Ellinor Johansson Synsätt på vad den ideella sektorn bidrar med till samhället En undersökning med utgångspunkt ifrån begreppet socialt kapital Views on what the Nonprofit sector contributes to the society A study from a social capital viewpoint Arbetsvetenskap C-uppsats Termin: VT 2012 Handledare: Jonas Axelsson Förord Denna kandidatuppsats är skriven vid fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT på Karlstads universitet under våren 2012. Tiden med denna uppsats har verkligen präglat mig samt givit inspiration och energi till fortsatt fördjupning inom området. Jag vill i detta förord ta tillfället i akt att tacka mitt bollplank tillika handledare Jonas Axelsson, mina respondenter som avsatte sin dyrbara tid till att medverka i min studie, samt min sambo och arbetskollegor som fått stå ut med en något stressad Ellinor under våren 2012. Karlstad i maj 2012 Ellinor Johansson Sammanfattning Detta arbete bygger på en kvalitativ studie om den ideella rörelsens betydelse i samhället. Den exemplifierande undersökningen utgår från sju respondenters syn på vad den ideella sektorn, (med utgångspunkt från idrottsrörelsen), bidrar med till samhället. Syftet med studie är att undersöka vilka synsätt det finns på vad den ideella sektorn bidrar med till samhället. Forskning kring området har knappt genomförts innan slutet av 1990-talet men modern forskning påvisar att ideella verksamheter har en stor påverkan på samhället. Med utgångspunkt i den tvärvetenskapliga forskningsansatsen socialt kapital har resultat påvisats att såväl gemenskap, tillit, trygghet samt medborgarskap grott utifrån ideell verksamhet. Detta är något som skapar underlag till att ideellt arbete bidrar med effekter till samhället. I studien uppstår ett tydligt mönster mellan den insamlade empirin och tidigare forskning på området. Även om åsikterna kan vara delade mellan såväl respondenterna som forskarna skapas en röd tråd som påvisar att ideellt engagemang och ideellt arbete har betydelse i samhället. Nyckelord: Ideellt engagemang, Ideellt arbete, Ideell verksamhet samt socialt kapital. Innehåll 1 Inledning _____________________________________________________ 1 1.1 1.2 1.3 1.4 1.5 2 Teorier om arbete utifrån ett historiskt och modernt perspektiv ______________ 4 Innebörden av begreppet arbete ______________________________________ 7 Ideellt arbete är en del i begreppet arbete _______________________________ 8 Det ideella arbetes betydelse ________________________________________ 11 Socialt kapital ___________________________________________________ 12 Skapandet av socialt kapital ________________________________________ 13 Investera i det sociala kapitalet ______________________________________ 14 Ideellt engagemang som skapare av socialt kapital _______________________ 14 Idrotten och samhället _____________________________________________ 15 Bakomliggande orsaker till ideellt arbete ______________________________ 15 Metod _______________________________________________________ 18 3.1 Kvalitativ metod _________________________________________________ 3.2 Informationssökning ______________________________________________ 3.3 Val av datainsamlingsinstrument ____________________________________ 3.3.1 Provintervju och Intervjuguide _______________________________ 3.4 Urval __________________________________________________________ 3.4.1 Undersökningens respondenter _______________________________ 3.5 Databearbetning _________________________________________________ 3.6 Reliabilitet och Validitet ___________________________________________ 3.7 Forskningsetik ___________________________________________________ 4 18 18 19 19 20 21 21 23 23 Resultat och analys ____________________________________________ 25 4.1 Beskrivning av fenomenet ideellt arbete: ______________________________ 4.2 Det ideella arbetets betydelse _______________________________________ 4.2.1 Det ideella arbetets betydelse för den enskilde respondenten ________ 4.2.2 Ideellt arbete viktigt som referens _____________________________ 4.3 Det ideella arbetets betydelse för samhället ____________________________ 4.3.1 Respondenternas syn på samhället ____________________________ 4.4 Påverkar ideellt arbete samhället? ____________________________________ 4.5 Ideella organisationer en social mötesplats i samhället? ___________________ 4.6 Sammanfattning av resultat: ________________________________________ 5 1 2 3 3 3 Teoretisk referensram___________________________________________ 4 2.1 2.2 2.3 2.4 2.5 2.6 2.7 2.8 2.9 2.10 3 Bakgrund ________________________________________________________ Ideellt arbete, inom ramen för arbetsvetenskap och arbetslivsforskning ________ Syfte och frågeställningar ___________________________________________ Avgränsning _____________________________________________________ Disposition ______________________________________________________ 25 28 28 33 35 35 37 39 41 Slutsats och diskussion _________________________________________ 44 5.1 Slutsatser _______________________________________________________ 44 5.2 Diskussion ______________________________________________________ 45 5.3 Förslag på vidare forskning _________________________________________ 47 6 Referenser ___________________________________________________ 48 7 Bilaga 1: Intervjuguide _________________________________________ 51 1 Inledning I detta inledande kapitel kommer bakgrund, problemområde samt uppsatsens syfte och dess frågeställningar presenteras. Kapitlet innehåller även uppsatsens avgränsningar och dess disposition. 1.1 Bakgrund Idrottsrörelsen är den ideella rörelse som till medlems- och utövarantal är den största folkrörelsen i Sverige (RF, 2004:14). Att arbeta ideellt är ingen ovanlig företeelse i Sverige. Riksidrotts Förbundet (2010) redovisar att fler än var tredje svensk engagerar sig ideellt enbart inom idrottsrörelsen. Det är tack vare den goda frivilliga traditionen som Sverige har kunnat förädla idrottstalanger så som Peter Forsberg, Carolina Klüft, Gunde Svan med flera till att nå yppersta världselit. Med detta sagt är det tämligen uppenbart att idrottsrörelsen berör många individer och påverkar deras vardag på ett eller annat sätt. Dock är det inte klarlagt vad den svenska idrottsrörelsen bidrar med till samhället mer än att skapa stjärnor och förebilder. Varför gör dessa individer sitt ideella engagemang istället för att genomföra ytterligare förvärvsarbete som skulle ha givit dem ekonomisk ersättning? Vad är det som gör att hälften av alla svenskar ägnar så mycket tid åt en hobby eller fritidsaktivitet? Svedberg (2001:141) beskriver den ideella verksamheter utifrån exempel som hjälporganisationer, föreningar och stiftelser. Många har även sina förvärvsarbeten inom den ideella organisationen. Dessa människor arbetar till stor del administrativt på kanslier och fungerar som en stöttande länk för de miljoner svenskar som bedriver ideellt engagemang i organisationerna. Den politiska debatten kring ideellt arbete och dess betydelse för det civila samhället lyftes först på 1980-talet fram i debatten. Båda de politiska blocken nyupptäckte detta område och visade intresse för ideellt engagemang och ideella insatser (Svedberg, 2001:143). Att politiker började betona och lyfta fram värdet av det ideella i samhället menar Svedberg (2001:143-144) till viss del hade att göra med att det skedde nedskärningar inom välfärdssystemet och att den ideella sektorn lyftes fram som ersättare. År 1993 genomfördes en SOU-studie (Statens offentliga utredning) på hur svenskarna engagerar sig ideellt. Studien påvisar att svenska mellan 16-74 år genomförde cirka 13 timmar/månad av ideella insatser. Dessa genomfördes i form av ledaruppdrag, styrelseuppdrag, administration eller liknande ideella uppdrag. Majoriteten av respondenterna ansåg att det var viktigt att engagera sig för att lösa olika samhällsproblem när de fick frågan om den bakomliggande orsaken till varför de valt att engagera sig ideellt. En undersökning från 1990-talets andra hälft påvisade att medborgarnas syn på egenvärdet av det ideella arbetet hade stärkts och att aktiviteten ansågs vara demokratiskapande (Svedberg, 2001:167-168). Under studien från slutet av 1990-talet framkom att två tredjedelar av respondenterna hade fått frågan att engagera sig via någon redan aktiv i föreningen. Det Svedberg (2001:169) lyfter fram som intressant med studien är dels socioekonomisk tillhörighet, men även koppling till respondenternas civila yrke (offentlig- eller privatsektor), utbildningsnivå och frivilliga insatser. Resultatet påvisade att medborgare med högre utbildning samt arbete inom offentlig sektor engagerade sig mer ideellt i jämförelse med de i lägre samhällsklass eller med lägre utbildningsnivå. Studien visade även att personer bosatta i storstadsregionerna tenderade att engagera sig mindre än boende på landsorten eller mindre städerna (Svedberg, 2001:169-170). 1 1.2 Ideellt arbete, inom ramen för arbetsvetenskap och arbetslivsforskning Forskningen på området ideellt arbete, eller frivilliga organisationer, har fram till 1990-talet varit relativt outvecklad. Detta beror till viss del på att det endast är under den senare tiden som forskningsområdet erhållit viss respekt inom områden så som arbetsvetenskapen och andra ämnesområden där effekterna av det ideella arbetet påvisat intresse (Svedberg, 200:141). Debatter och diskussioner kring begreppet ”arbete” är många och uppfattningarna går under stundom isär. För att spegla den skilda synen på definitioner kring arbete lyfts här två olika perspektiv fram. Arbete definieras som ”de verksamheter som försiggår inom ramen för de interna sociala relationer arbetsformer – som organiserar nödvändighetens sfär i ett samhälle”, (Karlsson, 2002:58). Vilket kan utifrån Karlssons (2002:58-59) definition vidareutvecklas och beskrivas som, ”…arbete är aktiviteter i nödvändighetens sfär och nödvändighetens sfär innehåller det man måste göra i ett visst samhälle för sin överlevnads skull”. Essen (2008:45) beskriver arbete på följande sätt, ”Varje verksamhet där tid ges frivilligt att gynna en annan person, grupp eller organisation”. Det finns både förespråkare och motståndare till att företeelsen ideellt arbete ska behandlas inom begreppet arbete och arbetsvetenskap. I citaten ovan ges en tydlig bild av att definitionerna ej är entydiga. Den stora skillnaden mellan de två valda citat är betoningen på frivillighet. I det första citatet lyfts arbete fram som en aktivitet som sker i nödvändighetens sfär så som en förklaring på en aktivitet som måste ske för att ett samhälle skall fungera. Karlsson (2002:49) betonar dock vidare att det finns fler arbetsformer än det klassiska lönearbetet. Dock poängteras att arbete ska ske inom sfären för nödvändigheter i människors liv. I nödvändighetens sfär inkluderas arbete, medan de aktiviteter och verksamheter som sker på fritiden är exkluderade. Inom ramen för de exkluderade verksamheterna återfinns exempelvis de aktiviteter som genomförs på fritiden, så som ideellt arbete. Dessa aktiviteter klassas här att tillhöra frihetens sfär. Det citat som Essen lyfter fram betonar arbetet som en verksamhet där någon ger tid frivilligt för att gynna en grupp, person eller organisation. Citatet klargör med utgångspunkt i denna definition att ideellt arbete utgör en form av arbete. Definitionen används för att kunna besvara diskussioner kring den moderna arbetsmarknadens utmaningar, enligt Chartrand (Essen, 2008:46). I en av de största studierna i Sverige genomförda inom området ideellt arbete beskrivs att flera av respondenterna verkligen upplever ideellt arbete som en form av arbete. Respondenternas syn på begreppet gör att ämnet är intressant att lyfta inom ämnet arbetsvetenskapen utifrån det perspektiv att respondenterna de facto upplever att de utför ett arbete, även om det sker oavlönat och skiljer sig från normen av begreppet arbete (Essen, 2008:81-83). Essen (2008:45-47) hänvisar även i sin avhandling till Chartrand, Habermann, Rubin, Wilson och Musick som även anser att ideellt arbete är en form av arbete. Dock refererars det till skillnaden gentemot förvärvsarbete, vilket enligt Furåker anses som norm för definitionen av begreppet arbete (Essen, 2008:82). Glucksmann (2000) och R. Taylor (2004) beskriver fenomenet ideellt arbete som en aktivitet som utförs i det offentliga rummet, vilket författarna anser sker inom institutioner och organisationer där arbeten sker inom den offentliga sfären. 2 Trots att inte det inte går att entydigt klargöra inom vilket forskningsområde som inrymmer ideellt arbete förefaller ovanstående bakgrund av problemområdet tydligt kunna påvisa att ideellt arbete anses sortera under ämnesområdet arbetsvetenskap. Denna bakgrund klargör med tydlighet att en studie på fenomenet ideellt arbete kan genomföras med de verktyg och tidigare forskning som är gjord med arbetsvetenskapens teoribildning som ett fundament. 1.3 Syfte och frågeställningar Syftet med denna studie är att undersöka vilket synsätt det finns på vad den ideella idrottssektorn bidrar med till samhället. Som ansats i arbetet kopplas syftet ihop med det tvärvetenskapliga begreppet socialt kapital, som under de senaste tjugo åren blivit en välbeprövad bas inom forskning, (Castiglione, mf, 2008:2). Centrala frågeställningar för att kunna nå kunskap om problemområdet är: 1.4 Varför engagerar sig respondenterna sig inom den ideella rörelsen? Vilken betydelse anser respondenterna att den ideella sektorn har för samhället? Avgränsning I denna undersökning genomförs en avgränsning inom den ideella rörelsen. I begreppet ideell rörelse innefattas idrottsföreningar, hembygdsgårdar, scoutföreningar och andra icke vinstdrivande allmännyttiga föreningsbildningar (Svedberg, 2001:149). För att begränsa undersökningens omfång och omfattning kommer inriktningen i arbetet endast att beröra den ideella idrottsrörelsen. Orsaken till valet av denna ideella verksamhet är att idrottsrörelsen är Sveriges i särklass största folkrörelse (RF, 2004). Frivilligt arbete, ideellt engagemang och ideellt arbete definieras inom detta arbete som synonymt. Då studien utgår från ett begränsat urval är det viktigt att poängtera att denna kvalitativa studie inte har som avsikt att generalisera, utan snarare påvisa en exemplifierad bild av synsätten gällande den ideella rörelsen. 1.5 Disposition Detta arbetes disposition bygger på fem tydliga huvuddelar. Arbetet tar sin början i inledning (Inledning), där läsaren ges en överskicklig bild av problemet och dess huvudämnen. Efter inledningen fördjupas de teoretiska referensramarna (Teoretisk referensram), som kan klassas som huvudpelare i arbetet, och ger en djupare förståelse för ämnet. För att ge en förståelse om hur undersökningen är upplagd, beskrivs detta i metoden (Metod) som är arbetets tredje huvudkapitel. Efter metodavsnittet sker en resultat- och analysdel (Resultat och analys) utifrån den insamlade data som utgör grund för uppsatsens slutsatser. Avslutningsvis sker en diskussion (Diskussion) där arbetet analyseras och diskuteras samt att uppslag för vidare forskning ges. 3 2 Teoretisk referensram I detta kapitel, teoretisk referensram ges en spegling av tidigare forskning inom studiens tre huvudområden, arbete, ideellt arbete och socialt kapital. För att ge en övergripande bild av hur allt speglas samman inleds kapitlet med en genomgång och en analytisk koppling mellan arbetets betydelse i samhället, kopplat till teoretikernas syn och uppfattning kring det ideella arbetet. Finns det indikationer på att begreppet ideellt arbete har under någon form använts redan så tidigt som under Aristoteles tid? Efter kapitlets inledande del med en återblick på arbetsperspektivet skapas en grundläggande förståelse kring begreppet ideellt arbete. Att börja med en förklaring kring begreppet arbete skapar enligt författaren en ökad inblick kring de för och motsättningar kring att begreppet ideellt arbete kan klassas inom ramen för det redan befintliga begreppet ”arbete”. För att kunna besvara studiens syfte används begreppet socialt kapital som centralt begrepp för att sammanfoga termerna, ideellt arbete, idrottsrörelsen och samhället i stort. 2.1 Teorier om arbete utifrån ett historiskt och modernt perspektiv För att kunna sortera in ideellt arbete inom ämnesområdet arbetsvetenskap är det viktigt att initialt nå god kunskap om de teoribildningar som finns inom området. Grenholm (1994:21) jämför sex teorier kring arbetets värde och syfte. Tre av dessa härstammar från den västerländska idétraditionen och har haft ett stort inflytande på samhällets syn på arbete. Dessa har sin tillkomst i den platonska teorin om arbete, där filosofen Platon framför sin syn, även en koppling till Aristoteles lyfts fram, samt från Martin Luthers kallelselära och Karl Marx teorier om arbete. De ovan nämnda teoriskaparna tillhör äldre historik. Grenholm (1994:21) väljer vidare att lyfta fram Taylor, Mayo samt Brown som framstående teoribildare. Dessa anses vara mer moderna auktoriteter inom denna teoribildning (se figur 1 och 2). 4 Teoretikernas / Forskarnas syn på arbete: Historiskt perspektiv: Egen analys utifrån perspektivet ideellt arbete: Historiskt perspektiv: Både Platon och Aristoteles teorier om arbete bygger på att syftet handlar om att skapa en ekonomiska resurs som gör att arbetaren har ekonomi att uppfylla sina önskningar och mål. Enligt denna teori kring arbete lyfts två mål upp som huvudinriktning. 1) Utvinna ekonomiska resurser för eget bruk. 2) Åstadkomma nytta även till andra. Synen är att människan skapar sina egna speciella anlag och förmågor för att skapa ett individuellt självförvekligande. Enligt teoretikerna kan människan enbart uppfylla detta genom att genomföra andra aktiviteter utanför arbetet (Grenholm, 1994:100-105). Enligt Grenholm (1994:83) använder sig Aristoteles av begreppet ”ascholia” vilket betyder sysselsättning, arbete eller engagemang. Det ideella arbetet kan i denna beskrivning anses inkluderat då där genomförs ett engagemang samt en sysselsättning. Aristoteles motsats till ”ascholis” är ordet ”schole” som översätts till fritid, vila och ledighet. Även inom detta begrepp kan det ideella arbetet passa in, då många utför sitt ideella engagemang under fritiden. Luthers kallelselära lyfter ingen direkt teori utan snarare diskuterar syftet med arbetet. Luther nämner självförverkligande i form av arbete i jämförelse med andra aktiviteter. Skillnaden från Platon och Aristoteles är att Luther anser att arbete helt och hållet handlar om att skapa nytta åt medmänniskan, samt att arbete renar människan från ondska (Grenholm, 1994:143-144, 181-187). Skillnaden mellan Platons och Aristoteles teori kring arbete kontra Luthers skiljer sig gällande det ekonomiska perspektivet. Platon och Aristoteles anser att ekonomin står i centrum vilket Luther ställer sig lite frågande till (Grenholm, 1994:151). I och med att ideellt arbete skapas för att hjälpa medmänniskan, borde ideellt arbete kunna anses vara inkluderat i Luthers syn på arbete. Marxistisk teori kring arbete byggs utifrån Karl Marxs syn där människan arbetar för att skapa det som behövs i mänsklighetens närhet. Arbete anses som en livsnödvändig resurs och används för att tillgodose mänskliga behov. Marx menar att människan är en medveten och social varelse. Arbetets syfte enligt Marx är att lösa det elementära försörjningsproblemet och det omedelbara livets reproduktion. Han anser människan behöver arbeta för att få det som behövs för att överleva (Grenholm, 1994:205-208). Marx menar att arbete sker enkom för att skapa de resurser som behövs för att överleva vilket upplevs intetsägande. Hans teori sammankopplad med Maslows (Granberg, 2011:293) behovspyramid ger en tydlig bild av att människan behöver mer än bara ekonomiska resurser för att överleva. Marx har en tydlig syn där arbete enkom är till för att fylla denna funktion. I det fortsatta resonemanget bl.a. Österbergs syn på arbete, ger en bild där arbete har en självförverkligande aspekt. Utifrån det ideella arbetets perspektiv ryms inte detta inom ramen för marxistisk teori. Figur 1) Begreppet ur ett historiskt tidsperspektiv, tillika analys till det ideella arbetets värde. 5 Teoribildningens syn på arbete Moderntperspektiv: Analys utifrån perspektivet ideellt arbete Moderntperspektiv: FW Taylor förespråkade ”scientific managemaent”. Taylors arbete kring arbetsuppdelning, specialisering och lönesättning har påverkat stora delar av arbetsrörelsen, främst inom industrin i västvärlden. Taylors syn på arbete och dess syfte bygger främst på en psykologisk teori om arbetsmotivation, vilket anses besvara frågan om människans drivkraft till arbete. Taylors tes varför människan arbetar anses främst bero på att erhålla ett eget ekonomiskt utbyte. Att människan arbetar för att skapa möjlighet att köpa de materiella nyttigheter som önskas (Grenholm, 1994:264-265, 295) Taylor beskriver att det enda som får människan att arbeta riktigt hårt är att ge dem god ekonomisk ersättning (Grenholm, 1994298). Denna instrumentella inställning till arbete skiljer sig från vad som beskriver engagemanget och arbetet inom ramen för ideellt arbete. Forskning påvisar att arbete inom ideella organisationer till stor del genomförs med en drivkraft kopplad till existentiella projekt, hjälpande, lärande, personlig utveckling och självkänsla. Ekonomisk ersättning fanns inte med bland de fem mest förekommande svaren i studien (Svedberg, 2001:169-171). Elton Mayo och J A C Brown framträder (Grenholm, 1994:304) som företrädarna inom ”human relations-skolan”. Deras inriktning grundas i arbetspsykologin och organisationsteorin. Brown och Mayo lägger till skillnad mot Taylor stor vikt vid social samverkan och mänsklig tillfredsställelse. De betonar framför allt den informella arbetsgruppens betydelse för att skapa och forma den anställdes motivation och inställning till arbete. De menar även att människan inte enbart har som önskan att få ekonomisk ersättning, utan även tillfredsställelse av sina sociala behov, (Grenholm, 1994:330-332). Mayo och Browns synsätt där människan arbetar för social tillfredsställelse stämmer överens med det Svedberg (2001:169-171) menar ligger till grund för drivkraft hos ideellt arbetande människor. Det föreligger en spännande koppling mellan det ideella arbetet i exempelvis en förening i jämförelse med Mayo och Browns övergripande tes där de anställda på en arbetsplats inte reagerar som en enskild individ, utan som en grupp (Grenholm, 1994:311). Inom exempelvis en idrottsförening skapas en speciell grupptillhörighet och känsla av att individen tillhör en i förening och därmed uppfattar sig som en medlem. Detta kan jämföras med Mayo och Browns diskussion om medlemmar i en arbetsgrupp. Figur 2) Arbetsbegreppet ur ett modernt tidsperspektiv, tillika analys gällande det ideella arbetets värde. Grenholm (1994:14) beskriver arbetets betydelse och mening utifrån ett flertal perspektiv. Enligt honom anser vissa att arbetets mening bygger på att skapa ekonomiska resurser för livsuppehälle medan andra ser arbete som ett sätt att förverkliga sig själv som människa. Oavsett vad arbetet har för betydelse för individen följer samhällsbilden i takt med den aktuella arbetsutvecklingen. Ofta används termer som jordbrukssamhället, industrisamhället samt på senare tid postindustrialismen, informationssamhället och tjänstesamhället. Den nya samhällsbilden kräver en högre kontroll på information, utbildning samt fokus på bekvämligheter så som hälsa och kultur. 6 Att samhället förändrats genom årtionden är ett faktum, dock är det viktigt att ha vetskap om att den ena arbetsepoken inte avlöser den andra. Det arbetet som idag ofta kopplas till det postindustriella samhället är lönearbete. Dessa tjänster har under tid ändrats till att bli mer komplexa uppgifter. I takt med att lönearbetet fått en ökad kontroll utvecklas allt fler verksamheter som tidigare klassats som oavlönade arbeten till att bli avlönad verksamhet, främst inom hälsa, kultur och utbildning, (Hansen & Orban, 2002:17-20). Utifrån Hansen och Orbans (2002) syn på arbetsutvecklingen skapas arbeten utifrån människors egna efterfrågan. Detta medför att de funktioner som människor önskar vara arbete de facto blir arbete. Med detta resonemang och utgångspunkt skapas ett slags struktur i samhället, där arbeten som kanske egentligen inte borde vara det ändå kommer att klassas som arbete. 2.2 Innebörden av begreppet arbete Karlsson (1986:15) menar att det numer råder långtifrån någon enighet om vad arbete är. I det förkapitalistiska samhället existerade knappt begreppet arbete. I och med kapitalismen blev arbete något som uppmärksammades inom forskningen. Karlsson (1986:15) beskriver att delar av ett oenigt forskningssamhället var kritiska till begreppet arbete. Karlsson förklarar att vetenskapsmannen Riehl uttryckte att ordet arbete var ett samlingsbegrepp utan egentlig mening. Ett annat spännande citat Karlsson lyfter fram kommer från 1919 och beskriver arbete på följande sätt, ”(arbete är) ett överdefinierat ord, i vilket man lagt in så mycket mening att det helt enkelt inte har någon mening alls”. Arbete kan i det moderna samhället näst intill alltid härledas till att det har någon koppling med verksamheter eller aktiviteter. Karlsson (1986:41) redogör för det faktum att andra teoretiker hänvisar till ordböcker där definitionen skiljer de båda orden åt markant. Work, står för arbete, sysselsättning och uppgifter medan Labour däremot klassas som arbete, ansträngning och möda. Karlsson belyser begreppen utifrån att Work är en verksamhet och Labour ett arbete. Karlsson (1986:23-24) gjorde en översyn av de begrepp som återfanns i definitioner och kategoriserade in dem i fem huvudpunketer vilka var de hjälpbegrepp som inom samhällsvetenskapen definierade arbete. De fem begreppen var; Arbete är som oftast och alltid en verksamhet; Arbete är en målinriktad aktivitet; Arbete tillfredställer mänskliga behov; Arbete är kopplat till naturen; samt att arbete är en aktivitet som producerar och bidrar till sociala relationer. Furåker (1991:11) utgår från arbetets betydelse i språkbruket och att det till största delen handlar om förvärvsarbete. Det som görs på fritiden utgör i sådant fall fritidssysselsättning. Begreppet arbete blir på detta sätt en aktivitet vilken har som innebörd att vara ansträngande eller uppoffrande, vilket skiljer sig från det Karlssons (1986:41) lyfter kring work och verksamhet. Furåker beskriver att aktiviteter som solbad och matlagning kan upplevas som en uppoffring men frågar sig om dessa aktiviteter kan klassas som arbete. Andra Karlsson (2002:50-52) och Furåker (1991:13-17) hämtat stöd från är vetenskapsmännen Marx och Kosík. Utifrån Marx betraktas arbete som ”människans görande i nödvändighetens sfär”, medan Kosík lyfter fram att människan skapar sig själv via arbetet. Arbetet är det som skiljer människorna och djuren åt, arbete är det som hela den mänskliga civilisationen bygger på (Furåker, 1991:13-17). Kosík utgår ifrån två ytterligheter för begreppet nödvändighetens sfär, de aktiviteter, så som arbetet som sker inom nödvändighetens sfär, samt de aktiviteter som sker utanför. Arbete är en aktivitet som sker 7 inom nödvändighetens sfär, de runt om ses som något annat, (Karlsson, 2002:50-52). Här inkluderas ideellt engagemang inom ramen för frihetens sfär genom definitionen att det är något som görs på fritiden av egen fri vilja, det som Kosík anser som konst. Fritidens sfär berör konsten, det konstnärliga hos människan medan arbete ryms inom nödvändighetens sfär och är det som måste göras. Furåker (1991:14-21) klargör att det krävs en mängd kompletterande hjälpbegrepp för att reda ut huvudbegreppet arbete. Det är förvärvsarbetet vilket klassas som vanligast förekommande definition för termen arbete i dagligt språkbruk. Det som denna uppsats till största del handlar om, ideellt arbete, klassar han inte som arbete inom ramen för förvärvsarbete då det är en eller flera aktiviteter som genomförs på fritiden. I detta resonemang definieras hemarbete, och andra sysslor inom ramen för familj och hushåll inte heller inom ramen för begreppet. Dock finns en viss skillnad på det arbetet som görs i hemmet och de aktiviteter som genomförs på fritiden i olika organisationer och föreningar. Anledningen och skillnaden till denna skillnad är att det sker inom ramen för den sociala plikten (Furåker, 1991:11-13). Såväl Furåker som Marx tydliggör att det ideella arbetet sker på fritiden, det vill säga, inte som ett förvärvsarbete. Dock sker det inom ramen för sociala former, vilket gör att de anser att det är ett arbete. Då det ej sker som lönearbete sker det som ett arbete utanför arbetsmarknaden. De obetalda jobben ses enligt Gisselberg (1991:55-73) som en samhällsnytta. Både Gisselbergs syn på ideellt arbete och det Putman (2003:201) beskriver kring ideella organisationer ger dessa insatser av ideella arbetet enorma ekonomiska resurser till samhället i annat än monetära värden. I jämförelse med Riksidrottsförbundets (2010) statistik över vad alla Sveriges ideella idrottsinsatser skulle motsvara i betald arbetskraft tydliggörs vikten av en omfattande ideell verksamhet i Sverige 2.3 Ideellt arbete är en del i begreppet arbete R. Taylor (2004) beskriver hur begreppet arbete till stor del tagits förgivet av forskare inom sociologin. Arbete har definierats enligt två kategorier; det avlönade som sker i det offentliga rummet och det oavlönade som oftast sker i form av hushållsarbete i den privata sfären. Fler och fler forskare har, enligt R Taylor (2004), tagit del av forskning inom ett nyare område i arbetsbegreppet, nämligen det ideella arbetet och dess betydelse. Ideellt arbete är ett arbete som sker i det offentliga rummet, det vill säga utanför hemmet men ändå är obetalt. För att koppla samman det frivilliga arbetet med arbete beskriver R. Taylor (2004) sina teorier, som grundar sig på Glucksmanns antagande att det inte finns något enkelt samband mellan lön och arbete, utan att det är inbäddat i en rad olika sociala relationer. Glucksmann (Taylor, 2004) beskriver att det är nödvändigt att se på arbete som aktiviteter vilka äger rum inom olika områden eller sfärer som är kopplade till olika sociala relationer. Vissa saker genomförs på fritiden för att det exempelvis sker inom familjen, men en likvärdig uppgift skulle inte genomföras i det offentliga rummet kostnadsfritt. Vart denna gräns går beskrivs av Glucksmann i modellen TSOL som i svensk översättning betyder Den Totala Sociala Organisationen av Arbete. Med begreppet ideellt arbete i beaktande ger TSOL-modellen en ökad förståelse för vad som sker betalt eller obetalt, samt placeringen och inställningen till det institutionella, gemensamma samt familjerelationen. I modellen utvecklar Glucksmann sin föreställning om den totala sociala organisationen. Ramverket inom modellen beskrivs som ett verktyg för att utforska fördelningen av arbetskraften mellan olika funktioner, så som produktion, tjänst, 8 välfärd och utbildning, vilket belyser fenomenet ideellt arbete och ideellt engagemang, (R, Taylor, 2004). TSOL-modellen är enligt Glucksmann (2000:18-20) en modell som omfattar de aktiviteter som beskriver gränserna mellan betalt och obetalt arbete (Figur 3). Modellen beskriver hur arbetsmarknaden är uppbyggd i samhället och hur fördelningen mellan olika strukturer och aktiviteter sker. Enligt Glucksmann (2000:18-20) finns det inget tydligt motiv mellan lön och arbete. Både Glucksmann (2000) och R. Taylor (2004) placerar det frivilliga arbetet i det officiella rummet, där institutionella eller familjära insatser kan vara betalda eller obetalda i någon form. Paid/Betald Formellt betalda anställningar inom offentlig, privata och frivilliga sektorn Informella ekonomsiska aktiviteter Hushålls- och familjearbete Ex: Betalar grannar och vänner för att de sitter barnvakt. Ex: Betalar familjemedlemmar för att vara barnvakt. Offentliga Allmänna Privata Formellt Informellt Informell Formellt obetalt arbete i offentliga, privata och frivilliga sektorn Informellt obetalt arbete Hushållsarbete Ex: Obetald omvårdnad av sjuka eller äldre gamla. Ex: Städning av hemmet, ta hand om äldre i familjen. Ex: Betalar revisorn eller vårdassistenten. Ex: Obetald revisor eller vårdassistent. Unpaid/Ej betald Figur 3) Glucksmanns TSOL-modell, med utgångspunkt från R. Taylor (2004). I den svenska idrottsrörelsen sker många av de ideella insatserna genom att individen engagerar sig som funktionär när barnen är aktiva i verksamheten. I sådant fall genomförs en ideell handling, i det offentliga rummet obetalt. Inom svensk idrottsrörelse handlar det mycket om att genomföra ideella insatser i utbyte mot att skapa ekonomiska förutsättningar för föreningens verksamhet. Nordberg (2004) beskriver hur samhällsdebatten ofta skildrat idrotten och dess eldsjälar som stora bidragsgivare till samhällsekonomin. Det är den ideella idrottsrörelsen med landets medborgares idrottsintressen som skapat sysselsättning till samhället under decennier. Nordberg (2004) beskriver de frivilliga organisationerna, de ideella föreningarna som stora kännetecken i det svenska politiska systemet. Med ett medlemsantal på över 3 miljoner bara inom idrottsrörelsen vittnar forskningen om att det blir allt mer vedertaget att det svenska samhället har byggt upp en ”tredje” sektor. Det är inte bara den privata- och den offentliga 9 sektorn längre, utan även en sektor med medborgarsammanslutningar, den ideella sektorn. folkrörelser, föreningsliv och Den ideella sektorn har inom forskningen blivit en allt mer betydande grund för att sammansvetsa de olika sammanslutningarna, oavsett vilken inriktning inom den ideella sektorn man tillhör (Nordberg, 2004). För att skapa en ökad förståelse kring vart i samhällsbilden den ideella sektorn kan höra hemma ges en illustration i figur 4. I samhället menar Nordberg (2004) att den ideella sektorn kampas emot den offentliga, kommersiella samt den civila sektorn. Trots att det kan upplevas som att den ideella sektorn har kopplingar till samtliga tre ”hörn” menar Nordberg att det är viktigt att påpeka de unika punkter som skiljer dem åt. Ett kommersiellt bolag drivs av ett vinstintresse, något som anses vara förbjudet inom de ideella organisationerna. En ideell förening kan aldrig bedriva en ekonomisk verksamhet, utan pengarna skall gå i omlopp tillbaka till föreningen och verksamheten (Nordberg, 2004). Att den ideella sektorn skulle kunna ske inom ramen för den kommersiella sektorn utesluts här med. Vidare utifrån figur 4 ses i det högra hörnet det som symboliserar den civila sektorn. Det Nordberg (2004) menar skiljer dessa två sektorer emellan är att den ideella sektorn anses vara organiserad. Verksamhet med tider för träffar, träningar, stadgar, beslutsprocesser och så vidare, något inte klassas som vanligt inom familje- och vänskapsrelationer. Som avslutande sektor menas att den ideella sektorn skiljer sig från den offentliga sektorn, genom att inte vara en myndighet, skola eller på annat sätt styrd av staten. Det som särskiljer offentlig sektor och ideell sektor är sättet att påverka, sättet att påverkan genom inflytande istället för omröstningar och skattebetalares åsikter (Nordberg, 2004). Frågan som då får ställas är, vart hör den ideella sektorn egentligen hemma? Enligt Nordberg (2004) skapas den ”nya” sektorn någon stans mitt emellan de övriga tre, en kombination, eller kanske snarare ett kliv tillbaka från de övriga tre sektorerna. Staten Offentliga sektorn ex: myndigheter, offentlig vård och skola Ideell sektor ex: föreningar, samfälligheter, stiftelser Kommersiella sektorn Civila sektorn ex: företag och bolag ex: familj, vänskapsrelationer Marknaden Det civila samhället Figur 4) Det ideella arbetes plats i samhället,. Illustration utifrån Nordberg (2004). 10 2.4 Det ideella arbetes betydelse Svedberg, Essen och Jegermalm (2010) belyser i sin rapport vilka mönster som finns vid medborgarnas engagemang inom den frivilliga sektorn. Utifrån ett traditionellt perspektiv menar författarna att det inom de nordiska länderna skett ett stort engagemang som varit en avgörande förutsättning för en fungerande demokrati. Att frivilligt engagemang är med och utvecklar ett demokratiskt samhälle menar även Putnam (2003:213). Svedberg (2001:146) beskriver att under 1990-talet var civilt samhälle och socialt kapital de två mest uppmärksammade begreppen i internationell samhällsforskning. Inom svensk forskning fokuserades begreppen på den ideella sektorn och det frivilliga arbetets betydelse. Detta är intressant då Svedbergs forskningsrapport kartlägger att, i början av 1990-talet var drygt 2,5 miljoner, svenskar engagerade sig i ideella verksamheter. Denna siffra skall ställas i jämförelse med dagens engagemang, som Riksidrottsförbundet (2010) uppger vara över tre miljoner medlemmar enbart inom idrotten. Följaktligen menar Svedberg (2001:146) att engagemanget och insatserna inom den ideella sektorn har en betydande roll. Resurserna som motsvarar flera tiotusentals heltidstjänster genererar kraft mellan olika sfärer i det civila samhället, vilket skapar tillhörighet och minskad social marginalisering. Kopplat till arbete i det postindustriella samhället skapas flera aktiviteter utifrån de sociala inriktade verksamheterna i frivilligsektorn där omfattningen till välfärd, service och betydelse spelat en allt större roll. Gällande föreningsengagemang klarlägger Svedberg, Essen och Jegermalm (2010) tre perspektiv till medborgarnas engagemang. De lyfter fram resurs, tillhörighet och socialt kapital. Föreningsengagemanget ger medborgarna ökade resurser att påverka den egna och andras situation utifrån ett demokratisktperspektiv. Inom föreningsverksamhet anses även möjligheten till att bygga relationer genom nätverk och andra sociala relationer som, enligt författarna och Putnam (2003:201-205), ökar det sociala kapitalet i samhället. Det tredje perspektivet är tillhörigheten. I föreningslivet finns det möjlighet att skapa tillhörighet till en grupp. Svedberg, von Essen och Jegermalm (2010) nämner att det kan råda en viss exkludering i vissa grupper vilket står i direkt motsats till tidigare nämnda demokratiska integration genom föreningslivet. Baine och Hardill (2008) visar tacksamhet till regeringen i Storbritannien för de stödprojekt som skapats till stöd för landets volontärarbete. Regeringen har insett vikten av gemenskap, vilket speciellt avspeglas i det ideella arbetet som sker inom public service i Storbritannien. Författarna menar att även den före detta premiärministern, Gordon Brown ansågs de ideella krafterna som landets hjältar. Att den brittiska regeringen menar att volontärarbetet och de ideella krafterna påverkade inflytandet av hela samhällsbilden är något Putnam (2003:110) beskriver har sin förklaring till att gemenskap och ökad demokrati påverkar det sociala kapitalet i hela samhällsutvecklingen. Rebecca Taylor (2004) beskriver att forskning kring det ideella arbetet har varit en lågprioriterad fråga inom forskningen. 1992 genomfördes den första forskningen i sitt slag kring svenskarnas ideella och informella arbete (Svedberg, Essen och Jegermalm, 2010). Resultatet av denna visade att engagemanget i folkrörelsepräglade organisationer var anmärkningsvärt stort. 11 Att den nutida forskningen tyder på att ideellt engagemang behövs såväl för nätverksskapande, sociala kontakter och främst på grund av det sociala kapitalet vittnar ett flertal studier om (Putnam, 2003, Svedberg, Essen och Jegermalm, 2010, R. Taylor, 2004). 2.5 Socialt kapital Det sociala kapitalet är i denna undersökning ett centralt begrepp. Då undersökningen i mångt och mycket fokuserar på huruvida vad de ideella organisationerna bidrar med till samhället, vilket grundas i teorierna kring socialt kapital. Därför är det av stor vikt att tydligt belysa denna term. Frågan är om det socialt kapital är en bidragande del till att ett samhälle blir demokratiskt och därmed mer effektivt? Synerna på detta är delade och bland andra Coleman, Putnam och Bourdieu inom samhällsvetenskapen har under lång tid speciellt använt sig av begreppet socialt kapital (Aspers, 1998:11). För att förtydliga de olika synsätten på det sociala kapitalet väljer Skinner, Zakus och Cowells (2008) att skilja dem åt enligt nedanstående figur (figur 5). Bourdieu Har som huvudområde tre olika former av kapital, där det sociala anses vara en av områdena. Beskriver vikten av begreppets betydelse inom sociala relationer och nätverk. Men menar att mycket av kontakter och nätverk som skapas har det ekonomiska kapitalet bakom sig. Tonvikt: Instrumental tonvikt. Begreppet fokuserar på nätverk, men anses inte som egen drivkraft, är i behov av annat kapital. Coleman Närmar sig begreppet utifrån två horisonter: 1) Ekonomiskt/rationella åtgärder för att motivera individer till bästa möjliga. 2) Individer styrs av normer, regler och skyldigheter. Belyser vikten av familjerelationen och dess gemensamma nätverk. Tonvikt: Säkra humankapitalet. (sysselsättning, utbildning och kunskap). Putnam Bygger sin teori på ”nivåer av sociala politiska förtroenden och om medlemskap i sociala nätverk och samhällsorganisationer”. Putnam belyser deltagandet i samhället som en av de centralaste delarna inom socialt kapitel. Tonvikt: Bidra till att det sociala kapitalets syfte handlar om att trygga effektiva nivåer av demokrati och verksamhet i ekonomin. Figur 5) Skinner, Zakus och Cowells (2008) beskrivning av tre teoretikers syn på socialt kapital. Utifrån Skinner, Zakus och Cowell (2008) skapas en övergripande förståelse för tre av de större teoretikerna inom området. Kopplingen till ideellt arbete, ideella rörelsens betydelse för individen och människan tas i samtliga tres fall upp, men med en tydligare koppling utifrån Robert Putnams teori. Putnams teori (2003:201) menar att det sociala kapitalet är de inslag i samhällsorganisationen, så som normer, förtroende och nätverk som skapar en förbättrad samhällseffektivitet. Aspers (1998:12) beskriver vidare att begreppet även kan användas i synonym med normer, vilket Coleman förespråkar. Asper (1998:12-13) fortsätter 12 sin beskrivning av det sociala kapitalet som en betydelse för att individerna kan använda sina resurser för att nå upp till sina drömmar och mål. Putnam (2003:218) kopplar tydligt ihop det sociala kapitalet och det ideella-, frivilliga arbetet genom hans forskning genomförd i Italien under 1990-talet. Författaren skildrar Italiens norra och södra del utifrån förutsättningar inom de olika politiska institutionerna. Putnams resultat resulterade i att Italiens norra delar visade bättre fungerade institutioner, en högre medborgaranda och mer demokratiskt än de södra delarna. I de södra delarna uppfattades en mer maffialiknande sammanhållning, vilket avspeglades och på så sätt inte skapade samma förutsättningar som för de boende i de norra delarna, (Putnam, 2003:218). Individer som är med i en sammanslutning och känner tillit och förtroende känner en större tillit till de demokratiska principerna i samhället enligt Putnam. Han beskriver även att det finns exempel på då det sociala kapitalet går emot demokratin och skapar en motsatt effekt så som inom till exempel kriminella sammanslutningar (Putnam, 2003:196-204, Rothstein, 2003:88). Rothstein (2003:165) tydliggör sambandet mellan det sociala kapitalet och deltagandet i ett lag, exempelvis idrottslag, kyrkokörer eller andra föreningar. Även Price (2002) menar att konceptet socialt kapital har blivit så mycket mer än bara ett akademiskt begrepp. Ordet kan numer åberopas som nyckeln till investeringar i samhället, som i sin tur leder till ökad demokrati. Något Putnam (2003:196-219) som instämmer i att socialt kapital skapar ett ökat samhällsliv, nätverk, normer och förtroende som avspeglas i hela samhället. 2.6 Skapandet av socialt kapital Rothstein (2003:154-160) menar att forskning kring socialt kapital visar att teoribildningen kring begreppet verkar stämma med den empiriska forskning som skett. Rothstein förklarar sin syn på vart det sociala kapitalet skapas utifrån en tidigare undersökning. Undersökningen grundar sig på om medborgarna litar på människor i allmänhet påvisar. Merparten av respondenterna upplevde att de gjorde det. Utifrån insamlad data menar Rothstein att han kan ge ett preliminärt svar på frågan vart ifrån det sociala kapitalet skapas. Han menar att det kommer ifrån en välfungerande och allmänt betrodda politiska institutioner. Vilket han menar resulterar i stabila och förtroendegivande rättsliga institutioner, vilket i sin tur ger upphov till ett ökat medborgerligt förtroende för demokratin. Putnam (2003:201) menar att begreppet skapas i anslutning till förtroende, normer och nätverk som kan förbättra samhällseffektiviteten genom att underlätta samordnade operationer i samhället. Hooghes (2008:570-571) forskningsfråga gällande socialt kapital belyser hur förklaringen kring sambandet mellan ett eventuellt föreningsmedlemskap och attityder i samhället. Enligt honom sker det i denna frågeställning två stycket motsättningar, där den ena tankebanan sker i form av socialiseringseffektslogiken, Hooghes (2008:570-571) menar att ”investeringar med andra ger mer sociala värdemönster, vilket innebär att dessa värdemönster sprids vidare”. Motsättningen till detta tankemönster är att det sker ett selektionsurval, föreningarna rekryterar medlemmar med likartade värdemönster redan från grunden, vilket i sin tur då inte påverkar de ideella organisationernas påverkan och inflytande på samhället. 13 2.7 Investera i det sociala kapitalet Rothstein (2003:88) beskriver att det såväl inom- som utomvetenskapligt finns skäl att intressera sig i det sociala kapitalet. I en region eller stad med goda tillgångar av socialt kapital är sannolikheten hög att det råder en stabil och fungerande demokrati, en hög ekonomisk utveckling samt låg nivå av kriminalitet. Genom detta kan koppling tyda att det sociala kapitalet är med och påverkar samhället, det som Rothstein (2003:88-89) vidare beskriver är individernas egna påverkan eller samband till socialt kapital. Flertalet statistiska samband påvisar att de individer som engagerar sig i sociala tillslutningar, exempelvis föreningar påvisar en ökad tilltro till medmänniskan, uppfattas gladare, friskare och mer nöjd med livet samt har en högre utbildning i jämförelse med de som inte har samma grad av social medverkan, nätverk och interaktion med andra. Rothstein förtydligar att detta samband är ett statistiskt samband som inte förklarar orsaksförhållandet. 2.8 Ideellt engagemang som skapare av socialt kapital I 2000-talets början genomförde Price (2002) en studie som handlade om det ideella engagemanget och det sociala kapitalet. I studien intervjuades trettiotvå ideella föreningsledare från olika frivilligorganisationer i Texas, USA. Respondenterna tillfrågades om delaktighet i föreningarna, samt medlemmarnas motivation och faktorer till det ideella engagemanget. Prices (2002) resultat visade att majoriteten av respondenterna upplevde att deras medlemmar engagerade sig för att de ville ”ge tillbaka” något till samhället. Anledningen till detta var att de ansåg att det var rätt sak att göra. Begrepp som ”medborgerlig plikt” lyfts också i samband med resultatet, något som kan härleda till Putnams (2003:kap 4) syn på socialt kapital, medborgaranda och medborgerligplikt. Hochschild (2011) genomförde en omfattande observation på ett företag i USA under 1990talet. I hennes studie lyftes tidsbrist för fritidsaktiviteter upp som ett stort problem för respondenterna. Studiens deltagare tillbringade i genomsnitt cirka 47 timmar i veckan på sin arbetsplats. Utifrån Hochschilds (2011) bok och Prices (2002) studie ges två intressanta infallsvinklar för vidare studie. Det första som kan påverka idrottsrörelsen och föreningslivet är den samhällsutveckling som skapas när tiden för ideellt engagemang minimeras. För de nordiska länderna skulle en sådan händelse förändra hela den ideella verksamheten (Essen, 2008). Ett annat perspektiv utifrån Hochschild (2011) och Prices (2002) beskrivningar om tidsbrist till fritidaktiviteter och ideellt arbetet berör det faktum att allt fler familjer väljer att outsourca sina barn till fritidsaktiviteter då föräldrarna själva inte hinner ta hand om barnen. Hochschild (2011:kap 6) lyfter fram ett exempel från sin observation där en kvinnlig respondent valde att helt ”outsourca” sina barns aktiviteter till föreningslivet för att kunna tillbringa mer tid på jobbet. Hennes argument till barnen var att hon genom detta agerande skulle få mer tid för dem senare. 14 I Sverige finns strax över 20 000 st (RF, 2010) idrottsföreningar som tar emot ungdomar över hela landet. Föreningarna, som är ideellt organiserade, tar emot barnen, lär ut kamratskap, fostrar dem till demokratiska individer (Putnam, 2003:113-115). Price (2002) beskriver återväxten bland ideella volontärer och att denna sker mer i samband med skolaktiviteter. Utifrån respondenterna fanns det i dagsläget flertalet pensionärer som engagerade sig i föreningarna, meddans nästa generation lade allt mer fokus på sin utbildning och karriär. 2.9 Idrotten och samhället Forskning om idrott, frivilligorganisationer och dess koppling till samhället har varit marginell menar Seippel (2007). Sieppel beskriver att idrotten fungerar som en arena för sociala sammanhållningar och integration samt att den bidrar till största delen av de gemensamma åtgärderna inom det sociala kapitalet. Författaren menar att det finns bevis för att det sociala kapitalet tydligt påverkar sociala grupper i form av sammanhållning. I Sieppels (2007) studie om sport i det civila samhället särskiljer han på det sociala kapitalet utifrån två perspektiv. Det ena perspektivet är ”sammanbindande”, vilket är en beskrivning av hur idrotten länkar samman frivilliga individer att bli medlemmar och på det sättet får känna en enighet, gemenskap, tillhörighet samt få känna samhörighet. Det andra perspektivet som Sieppel berör handlar om ”överbyggande”, att ta klivet vidare från gemenskapens trygghet i föreningen och se att individen själv kan få något tillbaka. Att dra nytta av det första perspektivets värde och att sedan bygga vidare för att skapa nya kontakter och sociala nätverk, är en otroligt viktig del i idrotten och det ideella arbetets roll i samhället. Rothstein (2003:161-165) beskriver att de personer som är medlemmar i en eller flera föreningar och organisationer har en klart högre tillit till andra individer i jämförelse med dem som ej är medlemmar. Ju fler organisationer och föreningar som individen är medlem i, ju mer villig är personen att lita på andra i samhället. Det går ej att utläsa från Rothstein om detta enbart rör idrottsrörelsen, eller om det berör samtliga föreningar. Det är dock klarlagt att över tre miljoner svenskar i åldern 16-84 år är medlemmar i en idrottsförening (RF, 2010). 2.10 Bakomliggande orsaker till ideellt arbete Forskning kring fenomenet ideellt arbete har vuxit allt mer under de senaste årtiondena. Putnam (2003), R Taylor (2004) och Rothstein (2003) vittnar om att det ideella arbetet är av betydelse för samhället. Oavsett om det sker utifrån ett politiskt-, psykologiskt- eller samhällsfilosofisktperspektiv är det av centralt intresse att nå kunskap om varför dessa individer engagerar sig ideellt. Putnam (2006, kap:1) beskriver hur det amerikanska samhället gått från ett samhälle som präglats av det sociala kapitalet till att samhället genom urbaniseringen förändrats vilket medfört förändringar i det sociala kapitalet. Gemenskapen har tappat i betydelse och allt fler medborgare prioriterar att genomföra saker på egen hand. Det Putnam har som huvudfokus i sin bok är att amerikaner tidigare bowlade gemensamt, medan de numer bowlar på egen hand. Essen (2008) utgår från det ideella arbetets betydelse och varför människorna engagerar sig ideellt utifrån en syn på förhållandet mellan samhället och människan. Avhandlingen, som bygger på ett fyrtiotal djupintervjuer med ideellt arbetande inom idrottsrörelsen, präglas av FW. Taylors synsätt på människan. Detta synsätt ser människan som fria individer med egna 15 värderingar, handlingar och identiteter som på detta sätt skapar den autentiska människan. Essens respondenter lyfter fram ideellt arbete som meningsfullt och ett uttryck för den autentiska identiteten det vill säga att arbetet känns på riktigt (Essen, 2008:217-219). Diskussioner kring press och stress i samhället lyfts upp i avhandlingen när respondenterna förklarar sig själva som delar i ett materialiskt samhälle, där de med hjälp av det ideella arbetet vill frigöra sig (Essen, 2008:60-63). I resultatet som presenteras klargörs att människor gärna ingår i organisationer där de tillsammans med andra likasinnade kan skapa och förstärka sin identitet. Respondenterna framhöll även aspekter som personliga avtryck, delaktighet i något större samt viljan och kunskapen att kunna använda sina färdigheter för att hjälpa andra människor i samhället. Trots att författaren beskriver att respondenterna uttrycker tillfredställelse genom att hjälpa andra analyserar han att det även kan handla om en upplevelse av saknad av till exempelvis sitt eget idrottande eller utövande, men givetvis även av tacksamhet av vad de fått av verksamheten tidigare i livet (Essen, 2008:150-158). Vidare finns en studie genomförd i USA som sammanställt de sex vanligaste förekommande orsakerna till varför människor engagerar sig ideellt. Sammanställningen har resulterat i en modell kallad Volunteer Functions Inventory (VFI) (Clary et al. 1998:1517-1519). Värderingar Självförstärkelse Förståelse Ideellt engagemang Karriär Självbevarande Sociala aspekter Figur 6) Egen tolkning av Volunteer Functions Inventory, VFI-modellen. (Clary et al. 1998:1517-1519). 16 De sex vanligaste anledningarna till ideellt engagemang inom föreningslivet eller andra organisationer är värderingar, karriär, förståelse, självförstärkelse, självbevarande samt socialt utbyte. Uttryck för att hjälpa andra och visa omsorg framkom via Värderingar. Vidare lyftes aspekten förståelse. Med detta avses att de ideella krafterna själva ville skapa lärdom och kunskap om nya saker. Den tredje anledningen till att folk engagerade sig var självbevarande. Detta syftar främst på att människor som är mer välmående än andra vill dämpa sitt dåliga samvete genom att hjälpa andra och kanske främst hjälpa mer utsatta i samhället. Nästa orsak i prioriteringsordning var karriären. De engagerade sig för att skapa möjligheten för att erhålla meriterande erfarenheter och kunskap som kan användas vidare i karriären. På femte plats hamnade självförstärkelse, ett sätt för individen att skapa en ökad självkänsla och stärkelse hos sig själv genom att utföra ideella handlingar. Den sista delen i VFI-modellen innefattar de sociala aspekterna. Ideellt arbete är en möjlighet för människor att skapa ett nytt socialt nätverk och bekantskap som annars inte skulle kunna vara möjligt, (Clary et al. 1998:1517-1519). Det är inte bara i USA som studier genomförts med fokus på att utröna vad som ligger bakom människors ideella engagemang. I en nordisk studie framkommer det att drivkraften till ideellt arbete uppkom genom att individen själv var i behov att uträtta något och hjälpa andra så väl som att gestalta sig själv. De fem vanligaste orsakerna var värdegrund, lärande (egen kompetensutveckling), självuppfattning (självförtroende), sociala förväntningar (nätverk, bekantskap) samt arbetsmarkandsmöjligheter (kärriär), (Jappson-Grassman 1997:102). 17 3 Metod I följande kapitel redogörs för det praktiska tillvägagångssättet som använts i studien. Den kvalitativa metoden som uppsats bygger på beskrivs tillsammans med urvalskriterier, studiens respondenter och det faktiska tillvägagångssättet. Avslutningsvis ges en beskrivning av studiens trovärdighet och dess etiska ställningstaganden. 3.1 Kvalitativ metod Enligt Corbin och Strauss (2008:12) faller sig ofta valet av undersökningsmetod av vilken forskningsfrågeställning som väljs. En kvalitativ metod ger forskaren möjlighet att nå en djupare förståelse samt kunskaper om hur respondenten själv skapar sammanhang och resonerar runt det samma. En kvalitativ metod är att föredra då den upplevs som mer dynamisk och upptäckande i jämförelse med en kvantitativ metod, vilken ligger till grund för en statistisk databehandling. Vid kvantitativ forskning försöker forskaren istället att uppnå en närhet och relation till respondenten. Detta i syfte att få en inblick i den värld som är intressant för forskningsfrågeställningen (Corbin & Strauss 2008:13). Inför denna studie gick tankarna på att genomföra en kvantitativ studie med enkäter som datainsamlingsverktyg. Men för att kunna göra en kartläggning av vad som går att undersökas i den kvantitativa undersökningen insågs att en kvalitativ undersökning är bra att ha som grund. Vilket stämmer överens med Corbin och Strauss (2008:12) då de menar att den kvalitativa studien ger en djupare förståelse samt kunskap kring studien. 3.2 Informationssökning Informationssökningen i uppsatsarbetet bygger på ett abduktivt förhållningssätt där författaren innan studien erhöll vissa kunskaper inom området, detta utifrån tidigare studier inom ämnet Idrottsvetenskapen på Karlstads universitet. Med den till viss del egna kännedomen kring ämnet startades en lång period av sökande i artiklar, databaser, böcker och övriga uppbringbara informationskanaler. Inom kvalitativ forskning är detta ej en grundförutsättning, enligt Corbin och Strauss (2008:35). Vid ett kvantitativt förhållningssätt är det dock en förutsättning för att kunna uppnå nya och intressanta fakta. De grundar sitt resonemang på att forskning som har en kvalitativ inriktning alltid har något nytt att upptäcka och tillföra forskningsområdet i motsats till att återigen genomföra en exakt likadan studie med en kvantitativ ansats (Corbin & Strauss,2008:36). Utifrån uppsatsens huvudområden, ideellt engagemang, ideellt arbete, frivilligt arbete samt samhälle och socialt kapital söktes artiklar via erkända forskningsökningsverktyg så som Google Scholar samt Karlstads universitets databaser. Då området ideellt arbete kan upplevas som smalt och begränsat utgick mycket av sökningen från tidigare forsknings litteraturlistor och källhänvisningar. I samband med informationssökningen har kontakter tagits med forskare inom området från bland annat Uppsala universitet som Norges Idrottshögskola. 18 3.3 Val av datainsamlingsinstrument Corbin och Strauss (2008:13) menar att för att fånga personliga upplevelser och kommentarer är intervju med relativt öppna frågor den bästa metoden. Med intervju skapas den deltagande en egen bild av frågan och kan även ställa frågor om han eller hon inte förstår, tillika att den som undersöker har större möjlighet att ställa passande följdfrågor (Corbin & Strauss, 2008:27). Som datainsamlingsinstrument för arbetet valdes intervjuer. Detta tillvägagångssätt valdes då det är att fördra att erhålla data om individens personliga åsikter och upplevelser genom detta tillvägagångssätt. Intervjuer ger intervjuaren möjlighet att kunna utveckla frågor på sådant sätt att respondenten ej enbart besvarar frågan med ja eller nej. Genom intervju finns det möjlighet att förtydliga och formulera om frågorna om så skulle behövas. Vid intervjutillfällen ges det även större möjlighet att ställa följdfrågor till respondenterna än vid nyttjandet av en enkäter som instrument för datainsamling (Corbin & Strauss 2008:14). Självfallet kan inte den informationssökning som genomförts anses vara heltäckande. Vid ett arbete med de tids- och resursbegränsningar som detta arbete har kan enbart en grundläggande kunskap om den information som sedan tidigare finns inom området erhållas. Dock är förhoppningen att den information som inhämtats och utgör grund i arbete skall ge en rättvisande och tydlig bild av vad som tidigare genomfört inom problemområdet. 3.3.1 Provintervju och Intervjuguide Inför insamlingen av datamaterial genomfördes en provintervju. En intervju genomfördes med en respondent som själv har erfarenheter av kvalitativ forskning och därmed fick bli objekt vid utprovningen av instrumentet. Efter pilotstudien genomfördes vissa modifieringar gällande upplägg och den slutgiltiga intervjuguiden (bilaga 1) fastställdes. Corbin och Strauss (2008:27) klargör att framgångsrika kvalitativa undersökningar i det närmsta alltid är gjorda med goda förberedelser och med ett väl fungerande instrument som grund. Detta anses vara nyckelfaktorer för att få respondenterna att öppna sig och skapa den nära relation som är viktig för att erhålla den information som eftersöks. Intervjuguiden i denna studie bygger på en semistrukturerad intervjuform där speciella teman är kategoriserade med frågor som berör samma tema. Utifrån den semistrukturerade intervjun kan såväl respondenten som intervjupersonen anpassa frågor och svar (Patel & Davidson, 2011:82). Kylén (2004:31) beskriver den kvalitativa intervjun utifrån en sexstegsmodell, så kallad trattmodell. Trattmodellens innehåller nedanstående sex huvudsteg. 1) Öppning: Det är i samband med öppningen av intervjun samtliga deltagare erhåller informationen om arbetet, syfte med undersökningen, eventuella risker vid medverkan i studien samt tydlig information om att intervjun sker med samtycke från respondenten. Det sistnämnda innebär att varje respondent är tydligt informerad om att de deltar fritt i arbetet och kan när som helst under intervjun avstå frågor eller avbryta hela sin medverkan (Kylén, 2004:31). Deltagarna informeras även i samband med inledningen av intervjun om huruvida de medverkar med konfidentialitet. Detta innebär att det endast är den person som intervjuar som tar del av källmaterialet från intervjun (Kvale & Brinkmann, 2009). 2) Friberättelse: Efter varje frågeställning ges respondenten fri möjlighet att ge sina egna svar på frågorna. Intervjupersonen skall hela tiden visa hänsyn och respekt till respondenten och dess åsikter (Kylén, 2004:32). 19 3) Precisering: Intervjuaren skall hela tiden vara noggrann med att säkerställa att svaren återges korrekt och exakt på det sätt som respondenten uttryckt sig. Vid preciseringen börjar frågorna bli djupare och kräva mer kvalificerade svar från respondenten (Kylén, 2004:35). 4) Kontroll: Intervjuaren skall säkerställa både för den intervjuade och sig själv att de uppgifter som framkommit stämmer överrens med respondentens avsikter (Kylén, 2004:36). 5) Information: Vid informationstillfället ges respondenten en bild av undersökningen samt en förklaring av arbetets hypotes samt den tidigare forskning som bedrivits inom. Vid detta tillfälle ges även respondenten möjlighet att ställa frågor (Kylén, 2004:38). 6) Avslutning: Intervjuaren tackar respondenten för sin medverkan. Respondenten frågas även om det finns möjlighet att ställa kompletterande frågor i sådant fall att det behöver göras kompletteringar. Intervjuaren klargör även att respondenten själv kan återkoppla och utveckla sina svar i om personen upplever att så är nödvändigt. Vid denna punkt berättar även intervjuaren när arbetet beräknas vara färdigställt (Kylén, 2004:38). För arbetet justerades Kyléns (2004:39) trattmodell något beträffande ordningsföljden, då intervjuinstrumentet hade ett flertal teman. 3.4 Urval Studien bygger på intervjuer utifrån sju respondenter. Avsikten är att dessa respondenter genom sina åsikter tydligt skall kunna ge goda exempel på de upplevelser och den syn som ideellt engagerade har på problemområdet. I denna typ av studie är det svårt att kunna nå generaliserbar kunskap utan ambitionen med arbetet är snarare att genom exempel kunna illustrera strömningar inom problemområdet. Urvalet kan inte sägas vara representativt för hela undersökningsområdets population oavsett om denna definition sätts utifrån parametrar som är geografiskt eller engagemangsmässigt avgränsade. För att nå allmän kunskap skulle arbetet behöva hitta undersökningsobjekt som utgör en representativ miniatyr av populationen (Patel & Davidson, 2011:112). Då denna studie har begränsningar både vad det gäller tid och övriga praktiska förutsättningar att genomföra intervjuer begränsades antalet intervjuobjekt till sju personer och har snarare en exemplifierande ansats. För att kunna hitta individer som utgör relevanta studieobjekt för undersökningen kontaktades ett flertal idrottsföreningar i mellansverige. Dessa fick i uppgift att hitta en person som de ansåg vara ideellt engagerad i deras verksamhet. Utifrån de namn som återsändes till författaren valdes sju personer slumpmässigt ut, med ett överurval i sådant fall att någon av de primärt tilltänkta skulle tacka nej. Denna selektionsprocess andra del genomfördes med ett obundet slumpmässigt urval där namnen numrerades och en person som ej var involverad i undersökningen fick i uppdrag att sortera dessa nummer i prioriteringsordning (Patel & Davidson, 2011:112). När så de sju numren var valda kontaktade författaren de personer som responderade mot respektive nummer för att undersöka huruvida de ville delta i studien. Ingen av de initialt tillfrågade ställde sig ovillig till detta. 20 3.4.1 Undersökningens respondenter De sju respondenterna i studien har för att säkerställa konfidentialiten fått fingerade namn. Nedan presenteras de namn som används i rapporten samt en kortare presentation av deras bakgrund. Beträffande bakgrunden har författaren valt att återge den i allmänna ordalag för att säkerställa att det genom denna information ej skall gå att härleda beskrivningen tillbaks till de individer som de facto var respondenter i studien. Anna, 45 år arbetar på ett kontor. A bor i ett mindre samhälle med sina två barn och man som samtliga engagerar sig ideellt inom en lagidrott. Bengt, 55 år arbetar som ingenjör. B bor i en mellanstor stad, med sin fru och två utflugna barn. Han engagerar sig inom en individuellidrott, men större delen av livet inom lagidrotten. Camilla, 19 år studerar vid universitet. C bor i med sin familj som består av två syskon, mamma och pappa. Hon engagerar sig ideellt inom en individuell idrott. David, 35 år arbetar som chef. D bor i en av Sveriges största städer och har sambo, men inga barn. Han har själv varit aktiv inom lagidrotter, men är sedan ett antal år enbart engagerad inom olika individuella idrotter. Emma, 28 år studerande vid universitet. E bor i en mellanstor stad med sin sambo och ägnar mycket tid ideellt inom olika föreningar, både inom individuell- och lagidrott. Fredrik, 50 år arbetar som strategisk inköpare på ett stort företag. F bor i ett större samhället med sin fru och två barn. Han är nyinflyttad från en av Sveriges största städer sedan ett par år tillbaka. Han engagerar sig inom en individuell idrott. Gustav, 55 år arbetar som chef. G bor med sin fru i en mindre ort och har tre utflugna barn. Han har engagerat sig under hela sitt liv inom en individuell idrott. 3.5 Databearbetning Efter samtliga intervjuer genomfördes en transkribering av respondenternas svar. Denna genomfördes på sådant sätt att samtliga inspelade intervjuer skrevs ut ordagrant med hjälp av ordbehandlare. Transkriberingen skedde i anslutning till varje intervju, för att enklare sätta sig in i respondenternas uttalanden, (Kvale & Brinkmann 2009:194). Utskrifterna har sedan använts till det Corbin och Strauss (2008:198-199) beskriver som axial kodning. En kodning som handlar om att hitta den information som anses mest värdefull för att hitta ett samband kopplat till den insamlade empirin och undersökningens teoridelar. För att underlätta bearbetningen och analysen av resultatet valdes frågeställningarna in i olika underrubriker, likt intervjuguiden (se bilaga 1) för att sedan genomföra en jämförelse och hitta kopplingar mellan både respondenterna sinsemellan, men även till teorin, (Kvale & Brinkmann 2009:217). De frågor som ansågs mest relevanta för att uppfylla svaret på arbetets syfte sammankopplades under de olika underrubrikerna. Efter bearbetningen i det sammanställda dokumentet skedde den utvalda data som anses uppfylla syftet. För att förtydliga och skapa en igenkännande faktor har ett flertal av citaten återberättats i resultatoch analysdelen. (Kylén 2004:161-162). Utifrån intervjuutskrifterna genomfördes privata anteckningar löpande på respektive respondents intervju. En tydlig lärdom som skall kommas ihåg var vikten av genomläsande av samtliga utskrifter innan noteringar genomfördes. Genom att läst igenom samtligas intervjuer skapades ett naturligt steg i analysprocessen där noteringar direkt på pappret kunde 21 genomföras med kopplingar till de olika respondenterna. Ett exempel på detta var bland annat i ett citat där Fredrik nämnde skillnaden mellan storstad kontra mindre orter, något som gick att analyseras och kopplas samman med Bengts, (se citaten nedan). Fredrik beskrev hur det skulle kunna se ut på landsorten ”… kanske ibland kan vara mormor och morfar och barn, då kan det nästan bli som en familjetradition”. Bengts uttryckte sig på följande sätt, ” … Jaa kommer man från en landsbygdsort… så tror jag man har det i sig”. Utifrån dessa två citaten, eller synerna på hur ideella människor engagerar sig på landsbygden skapades en tydlig koppling till att båda dessa respondenter hade ett och samma synsätt på frågan. På liknande sätt fortsatte arbetet med databearbetningen i denna studie, respondenternas uttalanden emot varandra och sedan en ny omgång med teorin som utgångspunkt. Givetvis skedde en del tydliga kopplingar redan i första omgången av analysen, men den tydliga kopplingen mellan respondenternas data och teorin skedde först vid steg två i analysarbetet där teorin hade lästs på och låg som en transparant hinna för mina ögon vid genomläsningen. Med teorin färskt i minnet skedde sedan det som skulle kunna kallas den andra fasen i databearbetningen. Den fas då teoridelarna på ett tydligare och mer konkret sätt vävdes samman med respondenternas svar för att skapa den röda tråden i arbetet. I samband med att jag skrev teoridelen skapades en del frågetecken kring vissa begrepp, modeller och liknande. Ett av dessa frågetecken var den TSOL-modell R. Taylor (2004) beskrev utifrån Glucksmanns (2000) teori. Efter en envis inställning att jag ändå trodde att den var av värde för arbetet skapades en allt mer förstående och förklarande bild över vad modellen faktiskt innebar. En förståelse som sedan skapade kopplingar till den insamlade datan. Gustav fick frågan om han tyckte att ideellt arbete kunde definieras inom ramen för arbete. Han svar blev att han inte direkt tyckte det, eftersom det var ett ideellt arbete. Vidare i förklaringen kring varför han tyckte som han tyckte nämnde han, ”.. men det jag menar är att det finns många arbetsuppgifter som man gör ideellt kan på andra ställen motsvara arbetsuppgifter som man får betalt för…”. Detta citat är ett övergripande exempel på vad TSOL-modellen faktiskt innebar. En förklaring där arbete kan utföras inom olika ”rum”, och inom olika sfärer där utövaren ges ersättning i vissa fall, och vid andra tillfällen ingen ersättning. Vill även återge en händelse som skedde i samband med intervjuerna live. Detta var en av de första intervjuerna, då teoridelen i detta arbete var relativt nyskrivet och en av respondenterna uttryckte sig så (enligt mig) klockrent att jag kom på mig själv att sitta och små le när jag noterade hennes kommentarer. I detta fall var det när Anna beskrev att det ideella arbetet handlade om att ge sin fritid. Ett uttalande som utifrån min tolkning passade in under Furåkers (1991:11-13) syn på förvärvsarbete och fritidssysselsättning. Kvale och Brinkmann (2009:17) beskriver den kvalitativa forskningsintervjun som ett sätt att förstå värden utifrån respondenternas perspektiv och synvinkel. För att skapa en så bra kvalitativ forskningsgrund menar författarna att det sker fyra faser i arbetsgången. Faserna består av att göra sig bekant med det insamlade datamaterialet, finna en helhetsbild, uppmärksamma och lokalisera likheter och skillnader, kategorisera materialet samt studera den underliggande strukturen i kategorisystemet. 22 Det som beskrivs i ovanstående fyra faser kan anses som uppfyllt i detta arbete, som utgår ifrån den kvalitativa forskningsintervjun. 3.6 Reliabilitet och Validitet Holme & Solvang (1997:163-166) beskriver termerna reliabilitet som ett uttryck för hur noggrant mätningen i studien har genomförts. Det är genom en hög reliabilitet som en studie kan sägas ha en hög tillförlitlighet och korrekthet som studien har. Reliabilitetsproblem som skulle kunna uppkomma i studien är om respondenterna inte uppfattar frågorna på rätt sätt. För att minimera detta har en grundläggande provintervju genomförts. Det som i denna studien kan anses som en påverkande faktor var i ett fall där respondenten hade sina barn hemma i huset. Barnen kom in och frågade respondenten saker, ropade vad det stod i en hockeymatch samt även i slutet av intervjun, dock efter avslutande fråga kom in och satte sig i respondentens knä. Denna händelse var en engångsföreteelse då övriga respondenter intervjuades i en lugn och stilla plats där det märktes att samtliga kände sig ”hemma”, och inte behövde störas av telefoner, kollegor eller familj. Det som är grundläggande i en studien är att den påvisar en hög validitet. Genom att säkerställa att studien har nyttjat rätt typ av mätinstrument så finns det förutsättningar för att nå en hög validitet. Utan en hög validitet kan ej säkerställas att studien har undersökt rätt sak vilket omöjliggör att studien kan sägas svara mot sitt syfte, Holme & Solvang (1997:163166). Utifrån den insamlade datan och sedan analysen av databearbetningen känns det som detta arbete fyller kriterierna för att anses nå en hög validitet. Intervjuer som valdes som datainsamlingsverktyg anses nu i efterhand av mig som skribent som den mest lämpliga metod för att kunna få svar på frågeställningarna och arbetes syfte. Om arbetet byggt på en kvantitativ studie tror jag det hade varit svårt utifrån enkätsvaren få de spontana och utfylliga svar som uppkom vid intervjuerna. Det hade även varit svårt att fånga respondenternas tanke kring sina svar, och fått en förklarande kommentar utifrån vad varje respondent tänkte. Oavsett om studien byggt på enkäter eller intervjuer skulle validiteten påverka negativt om de frågor som finns i intervjuinstrumentet inte harmonierar med uppsatsens frågeställningar och syfte (Starrin & Svensson, 2007:117-186). Då en provintervju genomfördes i detta fall för att kunna säkerställa reliabiliteten samt även validiteten i studie gavs en möjlighet att komplettera och justera de frågor som upplevdes svåra att tolka utifrån provrespondenten, tillika frågor som i detta skede inte ansågs som behövande för att uppnå svar på studiens frågeställningar. 3.7 Forskningsetik Holme & Solvang (1997:331-337) menar att etik inom forskning kan ses utifrån två olika aspekter. Den ena är det agerande forskaren har gällande hederlighet och integritet vad det gäller forskning. Den andra berör undersökningsdeltagarna. Som forskare är det alltid viktigt att belysa att deltagandet i ens forskning skall ske frivilligt. Utan att respondenten känner en tillit till forskaren och en trygghet i det faktum att personens åsikter och tankar ej går att härledas tillbaks till dem i den färdiga rapporten blir det svårt att erhålla den information som eftersöks (Corbin & Strauss, 2008:30). Därför skall alltid forskaren arbeta för att respondenten känner tilltro till att materialet behandlas med konfidentialitet. Etik i samband med en undersökning handlar även om att bygga upp en medvetenhet kring forskningsområdet. Medvetenheten kring forskningens syfte ska ske mellan forskaren och respondenterna för att minska risken för konflikt. Konflikter som kan skapas menas beröra främst individens skydd, konfidentalitetskravet, (Vetenskapsrådet, 2012). 23 I detta arbete deltar samtliga respondenter och deras föreningar under skydd av konfidentialitetskravet då deltagarna har fingerade namn. Övriga tre forskningsetiska principer är informationskravet, som uppfyllts genom att deltagarna själva godkänt deltagandet i studien, samtyckeskravet som ger deltagarna en egen valmöjlighet i studien. Då ingen av deltagarna var under femton år behövdes underskrift från vårdnadshavare. Slutligen nämns nyttjandekravet som en av de fyra huvudkrav. Inom ramen för nyttjandekravet fick samtliga deltagare i studien vetskap kring att all insamlat material enbart kom att användas av forskaren, samt att makuleras efter avslutat arbete, (Vetenskapsrådet, 2012). Då denna studie handlar om respondenternas personliga synsätt är etik ett viktigt område att beröra precis som Vetenskapsrådet nämner. Även Holme och Solvang (1997:334-335) berör vikten av informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet samt nyttjandekravet. För att uppfylla kraven på ett etiskt tillvägagångssätt är materialet i datainsamlingen konfidentiellt. Detta för att garantera deltagarna ett skydd att det inte framgår vart intervjuerna genomförts, vilka organisationer eller i detta fall föreningar respektive deltagare representerar eller deras egna identitet (Starrin & Svensson, 1997:171). Som underlag för att återge data på ett korrekt sätt erhåller forskaren original av ljudupptagningar samt transkriberingen av intervjuerna. I samband med studiens avslut kommer dessa att makuleras. 24 4 Resultat och analys I detta kapitel redogörs en sammanställning av resultatet som framkommit utifrån den empiriska datainsamlingen. Exempel på innehåll är beskrivning av respondenternas synsätt på begreppet ideellt arbete, det ideella arbetets betydelse, drivkraften till ideellt engagemang, det ideella arbetets betydelse för samhället. Samtliga frågeområden som lyfts upp kopplas ihop med teorikapitlet som avspeglar det sociala kapitalet och dess betydelse på allt rörande ideellt arbete och ideellt engagemang. 4.1 Beskrivning av fenomenet ideellt arbete: En bakgrundsfråga inför denna studie var att ta reda på respondenternas egna syn på begreppet ideellt arbete. Då studien syftar till att ta reda på vad det ideella arbetet bidrar med till samhället, är respondenternas uppfattning om både gällande det ideella arbetet och samhället i helhet av intresse. Beskrivningen av Ideellt arbete blev enligt mig rätt självklart då förklaringarna lät näst in till identiska från den förste till den sjunde intervjun. Beskrivningen av ideellt arbete från de sju deltagande respondenterna handlade till största del om att det var ett jobb som man utförde av egen fri vilja, men utan något anspråk på ekonomisk ersättning så som lön. Den fria viljan att själv kunna styra över vad man ville ägna sin fria tid på, det man själv anser är roligt. Anna uttryckte sin syn på ideellt arbete på följande sätt: Ideellt arbete handlar om att ge sin fritid egentligen… I denna beskrivning kan vi se en koppling mellan Annas uttalande och Furåker (1991:11-13) som menar att arbete handlar till största del om förvärvsarbete, där det som sker på fritiden utgör en fritidssysselsättning. Trots Furåker (1991:11-13) och även Karlsson (1986:50-52) syn på det ideella arbetet inom begreppsfären arbete, påvisar R. Taylor (2004), Essen (2008) och även Glucksmann (2000) att det ideella arbetet bör höra hemma, även om det inte primärt klassas som ett lönearbete. Begreppet har blivit mer och mer accepterat de senare åren finns indikationer på att forskarsamhället i stort ignorerar fenomenet, ideellt arbete och dess betydelse (Taylor, 2004). Riksidrottsförbundet (RF, 2010) som påvisar vikten av idrottens arbetskraft i Sverige, då fler än tre miljoner invånare engagerar sig ideellt. Vad skulle tre miljoner svenskar ha engagerat sig i om inte den ideella idrottsrörelsen fanns? Fler av respondenterna lyfte denna fråga kring det ideella arbetets betydelse i samhället för såväl samhällsbyggandet som förenings-, hjälpoch kulturorganisationer. David uttryckte sig på följande sätt kring frågan: Insatser som vi tillsammans gör av fri vilja för att göra samhället och det vi bryr oss om lite bättre Vidare i diskussionen kring ideellt arbete ställdes frågan om de själva uppfattade ideellt arbete som ett arbete. I denna fråga fick de ingen frågeställning kring att beskriva vad arbete är, utan de fick istället en rak fråga om huruvida de ansåg att ideellt arbete kunde definieras under begreppet arbete. 25 Respondenten Camilla svarade på följande sätt: - Ne, inte riktigt, det känns som nått man gör på sidan av, det är inget man kan leva på. Om man inte gör det som yrke. Ideellt arbete är nått mer man ägnar sig åt åtsidan. Här tydliggör Camilla att ideellt arbete, enligt hennes citat inte är ett arbete. Men om hon skulle få betalt för uppgiften, skulle det enligt henne klassas som ett arbete. Gustav beskriver något i liknande form kring ideellt arbete. Han anser inte att det är ett arbete, då det är ett ideellt arbete. Men det Gustav nämner kopplat till Camillas uttalande är att, ”... men det jag menar är att det finns många arbetsuppgifter som man gör ideellt, kan på andra ställen motsvara arbetsuppgifter som man får betalt för…”. Kopplingen emellan de båda respondenterna öppnar upp ögonen för ännu en koppling, nämligen kopplingen mellan vad som är avlönat arbete, kontra oavlönat arbete. Denna fundering är även något som R Taylor beskriver utifrån Glucksmanns TSOL-modell som redogör att arbete har olika betydelse inom vilket ”fack” man genomför det. (figur 3) Där det sker en fin gränsdragning på vad som egentligen är betalda och obetalda arbetsinsatser. Vidare i diskussioner på vad som egentligen borde klassas som arbete eller inte menade en av studiens deltagare att många stirrar sig blinda på den gamla ”stämpelklockesynen” på arbete. Han vidareutvecklade detta genom att förklara att alla de timmar ideella människor lägger ner till föreningar och organisationer skulle ha kostat samhället otaliga miljoner/miljarder kronor (Svedberg, 2001:164). Betald Ideella verksamheten: Medlemmen bekostar föreningens intäkter genom lösande av medlemskap. Offentliga Ideella ledarna: Ledarna arbetar ideellt, för att få föreningen i det offentliga rummet att gå runt. Formella Icke betalande Figur 7) Personlig analys av idrottsrörelsen och de ideella insatserna med utgångspunkt från Glucksmanns TSOL-modell. Utifrån TSOL-modellen (figur 3) ses i figur 6 en tolkning av hur modellen skulle kunna anpassas till den svenska idrottsrörelsen. Glucksmann (2000) och R. Taylor (2004) menar att ideellt arbete sker inom ramen för det offentliga rummet. Medlemmarna ”köper sin del” genom ideella insatser. Detta håller jag helt med om, men utifrån respondenternas tolkning av vad som borde klassas som arbete eller inte, sker här en kanske till viss del motsägelsefull bild av det ideella arbetets plats i modellen. Utgår vi från figur 6 sker ett samband där den ideella verksamheten kan klassas inom ramen för det offentliga rummet. Föreningen bekostar resor, träningsredskap, utbildningar med mera. Det föreningen dock inte gör är att ersätta ledarna för de insatser de gör. De insatser som 26 ledarna gör skulle kunna genomföras mot en ersättning (i det offentliga rummet), men nu när de inte görs hamnar det per automatik inom ramen för de formella rummet. Ett rum där Glucksmann (2000) och R. Taylor (2004) beskriver insatser som sker obetalt. Det jag vill påvisa med denna modell är att även om Glucksmann (2000) och R. Taylor (2004) beskriver att det ideella arbetet sker inom ramen för det offentliga rummen, tror jag snarare att vi kan se utifrån modellen att det är den ideella verksamheten som sker inom ramen för det offentliga rummet, och att det sedan är insatserna som de ideella ledarna gör genomförs inom ramen för det formella, som måste ske i samverkan med den ideella verksamheten för att det ska kunna klassas som ideell verksamhet. Alltså ideella ledare genomför sina insatser inom ramen för det formella rummet då det inte utvinner någon ersättning, den ideella arbetskraften gynnar den ideella verksamheten som i sin tur bedriver aktivitet i det offentliga rummet. Även om de ideella ledarna ger ett ”ekonomiskt stöd” genom sina arbetsinsatser, sker ändå ett visst ekonomiskt flöde så i form av medlemskap, tävlingar och likande aktiviteter. Så om vi skulle kunna koppla samman detta med respondenternas svar skulle hela figur 7 avspela deltagarnas syn på ideellt arbete. Vidare bland de övriga deltagarna rådde det en likartad övertygelse över att ideellt arbete var ett arbete, men ändå svårt att definiera inom ramen för begreppet arbete. För vissa ansågs ett arbete det de gick till för att få betalt. Medan det ideella arbetet gick man till av egen vilja, även om det ideella arbetet kunde innefatta liknande och till viss del samma uppgifter som på det betalda arbetet var detta jobb av annan typ där de själva ansåg att de hade egen befogenhet att säga till när de inte hade tid eller ork att genomföra vissa uppgifter. ... det är ju på den personens egna villkor till stor del alltså, jag kan ju imorgon säga att nej nu vill inte jag göra någon ting mer i den här ideella föreningen, därför jag har inte tid, eller tycker inte det är roligt längre eller så vidare.. så kan man ju inte göra på en arbetsplats kanske på samma sätt.. utan det är ju väldigt mycket på mina villkor, eller den som jobbar ideellt på dennes villkor… (Gustav). Diskussionerna om vart det ideella arbetet ryms eller inte är utifrån respondenterna svårt att avgöra i denna undersökning. Beroende på vilken forskning och teori valet hamnar på, skapas schismer som kan vara svåra att ta ställning till i denna studie. En analys utifrån Gustavs citat kring vems villkor man arbetar för, tillika att arbetsuppgifterna kan liknas med ”riktiga” arbetsuppgifter passar bra in för en analytiskspegling med det Karlssons (1986:4) beskriver gällande work och labour. Work definieras som sysselsättning och verksamhet medan labour klassas som en ansträngning, ett arbete med möda. Ideellt arbete kan enligt Gustavs exempel likna ett vanligt arbete, vilket då borde kunna rymmas inom ramen för labour, med ansträngningar och möda. Dock uppfyller de inte fullt kraven för labour enligt min mening då samtliga respondenter tydliggjort vikten av det frivilliga engagemanget inom den ideella verksamhet de är aktiva inom. Det ideella arbetet som sker som en sysselsättning (enligt Camilla, då hon menar att man inte kan leva på det) inom en verksamhet ger underlag för det Karlsson lyfter om begreppet work, att det stämmer till största delen in under ideellt arbete. 27 4.2 4.2.1 Det ideella arbetets betydelse Det ideella arbetets betydelse för den enskilde respondenten Oavsett om ideellt arbete är ett begrepp som kan klassas under begreppet arbete finns det en bakomliggande anledning till varför så många i Sverige faktiskt engagerar sig. Att engagera sig ideellt är en insats god både för den enskilde individen, men även för samhället och den svenska välfärden i stort (Svedberg, 2001:142). Den stora frågan som bör ställas är vad det har för betydelse för såväl samhället som de individer som utför gratis arbete? För Anna betyder det ideella arbetet en frånkoppling från det ”vardagliga” arbetet, hon förklarar det genom att uttrycka sig, ”Alltså det är mycket roligt… man träffar mycket folk. man kan små prata och man gör nått annat än det man gör på arbetstid”. Gustav beskriver hans upplevelse av det ideella engagemanget på följande sätt: … av de trettio, fyrtio åren av ideellt arbete så har det ju i allra största utsträckning betytt personlig utveckling, spännande saker, saker som jag aldrig haft möjlighet att göra annars. Så för mig är det i det stora hela väldigt positivt. Oavsett vem av respondenterna man frågat vittnar deras ideella engagemang om att det är något de förknippar med glädje, längtan och till viss del kanske självförverkligande. En koppling som gjordes utifrån Gustavs citat var bland annat från den kände teoretikern A. Maslows behovstrappa där människans behov beskrivs utifrån vilket steg man befinner sig på. Jämförelsevis med citatet ovan, och även Davids citat nedan känns det som en uppfyllelsenivå nära det övre sett från A. Maslows behovstrapp. På den övre nivån av trappstegen inryms den del i livet som uppfyller självuppfyllelse och inre behov (Granberg, 2011:293). David beskriver det ideella engagemanget med ord som självuppfyllelse. Något som passar in i Maslows övre trappsteg i människans behovstrapp. ”…oavsett inom vilket förening man engagerar sig ger det ideella arbetet en glädje, en gemenskap och en självuppfyllelse…” (David). Till skillnad från det vanliga arbetet menar Fredrik att det ideella arbetet är något man ser fram emot, man ser fram emot att köra in till träningarna, att öppna mailen och uppleva ett andningshål som inte kanske finns på det ordinarie arbetet i samma utsträckning. Att synen kring arbete förändrats övertid är något Grenholm (1994) skildrar kring arbetsperspektivets synsätt förändrats över århundraden. Begrepp som självförverkliga aspekter utifrån den marxistiska teorin (Grenholm, 1994:205-208) och även tillfredställelse och kopplingar till sociala behov lägger Mayo och Brown allt mer tonvikt på kring synen på arbete, (Grenholm, 1994:330-332). Så utifrån dessa teoretikers syn på hur arbete ska genomföras, vem har då tid att engagera sig ideellt när studier, jobb och vänner kallar? Emma förklarar sin livssituation på följande sätt; ”Ideellt arbete betyder så mycket för mig… men tiden räcker fan inte… tid för skola och mina extrajobb kräver mycket tid…. Tror inte morfar hade de bekymren gällande tidsaspekten”. Det som går att koppla samman till Emmas uttalande är bland annat att FW Taylors uttalande kring att människan enbart jobbar mot ersättning (Grenholm 1994:298), inte stämmer överens. 28 Enligt Emma arbetar hon gärna ideellt, pengar eller ersättning lyfts inte upp som något problem, utan det är tiden som kan ses som en negativ faktor. Hur beskrivs ideellt arbete? Camilla beskriver det ideella arbetets som en synonym med hennes egen förening. ”… ideellt arbete handlar om min förening, det är ideellt arbete för mig”, Camilla. Föreningen ger Camilla enligt henne själv lycka, glädje samt kontakt med såväl medlemmar som de anställda på kansliet. Det ger henne även en känsla av att vara behövd. Att vara omtyckt menar Camilla påvisas när hon från att själv varit aktiv nu få ta hand om de yngre barnen i föreningen, ”.. i alla år har det gått hand i hand… träningarna när man var yngre och nu när man själv är tränare… dom är så trevliga och det är liksom roligt”. Utifrån Camillas beskrivning kan det även kopplas till det Sieppel (2007) beskriver gällande idrottens ”sammanbindande” funktion, där kontakter, gemenskap och bekräftelse skapas. Vidare utifrån Camillas uttalande att föreningen gett henne möjligheten att nu mer träna de yngre barnen kan Sieppels andra perspektiv stämma in, där han menar att ett ”överbyggande” djup skapas genom att individer går från den trygghet och gemenskap som skapas inom den sammanbindande ramen vidare genom att individen skapar ett eget behov, ett behov av närhet, sociala kontakter och att ge tillbaka något till den förening som gett en möjligheten. Karriär, möjligheter, sociala kontakter och mycket mer, detta är vad respondenterna anser de själva får ut av det ideella arbetet. Detta ligger inom ramen för både det Jeppsson-Grassman (1997) och den amerikanska VFI-modellen (Clary et al. 1998:1517-1519) tar upp som bakomliggande orsaker till det ideella arbete. I varken den svenska eller den amerikanska studien lyfts lön, eller annan ekonomiskersättning upp som bakomliggande orsaker. Tidigare i teoridelen (figur 6) genomfördes en illustration av hur Clary et al (1998:15171519) beskrev anledningarna eller snarare bakomliggande orsaker till ideellt arbete. Utifrån min personliga uppfattning av respondenternas syn på bakomliggande engagemang skulle jag snarare påvisa ett samband där VFI-modellen skulle kunna speglas på som en stort och enat sammanhang, där samtliga delar inkluderas, på ett eller annat sätt. Självförstärkelse Värderingar Socialt utbyte Ideellt engagemang Karriär Självbevarande Förståelse Figur 8) Egen tolkning av sambandet kring ideellt engagemang, med utgångspunkt från Clary et al (1998:1517-1519) VFI-modell. 29 När deltagarna fick besvara frågan vad det ideella arbetet betyder för dem blev följdfrågan varför och även vart ifrån de hämtade sin drivkraft. För enligt FW Taylor (Grenholm, 1994:264-265) arbetar vi människor enkom utifrån vetskapen av en ersättning. Oavsett vem som hävdar att människan endast utför en syssla mot ersättning, borde då kontakta respondenterna i denna uppsats som har en helt annan syn kring frågan. Ett av uttalandena kring varför han arbetade ideellt kom från David: En förening med hundraårig tradition kan fortleva och må bra bara för att jag och mina vänner gör vad vi kan och vårdar den under den tid som vi ges möjlighet att vara en del av den. Utan oss skulle inte möjligheten för idrottande se ut som den gör idag, utan det vi gör skulle idrottande vara förenat med en högre kostnad som omöjliggjorde för alla att få chansen att utvecklas som människor. För Camilla fanns det ingen direkt drivkraft till hennes engagemang, utan kopplingen till föreningen var självklar då hon från högstadiet, till universitetsnivå tränat och varit en del i gemenskapen. Att engagera sig i en idrott för att man är uppvuxen med den, för att man själv är aktiv, har ett brinnande intresse eller för att ens barn deltar i organisationen verkar ligga till grund för de flesta deltagarna i studien. Bengt beskriver att han som barn fick följa med ner till fotbollsplanerna och titta på när släktingarna klippte gräset, vidare i tonåren då han via föreningen fick sitt första arbete, just som ”gräsklippare”. Bengts intresse till föreningen var för honom lika självklart som att gå i skolan. Den största skillnad och mest uppmärksamma engagemangen enligt min mening är det arbete Camilla genomför. Samtliga av de andra har en eller annan koppling och förankring i verksamheten, antingen via sin egna tidigare karriär eller via sina barns medverkan. Camilla som senare under året ska fylla tjugo år flyttade som barn från ett land där begrepp som ideellt arbete och ideellt engagemang inte existerade för henne. Åå gud nee, vet inte ens om det fanns några föreningar som sysslade med sånt där jag växte upp och föddes… (Camilla) Camilla berättade att från den dagen hon startade med sitt idrottande i föreningen X har hon känt en tillhörighet och ett engagemang. Varför hon engagerade sig idag hade hon inget direkt svar på, vilket gör enligt mig hennes fall extra unikt. Ingen koppling till idrotten sedan barndomen, inga föräldrar som engagerar sig, inga erfarenheter på något sätt utan som hon säger, det var nog bara tur. Frågan här är väl vem är det som hade tur? Camilla, eller den förening hon engagerar sig i? Ser vi utifrån teorin skulle en annan reflektion kunna vara att det är hela samhället som ska tacka Camilla. Utifrån det engagemang hon ger till föreningen bidrar hon inte enbart med sin tid, utan även till en tillhörighet i en grupp som är med och skapar grunderna i ett demokratiskt samhälle (Putnam, 2003, Svedberg, Essen & Jegermalm, 2010). Även Emma berättar att det var ett naturligt steg att själv vara delaktig i olika idrotter som aktiv att nu gå vidare och engagera sig mer kring föreningens tävlingar, träningar och liknande. Precis det forskningen påvisar kring att ideellt engagerade individer vill ”ge tillbaka” något till samhället (Price, 2002). Frågan hur de olika respondenterna började med sitt engagemang blev ganska spritt. En tendens som gick att genomsyra bland respondenterna var att de tidigare varit aktiva eller att det nu via sina barn engagerat sig mer och mer i 30 föreningslivet. En skrattande Anna svarade på frågan hur det kom sig att hon började med sitt ideella engagemang: jaa du, det fanns nog en valberedning som ringde och frågade.. Sen det andra med träningarna var det ju bara att hoppa på… Även om Annas uttalande inte direkt här speglar någon koppling till varför hon engagerar sig, förtydligar hon det senare med svar som kan flätas ihop med övriga respondenters uttryck. Varför de engagerar sig kan sammanställas med begrepp som samvaro, fritidssysselsättning, glädje, lycka och självförverkelse. Följdfrågan som vissa av respondenterna fick ställd till sig handlade om hur deras uppfattning av vilka som engagerar sig ideellt kontra de som inte gör det: De som har mycket är de som gör mycket även i min förening. Kanske är en fördom men det känns som de föräldrarna som inte engagerar sig så mycket i sina barn på träningarna och på sidan av har så bra jobb och så… (Emma) Anna började sitt uttalande om ämnet som att hon först inte uppfattade någon skillnad på vilka som engagerade sig ideellt eller inte. Hennes syn var att alla engagerar sig i nått, efter en förklaring av hur hennes förening såg ut och vilka som faktiskt engagerade sig kom hon fram till: …jag kan inte säga att jag kan se någon stor skillnad som går att knyta till om man engagerar sig ideellt eller inte… ja det är väl så att de som jobbar ideellt och är framåt där, är väl också människor som på något sätt är framåt i sina jobb och har ofta kanske bra befattningar … i arbetslivet också, eller är lite mer engagerade där också, så på något sätt är väl, är man engagerad så är man engagerad så är man engagerad i mycket, men är det människor som inte engagerar sig mycket så är de inte engagerade i något heller. Beskrivningen kring Annas förening fortsatte och resulterade i att hon själv trodde att det skulle kunna ha med personlighetsdrag, antingen är man engagerad eller så är man det inte, för de som ställer upp ideellt de är, ”De som ar mesta att göra” menade Anna. Hennes förenings var med och anordnade en stor mässa i en närliggande stad under våren. Problemet som Anna uppfattade var att det var de föräldrarna som redan stod i kioskerna, hade träningar, satt med i styrelser eller kommitté som skrev upp sig som funktionärer på de flesta passen. Dock fanns det pass som inte fylldes under dagtid, vilket ställde till det för administrationen. I samband med denna diskussion under intervjun började Anna bli mer och mer engagerad och funderade på varför inte någon som var arbetslös, sjukskriven eller hade mindre aktiviteter på dagtid kunde ta dessa passen. Frågan hon ställde sig (som nu i efterhand är reflekterbar) var om inte någon av föreningens 1000 medlemmar vara arbetslös, och då skulle kunna ta nått av de 600 passen som föreningen skulle bistå med. Svaret på frågan om det fanns arbetslösa eller inte i hennes förening gick vi aldrig djupare in på, men en intressant reflektion handlar om engagemanget i denna glesbygd/samhälle. Vilka människor bor där, skulle det ha sett annorlunda ut i någon annan del i landet eller är det bara en slump att de eventuellt arbetslösa i Annas förening inte vill engagera sig, eller att det är så att det inte finns några arbetslösa i föreningen? 31 Rothstein (2003:88) beskriver att i städer och orter med högt social kapital råder troligen en stabil och fungerande demokrati, en hög ekonomisk utveckling tillika en låg nivå av kriminalitet. Orten Anna bor i har drygt 2500 invånare, var av drygt 1000 st är medlemmar i hennes idrottsföreningen. Ska man utgå från teorin finns här en god möjlighet till hög medborgaranda, och ett bred utformning av det sociala kapitalet. Siffran på antalet medlemmar i Annas förening är tämligen hög om man ser utifrån befolkningsmängden, vilket i en övergripande analys vittna om att det finns goda underlag på att medlemmarna i föreningen är med och bidrar till att samhället i stort skapar en högre tillit, ett gladare och en mer positiv plats att engagera sig i, (Rothstein, 2003:kap 5). För att gå vidare kring diskussionerna kring vem som egentligen arbetar ideellt eller inte sker i intervjun en spännande skildring där man kan definiera upp respondenterna i två läger. Ett läger där ideellt arbete görs för att man tycker det är kul, oavsett för vem och varför. Medan det andra lägret arbetar ideellt för att man tycker det är kul, men absolut med en baktanke för vem och vilka man anstränger sig. Camilla och Emma uttryckte båda att de inte direkt spelade någon roll om det gällde inom den ideella sektorn eller den privata eller offentliga. De menade på att så länge de kände att de var roligt och gav dem själva något tillbaka spelade det ingen roll vart eller för vem man arbetade ideellt. Om Camilla och Emma speglar det första lägret som beskrevs ovan, kan vi fastslå att Anna och David har två helt motsatta tankar kring ideellt arbete: Ja, när man arbetar ideellt i en förening eller dylikt så vet man var eventuellt överskott går… I ett företag finns en struktur för ägande som gör att det finns en inbyggd mekanik som försvårar för att känna ett ideellt engagemang, (David). Ideellt arbete Ägare $ Företag Förening $ Figur 9) Respondenternas syn kring det ekonomiska flödet vid ideellt arbete. Anna skulle förmodligen ha hållit med David helt om de hade suttit tillsammans under intervjun, för Annas svar löd, ”Nee, från företag ska man ha lön”. I figur 9 ges min syn på hur de två ”lägren” kan illustreras. Ett läger där de ekonomiska delarna återplaceras i föreningen, och ett annat läger där ekonomin återges till ägarna, likt inom privat sektor. Kopplar vi modellen ovan samman med den ideella idrottsrörelsen och det ideella engagemanget skulle beskrivningen kunna ske utifrån att den högra sidan, den med ideellt arbete, ut till föreningen för att sedan skapa ekonomiska resurser som återgår till 32 föreningen. Exempel på vad och hur detta går till inom idrottsligverksamhet skulle kunna skildras genom föreningen X som tar betalt för att åskådarna ska kunna se på en match. Entrépriset som ligger på 50 kr går oavkortat tillbaka till laget, som då har möjlighet att köpa in material, åka på träningsläger och liknande. Denna form av ”ägandestruktur” ställer sig David, Gustav och Anna främst bakom då de ideella insatserna går tillbaka till föreningen och i Annas fall, tillbaka till hennes barn. Den andra delen av modellen, den vänstra sidan speglar en ”ägandestruktur” som innebär att Camillas och Emmas ideella insatser sker precis som i den högra modellen helt ideellt, men skillnaden här är att det Camilla och Emma genererar in ekonomiskt genom sitt ideella arbete utbetalas direkt till ägarna, alltså inget ”kretslopp” som den högra bilden med den ideella idrottsföreningen avspeglar. Även Nordberg (2004) beskrev hur den ideella sektorn skilde sig från exempel den kommersiella genom just det ekonomiska flödet, ”kretsloppsperspektivet”. Mot att inom de kommersiella företagen skapas ett vinst intresse som enbart gynnar de egna ägarna. Utifrån de olika respondenternas syn på ideellt engagemang till företag eller förening uppkom en tanke som skulle kunna beröra det de tidigare nämnt gällande referenser, karriärer och CV:n. Kan det vara så att Emma och Camilla som är två av de yngre respondenterna ser ideellt arbete som en ny chans att skapa erfarenheter och kanske nya kopplingar till näringslivet? Oavsett hur fallet är, kan vi konstatera att respondenterna i studien gillar att engagera sig ideellt. I Storbritannien genomförde regeringen ett omfattande program för att aktivera arbetslösa inom ideella föreningar under år med hög lågkonjunktur (Baine & Hardill, 2008), här borde Sverige ta efter och få arbetssökande medborgare att engagera sig inom föreningslivet för att återfå en gemenskap till arbetslivet, skapa nya kontakter med medlemmar och även möjligheten att såväl skapa kunskap och öka sina kompetensområden även använda det ideella arbetet som referenser i vidare arbetssökningar. I intervjun med Bengt kom denna fråga upp, om han trodde att ideellt arbete skulle kunna vara med och påverka arbetslösheten? Hans svar blev, ”jaa det tror jag man kan, jaa… de skulle kunna vara lite mer halv ideella, och tillvaron kanske inte skulle vara lika betungande, utan att de är betydelsefulla”. Enligt den brittiska regeringen ansågs de ideella krafterna som samhällsbyggare, något som faller inom ramen för Putnam (2003:kap 6) och hans teorier kring det sociala kapitalet. 4.2.2 Ideellt arbete viktigt som referens Att det finns ett driv och ett engagemang hos respondenterna råder det inget tvivel på. Mycket av respondenternas anledningar och kanske drivkrafter speglas i VFI-modellen där bland annat karriär, och karriärmöjligheter lyfts fram på den fjärde viktigaste anledningen till varför man engagerar sig ideellt. En av frågorna kring det ideella engagemanget handlade om respondenterna upplevde att de haft någon nytta med sitt ideella engagemang. En av respondenterna beskriver hur idrottsföreningen gett honom möjlighet att prova på olika saker han annars inte skulle ha haft möjligheten att göra. Erfarenheter och uppgifter som varit med och avspeglat hans vidare studier och fortsatta yrkesliv. Att ideellt arbete anses som en extra krydda i karriärsstegen påvisar forskningen (Svedberg, Essen & Jegermalm, 2010, Clary. mf, 1998) såväl som respondenterna själva. Även att ideellt arbete är en viktig del av referenspunkterna i ens CV. 33 …dels så har man ju erfarenhet, med sig in i arbetslivet, dels så har man hänvisa i sitt CV till en del av dem uppgifterna man gjort.. och så skapar det ju väldigt mycket kontakter, personliga kontakter med människor i olika sammanhang som kanske har hjälpt en att få, om inte direkt få jobb så har man ändå kunnat få positiva referenser, och så vidare, (Gustav). Vidare i samma anda kring personliga referenser och kontaktnät påvisar även David och Camilla vikten av det ideella arbetets betydelse. … ideella arbetet har även givit en formell kompetens/arbetslivserfarenhet som flera i ens närhet, lärare, arbetsgivare… har uttryckt att gjort att man sticker ut som person. Oavsett om du är utbildad ekonom så behöver du fylla på ditt CV med andra spännande erfarenheter. Har du sedan gjort dessa bra, så blir du garanterat mer attraktiv i andra professionella sammanhang. Det är det inget snack om, (David). …ja det är eftersom det är det jag ägnat mig åt hela tiden, så det är ju det enda jag har i cv:et, och det ser ju bra ut om … speciellt om man säger att man varit ansvarig i tävlingar så ger det en viss känsla av personen att man kan ta ansvar, tycker jag, (Camilla). VFI-modellen lyfter både det sociala och karriärmöjligheten som viktiga delar i varför människor engagerar sig ideellt. En spännande och mycket tänkvärd reflektion som en av respondenterna uttryckte sig var att han hade en vän som aldrig fråga om den formella utbildningen, utan istället ”vad gör du när du inte är på jobbet”. Individer som inte kunde svara på denna frågan var för honom helt ointressanta. Däremot de personer som istället kunde prata vidare om sina sidosysslor och hobbys var för honom personer som kunde skapa passion och intresse. Dessa personer som kunde skapa passion och intresse, var även (enligt honom) personer som hade ordning på sitt liv och passion till sitt lönearbete. Kan det vara så att ens privata engagemang spelar en allt mer avgörande roll för vem man är? Utifrån ett historiskt tidsperspektiv förefaller synsättet utifrån den Lutherska läran (Grenholm, 1994:143-144) var en syssla för medborgare som skapade nytta och hjälp åt andra. Oavsett vilken koppling man gör till teorin är det svårt att undan gå en av de mest beprövade och använda, nämligen A Maslow och hans koppling till den kända behovspyramiden eller behovstrappen. Det Maslow nämner kring självuppfyllelsen på de övre trappstegen borde kunna anses som relevant för Davids kompis uttalande. När respondenterna beskriver sina tacksamheter för det ideella arbetet och vad det egentligen bringar tillbaka till de olika individerna skapas en lite fundersamhet kring hur mycket de egentligen är med och påverkar sina föreningar. Putnam (2003:kap 6) lyfter kopplingen mellan engagemang, demokrati och socialt kapital. En av de viktigaste delarna i ett väl fungerande samhälle är enligt honom en fungerande demokrati och en god medborgaranda. För att se lite utanför det ordinarie ideella arbetet fick deltagarna i undersökningen frågan hur de själva var med och påverkade i sina föreningar. Riksidrotts Förbundet (2012) menar att de föreningar som är anslutna ska bedrivs under en demokratiskanda, vilket ska utgå från det årsmöte som ska genomföras årligen. 34 På dessa möten är tanken att medlemmarna själva ska få chansen att yttra sig, i en sann medborgerlig demokrati. Men hur viktiga är exempel föreningens årsmötena för deltagarna? För att ta reda på denna fråga fick deltagarna i studien frågan hur de är med och påverkar i sin förening, samt om de brukar vara med på årsmöten och liknande. …. Alltså, påverkar, men jag har tagit en sån roll... och ibland brukar jag säga att ibland får man bara sätta ned foten. Det är ju risken inom det ideella att vi får se hur det blir och ingen vill bestämma, eller så vill alla bestämma. Och det är inte så lätt det. (Anna). Här beskrev Anna sin syn på hur hon var med och påverkade hennes förening. Ett av föreningarnas mest demokratiska tillställningar är årsmötet som skall ske en gång per år enligt RFs (2012) stadgar. Idag har Anna den rollen i föreningen att mötet förutsätter att hon skall finnas på plats, dock innan hennes nuvarande roll fanns det inte i hennes värld att lägga tid på dessa möten. Emma beskrev att hon även varit engagerad inom olika ideella förbund på universitetet vilket gjorde att hon ansåg att man skulle ta chansen att vara med och påverka när man fick chansen. För henne var det en självklarhet att gå på årsmöten i de olika föreningarna hon var medlemmar i. … även om det kanske inte ger så mycket är det kul att se när folk får blommer och ibland kanske jag också får det, då brukar det vara en anledning att gå nästa år också… (Emma). 4.3 4.3.1 Det ideella arbetets betydelse för samhället Respondenternas syn på samhället Det sociala kapitalet kan ses som en grund för diskussioner i samhällen där det råder en god medborgaranda, ett högt demokratiskt deltagande och ett allmänt stabilt läge. Forskares tes i detta handlar om att ett samhälle där det finns ett gott föreningsliv skapar lättare och till större del utveckling i samhället, samhällen som speglas av det sociala kapitalet, (Putnam 2003, Rothstein 2003). För att skapa ett grundligt underlag till vad respondenterna anser om samhället och det ideella arbetets påverkan blev begreppet samhälle en av de centrala frågorna att reda ut. Så hur upplever sju ”vanliga” medborgare samhället? Samhället för mig är det vi lever i. Där som allt bara fungerar, eller ja samhället kan ju vara orten eller staden man bor i, eller jaa typ kanske allt! (Emma) Respondenternas syn på samhället kan beskrivas allt ifrån en fungerande (eller icke fungerande) verkstad där alla pusselbitar måste finnas. Ett samhälle där vi alla tillsammans lever och växer i. En spännande och kanske reflekterande analys av svaren av vad samhället är, svarade hälften av respondenterna att det handlade om god service, kommuner och att det finns fungerande bussar. Vet inte om de hade blivit påverkade av inställda bussavgångar den vecka intervjuerna genomfördes, eller om det bara var deras spontana reflektion över vad samhället innebär för dem. 35 … samhället är, det är ju vad skall man säga den, den … kan säga att det är det kollektiva sammanhang där vi alla finns. Vi finns ju alla på något sätt inom ramen för samhället alltså det finns ju lagar och förordningar som håller ihop samhället, det finns olika kulturer som håller ihop samhället, definierar samhället, (Gustav). Vidare i diskussionen kring samhället valdes att fråga respondenterna vad deras uppfattning av ett gott samhälle är. För utifrån teorin skapas det goda samhället i miljöer där det sociala kapitalet anses som högt, och i dessa miljöer finns enligt Putnam (2003:kap 6) oftast en väl fungerande demokrati och ett gott föreningsliv. Då samtliga deltagare själva är medlemmar och aktiva inom föreningslivet borde man tro att de själva upplever samhället som gott, eller? nehh det kan jag väl inte säga, men samhället skulle vara ännu sämre om inte den här ideella och idrottsrörelsen skulle finnas, (Bengt). Följdfrågan Bengt fick på hans korta och tydliga svar var givetvis, vad som skulle kunna få samhället att bli bättre. Här menade Bengt att ett gott samhälle är ett samhälle där alla mår gott och ingen känner sig utanför. Ett samhälle där det inte finns så mycket skadegörelse och narkotika och dylikt. I denna bild av vad Bengt beskriver finns det både utanförskap och droger. Putnam (2003:201) lyfter kanske inte utanförskapet och droger som aspekter som ligger utanför det goda samhället, utan tydliggör skillnaden av samhällen där kriminaliteten är mer eller mindre påtaglig. Dock finns en motsägelsefull aspekt i hela debatten kring det goda samhället med fungerande demokrati och ett fungerande föreningsliv, det är det Rothstein (2003:166) själv lyfter upp som den svarta sidan av de ideella organisationer. Visst det finns alltid föreningar inom idrottsrörelsen, inom scoutkåren som kanske inte klassas som lika bra och meriterande som andra, men det Rothstein (2003:88) lyfter fram är när de ideella organisationerna växer fram och skapar stängda och kanske till viss del uteslutna föreningar där det sker en hemlig och inre kriminalitet, exempel som lyfts fram är mc-klubbar som startar aktiviteter vid sidan av den ”ordinarie” verksamheten. Även om Putnam (2003) och Rothstein (2003) lyfter denna sida av såväl samhället och kring de ideella föreningarna och organisationerna verkar det övergripande som respondenterna anser att vårt samhälle är bra. njaa… nu är väl de här ett svar man får av alla, det är ju ett stressat samhälle, men det är väl antagligen vi som själva stressat upp samhället. Men vi har det bra.. vi har det förbannat bra egentligen om man tänker efter, så har vi det oerhört bra. (Bengt) Efter Bengt skrattat klart över sitt uttalande om vilket bra samhälle vi lever i får han frågan vad det är som gör att samhället är så himla bra. Till en början är Bengt tyst och fundersam över varför samhället är så bra, men efter han förklarat sin syn över hur vi svenskar över lag är, med att klaga på allt utan att egentligen reflektera över hur andra har det menar han att Sverige har det med sig från grunden. Ett uttalande som kan kopplas till ett flertal teorier kring det sociala kapitalet. För demokratins påverkan står som bas i ett gott samhälle, ”…vi har byggt upp ett bra land från grunden, sen spelar det egentligen ingen roll vilket parti som sitter på toppen, för det är uppbyggt från grunden…”. 36 4.4 Påverkar ideellt arbete samhället? Det ideella arbetet har enligt Svedberg (2001:143) debatterats relativt lite inom den nationella politiska sfären. Likaså lokalt på den kommunala arenan har frågan kring ideellt arbete inte skapat direkta diskussioner kring dess påverkan av samhället eller inte. Varför blir det så? Är inte idrottsrörelsen stark nog med sina tre miljoner medlemmar för att påvisa att de är av betydande roll för det svenska samhället? Även om det finns tydlig forskning kring att de ideella verksamheterna är med och påverkar samhället på en rad olika plan, är det spännande att se vad de personer som själva utför arbetet anser. Är de ideella insatserna en egoboost som enbart stimulerar den enskilde personen? För visso, skulle det vara så vet vi att cirka halva befolkningen skulle tillviss del uppleva en gemenskap, en tillit och ett förtroende för en eller flera verksamheter och personer. Hur som, upplever denna studies respondenter att ideella verksamheter och ideellt arbete är med och påverkar samhället? Jaa, det tror jag. Jag vet att det finns, som liksom en väldigt stor skillnad mellan ungdomar som arrangerar sig kontra de som bara driver omkring vill säga.. det är väldigt stor skillnad, i alla fall i min grupp. För de barnen utanför gruppen dom är liksom.. dom tar inte sig själva så seriöst, de tar inte tag i sina liv. De jag träffar, de tar verkligen tag i sina liv om du fattar hur jag menar, (Camilla). Även om denna koppling och analys kan kännas väldigt avlägsen, och med medvetenhet att det skiljer sig stort i underlag på insamlad data är följande koppling en lekfull tankegång, med poäng. Det som beskrivs i citat ovan skulle kunna kopplas till Putnams (2003) beskrivning kring hur ett land som Italien kan skilja sig så mycket från norr till söder. Gemenskapen, demokratin och engagemanget i de norra delarna kontra de mer maffialiknande konstellationer i söder liknar Camillas uppfattning om hur det ser ut i hennes träningsgrupp. Låter man Camillas träningsgrupp stå för Putnams norra Italien och ungdomarna utanför träningsgruppen som de medborgarna i de södra delarna kan innebörden av den ideella verksamheten och det ideella arbetet verkligen förstärkas. Det som skiljer Putnams kontra Camillas beskrivning är givetvis en empirisk forskning och ett hårt arbete, kontra Camillas personliga uttalande. En annan spännande reflektion utifrån Camillas uttalande gällande tillhörigheten i hennes träningsgrupp eller inte, kan dras till Rothsteins (2003:156-158) beskrivning. Han menar att personer som är som är medlemmar i en eller flera föreningar och organisationer har en tydligare tillit till andra individer, än de medborgare som inte är medlemmar i någon förening. Skulle detta innebära att Camillas uppfattning av hur ungdomarna som inte är med i hennes grupp faktiskt enbart påvisar mindre tillit än de ungdomar som deltar i hennes grupp? Vidare i diskussionen kring vad idrotten och det ideella arbetet genererar tillbaka till samhället fick Anna, som själv är en av de ideella krafterna i svensk idrottsrörelse frågan vad hon tycker hon ger tillbaka till samhället mer än bara det idrottsmässiga. Till en början med var hon tyst, tystnaden genererade att frågan ställdes om och slutligen kom ett något krystat men kanske ändå ett rätt självklart svar: … socialt beteende... i lagen jag varit engagerade i finns det alltid någon problematik inom nån av familjerna. Familjer som man kan få… alltså som man kan behöva ge ett vuxen stöd… 37 Anna beskriver det vuxna stödet till medlemmarna i föreningen som kanske har det jobbigt i skola, eller i familjen som delar i hennes engagemang hon återger samhället. Att just bistå som den där extra familjemedlemmen, var även något Camilla beskrev i sin intervju. Camilla förklarade att ibland kan de ungdomar som hon upplevde som de trevligaste och mest artiga barnen, berätta skrämmande historier om hur de blir mobbade i skolan, vilket hon inte kunde förstå varför. Ungdomar i hennes värld ansågs som vilka barn som helst. Svedberg (2001:150-153) belyser vikten av det ideella arbetet för den svenska välfärden. Han beskriver att det inte enbart är välfärden som vinner på det ideella arbetet utan hela det civila samhället. Så utifrån Camillas beskrivning av ungdomar som kom till henne och berättade om problem i skolan och liknande påvisar att dessa barn tack vare föreningslivet upplevt en trygghet och en tillhörighet som ger barnen tillit att prata med ledare och andra vuxna i miljön (Svedberg, Essen & Jegermalm, 2010). Svaret på både Anna och Camillas berättelser kring de där extra stödet och engagemanget de ibland behöver lägga på enskilda medlemmar kan handla även om det Rothstein (2003:162-163) beskriver kring tillit. Barnen och ungdomarna som känner att de har en social trygghet inom föreningslivet kanske först här vågar skapa sig en identitet de känner sig trygga med. En identitet de uppfattar som representerar deras verkliga jag. Bevis på detta menar forskaren Sieppel (2007) utformas utifrån att individer utvecklas tillsammans med det sociala kapitalet i sociala grupper, sammanhållningar och nätverk. Så svaret på frågan om ideellt arbete påverkar samhället känns rätt givet med både forskningen som grund och respondenternas uttalande. Vidare i diskussionen kring vad ideellt arbete ger, eller snarare är med och påverkar samhället uttrycker sig Fredrik på följande sätt: Idrotten ger ABSOLUT samhället! Jättemycket, inte bara idrotten, utan alla verksamheter som bygger. Som den orten jag växte upp så fanns det musikenshus, där var de oerhört många orkestrar som växte upp. Nu finns det en av Sveriges största musikveckor i det lilla samhället. Många kända grupper som drar dit varje år, på grund av att det var två killar som startade musikenshus, i en gammal nedlagd brandstation. I Fredriks beskrivning skapas ett exemplifierat underlag på vad svenskt ideellt arbete ger till samhället. Oavsett vilken form av ideellt engagemang, finns här ett tydligt koppling på att det faktiskt ger tillbaka samhället viktiga aspekter, utifrån Fredriks synsätt. Trots att Fredriks fall handlade om helt andra saker än idrott, och idrottsrörelsen upplever jag ändå en liknelse med Sieppels (2007) forskning kring vad idrott ger det civila samhället. Perspektiv som sammanbindande, enighet, gemenskap och bekräftad samhörighet stämmer in både i Fredriks fall, men även i det Anna och Camilla beskrivit tidigare. Skapa en trygghet till medlemmarna för att de skall känna en bekräftande samhörighet i föreningen. Vidare i Sieppels beskrivning om vad ideellt arbete, och idrottsrörelsen ger samhället menar han att från det sammanbindandestadiet, med just trygghet, gemenskap och så vidare kommer ett stadium där tillhörigheten övergår i ett överbyggande. Att ta klivet vidare från gruppens trygghet vidare ut i samhället. En koppling som vi kan hoppas Camillas aktive gör utifrån den berättelse hon tillgav oss. I detta fall kan vi även göra en koppling direkt till Camilla själv, där hon gick från att själv varit aktiv till att nu vara ledare och ta hand om yngre medlemmar, eller medborgare om vi ska se det generellt utifrån ett samhällsperspektiv. 38 Hur är då uppfattningen kring ideellt arbete och idrottens påverkan av samhället. Upplever samtliga respondenter det samma som Camilla, Anna och Fredrik nämnt? Gustav som är en av de äldre av respondenterna har en tydlig bild av vad en förening och dess ideella verksamhet bidrar med till samhället: …det ger ungdomar och… eller man skall väl säga människor från ungdomsåren och upp till pensionsåldern en … social hmm… ett socialt sammanhang där man kan finnas och vara någonting och där man kan känna en gemenskap och att man kan bidra, eller få utvecklas och få positiva… positiva… positiv feedback på sånt man gör och så vidare. Vidare beskriver Gustav sin syn på idrotten och den ideella verksamhetens skolning, en skolning som skapar social kompetens hos de unga som börjar där, samt en skolning att lära sig att umgås i grupp och att träffa andra människor. Han förklarar vidare synen kring olika verksamheter och att det alltid finns såkallade enstörningar som vill köra sitt egna individuella race, men att oavsett verksamhet är ideella organisationer en stor och viktig roll i samhället. …Men jag tror att det viktigaste för ungdomar är att man engagerar sig i någonting, någon typ av verksamhet om det sedan handlar om musik, teater, idrott eller spela schack eller någon religiös organisation…. Men jag tror att idrotten har en stor roll i samhället! Absolut! (Gustav). Det Gustav beskriver kring det ideellas påverkan av social kompetens och andra delar kan man utifrån Emmas citat till viss del se en likhet. Från min uppväxt ser jag en skillnad vilka som aktiverade sig med nån sport kontra de som inte gjorde. Jag och de som höll på med sport har utbildning och inga direkta problem. Men de som inte höll på har liksom åkt dit, jaa du fattar… de har inga direkta meriter i sitt CV. (Emma). Emmas berättelse kring vilka i hennes barndom som idag har ett bättre boende, ett bättre jobb samt har mål och ambitioner med sitt liv kan även kopplas till det Camilla beskrev tidigare gällande vilka av hennes ungdomar som ”tog tag i sitt liv”. Nu handlar inte denna uppsats om att generalisera vilka i samhället som är med och utvecklar kunskapsnivå och tillviss del kanske ett klass-samhälle, utan vilka faktorer som spelar roll för ett väl fungerande demokratiskt land. Essen, Rothstein, Putnam, Svedberg med fler har samtliga i sina artiklar, böcker och avhandlingar beskrivit detta faktum att den ideella sfären i samhället är en viktig faktor för att få alla pusselbitar på plats. 4.5 Ideella organisationer en social mötesplats i samhället? En intressant tanke kring de ideella organisationerna och dess påverkan på sina medlemmar skulle kunna vara att personer som inte engagerar sig uppfattar föreningslivet som en sluten organisation. Fredrik beskriver i sin syn på att komma in i en mindre förening. Frågan som berörde skillnaden mellan en stor stad kontra en liten stad, och deras föreningsliv utmynnade i att Fredrik uppgav en bild av att i mindre föreningar fanns det så tydliga ”positioner” inom föreningarna, att om det skulle komma in en ny driven person blev denne person som ett hot. 39 Utifrån denna beskrivning sker en koppling till Putnams (2003:110-111) tolkning av det demokratiska samhället, där den starka medborgarandan råder. I en demokratisk värld sker ingen utestängning i min värld, det Fredrik poängterar kan dock generaliseras som en form av utestängning. Att det finns föreningar som skapar och bygger upp verksamheter som inte alltid erhåller en öppen och demokratisk frihet finns det underlag på. Inom dessa föreningar, som ofta utför kriminella handlingar skapas då en motsättning mot allt som ryms inom det sociala kapitalet (Putnam, 2003:110-112). Den första frågan respondenterna fick kring föreningens betydelse och liknande grundade sig från Putnams teori att socialt kapital skapas till viss del inom föreningslivet. Så frågan de fick löd givetvis om de själva upplevde att föreningen var en bra plats att träffa nya människor. jaae, de tror jag!! Det är många familjer som träffats genom föreningslivet. De är många som har ... både ja tjejer och killar som träffat sin äkta hälft genom idrotten och föreningarna. Föreningen gav mig min fru! (Fredrik). Bengt nöjde sig med, ”jaa det tror jag”, medan han utvecklade det hela med att förklara att man får alltid kontakt med andra barns föräldrar, som i sin tur kan leda till kontakt längre fram i framtiden. Att samtliga respondenter var rörande överens om att föreningen var en bra plats att träffas på rådde inget tvivel. För vissa var svaret så givet att enbart ett ”ja”, eller ”givetvis” var allt de hade att säga. Anna svarade snabbt och kort ”Absolut!” på frågan och valde att titta ned i bordet, kanske i tro att slippa en följdfråga. Följdfrågan ställdes, och svaret på varför blev: …ja men det är en av få platser där man kan träffa lite olika människor på och små prata, inte knutet till fest eller alkohol, att man ska vara finklädd, eller ta på sig nån roll, utan väldigt enkelt… (Anna). Efter svaret på att föreningen verkade vara en bra plats att träffats på ställde jag frågan om de umgicks privat med några från föreningen. Intressant nog blev resultatet väldigt spritt. Efter Annas svar kring föreningen som en bra plats att mötas, att man slipper vara knuten till fest och alkohol utan att man kan vara sig själv beskriver hon att trots att allt fler middagar de anordnar hemma blir det föräldrar till barnens kompisar, men egentligen utan att tänka är det inte våra vänner, menar hon. På frågan varför de inte umgås privat med personer från föreningen svarar Anna, ” nee men vi har inte valt, va ska jag säga vi har inte valt att inte göra det, vi jobbar mycket både jag och maken”. Fredrik som anser sig själv rätt nyinflyttad till sin ort beskriver att i den ort han är uppvuxen och bott större delen av hans liv var föreningslivet lika med hans liv. Jämför man hur fördelningen såg ut mellan de vännerna han hade från föreningslivet, kontra utanför föreningslivet hamnade siffran på 18 av 20 st. Med ett leende på läpparna berättar Fredrik vidare om historier i hans gamla förening, hur medlemmarna hjälptes åt och umgicks året om. När jag frågar honom hur det ser ut på den plats han bor nu, ett antal mil från sin hemort förklarar han att här finns inte den kopplingen alls att man umgås privat. Han pratar vidare om föreningars betydelse och förklarar, ”Det är ju lite som en äktenskapsförmedling, för det är ju så idag att det är många par som träffats via verksamheten”. En annan spännande koppling som gjordes utifrån frågorna kring föreningens betydelse och dess förmedlare av sociala kontakter, eller som Fredrik uttryckte sig, äktenskapsförmedlare. 40 Gjordes mellan de personerna som bodde på de mindre orterna kontra de personer som bodde i större orter eller städer. Bengt fick frågan om han såg någon skillnad i sin umgängeskrets vilka som engagerade sig ideellt eller inte. …ja både och. Det förkommer… alltså dom som är landsbygdsbor från början är mer engagerade än dom som är från stan och övriga, (Bengt). Både Emma och David uttryckte samma känsla kring det ideella engagemanget och påverkan på ort. Här precis som i diskussionen kring Annas engagemang på hennes ort finns forskning som påvisar att beroende på vart i Sverige man bor, storstadsregion eller landsbygd så påverkar detta det ideella engagemanget (Svedberg, 2001:169-170). Varför de är så finns ingen tydlig förklaring till, men en analys som man i detta fall kan klargöra till Putnam och de övriga forskarna och teoretikerna i området kring socialt kapital är att det även sker en hel del mer kriminella handlingar i de större städerna om man ska utgå från Emma, ”tror det kanske är så därför att det är så mycket bråk i typ Malmö och så.. Inte så mycket sånna händelser i min stad…”. Att de ideella verksamheterna är med och skapar en ökad positiv bild i samhället tillsammans med alla ideellt engagerade medborgarna råder inget tvivel på om vi sammanfattat punkterna ovan. Men varför räcker det inte med att vi har våra arbetsplatser, våra skolor, daghem och liknande för att skapa sociala nätverk, relationer samt vårt eget självförverkligande? Vi borde kunna få ut lika många sociala kontakter från dessa platser som från en förening. Fredrik uttryckte sitt svar på denna fråga enligt mig på ett grundat och genomtänkt sätt: … barn idag generellt ska ha någon form av verksamhet utanför skolan, för att hitta just det, en röd tråd i livet att sedan gå vidare igenom. Sen om det är idrott, musik, sy, politiska föreningar, wath ever, så tror jag också att det är där barn lär sig lite hur det går till, går till i samhället. Man får lära sig att komma i tid, de får man även i skolan, men ofta får barnen ett ansvar i föreningen, som man kanske inte har i skolan, för kommer man till skolan har man de här ta fram böckerna, gör de gör de, sen ringer det ut och sen ringer det in. Men kommer du till en förening som så oftast ska du ha med dig dina egna saker, om det är instrument eller om det är träningsutrustningen du ska ha med dig. Och du ska prestera nått för att få komma med till tävling, du tycker det är rolig att gå dit. Skolan kanske inte alltid är så rolig att gå till, men många kanske inte hade valt att gå till skolan om man fick välja. Men föreningslivet, dit går nästan alla till för det är frivilligt. Ideella arbetet går man till för att man tycker det är kul. (Fredrik) 4.6 Sammanfattning av resultat: Att det ideella arbetet berör, råder inget tvivel på. Efter cirka sju timmars intervju kan här fastslås att respondenternas egna uppfattningar kopplat till teorin understryker det ideella arbetets vikt i samhället. Begreppet Ideellt arbete upplevs utifrån de sju deltagarna som en avkoppling från vardagen, en chans att skapa ett nytt kompetensområde vilket enligt respondenterna utmynnade i nya arbetserfarenheter, karriärmöjligheter och främst referenser i deras CV:n. 41 Det är inte enbart de nya arbetsmöjligheterna som lyfts fram som betydande roll i deras ideella arbete utan även kopplingen till den personliga utvecklingen, kontaktnätet med nya människor, glädjen samt gemenskapen i en grupp. En tillhörighet som understryks i form av tillit, glädje och självförverkligande. Nog för att ovanstående saker i sig resulterar i att individerna och deras ideella arbete ger samhället något tillbaka. Finns det tydliga induktioner på att deltagarna i studien själva ser det ideella arbetet som en skapade, sammanbindande funktion mellan dem själva, medlemmarna i föreningarna och samhället som helhet. Den ideella verksamheten med det ideella arbetet ses även som en plats för skapade av sysselsättning och öppnade för en gemensam tillvaro med gemenskap och tillhörighet. Några av respondenterna påtryckte vikten av stödet till ungdomarna som finns inom föreningslivet, ett stöd som kanske inte alltid går att uppleva inom skola och familj. En annan del som respondenterna var överrens om gällande vad det ideella arbetet och de ideella verksamheterna ger samhället var det sociala beteendet. Ett beteende om hur man skall bemöta och respektera sina medmänniskor. Men vad är det som gör just den ideella verksamheten så viktig enligt studiens medverkande? Fredrik förklarade de ideella verksamheternas viktiga roll för barn och ungdomar utifrån att lära sig ta ansvar, ”… föreningarna tror jag också är där barn lär sig hur det går till… går till i samhället”. Här presenterade han främst chansen för unga att gå någonstans efter skolan, en plats de själva väljer. En plats där de själva har möjlighet att växa som individer. Vidare beskrev han att trots skolan ger de unga i samhället chans till detta, finns otroligt mycket regler, scheman och ämnen att följa. Vilket kanske resulterar i att alla barn inte passar in, inom dessa ”regler” och utformningar. Skillnaden mellan skolans rutinmässiga och kontrollerade värld, med den ideella verksamheten är enligt respondenten främst att här skapar de unga ett utvecklat ansvarstagande. Ingen talar om ordagrant vilka saker som ska plockas fram, tas med och tränas på, det är upp till varje barn att utvecklas, växa i den takt den själv önskar. Deltagarna förklarade även att den ideella verksamheten var den perfekta ”äktenskapsförmedlingen”, stället att hitta vänner för livet. Föreningslivet med det ideella arbetet som grund gjorde även att människor träffades i avslappnade miljöer, kunde vara sig själva och på så sätt hitta sin inre självuppfyllelse. Men vart ligger drivkraften till allt detta arbete? Som speglats tidigare är referenser och möjligheter till avancemang inom karriären en viktig del, men även lyckan och möjligheten till social samvaro och glädjen att tillsammans kunna delta i en verksamhet med likasinnade. Dessa delar lyfts upp både av respondenterna och inom teorin. En av anledningarna som speglades från en artikel gällande att drivkraften var att ”ge tillbaka” något till samhället. Precis detta svar, uppgav en av respondenterna, att hon ville ”ge tillbaka” något till sin förening som fostrat henne under hennes uppväxt. Andra delar som uppkom i resultatet gällande drivkrafter handlade om att deltagaren själv drevs av vetskapen om att han var med och drev en hundraårig förening. Vetskapen om att utan han och hans kompisar skulle föreningen inte vara en välfungerande förening som kunde bedriva den verksamhet som nu genomfördes. 42 För att knyta ihop denna Resultat- och analysdel, avslutar vi med att ge ett referat från en av respondenterna: …om alla människor skulle göra en liten bit var, är väl frågan egentligen knäckt, för alla kan göra nått… man skulle få bort den där rädslan, rädslan oavsett om det är fotboll eller vad det är, det kanske finns nånting man kan bidra med, någonstans.. (Anna). Kort och gott, det finns någonting för alla inom den ideella verksamheten, en verksamhet som enligt många samhällsforskare är med och påverkar ditt och mitt samhälle till ett bättre och mer demokratiskt! Respondenternas resultat sammanflätat med forskningen och teorin övertygar till att ett ideellt arbete och den ideella organisationen är till fördel i samhällen där man suktar efter en god medborgaranda. Vilket innebär att studiens syfte kan anses besvarat, respondenterna har ett synsätt på det ideella arbetet som bidrar med olika faktorer till samhället. I figur 10 nedan ges en illustrerad bild av respondenternas syn på ideellt arbete. Självförverkligande Gemenskap Ideellt arbete sker i Ideella organisationer Som kan ge förutsättningar till Trygghet Socialt nätverk som kan skapa Erfarenheter Karriärmöjligheter Figur 10) En tolkning av respondenternas synsätt på ideellt arbete. 43 Socialt kapital 5 Slutsats och diskussion I detta kapitel redogörs för studiens tillika författarens slutsatser, tillika en avslutande diskussion utifrån resultatet. Avslutningsvis kommer även en analys och ide kring framtida forskning. 5.1 Slutsatser Syftet med uppsatsen var att undersöka synsättet på ideellt arbete, med en utgångspunkt utifrån det sociala kapitalet. Så frågan är, vilket synsätt hade respondenterna på vad det ideella arbetet bidrar med till samhället? Slutsatsen i studien blev att respondenterna upplevde att det ideella arbetet skapade en sammanbindande funktion och bidragande gemenskap och tillhörighet. De upplevde även att den ideella föreningen var ett stöd för andra i samhället och därmed påverkade samhällsbilden positivt, vilket ligger väl i linje med tidigare genomförd forskning beträffande socialt kapital och den ideella sektorn. Att ideellt arbete skapade en lärande miljö där främst unga, men även de själva fick möjligheten att utvecklas. Utifrån respondenternas egna uppfattningar gällande vad ideellt engagemang och ideellt arbete bidrar med för olika delar till samhället kan vi utgå från att figur 11 avspegla syftet i denna studie. Ideellt arbete bidrar med: Sammanbindande funktion Gemenskap Lärande / utveckling Tillhörighet Stöd för andra i samhället Till samhället enligt studiens respondenter Figur 11) Illustration över respondenternas syn på vad ideellt arbete bidrar med till samhället. Som stöd till syftet användes två huvudsakliga frågeställningar, den ena berörde frågan varför respondenterna engagerade sig ideellt och den andra vilken betydelse respondenterna ansåg att den ideella idrottsrörelsen har för samhället. 44 För att besvara den första frågeställningen hamnade respondenternas svar gällande drivkrafter bakom ideellt engagemang i fokus. Anledningen bakom det ideella engagemanget speglades i känslan av gemenskap, glädje, möjlighet till att höja sin kompetens och erhålla kunskap som underlättar i den civila karriären. Något som stärker både figur 10, kring vad det ideella arbetet ger, med utgångspunkt från det sociala kapitalet, och sedan i figur 11 där respondenternas synsätt på vad ideellt arbete bidrar med till samhället. I deras bild av varför de engagerar sig ideellt ser vi både kopplingen till gemenskapen, möjligheten till nytt lärande och den glädje som samtliga respondenter berör under intervjuerna. En annan viktig orsak som framkom kring varför de engagerade sig ideellt var möjligheten att kunna vara med och bidra, eller ge tillbaks något till samhället och därmed kunna vara en god samhällsmedborgare. Ideellt arbete ger samhällets medborgare med en möjlighet att utvecklas kompetens- och erfarenhetsmässigt samt möjlighet till en god demokratisk grund, utifrån studiens resultat. Detta är aspekter som präglar ett samhälle influerat av högt socialt kapital, något Putnam (2003) och Rothstein (2003) beskriver. Att det sociala kapitalet har en tvärvetenskapliggrund och en bred förankring inom ett flertal forskningsområden gör begreppet extra fascinerande att beröra och koppla ihop med studiens resultat. Det sociala kapitalet verkar utifrån resultatet starkt ihop kopplat med den ideella verksamheten, något även teorierna kring begreppet vittnar om. Den avslutande frågeställningen vad respondenterna ansåg att den ideella idrottsrörelsen bidrog med till samhället hamnade främst de faktorer som avspeglas i figur 11 i fokus, alltså gemenskapen, tillhörigheten, trygghet, lärande och möjligheten att hjälpa andra som har det svårt i samhället. 5.2 Diskussion Under arbetets gång har det blivit allt mer tydligt att ideellt arbete är en naturlig del av arbetsvetenskapen. Tidigare forskning och teoribildning må inte vara helt entydig beträffande kategoriseringen av denna företeelse. Det är dock de facto tydligt att det engagemang som inryms inom denna företeelse är betydande för samhället, betydande till omfattning och skulle kosta samhället enorma resurser om den skulle genomföras inom nödvändighetens sfär så som förvärvsarbete. Respondenterna ser sitt ideella arbete i det offentliga rummet som ett arbete, må hända ej avlönat i monetära termer, men betydelsefullt ur ett större samhällsperspektiv. En brist som detta arbete har, vilken tydligt framgår i arbetets avgränsning, är att den enbart berör den ideella idrottsrörelsen. I denna typ av arbete med begränsade resurser behövdes göras en avgränsning. Därför valdes den till antalet största ideella verksamheten i landet, idrotten, och ett fåtal av deras medlemmar ut som respondenter. Den tidigare forskning som valts har i många fall haft en bredare ansats, där hela det ideella föreningslivet varit undersökningssubjekt. Det har dock varit en praktisk förutsättning att ej begränsa källorna i teorin utifrån studiens avgränsning av den enkla anledning att det finns ytterst begränsad forskning på ideella idrottsföreningar utifrån den ansats som detta arbete har. Det instrument som togs fram för att genomföra studien har fungerat väl och respondenterna upplevs ha förstått frågorna och deras roll i arbetet. Efter sju intervjuer upplevdes en viss mättnad gällande respondenternas svar vilket är positivt för arbetets generaliserbarhet. Dock hade det självklart varit intressant att inkludera ytterligare respondenter alternativt förändra i 45 arbetets avgränsningar så att även ideellt arbetande inom andra ideella verksamheter så som exempelvis kulturen skulle få möjlighet att ge sin bild av problemområdet. I teorin och empirin framkom många positiva aspekter av det ideella arbetet både för individen och för samhället. Detta var något som de förtroendevalda till viss del uppmärksammat under senare tid. På det arbetsmarknadspolitiska planet finns definitivt möjligheter att nyttja den ideella sektorn på ett bra sätt för att fortbilda och utveckla så väl som att ge individer ett sammanhang och en tillhörighet. Trots att problemområdet inte är klassat som arbete av hela forskarsamhället så finns här möjligheter för individer i omställning eller med svårigheter att ta sig in på den reguljära arbetsmarknaden att utvecklas och känna gemenskap och tillhörighet. Flera av respondenterna framhåller att deras ideella engagemang bidragit till att skapa kontakter och gemenskap vilken senare varit viktig för dem i deras profession. Tanken att det ideella arbetet kan skapa kompetens och kontaktytor som möjliggör för individen att bli mer attraktiv på arbetsmarknaden är en spännande tanke för kunskapsområdet arbetsvetenskap. Ett ideellt arbete skapar en unik kompetensprofil för individen vilket bör medföra en ännu mer attraktiv position i arbetslivet. I en miljö där arbetsmarknaden ställer högre krav på effektivitet och insats finns mindre tid för ideellt arbete, de individer som ändå väljer att engagera sig ideellt och ha en aktiv och spännande fritid bör vara attraktiva för arbetsgivare. De tar socialt ansvar, engagerar sig för ett bättre samhälle och bidrar till trygghet och gemenskap. Genom bland annat dessa individers engagemang finns möjlighet att ta till vara på det sociala kapital som byggts upp under generationer i vårt land. Utifrån resultatet framkom att det rörde sig om ”två läger”, varför man arbetade ideellt. En reflektion som slog mig när framtagande av modell/figur 7 skedde var åldersskillnaden. Visst, åldern mellan Emma och David kanske inte är hisnande stor, men det uppkom ändå två läger där de två yngre tjejerna ”spelade ut” Anna och David. Så frågan som kan ställas handlar egentligen kring om det finns kopplingar mellan ålder och engagemang. Visst, Camilla som är nitton engagerar sig lika mycket som Bengt och Gustav, men motivet speglas än en gång i figur 7 på en annan anledning. Är den nästa generationen mer uträknande och ser möjligheterna, eller är det bara en slump att dessa två ambitiösa tjejer råkade uttrycka sig på samma sätt? En spännande koppling till dels Bengts med främst Annas syn på debatten kring arbetslösa, att de borde engagera sig i föreningen. Om vi kan göra en generalisering av att det studien kommit fram till, tillika tidigare forskning och teorier kring det sociala kapitalet borde även Sverige kunna se efter hur Storbritannien arbetade med arbetslösheten. Näst in till dagligen sker debatten i media kring hur svårt det är att få in fler på arbetsmarkanden. En åtgärd som regeringen tagit fram är FAS 3. Ett arbetsårgärdsprogram som erbjuder människor som varit ifrån arbetslivet under en längre period chansen att komma in i företag och bistå med en resurs som tidigare inte funnits. Min fundering här är, om det inte vore bättre att ge personerna i FAS 3 möjligheter att växa inom föreningslivet istället. Arbetar de ”gratis” åt ett företag som inte har för avsikt att anställa dessa människor kanske en konflikt kan uppstå. Inom den ideella världen finns chans att utvecklas dels som individ på ett personligt och psykiskt sätt genom de sociala kontakterna, men även en möjlighet att utvecklas på ett kompetensplan där personerna som bistår med sitt engagemang kanske genomför uppgifter de själva tycker är roligt, lärorikt och inspirerande. 46 Genom att sätta FAS 3 personerna i sysselsättning inom områden de själv trivs och har intresse av tror jag de växer och skapar en ökad självinsikt och självuppfyllelse att orka tro på sig själv, och även våga söka nya jobb. För visst genomsyrar ens passion hela ens tillvaro och ens personliga utstrålning? 5.3 Förslag på vidare forskning Att forskning inom området måste öka är utifrån detta arbete ett faktum. Frågan som kan ställas är snarare i vilken ände skall man börja? Vilka områden ska respektive forskningsområde ta tag i, vem bär ansvaret att lägga begreppet ideellt arbete på sin axel? I min värld fanns det inför detta arbete två grupper, Idrottsvetenskapen alternativt Arbetsvetenskapen, nu tror jag såväl sociologin, psykologin som beteendevetskap och mycket där till. För det ideella speglar (enligt mig) näst intill allt vi gör i samhället. För fokus och vidare inspiration inom arbetsvetenskapen bör främst de som alltid, aktuella frågorna kring arbetslösheten tas upp. Utifrån vetskap om att ideell verksamhet skapar och ger människor ett mer positivt intryck i livet och även i samhället finns här en chans att ta reda på om Storbritanniens försök att sysselsätta arbetslösa faktiskt kan fungera även i Sverige. Kan det finnas något samband mellan arbetslösheten i samhället och de som icke befinner sig inom den ideella sektorn? Andra forskningsområden som åter är kopplade till arbetet och i detta fall ens lönearbete är forskning kring effektivitet bland ideellt engagerade kontra icke ideellt engagerade? Är nutidens ideella engagerade en ny samhällsklass? En samhällsklass presenterad av individer med hög utbildningsnivå och arbeten de styr tider och engagemang själva för att på så sätt kunna engagera sig i det de anser är roligt på fritiden? Vad händer i samhället om den ideella rörelsen försvinner? För personer som inte är insatta i den svenska idrottsrörelsen i detta fall som jag tänker på, kanske har svårt att ens föreställa sig ett samhälle utan fotbollslagen, ishockeylagen och andra fritidssysselsättningar. Tyvärr tror jag att det finns ett växande problem inom svensk idrott som kommer att beröra det ideella arbetet, och som vi kan se utifrån denna studie även det svenska samhället. Idrottsföreningar som bedriver bra verksamhet tjänar pengar, pengar som även privata näringsidkare vill ha. Precis som inom skolans värld börjar även idrottsföreningar skapas av privata ägare, utan kopplingar till Riksidrottsförbundet. Företag som använder sig av idrotten som tjänst, en tjänst som i deras verksamheter skapar ungdomar till framtida stjärnor. Vilken förälder skulle inte vilja se sitt barn som nästa Zlatan Ibrahimovic, även om det kanske kostar en extra slant, eller snarare det tiodubbla är det en investering. Det som även är positivt för dessa föräldrar är att de slipper kiosktider, försäljning av lotter och liknande, föräldrarna köper ”loss” sina barn från den svenska idrottsrörelsen i hopp om att just deras barn ska bli nästa stjärna. Visst är detta bra, men återigen se händelseförloppet. Kommer alla ha råd att sätta in sina barn i dessa ”elitföreningar”, kommer idrottsrörelsen enbart bli för familjer med hög inkomst. Vad händer med de områden i samhället där barn inte har råd att idrotta, kommer dessa platser liknas med Putnams studie i södra Italien? Forskning kring ideellt arbete och forskning kring vad det genererar till samhället tror jag är viktigare än någonsin. Om femtio år är det för sent, det är nu det behövs göras. 47 6 Referenser Aspers, P. (1998) Socialt kapital och dygder i det postindustriella samhället. Stockholm: Univ., Department of Sociology. Banines, S & Hardill, I. (2008) At Least I Can Do Something’: The Work of Volunteering in a Community Beset by Worklessness. United Kingdom: Social Policy & Society 7:3, 307–317. Hämtad den 13 mars 2012, 19.50: https://myimpact.ncl.ac.uk/UploadFiles/47554/78e82027-7ab8-4734-94db-5a223d7f2085.pdf. Castiglione, D, Van Deth, J & Wolleb, G (2008) The handbook of Social Capital. New York: Oxford University Press. Clary E. Gil, Ridge Robert D, Stukas Arthur A, Snyder Mark, Copeland John, Haugen Julie A, Miene Peter K. (1998). Understanding and Assessing the Motivations of Volunteers: A Functional Approach. Journal of Personality and Social Psychological Science. Vol. 74. No. 6. s.1516-1530.. Hämtad från: http://psycnet.apa.org/journals/psp/74/6/1516/ den 16 maj 2012. Corbin, J & Strauss, A. (2008), Basics of Qualitative Research: Techniques and Procedures for Developing Grounded Theory. Thousand Oaks, Ca: SAGE Publications, Inc. Essen, Von, J. (2008) Om det ideella arbetets betydelse – en studie om människors livsåskådningar. Uppsala: Universitetstryckeriet Uppsala. Furåker, B (1991) Vad är arbete? Ur Arbetets villkor. Lund: Studentlitteratur. Gisselberg, M (1991) Arbetet utanför arbetsmarknaden, Ur Arbetets villkor. Lund: Studentlitteratur. Glucksmann, Miriam 2000. Cottons and Casuals: The Gendered Organisation of Labour in Time and Space. Durham, Sociology Press. Granberg, O. (2011) PAOU. Stockholm: Bokförlaget Natur & Kultur. Grenholm, C-H. (1994) Arbetets mening. En analys av sex teorier om arbetets syfte och värde. Almqvist & Wiksell International, Göteborg. Hansen, H & Orban, P (red.). (2002) Arbetslivet. Lund: Studentlitteratur. Holme, I.M. & Solvang, B.K. (1997) Forskningsmetodik. Oslo: Tano A.S. Hooghe, M (2008) Ur: Castiglione, D, Van Deth, J & Wolleb, G. The handbook of Social Capital. New York: Oxford University Press. Jeppsson - Grassman, E (1997) För andra och för mig. Det frivilliga arbetets innebörder. Sköndalsinstututet. Ersta Sköndal Högskola. Karlsson, J. Ch. (1986), Begreppet arbete – definitioner, ideologier och socialaformer. Lund: Studentlitteratur. 48 Karlsson, J. Ch. (2002), Arbetsbegreppet. Ur Arbetslivet Lund: Studentlitteratur. Kvale, S & Brinkmann, S (2009) Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur Kylén, J-A. (2004) Att få svar. Stockholm: Bonnier Utbildnings AB. Nordberg, R. J (2004) FOU-rapport 2004:6 Idrotten i den ideella sektorn – en kunskapsöversikt. Hämtad från: http://rf.se/ImageVault/Images/id_140/scope_128/ImageVaultHandler.aspx. Patel, R, & Davidson, B. (2003) Forskningsmetodikens grunder. Lund: Studentlitteratur. Putnam, R. D (2003) Den fungerande demokratin – medborgarandans rötter i Italien. Stockholm: SNS Förlag. Putnam, R. D (2006) Den ensamme bowlaren. Stockholm: SNS Förlag. Rothstein, B. (2003) Sociala fällor och tillitens problem. Stockholm: SNS Förlag. Price, B (2002) Social capital and factors affecting civic engagemant as reported by leaders of voluntary associations. The social Science Journal. Vol:39, Issue,1 2002. sid: 19-127. Hämtad från: http://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0362331901001690 den 21 maj 2012 kl: 21.02. RF (2004) Idrotten i den ideella sektorn. Hämtat från: http://www.rf.se/ImageVault/Images/id_140/scope_128/ImageVaultHandler.aspx 2012-05-27: 11.55. RF (2010) Idrotten i siffror. Hämtat från: http://www.rf.se/ImageVault/Images/id_16508/scope_0/ImageVaultHandler.aspx 2012-04-23: 12.21. RF (2012) RFs stadgar. Hämtat från: http://www.rf.se/ImageVault/Images/id_18499/scope_0/ImageVaultHandler.aspx den 20 maj 2012 kl: 14.01. Seippel, O (2007) Sport in civil society: Networks, social Capital and Influence. European Sociological Review volume: 24 nr 1 2008. Sid: 69-80. www.esr.oxfordjournals.org. Starrin, B & Svensson P-G (2007) Kvalitativmetod och vetenskapligteori. Lund: Studentlitteratur. Svedberg, L. (2001) Spelar ideella och informella insatser någon roll för svensk välfärd? SOU-rapport 2001:52. Svedberg, L, Essen, J & Jegermalm, M. (2010) Svenskarnas engagemang är större än någonsin. Stockholm. 49 Skinner, J, Zakus, H.D & Cowell J. (2008) Development through sport: Building Social Capital in Disadvantaged communities. Sport Management Review, 2008, 11, 253-275 Hämtat från: http://ac.els-cdn.com/S1441352308701128/1-s2.0-S1441352308701128main.pdf?_tid=b6488753e5ced80f960d8aefc1f2d3be&acdnat=1334087284_43c165ced4379e d593a4c349186b4bdd. 2012-04-10 kl: 16.34. Taylor, F, R. (2004) Extending Conceptual Boundaries: Work, Voluntary Work and Employment. Work Employment Society 2004 18:29. Hämtad från: http://wes.sagepub.com/content/18/1/29. Vetenskapsrådet (2012) Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Hämtat från: http://www.vr.se/etik/codexreglerochriktlinjerforforskning.4.10ae774712595bc27e98000286. html. den 27 maj 2012 kl:14.04. 50 7 Bilaga 1: Intervjuguide Arbetsvetenskap Ellinor Johansson Vad bidrar den ideella sektorn med till samhället? Skapar den svenska idrottsrörelsen ett ökat socialt kapital? Intervjuguide ___________________________________________________________________ Bakgrunds fakta från respondenterna: 1. Beskriv vem du är: 2. Familj: 3. Ålder: 4. Yrke: ___________________________________________________________________ Ideella arbetets betydelse: 5. Hur beskriver du ideellt arbete? 6. Kan ideellt arbete definieras inom ramen för begreppet arbete? 7. Vad betyder ideellt arbete för dig som person? 51 8. Anser du att du har någon nytta av ditt ideella engagemang? 9. Har din familj varit engagerad ideellt även i din uppväxt? 10. Vad har den ideella föreningen betydd (gett tillbaka) till dig? 11. För vems skull arbetar du ideellt? ___________________________________________________________ Kopplingen till det ideella engagemanget: 12. Beskriv vad du gör i din förening? 13. Hur började du arbeta ideellt? 14. Hur länge har du varit engagerad i föreningen? 15. Varför engagerar du dig? 16. Största drivkraften? 17. Timmar i veckan / månaden? 18. Är din familj engagerad inom den ideella idrottsrörelsen? 19. Hur ser ditt engagemang ut om tio år? 20. Är det många i din närvaro som engagerar sig ideellt? ___________________________________________________________ Ideelltarbete kopplat till ordinariearbete 21. På arbetsplatsen: Genomför du ideella uppdrag på arbetstid? 22. Om du fick välja, ditt ordinariearbete eller det du gör ideellt? 23. Påverkar ditt engagemang ditt arbete, går du hem tidigare från arbetet vissa dagar? 24. Har din chef någonsin påtalat ditt ideella engagemang? 25. Är det skillnad att arbeta ideellt för en förening, kontra ett företag? ___________________________________________________________ Sociala kapitalet – påverkan eller inte: 26. Vad står samhället för, för dig? 52 27. Lever vi i ett gott samhälle? 28. Vad är ett gott samhälle? 29. Tror du idrotten påverkar samhället? 30. Vilken faktor i samhället påverkar störst? 31. Upplever du att en skillnad i samhället där det finns ett fler tal ideella organisationer kontra de platser det finns mindre? 32. Har en ideell organisation kontra en kommersiell organisation olika påverkan i samhället? _______________________________________________________________________ Föreningens roll i samhället: 33. Vilka i föreningen tror du är de viktigaste? 34. Vad gör de ideella ledarna för en föreningen? 35. Kan ledarna vara med och påverka medlemmarna på något annat sätt än bara inom idrotten? 36. Tror du att Du är en förebild bland några i föreningen? - Vem / vilka / varför inte? 37. Hur tror du idrottsrörelsen kommer se ut om tio-tjugo år? _______________________________________________________________________ Nätverk – socialsamvaro: 38. Umgås du privat med några från föreningen? - Varför / Varför inte? 39. Tror du att föreningen XX är en bra plats att träffa nya människor? 40. Relationerna i föreningen, hur beskriver du dem? 41. Hälsar man på alla i föreningen? ______________________________________________________________________ Demokrati – en del i det sociala kapitalet: 53 42. Vad får du för stöttning från kansliet på din förening? 43. Upplever du att du är en del av din förening? 44. Hur kan du påverka i din förening? 45. Är du engagerad i någon annan verksamhet som är med och påverkar samhället? 46. Går du på årsmöten i föreningen? - Varför / Varför inte? 47. Brukar du tänka på ditt ideella engagemang utifrån det vi nu pratat om? 48. Egna tillägg kring ditt ideella engagemang? ______________________________________________________________________ Tack för din medverkan. 54