Kinesisk forntid Ett utvecklat jordbruk i 6000 år En gång i tiden fanns den nu utdöende indiska noshörningen också i Kina. Det vet vi bland annat genom denna bronsnoshörning, som en kinesisk bonde hittade 1963 när han plöjde sin åker. Inuti en keramikurna fann han denna 34 cm höga avbildning av en noshörning. Som synes finns ett lock på noshörningens ovansida. Arkeologer är säkra på att detta föremål har varit en vinbehållare, som kan dateras till 300 f.Kr. Detta är ett av många fynd som visar att det i Kina före vår tideräkning har funnits en högtstående kultur. I det som vi idag kallar Kina hade det existerat en jordbrukskultur i 6000 år. Antagligen uppstod den på ungefär samma sätt som de äldre flodkulturerna runt Nilen och i Mesopotamien*. När klimatet under en period blev torrare, försämrades betet för de vilda djur som man i dessa områden hade jagat. Människor tvingades att bli jordbrukare för sin egen överlevnad. Liksom Nilen svämmade Huaihe* årligen över sina breddar. För att kunna ta tillvara på det näringsrika vattnet måste man bygga kanaler. Detta krävde organisation - en stat med en härskare. 1 Gule Kejsaren och vidundret Chih Yu Enligt den klassiska kinesiska historieskrivningen har det funnits kejsare i Kina sedan urminnes tider. Men de första kejsarna i tidernas begynnelse var övernaturliga varelser. En av dem kallades Gule kejsaren. Han regerade av en händelse i exakt hundra år. Hans regeringsperiod ska enligt den kinesiska historietraditionen - som alltid är mycket exakt vad gäller tidsangivelser - ha börjat år 2697 före vår tideräkning. Om Gule kejsarens tillblivelse kan man läsa att en kvinna, Fu Pao, blev havande sedan en blixt gjort en märklig lov runt en av Karlavagnens stjärnor. I 20 månader var Fu Pao gravid. Sedan födde hon sin son, som skulle bli Gule kejsaren. Redan vid sin födsel kunde den nyfödde prata. För att vinna makten var Gule kejsaren tvungen att nedkämpa ett vidunder vid namn Chih Yu. Men detta monster med åtta armar och åtta ben var ett svårfångat byte, eftersom han kunde konsten att skapa dimbildningar, vilket gjorde att hans förföljare gick vilse. Men Gule kejsaren skulle överlista honom. Han uppfann kompassen och kunde med hjälp av denna uppfinning orientera sig i dimbankarna. Det var också i kampen mot Chih Yu som Gule kejsaren uppfann krutet. Om Gule kejsaren berättas också att en av hans många gemåler, Lei Tsu, vid ett tillfälle upptäckte några gröna maskar som spann fina silkestrådar. Historieskrivningar av detta slag är inget annat än sentida historieförfalskningar. Kompassen är en kinesisk uppfinning från 1000-talet e. Kr. Krut tror man användes i raketer vid festliga tillfällen redan vid vår tideräknings början. Att kunna väva sidentyger av silkesgarn är förvisso en urgammal kinesisk uppfinning, men den kan knappast var mer än 3000 år gammal. Kejsaren Chou Däremot vet man att det vid Huaihe uppstod ett kejsardöme under den så kallade Shang-dynastin* 1500-1100 f. Kr. När detta kejsardöme var som störst omfattade det hela norra Kina ned till den andra stora floden i Kina, Changjiang. Det var ett rike som kejsaren styrde med hjälp av en stormannaklass. Bönderna odlade vete, hirs och ris. I detta samhälle uppstod det kinesiska skrivspråket, där varje tecken betecknar ett ord. Precis som kulturfolken i Främre Orienten levde kineserna vid denna tid i en bronsålderskultur. Den siste kejsaren i Shangdynastin hette Chou. Om honom finns åtskilliga avskräckande historier att berätta. Han åt berg av kött och drack sjöar av vin och det enda som intresserade honom var att ständigt uppföra nya palats åt sig själv. Hans farbror förebrådde honom vid ett tillfälle för hans liderliga* leverne. När farbrodern i tre dagar försökt tala honom till rätta, avbröt kejsare Chou honom. Han hade hört, sa han, att visa mäns hjärtan var försedda med sju hål. Länge hade han funderat över detta utan att kunna få bevis, men nu tänkte han ta reda på hur det förhöll sig. I nästa ögonblick såg kejsare Chou till att hans farbror avrättades. 2 Himlens son Berättelserna om den motbjudande kejsare Chou var ett sätt för Kinas nya makthavare att svartmåla den gamla Shangdynastin. De nya härskarna, som skapade Zhou-dynastin kom att regera landet 1028-256 f. Kr. Under denna period stärktes adelsklassens makt. Detta ledde till att endast adelsmän fick rätt att inneha jord; bondebefolkningen blev livegna*. Riket delades upp i olika län, som med tiden blev alltmera självständiga furstendömen. Men tydligtvis lyckades dessa konkurrerande furstendömen hålla varandra i schack, så att kejsardömet kunde bestå århundrade efter århundrade. Om kejsarna under Zhou-dynastin aldrig fick någon politisk kontroll över sitt rike, bidrog de ändå till att skapa en kinesisk enhetskultur. Under denna period började kejsaren att allmänt kallas för Himlens son och en stark kejsarkult växte fram. För Kina innebar Zhoudynastin på många sätt en blomstringstid. I Kina hade man liksom i andra utvecklade kulturer börjat framställa redskap i järn. När det gällde järnbearbetning låg kineserna långt före andra folk. Vad gäller konst och bildning brukar man betrakta Zhoudynastins tid som en klassisk epok*. Frågor Svara på nedanstående frågor när du läst igenom hela avsnittet. Svara aldrig bara ja eller nej på en fråga. Motivera alltid ditt svar Det är inte alltid att texten ger ett givet svar. Ibland är det du själv som ska tycka till! 1. Vad får man veta om Shangdynastin? 2. Vad får man veta om Zhoudynastin? 3. Vem var Himlens son? Text: Stellan Wigh Bildkälla: Historiska museet, Beijing