Krafter och rörelse Repetition Likformig och olikformig rörelse • Likformig rörelse • Samma fart och samma riktning • Ett föremål befinner sig i vila eller konstant rörelse så länge det inte påverkas av någon kraft • Olikformig rörelse • Ett föremål som påverkas av en kraft kan accelerera, retardera eller ändra riktning Sambandet mellan tid , sträcka och hastighet • Hastighet v =s/t hastighet= sträcka/ tid • Tid t = s/v tid = sträcka/ hastighet • Sträcka s = v∙ t sträcka= hastighet ∙tid Krafter • En kraft kan påverka en annan kropp så att den accelererar, retarderar eller ändrar riktning. • Exempel på krafter: dragningskraft, friktionskraft, magnetisk kraft, elektrisk kraft, lyftkraft, fjäderkraft, spännkraft, muskelkraft, Kraft kan mätas • Krafter kan mätas t.ex. med en dynamometer. • Enheten för kraft är N (newton) Skillnad mellan massa och tyngd • Massa • Ett mått på mängden atomer och deras vikt • Enhet: kg • Tyngd • Ett mått på hur massan påverkas av tyngdkraften • F = m·a F = m·g • F ≈ kg ·10 Tyngd • • • • • Massa =1kg Tyngd = 10N F = 1kg · 10 F = 10N F = force (kraft) • Massa = 90 kg • Tyngd på jorden = 900N • Massa på månen = 90kg • Tyngd på månen= • 150N Kraft och motkraft Friktion • Friktion är en bromsande kraft som uppstår när två ytor rör sig mot varandra. • Atomerna i ytorna fastnar i varandra. • Ju ojämnare yta desto större friktion • Friktionen påverkas av tyngden. Ibland vill man ha friktion • Exempel på när man vill ha friktion: • Sand på is • Dubbar på bildäck • Räfflade ytan i rulltrappan • Exempel när man inte vill ha friktion • Skidor • Saker som ska rulla • Maskiner som ska snurra Öka eller minska friktion • Öka • Göra ytan ojämnare, skrovligare • Sand • Grus • dubbar • • • • • Minska Göra ytan slätare Olja Valla kullager Tyngdpunkt, stödyta och lodlinje • Tyngdpunkten ligger i mitten • Stödyta är den sida som föremålet vänder mot underlaget • Lodlinje en linje riktad mot jordens medelpunkt Tyngdpunkt • Om tyngdpunkten ligger högt ökar risken för obalans • Låg tyngdpunkt minskar risken för obalans Stödyta • Ju större stödyta desto stadigare Lodlinje • En lina med en tyngd på kommer, om man håller den stilla, att bilda en linje med riktning mot jordens medelpunkt Tyngdpunkten utanför stödytan • Ett föremål faller när tyngdpunkten och lodlinjen hamnar utanför stödytan Fritt fall i vakuum • Föremål i vakuum faller med samma hastighet oavsett massa, tyngd eller form. • Vakuum = område där det inte finns några atomer • Luft innehåller N, O2, Ar, CO2,, H2O samt He, Ne, Kr, Xe ,Rn i mycket små mängder. Fritt fall i vakuum • Om man pumpar ut luften med en vakuumpump kan man visa att föremål faller lika fort oavsett massa eller form. • Tyngdaccelerationen är konstant • Tyngdaccelerationen påverkar olika massor lika mycket ( ≈ 9,82 m/s2) Fritt fall utan vakuum • På jorden finns en atmosfär som innehåller atomer, det vi kallar luft. • När föremål faller på jorden rör de sig genom ett moln av atomer. • När föremålet träffar dessa atomer uppstår friktion. Fritt fall utan vakuum • Om man gnuggar händerna uppstår friktion. • Energin i denna rörelse omvandlas till värmeenergi. • Det blir varmt. Fritt fall utan vakuum • När ett föremål från rymden kommer in i vår atmosfär, t.ex. en meteor med hög hastighet, träffar den atomerna i luften och bromsas kraftigt upp. Det sker en retardation. Det blir så varmt att meteorer oftast brinner upp innan de hinner träffa markytan. Fritt fall utan vakuum • När föremål faller på jorden påverkas de både av tyngdkraften och friktionen, luftmotståndet. • Föremål faller olika fort på jorden främst på grund av luftmotståndet, friktionen. Föremål som faller och kastas • Om man skjuter en kula med gevär och samtidigt släpper en likadan kula från samma höjd så kommer det att falla med samma hastighet. • Gevärskulan kommer längre bort. Men bägge kulorna träffar marken samtidigt. kaströrelse Hur satelliter hittar sin bana • En raket sänds iväg från jorden. Om hastigheten inte är så hög så åker raketen upp en bit och faller sen tillbaka igen. • Om hastigheten är för hög forsvinner raketen iväg ut i rymden. • Men om hastigheten är lagom hög så börjar raketen röra sig i en bana runt jorden. • Raketen faller hela tiden men jorden böjer undan lika mycket. Raketen har blivit en satellit till jorden. Tröghet • Ett föremål har svårt att ändra hastighet eller riktning. • Man kan uppleva denna känsla när man t.ex. åker buss. Tröghet i bilen • På grund av hur trögheten fungerar på en människa i en bil har man t.ex. uppfunnit bilbälten och krockkuddar. • ”Att ha en person i baksätet utan bilbälte är som att ha en elefant i baksätet.” Centralrörelse och Centripetalkraft • Om en sten på ett snöre snurras runt runt. • Uppstår en centralrörelse • Stenen accelererar, den byter hela tiden riktning. • Stenen hålls kvar i sin centralrörelse så länge vi håller i snöret. Centralrörelse och centripetalkraft • Kraften som håller kvar stenen i sin runda bana är riktad inåt. • Denna inåtriktade kraft kallas centripetalkraft. • Släpper vi snöret far stenen i väg. Centrifugalkraft • Stenen trycks hela tiden utåt men centripetalkraften tvingar den att hela tiden svänga. • Den utåtriktade kraften kallas centrifugalkraft Tvättmaskiner • När en tvättmaskin centrifugerar snurrar trumman fort, ca 1200varv/minut. • Tvätten hålls kvar av centripetalkraften som bildas av trummans vägg. • Trummans vägg är perforerad med små hål. Vattnet pressas ut genom hålen av centrifugalkraften. Trafiksäkerhet • Effekten av dessa krafter och rörelser har påverkat trafikens säkerhetstänkande • Hjälm • Bilbälte • Hastighets begränsning • Skilda vägbanor • Friktionsdäck • Dubbdäck De flesta av oss kommer ihåg • • • • • • • 10% av det vi läser 20% av det vi hör 30% av det vi ser 50% av det vi ser och hör 70% av sånt vi diskuterar 80% av det vi gör 95% av det vi lär andra studieteknik • • • • Lägga boken under huvudkudden Plugga kvällen innan Plugga konstant ända fram till provet Var klar med instuderingen ca 3 dygn före provet Finalen • Jag rekommenderar er att göra finalen. • Det är nästan som ett prov…