Kinesisk forntid
Ett utvecklat jordbruk i 6000 år
En gång i tiden fanns den nu utdöende indiska noshörningen också i Kina. Det
vet vi bland annat genom denna bronsnoshörning, som en kinesisk bonde hittade
1963 när han plöjde sin åker. Inuti en keramikurna fann han denna 34 cm höga
avbildning av en noshörning. Som synes finns ett lock på noshörningens
ovansida. Arkeologer är säkra på att detta föremål har varit en vinbehållare, som
kan dateras till 300 f.Kr. Detta är ett av många fynd som visar att det i Kina före
vår tideräkning har funnits en högtstående kultur. I det som vi idag kallar Kina
hade det existerat en jordbrukskultur i 6000 år. Antagligen uppstod den på
ungefär samma sätt som de äldre flodkulturerna runt Nilen och i Mesopotamien*. När klimatet under en period blev torrare, försämrades betet för de
vilda djur som man i dessa områden hade jagat. Människor tvingades att bli
jordbrukare för sin egen överlevnad. Liksom Nilen svämmade Huaihe* årligen
över sina breddar. För att kunna ta tillvara på det näringsrika vattnet måste man
bygga kanaler. Detta krävde organisation - en stat med en härskare.
1
Gule Kejsaren och vidundret Chih Yu
Enligt den klassiska kinesiska historieskrivningen har det funnits kejsare i Kina
sedan urminnes tider. Men de första kejsarna i tidernas begynnelse var
övernaturliga varelser. En av dem kallades Gule kejsaren. Han regerade av en
händelse i exakt hundra år. Hans regeringsperiod ska enligt den kinesiska
historietraditionen - som alltid är mycket exakt vad gäller tidsangivelser - ha
börjat år 2697 före vår tideräkning. Om Gule kejsarens tillblivelse kan man läsa
att en kvinna, Fu Pao, blev havande sedan en blixt gjort en märklig lov runt en
av Karlavagnens stjärnor. I 20 månader var Fu Pao gravid. Sedan födde hon sin
son, som skulle bli Gule kejsaren. Redan vid sin födsel kunde den nyfödde prata.
För att vinna makten var Gule kejsaren tvungen att nedkämpa ett vidunder vid
namn Chih Yu. Men detta monster med åtta armar och åtta ben var ett
svårfångat byte, eftersom han kunde konsten att skapa dimbildningar, vilket
gjorde att hans förföljare gick vilse. Men Gule kejsaren skulle överlista honom.
Han uppfann kompassen och kunde med hjälp av denna uppfinning orientera sig
i dimbankarna. Det var också i kampen mot Chih Yu som Gule kejsaren uppfann
krutet.
Om Gule kejsaren berättas också att en av hans många gemåler, Lei Tsu, vid
ett tillfälle upptäckte några gröna maskar som spann fina silkestrådar.
Historieskrivningar av detta slag är inget annat än sentida historieförfalskningar.
Kompassen är en kinesisk uppfinning från 1000-talet e. Kr. Krut tror man
användes i raketer vid festliga tillfällen redan vid vår tideräknings början. Att
kunna väva sidentyger av silkesgarn är förvisso en urgammal kinesisk
uppfinning, men den kan knappast var mer än 3000 år gammal.
Kejsaren Chou
Däremot vet man att det vid Huaihe uppstod ett kejsardöme under den så kallade
Shang-dynastin* 1500-1100 f. Kr. När detta kejsardöme var som störst
omfattade det hela norra Kina ned till den andra stora floden i Kina, Changjiang.
Det var ett rike som kejsaren styrde med hjälp av en stormannaklass. Bönderna
odlade vete, hirs och ris. I detta samhälle uppstod det kinesiska skrivspråket, där
varje tecken betecknar ett ord. Precis som kulturfolken i Främre Orienten levde
kineserna vid denna tid i en bronsålderskultur.
Den siste kejsaren i Shangdynastin hette Chou. Om honom finns åtskilliga
avskräckande historier att berätta. Han åt berg av kött och drack sjöar av vin och
det enda som intresserade honom var att ständigt uppföra nya palats åt sig själv.
Hans farbror förebrådde honom vid ett tillfälle för hans liderliga* leverne. När
farbrodern i tre dagar försökt tala honom till rätta, avbröt kejsare Chou honom.
Han hade hört, sa han, att visa mäns hjärtan var försedda med sju hål. Länge
hade han funderat över detta utan att kunna få bevis, men nu tänkte han ta reda
på hur det förhöll sig. I nästa ögonblick såg kejsare Chou till att hans farbror
avrättades.
2
Himlens son
Berättelserna om den motbjudande kejsare Chou var ett sätt för Kinas nya
makthavare att svartmåla den gamla Shangdynastin. De nya härskarna, som
skapade Zhou-dynastin kom att regera landet 1028-256 f. Kr. Under denna
period stärktes adelsklassens makt. Detta ledde till att endast adelsmän fick rätt
att inneha jord; bondebefolkningen blev livegna*. Riket delades upp i olika län,
som med tiden blev alltmera självständiga furstendömen. Men tydligtvis
lyckades dessa konkurrerande furstendömen hålla varandra i schack, så att
kejsardömet kunde bestå århundrade efter århundrade.
Om kejsarna under Zhou-dynastin aldrig fick någon politisk kontroll över sitt
rike, bidrog de ändå till att skapa en kinesisk enhetskultur. Under denna period
började kejsaren att allmänt kallas för Himlens son och en stark kejsarkult växte
fram. För Kina innebar Zhoudynastin på många sätt en blomstringstid. I Kina
hade man liksom i andra utvecklade kulturer börjat framställa redskap i järn. När
det gällde järnbearbetning låg kineserna långt före andra folk. Vad gäller konst
och bildning brukar man betrakta Zhoudynastins tid som en klassisk epok*.
Frågor
Svara på nedanstående frågor när du läst igenom hela avsnittet.
Svara aldrig bara ja eller nej på en fråga. Motivera alltid ditt svar
Det är inte alltid att texten ger ett givet svar.
Ibland är det du själv som ska tycka till!
1. Vad får man veta om Shangdynastin?
2. Vad får man veta om Zhoudynastin?
3. Vem var Himlens son?
Text: Stellan Wigh
Bildkälla: Historiska museet, Beijing