utlängan, 197915-38
1991 (SNV 4135)
Öresund<30
950-980
40-90
<20
10000Östersjön12000
Kattegatt 1981-84
(73-75)
(Naturvårdsverket
, 1985)
Gävleborgs län,
16-40
1996 (Bignert,
1997)
Norra Europa
400-3000
3-30
300-1000
15-35
10-100
60001985-86 (ICES
11000
1988)*
Klagshamn, 1998 1130-2500 25-35 900-1400 150-350
50-72 2000-3700
15
4200-5400
* angivna värden i huvudsak i intervallet mellan 25% och 75% kvartilerna
Kvicksilverhalterna i sill tycks ligga något över intervallet för
undersökningar utanför Öresund. Vid jämförelse med äldre Öresundsundersökningar kan halterna möjligen ha sjunkit något. I materialet från
Utlängan, Karlskrona skärgård, finns en ökande trend i materialet för
perioden 1979-1991. För övriga jämförbara ämnen ligger halterna vid
Klagshamn i eller under intervallet för övriga undersökningar. För krom och
nickel saknas dock jämförelsedata.
14 - 19
Skrubbskädda
Jämförelsedata för skrubbskädda är sammanställt i tabell IV.
Tabell IV. Sammanställning av tillgängliga data för skrubbskädda från olika undersökningar i Sverige
och utlandet, med den föreliggande undersökningen längst ned i tabellen (Klagshamn och Spillepeng).
Källa/metall
As
µg/kg VS
Cd
µg/kg VS
Cr
µg/kg VS
Cu
µg/kg VS
Hg
µg/kg VS
125-260
(30-60)
Ni
µg/kg VS
Öresund (Stora
Bält) 1979-89,
Jörgensen &
Pedersen, 1994
Öresund<30
360-520 230-410
ÖstersjönKattegatt 1981-84
(73-75),
Naturvårdsverket,
1985
Landskrona,
1291-1562 1,3-2,1
360-610 310-350 65-195
<50
Toxicon 1994
Norra Europa
2-30
300-500 50-170
1985-86, ICES*
Klagshamn, 1998 1750-2500 18-28 800-1200
20
76-158 2200-3100
Spillepeng, 1997 1910-2750 19-36 900-1200 20-100
97-301 2300-2600
* angivna värden i huvudsak i intervallet mellan 25% och 75% kvartilerna
Pb
µg/kg VS
Zn
µg/kg VS
<20
7000-9000
<7
4000-4800
10-90
5500-8200
15
15
4000-6000
4400-6600
Kvicksilverhalterna från Klagshamn och Spillepeng stämmer väl överens
med data från
Öresundskommissionen (Naturvårsdverket, 1985),
Landskrona och danska undersökningar. I Jörgensen & Pedersen (1994)
ansågs halterna i Öresund vara förhöjda och inga trender kunde utläsas för
perioden 1979-89. Vad avser kadmium är halterna högre än vid Landskrona
1994, men i intervallet för övriga jämförelsedata. För övriga metaller ligger
Malmö-värdena på eller under intervallen för jämförelsedata, med undantag
för koppar som ligger lägre.
Sammanfattningsvis kan sägas att metallhalterna i fisk från Malmö-området
var något lägre för koppar än jämförelsedata, medan de låg på samma nivå för
arsenik, kadmium, bly och zink. Kvicksilverhalterna var något högre. För
krom och nickel är det osäkert att uttala sig då tillräckligt jämförelsematerial
saknas.
15 - 19
Klassning enligt ”Bedömningsgrunder för miljökvalitet”
I bedömningsgrunderna finns endast sill med av de fiskarter som studerats i
Malmö-undersökningen. Av de ämnen som finns med, är det endast
kvicksilver som mätts i muskelvävnad. Av detta skäl kan klassning endast
göras för kvicksilver och sill.
Tabell V. Halter av kvicksilver i sill/strömming (muskel, µg/kg våtvikt) i
Klagshamn och jämförvärdet för hela Sverige.
Hg, µg/kg VS
Klagshamn 1998
Sverige, NV 1999
64,8
10
Avvikelseklassningen är uppmättvärde/jämförvärdet vilket i detta fallet blir
6,5 (64,8/10). Enligt tabell 42 i NV:s rapport hamnar denna kvot i klassen 4
vilket innebär stor avvikelse.
16 - 19
PCB
PCB-halterna var generellt mycket låga för alla fiskarterna. Halterna låg i
regel under detektionsgränsen. Halterna sammanfattas i tabell VI där
detektionsgränsen dividerad med 2 använts för beräkning av totalhalten PCB
(7 kongener).
Tabell VI. Sammanställning av PCB-data vid undersökning i Malmö
Havsområde 1997-98, samt jämförelser med andra undersökningar.
Fiskart med fångstplats
Total PCB (summa 7 kongener) i µg/kg VS
(medel 4-5 replikat)
Skrubbskädda, Klagshamn 1998
17,5
Skrubbskädda, Spillepeng 1997
7,5
Sill, Klagshamn 1998
25,5
Torsk, Klagshamn 1998
17,5
Skrubbskädda, Nordeuropa 1985
2,1 - 41,6
Sill, Nordeuropa 1985
8,4 - 43,9
Torsk, Nordeuropa 1985
1,2 - 7,2
Det var endast för sill som halterna för två kongener låg över
detektionsgränsen, 5 µg/kg VS. Sill var ju också den klart fetaste fisken av
samtliga undersökta, varför en något högre halt per våtviktsbasis inte är
förvånande. PCB är fettlösligt och ackumuleras därför i fiskens fettvävnad.
Vid jämförelse med andra undersökningar i Europa, ligger värdena för
Malmö i huvudsak inom intervallet. Jämförelsen haltar dock något eftersom
nästa alla värden i Malmö låg under detektionsgränsen. Användningssättet
att kalkylera totalhalten PCB från de 7 kongenerna genom att dividera
detektionsgränsen med 2 kan ge för höga värden för Malmö.
Ofta uttrycks organiska ämnen i enheten mg/kg fett. En fettanalys utfördes på
fiskarna, men eftersom PCB-värdena låg under detektionsgränsen kan en
omräkning till fetthaltsbasis ge alldeles för höga och därmed missvisande
värden, speciellt för magra (låg fetthalt) fiskar. Syftet med föreliggande
undersökning var att ge underlag för konsumtionen varvid en angivelse i
mg/kg våtsubstans är lämpligare.
17 - 19
Rekommenderade födointag av fisk från Malmö-området
Gränsvärden för metaller är endast angivet för kvicksilver, där gränsvärdet
för överlåtelse och försäljning är satt till 500 µg/kg VS. Halterna i Malmö låg
mellan 65 och 280 µg/kg VS, dvs under gränsvärdet. Något gränsvärde för
kvicksilver tycks därför heller inte vara befogat för normalkonsumtion av
torsk, sill eller skrubbskädda. Halterna av kvicksilver var dock betydligt
högre i torsk än i övriga fiskarter. En försiktighet kan möjligen därför vara
befogad vid regelbunden konsumtion av torsklever. Den farligaste formen av
kvicksilver, metylkvicksilver, är fettlöslig och föreligger sannolikt i högre
halter i fet vävnad som t.ex torsklever än i torskkött.
Rekommenderade kostintag har givits av Livsmedelsverket angående PCB
och dioxiner i fisk (Darnerud et al., Vår Föda 2/95). I dessa råd har en
sammanställning gjorts för PCB-halter i olika fiskarter i Sverige, vilken
sammanfattas i tabell VII.
Tabell VII. Sammanställning av data från Vår Föda 2/95, Livsmedelsverket,
med avseende på PCB-halter i fisk.
Fiskart
Total PCB-halt, µg/kg helprodukt
Östersjölax
490-1100
Havsöring (ostkusten)
100-470
Odlad regnbåge
20-120
Odlad lax
60
Strömming (ostkusten)
120-290
Sill (västkusten)
70-100
Torsk
20-40
Rödspätta
20-30
Makrill
20-80
Vid en jämförelse med halterna i fisk fångad i Malmö-området (7,5-25,5
µg/kg), ter sig halterna i ovanstående datasammanställning ligga på en
betydligt högre nivå, speciellt för östersjöfisk. Den högsta halten i Malmöområdet observerades i sill, 25,5 µg/kg, men detta är under värden
refererade i tabell VI.
Råden som ges av Livsmedelsverket riktar sig också väsentligen åt
konsumenter av fet fisk från Östersjön (vildfångad lax/öring, sill) och
Vänern/Vättern (vildfångad lax/öring/röding), framför allt flickor och
kvinnor i barnafödande ålder. Dessa bör konsumera fisk högst en gång per
månad, och övriga konsumenter högst en gång per vecka. Dessutom avråds
från regelbunden konsumtion av lever från lake och torsk.
Med anledning av kostråden har gränsvärden för PCB-kongenen 153 i fisk
framtagits som förslag av Livsmedelsverket. Gränsvärdesförslaget är satt till
18 - 19
100 µg PCB153/kg helprodukt. Denna kongen är använd då den anses vara en
indikatorförening som speglar totala halten av PCB och dioxiner i livsmedel.
Halterna av PCB153 låg i Malmö-undersökningen på <5 - 9 µg/kg VS i
samtliga fiskarter.
Med tanke på de låga halterna i Malmö-området, anses det inte nödvändigt
med kostråd för konsumtion av fisk fångad i Öresund med avseende på PCB.
19 - 19
Referenser
Bignert, A. 1997. Tungmetaller och klororganiska miljögifter i strömming
längs kusten i Gävleborgs län 1996. Rapport till länsstyrelsen i
Gävleborg.
Darnerud, P.O., Wicklund, A., Andersson, Ö., Atuma, S., Johnsson, H.,
Linder, C.-E. & Becker, W. 1995. Bakgrund till de reviderade kostråden
- PCB och dioxiner i fisk. Vår Föda 2/95.
ICES. 1988. Results of 1985 baseline study of contaminants in fish and
shellfish - cooperative research report 151.
Jörgensen, L.A. & Pedersen, B. 1994. Trace metals in fish used for time
trend analysis and as environmental indicators. Marine Pollution
Bullentin 28:24-32.
Naturvårdsverket. 1985. Öresund - tillstånd, belastning och nivåer av toxiska
ämnen. SNV Rapport 3009.
Naturvårdsverket. 1999. Bedömningsgrunder för miljökvalitet - kust och hav.
Rapport 4914.
Naturvårdsverket. 1993. Metallerna och miljön. SNV Rapport 4135.
Toxicon. 1995. Landskrona kustkontrollprogram - årsrapport 1994. Rapport
till miljöförvaltningen, Landskrona.
Toxicon. 1998a. Hälsoundersökning på skrubbskädda (Platichthys flesus)
från Lommabukten och Höllviken. Rapport 130/97 till miljöförvaltningen,
Lomma.
Toxicon. 1998b. Hälsoundersökning på skrubbskädda (Platichthys flesus)
från Lundåkrahamnen. Rapport 155/97 till miljöförvaltningen,
Landskrona.
Download
Random flashcards
Ölplugg

1 Cards oauth2_google_ed8be09c-94f0-4e6a-8e55-87a3b14a45db

Svenska

105 Cards Anton Piter

organsik kemi

5 Cards oauth2_google_80bad7b3-612c-4f00-b9d5-910c3f3fc9ce

Multiplacation table

156 Cards Антон piter

Create flashcards