PM Hantering av översvämningsrisk i nya Inre hamnen

Oskarshamns kommun, Katarina Skoglycka 2015-05-12
PM Hantering av översvämningsrisk i nya Inre hamnen
- med utblick mot år 2100
Innehåll
1
Riktlinjer för bebyggelse och översvämningsrisk ............................................................................ 1
1.1
2
3
Ökande översvämningsrisk och principer för att hantera den................................................ 1
Bakgrund: Ökad översvämningsrisk på grund av stigande havsnivå ............................................... 2
2.1
Översvämningsrisk på grund av hög nivå i vattendrag?.......................................................... 3
2.2
Identifiering av hot och åtgärder ............................................................................................ 3
2.3
Konsekvenser, tidsperspektiv och samhällsekonomisk nytta ................................................. 4
Åtgärder för att hantera översvämningsrisk i Inre hamnen ............................................................ 4
3.1
Yta för att möjliggöra framtida barriär mot havet .................................................................. 6
1 Riktlinjer för bebyggelse och översvämningsrisk
Enligt dagens riktlinjer ska ingen bebyggelse tillåtas på nivåer som sannolikt översvämmas oftare än
en gång på 100 år. Sammanhållen bebyggelse och samhällsviktig verksamhet ska inte etableras där
det finns mer än 1 procents sannolikhet för översvämning på 100 år, eller 1 gång på 10 000 år. För
havsnivån finns idag inget sätt att beräkna en så liten risk, vilket gör att en dialog nu pågår om hur
den nivån ska fastställas för länet1.
1.1 Ökande översvämningsrisk och principer för att hantera den
Samhället måste anpassas till de nya risker som klimatförändringarna medför, i den här texten
diskuteras framförallt den ökade risken för översvämning. Havet beräknas stiga i en allt snabbare takt
mot slutet på innevarande sekel, och stigningen kommer med all sannolikhet att fortsätta i flera
hundra år på grund av trögheten i det globala klimatsystemet. Samtidigt måste staden som byggs
fungera såväl idag som i framtiden. Det innebär att Oskarshamns kommuns hantering av stigande
havsnivåer i Inre hamnen ska bygga på följande principer:
a) Stadsdelens funktioner (såsom vägar, byggnader) ska planeras och byggas så att de inte
hotas av naturlig översvämning från havet upp till 2,2 meter i RH 2000 (vilket motsvarar en
översvämning med 100 års återkomsttid år 2100)2. Ytor som kajer och torg som inte skadas
av en kortvarig översvämning och där individer inte nödvändigtvis måste vistas kan vara
lägre.
b) Ytor ska avsättas i detaljplaner för att möjliggöra ytterligare åtgärder för att skydda
funktionerna för högre havsnivåer i framtiden (exempelvis kajkanter).
1
Enligt samtal med Lars Ljungström, Länsstyrelsen i Kalmar Län, 2015-04-28
Notering: Dennas skrivning ger inte en absolut höjd för tex vägen, utan en höjd för översvämningen som ska
klaras (dvs inte skada funktionen). Mer korrekt ur risksynpunkt tycker jag, och lämnar visst tolkningsutrymme
2
Sida 1 av 7
Oskarshamns kommun, Katarina Skoglycka 2015-05-12
c) Bostäder ska utföras så att naturligt översvämmande vatten upp till nivån +2,7 meter över nollplanet
inte skadar byggnadens konstruktion.
d) Samhällsplaneringen ska göras på ett sådant sätt att skyddsåtgärder fungerar med den
befintliga bebyggelsen och att helheten ger en god bebyggd miljö.
2 Bakgrund: Ökad översvämningsrisk på grund av stigande havsnivå
Historiskt har översvämningar inte varit något problem inom planområdet. Det beror dels på att det
inte varit så högt vattenstånd så att det slagit över kajkanterna i modern tid, dels finns inte några
större värden i området som kunnat förstöras vid en översvämning. I och med planerna för en ny
stadsdel i området ändras detta; bebyggelse innebär större värden som skulle kunna skadas.
Samtidigt orsakar de globala klimatförändringarna en pågående höjning av havets nivå, vilket leder
till större sannolikhet för att händelser med högre havsnivåer kan inträffa i framtiden jämfört med
idag.
I en kommande rapport som SMHI har tagit fram på uppdrag av Länsstyrelsen i Kalmar län har
extrema vattenstånd i slutet av detta sekel beräknats. Till år 2100 visar de värsta scenarierna3 att den
globala medelvattennivån kan höjas med upp till en meter. På grund av landhöjningen i vår region
skulle en sådan höjning ge ca 80 cm högre havsnivå i Kalmar län jämfört med dagens
medelvattenstånd4. Händelser med extremt högt vattenstånd beräknas med statistiska metoder
utifrån inträffade händelser. I dagens klimat (år 2010) beräknas en extrem havsnivå med
återkomsttid på 100 år till ca 125 centimeter i RH 2000 i länet. Beräkningar för länet år 2100 visar på
att händelser med extremt högt havsvattenstånd med 100 – 300 års återkomsttid kommer att variera
mellan 220 cm och 230 cm i RH2000. Den beräknade förändringen av nivåer med olika återkomsttid
visas i Figur 1.
3
4
RCP8,5-scenariot
Medelvattenståndet i Kalmar län år 2014 var 13cm mätt i referenssystemet RH2000
Sida 2 av 7
Oskarshamns kommun, Katarina Skoglycka 2015-05-12
Förändring av havsnivåer till 2100
2,5
meter i RH2000
2
1,5
1
0,5
0
2010
2100
medelvattenstånd
0,1
0,9
10-årsnivå Oskarshamn
0,9
1,8
50-årsnivå Oskarshamn
1
1,9
100-årsnivå Oskarshamn
1,05
1,95
100-årsnivå Kalmar
1,25
2,2
Figur 1 Diagram och tabell som beskriver den beräknade höjningen av medelvattenstånd och extrema vattenstånd med
olika återkomsttider i Oskarshamn, samt nivå med 100 års återkomsstid för Kalmar län. Vattenstånden visas för år 2010och år 2100. OBS att den räta linjen som visar ökningen inte stämmer, eftersom klimatmodellerna visar en kraftigt ökad
förändringstakt i slutet på seklet. Siffrorna kommer från SMHI:s ännu ej publicerade studie ”Havsnivåer i Kalmar län”.
2.1 Översvämningsrisk på grund av hög nivå i vattendrag?
I inre hamnen mynnar Döderhultsbäcken, vilken också bör beaktas när det kommer till risker för
översvämning. Vid händelse av högt havsvattenstånd och högt flöde i bäcken skulle situationen
kunna förvärras. Dock tyder ingen historisk information på att Döderhultsbäcken orsakat eller
medverkat till översvämningar vid utloppet. Däremot orsakar bäcken ibland (med okänd
återkomsttid) översvämning längre upp, i höjd med Fredriksbergs herrgård och före den kulvert som
den leds in i då den kommer in i Oskarshamns stad. Det är viktigt för staden att dessa ytor som kan
ses som en ”ventil” bevaras på ett sätt så att de fortsatt kan översvämmas av bäcken utan att orsaka
större skador.
2.2 Identifiering av hot och åtgärder
I en intern workshop som hölls på Oskarshamns kommun 2015-04-28 identifierades följande
problemområden (rangordnade där 1 är viktigast, utifrån bedömning av sannolikhet och påverkan):
1. Insatsvägar
2. Farliga kemikalier/förvaring
3. Stora verksamheter
4. Bostadsbebyggelse
5. Mindre verksamheter/butiker
6. Järnväg
Sida 3 av 7
Oskarshamns kommun, Katarina Skoglycka 2015-05-12
2.3 Konsekvenser, tidsperspektiv och samhällsekonomisk nytta
En svår aspekt att hantera när det kommer till klimatförändringar och anpassning till dessa, är tid.
Samhällsplaneringens former är gjord för konstanta förhållanden, med frågor som: Är marken
lämplig idag eller inte? Ska åtgärder göras nu eller inte?
Med klimatförändringarna blir tidsaspekten och förändringstakten istället viktig, och frågor gäller: Är
marken lämplig nu och hur länge? När måste åtgärder göras för att den fortsatt ska vara lämplig? Ska
den befintliga miljön åtgärdas nu? Om den ska finnas kvar, när krävs åtgärder för att den inte ska
hotas?
Eftersom alla åtgärder kostar pengar, så krävs en analys av nyttan som en åtgärd ger, gentemot vad
det kostar att genomföra samma nytta. Vid nybyggande bör den generella utgångspunkten vara att
alla risker ska undvikas, men när det gäller befintlig bebyggelse och infrastruktur är det svårare – då
blir frågan: Hur länge kan X fungera utan åtgärder, vad skulle åtgärder kosta respektive vad kan en
händelse (exempelvis översvämning under 10h) kosta? Dessutom – hur långt fram i tiden kommer
funktion X att nyttjas, är en åtgärd nu för att skydda den i framtiden relevant?
Ytterligare en aspekt när det gäller befintlig infrastruktur är att den ofta är anpassad till befintlig
bebyggelse och stadsbild. En kraftig höjning av en väg kan då få stora konsekvenser på kringliggande
bebyggelse där entréer blir oanvändbara och entréplan blir källarplan. Denna problematik är aktuell
på ett antal platser i Inre hamnen.
3 Åtgärder för att hantera översvämningsrisk i Inre hamnen
Vid samma workshop som ovan (2015-04-28), samt i samtal inom arbetsgruppen för Inre hamnen har
möjliga åtgärder som bör tillämpas för att hantera hoten identifierats. Dessa är sammanställda i Figur
1 nedan
Tabell 1 Åtgärder för att möta översvämningshot i Inre hamnen
Åtgärd
Förklaring
Tidsperspektiv
Avsätt yta för att möjliggöra
framtida barriär mot havet
Reservera ytor på kajkanter mm i detaljplaner nu,
för framtida klimatanpassingsåtgärder. Detta
innebär att ytorna undantas från exploatering
och att där möjliggörs för exempelvis framtida
barriärer mot vattnet. En barriär skulle
exempelvis kunna utformas som en upphöjd
kajpromenad närmast vattnet. Anslutning till
angränsande områden ska utformas på ett
sådant sätt så att vatten inte rinner in bakvägen
(dvs de måste ansluta till tillräckligt höga
områden), samt så att dagvatten kan rinna ut
från området.
Planering nu,
genomförande när
behov aktualiseras.
Höj vägar till minst +2,2 m
Höj vägars nivå så att de ska klara en naturlig
översvämning från havet med 100-års
återkomsttid år 2100; dvs +2,2m (RH 2000).
Genomför nu
Möjliggöra höjning av vägar
efterhand
Planeringen ska möjliggöra för framtida
ytterligare höjning av vägar
Planering nu,
genomförande när
behov aktualiseras.
Sida 4 av 7
Oskarshamns kommun, Katarina Skoglycka 2015-05-12
Bostäder och samhällsviktiga
verksamheter ska i princip
aldrig riskera att översvämmas
Byggnader ska klara en värre översvämning än
den med 100 års återkomsttid. I väntan på
regionala riktlinjer är riktlinjen att byggnad ska
utföras så att naturligt översvämmande vatten upp
till nivån +2,7 meter över nollplanet inte skadar
byggnadens konstruktion.
Övriga byggnader, exempelvis
handel, lokal ska inte
översvämmas vid en 100-års
händelse
Lokaler där människor vistas mer tillfälligt, såsom
handel, kontor med mera, ska inte hotas av en
100-årshändelse. Detta säkras genom att
byggnad ska utföras så att naturligt
översvämmande vatten upp till nivån +2,3 meter
över nollplanet inte skadar byggnadens
konstruktion.
Viss generell höjning av
marknivån på Brädholmen
På Brädholmen är det lämpligt att höja hela
markytan, exempelvis till 2,3 m (RH 2000) för att
undvika översvämningar och skapa en god
stadsbild.
Genomför nu
VA-pump på Brädholmen
1) Utloppet flyttas
längre ut i
hamnbassängen
2) Systemet byggs om så
att pumpen kan
flyttas/ tas bort
Järnvägen behålls som den är,
men planen möjliggör för
framtida
klimatanpassningsåtgärder,
exempelvis barriär mot
vattnet
Det finns även en viktig teknisk anläggning, en
befintlig pumpstation för stadens avloppsvatten,
inom området. Den hanteras inte i planen för
Inre hamnen mer än att vattnet ska göras tjänligt
där pumpen idag i vissa lägen bräddar
avloppsvatten.
Genomför steg 1 nu,
steg 2 behandlas
utanför planen, men bör
genomföras på sikt.
Järnvägen ligger på vissa ställen så lågt som 1,7 m
(RH 2000). Det innebär att den kan hotas av en
översvämning med 100 års statistsk återkomsttid
någon gång efter år 2050. Idag passerar tåget 2
ggr per dag på sträckan. Utifrån resonemanget
att en översvämning av järnvägen under några
timmar skulle kosta samhället väldigt lite i
jämförelse med kostnaden och den stora yta som
skulle krävas för att översvämningssäkra den, så
görs ingen åtgärd idag.
Möjliggör för framtida
åtgärder i planen
Sida 5 av 7
Genomförande nu, ev.
justering då riktlinjer
finns. Dessutom
möjliggörs för framtida
åtgärder genom att
mark avsätts utmed
kajkanterna.
Genomför nu
Oskarshamns kommun, Katarina Skoglycka 2015-05-12
3.1 Yta för att möjliggöra framtida barriär mot havet
Ett viktigt komplement till en specifik plushöjd för lägsta golv i byggnader eller köryta på vägar är att
avsätta mark i kommande detaljplaner längs samtliga kajer och andra strategiska områden för
framtida klimatanpassningsåtgärder. Detta innebär att de genom detaljplanen säkras mot bebyggelse
etc och kan användas för att bygga barriärer mot havet i framtiden – när behovet aktualiseras. En
barriär kan vara en mur eller plexiglas, men också en trevligare anläggning såsom en upphöjd
kajpromenad med gradänger eller liknande. Den kan också byggas på och höjas i takt med stigande
vattennivåer långt in i framtiden. En sån här anläggning måste ”valla in” Inre hamnen eller det vid
den tiden aktuella området så att vatten inte riskerar att rinna in bakvägen.
Figur 2. Hantering av extrema vattenstånd i framtiden. Rosa linje visar utbredningen av +3,0-nivån runt planområdet.
Genom att avsätta ytor i kommande detaljplaner längs grön linje för framtida barriärer mot havsvattnet kan
planområdet säkras. Denna åtgärd ska ses som ett komplement till föreslagna plushöjder för byggnader, infrastruktur
m.m. Där grön linje är streckad kan ingen permanent barriär byggas (t ex där gator passerar) utan där måste tillfälliga
lösningar vid extrema vattenstånd i framtiden ordnas.
Sida 6 av 7
Oskarshamns kommun, Katarina Skoglycka 2015-05-12
Figur 3. Bilderna visar ett exempel
över hur en kajkant som avsätts för
klimatanpassningsåtgärder i
detaljplan kan förändras med tiden i
takt med stigande vattennivåer. En
sådan här barriär är i första hand
avsedd för att skydda mot extrema
vattennivåer, t ex vid extremt
ogynnsamt väder, i framtiden.
Det är viktigt att ta hänsyn till att
dagvatten ska kunna rinna på ytan
förbi barriären och ner i
hamnbassängen. Bilderna illustrerar
extrema vattennivåer, kanske 100årshändelser, och vid dessa tillfällen
kan det finnas en svårighet att leda
ut dagvatten. Vid dagar med
normala havsnivåer (även i
framtiden) bedöms det finnas goda
möjligheter att ordna detta
anläggningstekniskt.
Sida 7 av 7