Sjukdomar som inte syns – men som märks

SIDAN 16
Länstidningen
november 2013 årgång 32
Till alla länsbor från landstinget
Strokesymptom – sök akut
Tvätta bort vinterns sjukdomar
Tema psykisk ohälsa:
Sjukdomar som inte syns –
men som märks
... och Tebladstårtan går till Märtha Lundkvist SIDAN 15
GRUPPFÖRSÄNDELSE TILL HUSHÅLL
Tebladet.
Vinn lyxiga
upplevelser
i Tebladets
tipstävling!
2
Tebladet 10/13
Aktuellt
Välkommen till Tebladet!
Vem som helst kan få en psykisk sjukdom. Trots
det är psykisk ohälsa något folk inte gärna pratar
om. I det här numret får du bland annat möta
Gert Andersson, som har adhd, och Sondra
Karlsson-Osmancevic, som är bipolär.
Dessutom berättar vi om olika verksamheter
inom psykiatrin i Örebro läns landsting. Du får
bland annat hänga med till DBT-enheten, som är
en unik satsning på terapiteam för patienter med
Borderline.
Vi skriver också om stroke. Conny Andersson
berättar om hur det var när han drabbades av
det som kallas för en TIA. Det betyder att man
en kort stund får en liten blodpropp som täpper
till blodcirkulationen i ett litet kärl i hjärnan och
får övergående symptom som liknar dem man
får vid stroke. Många tror att de inte behöver
söka vård eftersom symptomen försvinner, men
ju snabbare du kommer till sjukhus, desto bättre.
Kirurgerna Artai Pirouzram och Göran Gruber
berättar varför.
Varsågod, tidningen är din!
Marie-Louise ForsbergFransson (S),
landstingsstyrelsens
ordförande
Viktigt med tillgänglig
vård när vi är sköra
Hösten kom och ändrade färgen på vår natur, svepte med sig
lövprakten och förbereder oss nu för vintern som vi vet väntar
längre fram. Med höstens och vinterns intåg har vi också fått
erfara att influensan börjat få fäste, det har vi märkt inte minst
här på landstingets ledningskansli där var och varannan hostar
i korridoren. För vissa riskgrupper kan säsongsinfluensan bli
svår, ibland livshotande. Det är därför landstinget erbjuder gratis vaccination till riskgrupper. Vaccinationsmottagningen har
nyligen stängt men självklart kan du som missat vaccineringen
fortfarande bli vaccinerad om du bokar tid på din vårdcentral.
bild: Kristin Lundström
Kan invånarna i Örebro län känna igen en stroke? Det var frågan som Måns Nilsson, TVprofil och komiker, ställde när han kom till Örebro som en del i turnén Måns AKUT-testar Sverige. Den första han
intervjuade var landstingsstyrelsens ordförande Marie-Louise Forsberg-Fransson, S. Hon kunde svaren på alla frågor.
Men det är ju inte så konstigt, konstaterade hon, eftersom hon har jobbat som strokesjuksköterska på Lindesbergs
lasarett och dessutom är engagerad i de här frågorna i sitt uppdrag som politiker. Bakom turnén står Nationella strokekampanjen som är ett initiativ från Sveriges landsting och regioner. Kampanjens viktigaste mål är att få allmänheten att lära sig symptomen på stroke och direkt larma 112. På www.strokekampanjen.se kan du titta på filmerna.
DET HÄR ÄR ÖREBRO LÄNS LANDSTING
Örebro läns landsting står för
hälsa och livskraft genom trygghet, kvalitet och hållbar utveckling. Det är landstingets vision.
Örebro läns landsting omfattar
geografiskt Örebro läns tolv kommuner.
Örebro läns landsting styrs av 71
politiker som sitter i landstingsfullmäktige. Landstingsstyrelsen fungerar som landstingets regering. Här
sitter 15 politiker.
cirka tio kronor i landstingsskatt
per varje intjänad beskattad hundralapp.
Det ger hälso- och sjukvård,
tandvård till unga, rehabilitering,
utbildning, kulturstöd och mycket
mer.
Mest hälso- och sjukvård
Den största delen av landstingets
verksamheter är hälso- och sjukvård. Den svarar för cirka 85 procent av landstingets kostnader.
I Örebro läns landsting finns tre
akutsjukhus: Universitetssjukhuset
Örebro, Karlskoga lasarett och
Lindesbergs lasarett. Minst en
vårdcentral finns i varje kommun.
Totalt finns 30 vårdcentraler i
Drygt tio kronor i skatt
Att driva landstingets verksamheter
under ett år kostar cirka 8,6 miljarder kronor. Det är cirka 24 miljoner kronor per dygn. Det betalas
främst genom skatter. Du betalar
Teb
lade
t.
nen
nisatioSimonsson
rdorga Rickard
er i vå sdirektör
händ dsting
ben
Vad rvju med lan
web
– inte
api på
T-ter
KB
förs
Nu in
Län
stid
n-Åke
n går
stårta
... och
Teblad
till Sve
Sam
15
KRIStIN
LUNDS
... oc
h Te
rta
n gå
r til
l av
delni
ng
4 Lin
desb
ergs
lasar
ett
ber
201
3 årg
ång
32
HUSH
bla
dstå
tem
TILL
Lan
dsti
nge
t 15
0 år
tRÖM
Foto:
SIDAN
sep
ELSE
väll
och k
, helg tarbete
Natt
if
k
s
a
– tem
n
uelsso
26
ÅLL
ning
en
SÄND
Här
vikt finns Sv
igas
te jo eriges
bb
Hot
et fr
ån fö
rr
Prem
iär fö
r lätt
läst
PFÖR
32
al
GRUP
årgång
gB
idnin
2013
Postt
Nr 9
erson
det.p
Tebla
SID
AN
15
länet. Fyra av dessa drivs av privata entreprenörer.
Mer än hälften av landstingets
kostnader går till löner. Med cirka 9 000 anställda är landstinget en
av länets största arbetsgivare.
Var med och påverka
Som länsbo kan du vara med och
påverka. Dels kan du ta kontakt
med någon av landstingets politiker. Du kan också lämna in ett
medborgarförslag. Hur medborgarförslag fungerar kan du läsa om
i Landstingskatalogen som du får
hem i brevlådan varje vår.
Information finns också på webbplatsen www.orebroll.se
Det här är Tebladet
Tebladet kommer med 11 nummer per år. Fem nummer
är länstidningar som delas ut till alla hushåll i hela länet
(cirka 141 000 ex). Det är ett sådant nummer som du
håller i handen nu.
Sex nummer av Tebladet är personalnummer som levereras till alla anställda i Örebro läns landsting.
Du kan även läsa Tebladet på landstingets hemsida:
www.orebroll.se/tebladet
I skrivande stund pågår ett intensivt budgetarbete för Örebro läns landsting. Vi har fått signaler om att ekonomin var
ansträngd och vi tog dem på allvar. De som arbetar i landstingets verksamheter har gjort ett stort arbete med att vända
utvecklingen så att det blir bättre förutsättningar inför nästa år.
Vi som arbetar med budgeten vet att de som jobbar ute i verksamheterna har det tufft, med ökat söktryck och en ansträngd
ekonomi. Men samtidigt finns det höga ambitioner bland medarbetare och ledning inom Örebro läns landsting för att kontinuerligt förbättra och utveckla vården och de övriga verksamheter
som landstinget har ansvar för. Det är faktorer som vi tar med i
beaktande under budgetarbetet.
Mycket oroväckande är utvecklingen vi ser med den psykiska
ohälsan som ökar i vårt samhälle. Det är viktigt att vården
finns tillgänglig när vi är som mest sköra och behöver den
och att vården får goda förutsättningar att utvecklas och kan
använda nya effektiva behandlingsmetoder. Nu finns det möjlighet i Örebro läns landsting att få behandling via Internet
vid lättare depressioner. Internetbehandlingen innebär ökad
tillgänglighet för behandling av mild och måttlig depression.
Det är också en bra behandling för dem som av olika skäl inte
vill träffa en behandlare personligen. De studier som har gjorts
visar att behandlingsresultaten är lika goda som vid traditionell
behandling.
Det är också viktigt att följa utvecklingen och sätta in åtgärder
där de behövs. Befolkningsundersökningen ”Liv och hälsa
ung” är ett instrument för att följa utvecklingen kring barn och
ungas hälsa. Vi ser att många unga mår dåligt i samhället och
det behöver vi ta på största allvar. Det är viktigt att tidigt fånga
upp våra barn och unga. Landstinget har förstärkt barn och ungdomspsykiatrin och primärvården för att möta behovet bland
barn och unga med psykiska ohälsa. Vi behöver också ta hänsyn
till att det ser olika ut i våra länsdelar och mellan olika grupper. Bland annat såg vi att ohälsan bland unga i Ljusnarsberg
var hög. Därför startade landstinget ett projekt i Ljusnarsberg
kommun vars syfte är att förbättra barn och ungas hälsa där.
Med ett par månader kvar på året har vi har blicken riktad mot
2014 och tar nu sats för att möta de utmaningar vi ser framöver.
Det är vi som gör Tebladet
Victoria Rydergård
redaktör
019- 6027357
Kristin Lundström
redaktör
019-602 75 47
Lena Hagsten
redaktör lättläst
019-602 73 52
E-post:
victoria.rydergard@
orebroll.se
E-post:
kristin.lundstrom@
orebroll.se
E-post:
[email protected]
Karin Wettermark
Jonsson
ansvarig utgivare
019-602 70 14
E-post:
[email protected]
Vår adress:
Tebladet, Örebro läns landsting,
Box 1613, 701 16 Örebro,
Fax: 019/10 79 35
E-post: [email protected]
Tryckeri: Daily Print
Tebladet 10/13
Aktuellt
Skaffa Mina vårdkontakter – nya
e-tjänster för webbtidbokning
Från och med nästa år
ska du kunna boka om
tiderna i kallelsen till
mammografi, gynekologiskt cellprov och blodgivningen.
Att du går när du får
kallelsen kan rädda ditt
eller någon annans liv.
I Sverige drabbas cirka 8 000
kvinnor av bröstcancer och ungefär 450 kvinnor av livmoderhalscancer varje år.
Genom att upptäcka förändringar tidigt ökar chansen att bli
helt frisk.
– Det bästa en kvinna kan göra
för sin hälsa är att komma iväg
och göra testerna, säger Monica
Östlund, som är avdelningschef
på mammografin på Universitetssjukhuset Örebro, USÖ.
Mammografi upptäcker tidiga
förändringar som ännu inte går att
känna. Hälsoundersökning med
mammografi minskar dödligheten i bröstcancer med 40 procent.
Varje år kallas 32 000 kvinnor i
Örebro län till mammografi. Men
bara runt 80 procent av dem kommer till undersökningen.
– Vi vill att alla ska komma,
för genom regelbundna undersökningar har vi bästa förutsättningar
att hitta bröstcancer tidigt, säger
Monica Östlund.
För att underlätta att komma på
undersökningen har mammografimottagningen öppet dagtid och
dessutom två kvällar i veckan.
– Och vi ska komma igång med
lördagar också, säger hon.
Mammografi för hela länet
utförs vid Mammografimottag-
ningen på USÖ.
Livmoderhalscancer
Det är också viktigt att du går till
den gynekologiska cellprovtagningen som alla kvinnor mellan
23 och 59 års ålder kallas till.
Genom att upptäcka cellförändringar kan du slippa utveckla
livmoderhalscancer. Antalet fall
av livmoderhalscancer har mer
än halverats sedan de allmänna
undersökningarna infördes i Sverige på 1960-talet.
Det beror på att cellförändringar som upptäcks vid undersökningarna kan behandlas innan de
hinner utvecklas till cancer.
Den gynekologiska hälsoundersökningen görs av en barnmorska
på din vårdcentral.
Mina vårdkontakter
– Den stora fördelen är att bussarna kommer att gå oftare i det nya
linjenätet. Bussarna till och från
de stora bostadsområdena kommer
att gå var tionde minut och övriga
bussar var tjugonde minut under
vardagarna, säger hon.
En annan förändring är att slot-
Tre förslag för
framtidens vård
2019 planeras det nya
H-huset för högspecialiserad vård vid USÖ stå klart.
Nu finns det tre förslag på
hur det nya huset ska se
ut. Förslagen är med i en
arkitekttävling som avgörs i
december.
Byggnaden ska innehålla
sju kliniker med högspecialiserad vård och dessutom
öppenvård, kirurgi med mera.
Totalt får H-huset en yta om
cirka 24 000 kvadratmeter.
På www.orebroll.se/Hhuset kan du läsa mer och se
bilder på förslagen.
Är du nyseparerad eller
nyskild och intresserad av att
möta andra i samma situation? Den 13 januari startar
Familjerådgivningen en samtalsgrupp. Gruppen träffas
vid åtta tillfällen.
Om du är intresserad
och vill veta mer kontakta
familjerådgivningen, [email protected]
eller på telefonnummer 019602 74 64. Kostnaden för att
delta är 800 kronor.
Region 2015
Nå vården när det passar dig!
Utvecklingskraft
som region
Ha kontakt med vården via
mobilen, surfplattan eller datorn
Med e-tjänsten Mina vårdkontakter kan du enkelt hålla kontakt
med din mottagning
Nytt linjenät för bussar i Örebro nästa år

Den 16 februari 2014 får
Örebro nya busslinjer.
– Senast vi gjorde om linjenätet
var 2010, men det blev inte som
medborgarna önskade och därför gör vi om igen, säger Ingela
Berndt, som är trafikplanerare på
Länstrafiken.
ARKITEKTTÄVLING
Gruppsamtal för
nyseparerade
Det blod man lämnar vid blodgivning kan användas i samband med
till exempel operationer och vid
behandling av olika sjukdomar.
Cirka 100 000 personer per år får
blodtransfusioner, varav troligen
minst en tredjedel är direkt livräddande i akuta situationer.
Text och illustration:
KRistin Lundström
NYHETER I KORTHET
FAMILJERÅDGIVNING
Blodgivning
I början av nästa år ska du kunna
boka om dina kallelser till cellprov, mammografi eller blodgivning via Mina vårdkontakter
på webben. Om du inte har ett
konto är det lätt att registrera sig.
Antingen med e-legitimation eller
lösenord. På www.minavardkontakter.se kan du läsa mer.
3
tet återigen blir knutpunkt där
nästan alla bussar stannar.
– Det kommer även att gå
expressbussar till Universitetet på
morgon och eftermiddag, säger
Ingela Berndt.
Vid förändringen har man granskat resestatistiken för vilka buss-
linjer som används mest och sätter in bussar där de behövs mest.
På orebrostadsbuss.se kan du se
den nya linjekartan, ställa frågor
och läsa mer om förändringarna.
KRISTIN LUNDSTRÖM
Landstinget får uppdrag att minska dopningsmissbruk

Örebro läns landsting får
regeringens uppdrag att fördjupa
kunskapen om dopningsmissbruk
och utveckla behandlingsformerna.
Uppdraget innebär att ta fram
metoder för att förebygga, upptäcka och behandla dopningsmissbruk samt att utveckla forskningen.
behandla personer med problem
och skador på grund av dopning är mycket stort. Dopningsmottagningen inom Örebro läns
landstings psykiatri är den enda
kliniska mottagningen i Norden
som är uppbyggd enbart för att ta
emot och behandla personer med
dopningsproblematik.
Unik mottagning
Granska kosttillskott
En statlig utredning bedömer att
minst 10 000 personer i Sverige missbrukar anabola steroider. Behovet av ny kunskap om
hur sjukvården ska möta och
En del i projektet handlar om att
göra en kartläggning av alla de
kosttillskott som finns på den
svenska marknaden som kan
innehålla substanser som kan
jämföras med dopningspreparat.
Allt fler unga killar och tjejer
hamnar i missbruk. Därför handlar andra delar i uppdraget om
att bättre upptäcka och behandla
personer med dopningsmissbruk
och den särskilda problematik det
för med sig såväl fysiskt, psykiskt
som socialt.
Regeringens beslut innebär en
finansiering med drygt 1,5 miljoner kronor. Sammanlagt har
landstinget sökt 5,5 miljoner kronor för ett flerårsprojekt.
Den 1 januari 2015 får Örebro läns landsting och Regionförbundet Örebro bli en ny
region.
Syftet är att ge större kraft
och skapa bättre samordning
i det regionala utvecklingsarbetet. Genom att föra samman landstinget och regionförbundet till en samlad organisation skapas en starkare
och mer effektiv regional
politisk organisation. Örebro
län blir en starkare aktör både
nationellt och internationellt.
Det slutgiltiga beslutet om
Örebro län får bilda region tas
av riksdagen innan året är slut.
På orebroll.se/region2015
kan du läsa mer.
E-hälsa
Lägg till 1177 Vårdguiden i din mobil
Nu kan du genom ett sms
snabbt ladda ner alla kontaktuppgifter du behöver till 1177
Vårdguiden. Skicka ett sms
från din smartphone till 71160
med texten ”Råd”. Då får du
en länk som laddar ner kontaktuppgifterna till din telefonbok när du klickar på den.
4
Tebladet 10/13
Nyheter
Satsning på barn och äldre
Tillgänglighet och högspecialicerad vård prioriteras i landstingsstyrelsens budgetförslag
Ökad tillgänglighet i hela
vården, bättre vård för
unga och äldre och fortsatta satsningar på högspecialiserad vård – det
är några av de områden
som landstingsstyrelsen
prioriterar i sin budget
för nästa år.
– Det är en stor folkhälsofråga. BVC arbetar mycket med att
informera om kemikalier och dess
påverkan på hälsan. Nu gör vi en
satsning på att nå de barn och
unga som inte besöker BVC, det
vill säga de som är mellan 6 och
19 år, berättar Catrin Steen, MP.
När det gäller de äldre i länet
är deras psykiska hälsa ett viktigt
område, likaså att de får vård på
rätt nivå och i rätt tid.
– Det ger trygghet, konstaterar
Marie-Louise Forsberg-Fransson.
– Budgeten är en rejäl framtidsbudget. Vi tar avstamp för att bära
landstinget in i framtiden, säger
landstingsstyrelsens ordförande
Marie-Louise Forsberg-Fransson,
S.
För att öka tillgängligheten och
komma närmare målet att ha Sveriges bästa primärvård görs en rad
satsningar på Primärvården.
50 öre mer i skatt
Fler läkare
– En läkare på 1 500 patienter är
vår målsättning. Vi behöver fler
ST-läkare. Därför satsar vi 15
miljoner kronor fördelat på två år
för att på så sätt kunna utöka med
20 platser, berättar, Marie-Louise
Forsberg-Fransson.
– Att man ska få kontakt med
sin vårdcentral är ett prioriterat
område för oss. Därför satsar vi
5 miljoner kronor på att öka tillgängligheten, fortsätter hon.
Landstingsstyrelsen vill dessutom stärka tillgängligheten runt
om i länet genom en satsning
på mobil distriktssköterskemottagning. Till det avsätter man 2
miljoner kronor. En annan satsning på tillgänglighet görs genom
att budgetera 4,8 miljoner kronor
på e-hälsa.
Satsning på barn
I förra årets budget höjdes glasögonbidraget från 7 år upp till 16.
Nu tar majoriteten ytterligare ett
steg i satsningen på länets barn
och unga genom att glasögonbidraget höjs upp till 20 år.
– När vi ser att barnfamiljer
har det tufft med ekonomin är det
viktigt att vi som styr landstinget
gör vad vi kan för att vårt motto,
vård efter behov, ska gälla. Ingen
ska behöva avstå varken vård eller
glasögon på grund av dålig eko-
Catrin Steen, MP, Marie-Louise Forsberg-Fransson, S och Jihad Menhem, V, med landstingets nya budget för 2014.
nomi, säger Jihad Menhem, V.
Förra året satsades totalt nio
miljoner kronor på barn- och
ungdomspsykiatrin. I årets budget satsar landstingsstyrelsen
ytterligare en miljon kronor på
den här gruppen. Man fortsätter
också satsningen på frågor som
rör miljö och hälsa.
För att klara de framtida utmaningarna har landstingsstyrelsen
beslutat att landstingsskatten ska
höjas med 50 öre.
– Vår personal har gjort ett
jättearbete med att effektivisera
verksamheterna under några år
nu, så det är dags att ge dem
en stabilitet i deras arbete. I vår
budget kommer det att finnas
utrymme för att de ska få den
uppräkning som de behöver och
det känns jättebra, säger Catrin
Steen.
– I stort sett alla landsting har
höjt skatten. Det visar att landstings-Sverige har det väldigt tufft.
Vi har till skillnad mot många
andra landsting inte beslutat om
någon skattehöjning sedan 2002.
Vi gör skattehöjningen för att ta
ansvar för att medborgarna även i
fortsättningen ska ha en kraftfull
hälso- och sjukvårdspolitik och
regional utveckling som möter
människors behov. Vi tycker inte
att man kan fatta beslut om viktiga satsningar, som exempelvis
byggandet av H-huset för högspecialiseradvård på USÖ, och sedan
låta någon annan ta notan. Vi
vet vad vi vill och tar ansvar för
vår budget, säger Marie-Louise
Forsberg-Fransson.
– Och en skattehöjning är solidarisk. Ingen ska behöva betala
för att de är sjuka eller har en
funktionsnedsättning, tillägger
Jihad Menhem.
TEXT: Victoria Rydergård
bild: Kristin Lundström
Pengar till mansmottagning Föräldrar ger gott betyg till barnsjukvård

Landstingsstyrelsen har
beslutat att Örebro läns landsting
bidrar med 500 000 kronor till
Örebro läns mansmottagning för
arbetet mot våld i nära relationer.
Mansmottagningen är en ideell
förening som bedriver behandlingsarbete för män som utövar
våld i nära relationer. Det övergripande målet är att skydda utsatta
kvinnor och barn och förebygga
ohälsa i de våldsutsatta familjerna.
Örebro läns landsting har
beslutat att ge landstingsdirek-
tören i uppdrag att utreda förutsättningarna för hur landstinget
tillsammans med andra regionala
och lokala aktörer ska stärka
samhällets insatser på det här
området. Under utredningstiden
har landstinget beslutat att mansmottagningen ska få ett bidrag på
500 000 kronor för att kunna fortsätta med behandlingen av dem
som utövar våld.
Pengarna till finansieringen tas
ur landstingets planeringsreserv.
 Föräldrar i Örebro är nöjda
med barnsjukvården visar en
patientenkät som genomförts.
Neonatalvården för bland
annat för nyfödda med särskilda
behov fick högsta betyg. Även
öppenvården fick höga betyg.
Men undersökningen visar att det
behövs förbättringar inom slutenvården och att föräldrar vill
ha bättre information och mer
delaktighet.
Örebro läns landsting får bäst
resultat för bemötandet, förtroendet och den upplevda nyttan.
Tebladet 10/13
Nyheter
5
Vid strokesymptom – sök vård AKUT
– Får du symptom på
stroke ska du söka vård
akut, även om symptomen går över. Och det
räcker med att du har ett
av symptomen. Bagatellisera inte, utan sök vård
direkt!
Det uppmanar Göran Gruber och
Artai Pirouzram, kärlkirurger på
Kärl-Thoraxkliniken på Universitetssjukhuset Örebro, USÖ.
Om man får stroke får man
antingen en blodpropp, så kallad
hjärninfarkt, eller en blödning i
hjärnan. Blodproppen kan leda
till syrebrist i det område där den
sitter. Stroke är livshotande och
man behöver få vård omedelbart.
Vid en stroke är det vanligt att
man får problem med känseln och
motoriken. Det är också vanligt
att man får svårt att tala eller
förstå vad andra säger, att man
får svårt att gå eller att man får
synstörningar på det ena eller
båda ögonen.
Symptom kan försvinna
Ibland får man symptom som
liknar dem man får vid stroke,
men som sedan försvinner. Då
har man fått en TIA, transistorisk
ischemisk attack.
– En TIA är ett alarmsymptom
som man måste ta på allvar. Får
man en TIA finns det stor risk att
man får en ny eller större blodpropp inom de närmaste dygnen,
så därför ska man söka vård akut,
berättar Artai Pirouzram.
På sjukhuset görs en grundlig
genomgång. Man får bland annat
göra en ultraljudsundersökning av
halskärlen för att upptäcka eventuella förträngningar och man kan
även få genomgå en skiktröntgen
som komplement.
Operation
– Hos 40-50 procent av dem som
får stroke hittar man förträngningar i halskärlen. Förträngningarna
kan tas bort genom en operation.
Operationen kan man betrakta
som en förebyggande åtgärd för
att förhindra insjuknande i stroke,
berättar Göran Gruber
Utredning, bedömning och
beslut om man ska operera eller
inte görs i ett nära samarbete mellan neurolog, fysiolog, kardiolog
och kärlkirurg.
– Opererar man finns en liten
risk att operationen utlöser en
stroke, men riskerna med att låta
förkalkningen vara kvar är mycket
större, så det är väldigt få av dem
som erbjuds operation som tackar
nej, säger Göran Gruber.
I Örebro läns landsting görs ett
30-tal sådana här operationer per år.
Kirurgerna Artai Pirouzram och Göran Gruber uppmanar länsborna att inte bagatellisera symptomen på stroke. Får
man symptom ska man söka direkt, även om symptomen går över. Får man symptom som går över finns det stor
risk att man får en ny, eller större blodpropp inom de närmaste dygnen.
– Det är betydligt färre än i
andra landsting, trots att det här är
en högt prioriterad patientgrupp
hos oss. Vi tror att det beror på
att folk nonchalerar symptomen
och inte söker vård direkt. Men
har man symptom på stroke eller
TIA ska man inte vänta. Man ska
söka vård akut, konstaterar Artai
Pirouzram.
TEXT OCH BILD:
VICTORIA RYDERGÅRD
Fakta stroke:
I Sverige är det ungefär 30 000
personer per år som får en stroke.
Risken för att få en stroke ökar
med åldern. Risken ökar också om
man röker, dricker mycket alkohol
under lång tid eller rör sig väldigt
lite. Man löper också större risk att
drabbas om man har högt blodtryck, diabetes, förmaksflimmer,
en förträngning på halspulsådern,
höga blodfetter eller om man har
hjärt-kärlsjukdomar i släkten. Man
kan göra mycket själv för att minska
risken för en stroke. Om man röker
minskar risken betydligt om man
slutar. Är man över 50 år bör man
kontrollera blodtrycket regelbundet
för att högt blodtryck ska kunna
upptäckas och behandlas. Det är
också bra med regelbunden motion,
att äta nyttigt och att gå ner i vikt
om man är överviktig.
Källa: 1177 Vårdguiden
”Är det så här det känns att få en stroke”
– Så här i efterhand
har jag insett att jag
gjorde ett fel. Jag skulle
ha ringt ambulans, för
sekunderna är viktiga.
Det konstaterar Conny Andersson.
Den 19 februari 2013 är en dag
han aldrig kommer att glömma.
– Jag skulle åka till Göteborg
efter lunch och hade med mig
packning för att bo över. På förmiddagen satt jag på jobbet och
talade i telefon och hade en kollega på rummet. Jag satt och skrev
under tiden som jag pratade i telefonen och plötsligt slutade högerhanden fungera. Han som jag pratade med i telefonen märkte inget,
men min kollega reagerade och
såg att jag fick kämpa med handen, berättar Conny Andersson.
– Min första tanke var ”är det
så här det känns att få en stroke”,
tillägger han.
Gjorde AKUT-testet
När Conny Andersson hade avslutat telefonsamtalet körde han och
kollegan AKUT-testet som de snappat upp att man ska göra om man
misstänker att någon fått en stroke.
– Men allt fungerade. Jag kunde le, jag kunde lyfta armarna
och jag kunde upprepa en enkel
mening utan att sluddra. Och
sedan kom känseln tillbaka, säger
Conny Andersson.
Han tänkte att det nog inte var
så farligt och var beredd att åka
till Göteborg precis som planerat,
men kollegan låg på och sa att
Conny måste söka vård.
– Jag uppsökte företagshälsovården och där fick jag remiss till
akuten, minns Conny Andersson.
På akuten fick han snabbt träffa
en neurolog och fick beskedet att
han skulle bli inlagd för att röntga
hjärnan och halspulsådrorna.
– På vänster sida i halsen hittade man en 80- procentig förträngning. Jag hade fått en TIA,
berättar Conny Andersson.
Risk för stroke
En TIA, eller transitorisk ischemisk attack som det egentligen
heter, är en störning i hjärnans
blodcirkulation som går över. Det
betyder att man får symtom som
liknar dem man får vid stroke.
Ofta varar symtomen bara några
minuter. TIA beror på att en liten
blodpropp en kort stund täpper
till blodcirkulationen i ett litet
kärl i hjärnan. Blodcirkulationen brukar snart bli som den ska
igen och därför hinner inte någon
bestående skada uppstå. Men om
man får en TIA finns det en risk
för att man får en ny eller större
blodpropp inom de närmsta dygnen, så därför behöver man söka
vård direkt på en akutmottagning
för att bli undersökt och få förebyggande medicin för att minska
risken för en stroke.
– Jag fick veta att man kan
operera, men att det i samband
med operationen fanns risker. Fast
för mig var det inget svårt val att
välja operation. Jag kände mig
trygg och hade inte kunnat leva
med oron som det innebär att veta
att man när som helst kan få en
stroke, berättar Conny Andersson.
Känner sig helt frisk
När han vaknade upp efter operationen kände han sig lättad. Allt
hade gått bra. Efter två dygn kunde Conny Andersson åka hem.
Han var sjukskriven i två veckor.
Sedan var han igång och jobbade
heltid igen.
– Jag var precis som förut och
idag känner jag mig helt frisk.
Man kan bara konstatera att läkarna är skickliga, oerhört skickliga,
och att jag har tur som har en kollega som tvingade mig att söka
vård, säger Conny Andersson.
text:
victoria rydergård
bild:
kristin lundström
Conny Andersson fick en TIA, det vill säga en liten blodpropp.
Strokeinformation i Marieberg galleria
Den 30 november kommer personal
från Örebro läns landsting att finnas
på plats i Mariebergs galleria i Örebro
för att informera om stroke. Under
en del av dagen kommer även tidi-
gare ÖSK-spelare Yunus Ismail, som
år 2009 fick en stroke, att delta tillsammans med sin lagkamrat Nordin
Gerzic för att hjälpa till att sprida
kunskapen om strokesymtomen.
6
Tebladet 10/13
Smittspridning och hygien
Färre förkylningar med handsprit på förskolor
Många barn är rätt friska,
tills de börjar på förskolan. Då får de ofta många
förkylningar.
– Det känner nog de flesta
föräldrar igen. Men om
barn använder handsprit
efter handtvätt i förskolan kan sjuktalen sjunka
med upp till 20 procent,
säger Örebro läns landstings smittskyddsläkare
Hans Fredlund.
Hans Fredlund och epidemisjuksköterskan Anne Lenell från Örebro läns landsting var samordnande för en studie som gjordes i
tio län för några år sedan.
Färre sjuka barn
Molly Bichis visar
sin lillebror Felix,
som skolas in på
förskolan, hur hon
rengör händerna
med handsprit.
De går på Måsens
förskola i Örebro.
Förskollärarna berättar att de försöker
vara noggranna och
hjälpa barnen med
handhygienen.
..
.
r
ä
d
å
l
l
Ha
kare av influensan. Vi brukar säga
att om symptomen fortsätter efter
en vecka och man bara blir sämre
ska man höra av sig till vården.
Inger Arvidsson Klingberg, teamledare på
1177 Vårdguiden.
Hos 1177 Vårdguiden kan man
få råd om vård dygnet runt. Vad
frågar folk om just nu?
– Det har varit frågor om vaccinationen som erbjuds mot
säsongsinfluensan. Vi förväntar
oss att influensan börjar spridas
strax innan jul och hoppas att
så många som möjligt vaccinerar
sig innan dess. Du som har missat den öppna mottagningen kan
fortfarande vaccinera dig genom
att boka tid på din vårdcentral.
Vad ger du för råd när någon
ringer om influensan?
– Vi kan ju aldrig säkert veta om
det är en influensa eller en vanlig
förkylning. Vanligtvis blir man sju-
Vad ringer man mer om nu?
– Just nu är det många barn som
har vattkoppor. Vid vattkoppor är
det ofta klådan föräldrar frågar om
och de vill veta om vi kan säga
vad det är för utslag. Ofta får barn
inte så mycket feber av vattkoppor.
Men är klådan mycket svår kan
man ringa till vårdcentralen och
få receptbelagd medicin utskriven.
Det är generellt bra att få vattkoppor när man är barn. Vuxna som får
Studien visade att förskolor som
använde handsprit har betydligt
lägre sjukfrånvaro än de förskolor
som inte använde handsprit.
– Det finns internationella studier som kommit fram till liknande resultat, säger Hans Fredlund.
Men barn ska väl bli sjuka
när de är små för att bygga upp
immunförsvaret?
– Ja, men de bygger upp immunförsvaret ändå. Man får inte bort
alla sjukdomar genom att sprita
händerna. Men barn som är på
förskolan får cirka 20 procent fler
förkylningar än om de är hemma.
Det är den översjukligheten som
kan minska genom att använda
alocgel.
Om det är så bra resultat borde väl alla förskolor använda
handsprit?
– Ja, det kan jag tycka. Och
många förskolor använder hand-
det blir ofta mycket sjukare.
Vad är på gång framöver?
– Under vintern brukar vinterkräksjukan komma och då rekommenderar vi att man ser till att få
i sig mycket vätska när man är
sjuk och sedan stannar hemma i
48 timmar efter sista symptomet
för att inte smitta andra.
Det kan vara svårt att få sjuka
barn att dricka. Hur ska man
som förälder göra då?
– Om barnet bara har feber kan
man ge dem sådant de tycker är
gott. Men om barnet kräks är det
viktigt att barnet dricker vätskeersättning. Det kan vara svårt att få
barnet att ta emot vätskeersättning,
men vi brukar försöka stärka föräldrarna i att man i sådana situationer får försöka tvinga i barnet
vätskeersättningen. Man ska ge
små mängder åt gången, ungefär
en tesked. Barnen protesterar och
sprit om många är sjuka. Men
då tappar man lite av poängen.
Tanken är att förhindra att en stor
smittspridning kommer igång. En
orsak som gör att det inte används
regelbundet kan vara att en del
är oroliga att barnen ska få i sig
handspriten. Men normalt sätt
tycker barn att det smakar äckligt
och de får inte i sig någon sprit.
Om barn inte blir sjuka i
förskolan, kan sjukdomarna
komma i skolan då?
– Det finns inget som tyder på
det. Handsprit är mest effektiv för
yngre barn eftersom de leker tätt
ihop och ofta är kladdigare kring
näsan än äldre barn. Studien visade att det var i åldrarna tre till fyra
år som sjukfrånvaron minskade
mest, med 20 procent. När man
räknade in alla åldrar upp till fem
år minskade sjukfrånvaron med
12 procent.
Kan handsprit förebygga
även svårare sjukdomar?
– De här resultaten gäller nog i
första hand förkylningar. Riktigt
svåra sjukdomar är så sällsynta
så att vi inte kan mäta om de
minskar eller ej.
Vad ska man använda för typ
av handsprit och när ska man
sprita händerna?
– Det är bra att använda en
alcogel som återfettar händerna.
Den ska användas på torra händer, helst efter handtvätt.
TExt och bild:
Kristin Lundström
spottar, men till slut brukar de ta
till sig vätska. Om man inte ger
dem vätska kan det sluta med att de
måste åka till sjukhus och få dropp.
Är det något annat som
många brukar ringa till sjukvårdsrådgivningen om?
– Vi vet också att det är ganska
många som ringer på helger och
kvällar för att de har glömt hämta
ut sin medicin. Vi kan inte förnya recept på 1177 Vårdguiden.
Därför vill jag uppmana alla att i
god tid förnya och hämta ut sina
recept inför julhelgen. I år kommer det bli många ledigheter och
röda dagar på vardagar. Så det blir
14 dagar då det är svårare att få
ut sina recept. Skriv upp i almanackan redan nu att du ska hämta
ut din medicin innan jul.
Kristin Lundström
Har du missat att vaccinera dig mot säsongsinfluensan?
Årets öppna mottagning för vaccination mot säsongsinfluensan
avslutades förra veckan. Men om
du har missat att vaccinera dig,
eller kommit på att du vill ta vac-
cinet kan du fortfarande boka tid
på din vårdcentral för vaccination.
Ett antal riskgrupper har en
ökad risk för att drabbas av allvarlig influensasjukdom, eller få
svåra komplikationer till följd
av influensan. Om du tillhör en
riskgrupp är vaccineringen fortfarande gratis.
2013 års influensavaccin heter
Vaxigrip och innehåller vaccin
mot tre olika influensavirus.
Årets
säsongsvaccin
har
används i flera decennier utan
några fall av narkolepsi bland de
vaccinerade.
Du som inte tillhör en riskgrupp får också vaccinera dig,
men då kostar det 180 kronor.
Frikort gäller inte.
Smittspridning och hygien
Tebladet 10/13
7
Stoppa spridning av vinterkräksjukan
”Om alla tvättade händerna efter toalettbesök skulle smittspridningen minska drastiskt”
Vinterkräksjukan – illamående, kaskadkräkningar, diarréer och
buksmärtor. Bara ordet
gör en illamående. Småbarnsföräldrar bävar för
lappar om kräksjuka på
förskolan. Och det är nu
under sen höst och vinter som smittspridningen
ökar mest.
Vinterkräksjukan är oerhört
smittsam och svår att skydda sig
mot. Men genom att tvätta händerna och stanna hemma när du
är sjuk kan du minska risken att
smitta andra.
Vinterkräksjukan orsakas av ett
virus, det så kallade caliciviruset.
En enda liten droppe med virus
kan göra dig sjuk och viruset överlever det mesta som dödar andra
virus eller bakterier. Viruset kan
vara smittsamt 61 dagar i vatten
och 28 dagar på ytor där det hamnat. Det är en stor orsak till att
viruset sprids i så stor omfattning.
Men genom handtvätt skulle
smittspridningen kunna minska
dramatiskt, menar Örebro läns
landstings hygienläkare Torbjörn
Norén och hygiensjuksköterska
Maria Ekelöf.
Handsprit hjälper inte
Viruset sprids inte av sig själv,
utan behöver människor för att
spridas. Det enda som minskar
smittspridningen är om alla i samhället håller sina händer rena.
– Det är viktigt att tvätta händerna med tvål och vatten eftersom enbart handsprit inte dödar
calicivirus, säger Maria Ekelöf.
Dropp- och kontaktsmitta
En vanlig missuppfattning är att
vinterkräksjukan är en luftburen
smitta. Det handlar om att viruset
finns i små droppar som kan smitta om någon kräks i din närhet
och det flyger små viruspartiklar
i luften som landar på ytor som
vi sedan tar på. Vi får det på våra
händer och sedan i munnen på
olika sätt till exempel via maten.
På så sätt kan vi bli sjuka själva
och även smitta andra. Därför är
det extra viktigt med handhygienen efter toalettbesök och före
mathantering.
Handtvätt viktigast
– Caliciviruset är mer smittsamt
från avföring än från kräkningar och man kan vara smittsam
redan innan sjukdomen bryter
Vinterkräksjukan orsakas av ett oerhört smittsamt virus. Det gör att det nästan är omöjligt att skydda sig mot att bli smittad. Men efter att du har varit sjuk
kan du låta bli att smitta andra genom att stanna hemma tills alla symptom har gått över och alltid vara noggrann med handtvätt efter toalettbesök.
ut. Och vi vet att
man är smittsam i
tre veckor efter
sjukdom, säger
Torbjörn Norén.
Betyder det
alltså att folk
Maria Ekelöf
får mikroskopiska mängder
avföring på händerna efter till
exempel toalettbesök, men inte
tvättar sig?
– Ja, så är det,
säger Torbjörn
Norén.
Torbjörn Norén
Finns
det
några
undersökningar om hur människor
tvättar händerna?
– Det finns en observationsstudie som är gjord i Finland. Den
visade att 80 procent av männen
inte tvättar händerna efter toalettbesök. Och 20 procent av kvinnorna låter bli att tvätta händerna,
säger Torbjörn Norén.
Men skulle det gå att utrota
vinterkräksjukan om alla i samhället började tvätta händerna
efter toalettbesök?
– Utrota är kanske ett starkt
ord. Fall med kräkningar skulle
nog dyka upp ändå. Men om alla
tvättade händerna efter toalettbesök skulle spridningen av vinterkräksjukan minska drastiskt, säger
Torbjörn Norén.
Går att tvätta bort
Torbjörn Norén berättar om ett
test där försökspersoner doppade
sina händer i en lösning fullt med
calicivirus, som ger kräksjuka.
– Sedan lät de händerna torka.
Det kryllade av virus. Efter det
tvättade de sina händer noga och
då kunde inget virus uppmätas,
säger Torbjörn Norén.
Hemma 48 timmar
Förutom handhygien är det viktigt
att stanna hemma vid sjukdom.
Smittsamheten är mycket hög
när du har symptom. Därför finns
en regel att den som har varit sjuk
ska hålla sig hemma i minst 48
timmar efter sista symptomen för
att minska risken att smitta andra.
Vad räknas som symptom då?
– Kräkningar, diarré och illamående, säger Torbjörn Norén.
På en del förskolor lär sig barnen att sjunga hela ”Bä bä vita lamm” medan
de tvättar händerna. Så lång tid tar det att få händerna ordentligt rena.
Städning viktig
Efter ett utbrott av kräksjukan är
det viktigt att rengöra ytor och
toaletter samt att tvätta textilier.
– Det som gäller efter ett sjukdomsutbrott är ordentlig rengö-
ring med rengöringsmedel och
vatten, tvätta förorenade kläder
och textil i minst 60 grader om
plagget tål det, uppmanar Maria
Ekelöf.
TExt och bild: Kristin Lundström
Mycket smittsamt virus
Minska risken att smitta
Viruset som orsakar vinterkräksjukan smittar året om men
fler blir smittade på vintern. Det
smittar genom mat, vatten och
kontaktytor.
Viruset överlever frysning och
handsprit, men tål inte att kokas.
Det tar 12–48 timmar innan
man insjuknar.
En kräkning innehåller miljontals virus. Det finns en film på
youtube som visar hur svårt det
är att få rent efter en kaskadkräkning. Sök på Vomiting Larry
på youtube.com för att titta.
Var hemma från förskola, skola
eller jobb i minst 48 timmar efter
sista symptomen.
Gör rent toalett och andra ytor
noggrant med allrengöringsmedel.
Besök inte restauranger strax
efter att du varit sjuk. Du kan
fortfarande sprida smitta, till
exempel vid bufféer.
Tvätta händerna ordentligt.
Helst ska du gnugga händer och
handrygg i minst 20 sekunder.
Koka helst frysta importerade
bär innan användning, de brukar
kunna vara en smittkälla.
Var frisk när du hälsar på anhöriga på sjukhuset
Vinterkräksjukan är ett bekymmer på sjukhusen varje år eftersom sjukhusens vårdavdelningar
drabbas hårt om vinterkräksjukan sprids på avdelningarna. Både
patienter och personal insjuknar.
Ibland måste avdelningar stänga.
Jorunn Bröyn, som är hygiensjuksköterska på lasaretten i Karlskoga och Lindesberg uppmanar
att avvakta med besök till vänner
eller anhöriga om man bär på,
eller misstänker att bära på, smitta
under säsongen för influensa och
vinterkräksjukan.
– Om någon hemma är magsjuk,
eller om du är kraftig förkyld, är
det bättre att stanna hemma, säger
Jorunn Bröyn.
Det händer att anhöriga insjuknar och kräks under sitt besök på
avdelningen.
– Det är viktigt att du försäkrar
dig om att du inte tar smittan med
dig in på sjukhuset när du hälsar
på, säger hon.
– Självklart finns det fall där ett
besök inte kan vänta. Men det är
undantagsfall, konstaterar Jorunn
Bröyn.
8
Tebladet 10/13
Tema psykisk hälsa
Psykisk ohälsa – när själen behöver en hjälpand
De allra flesta kommer någon
gång i livet i kontakt med psykisk
ohälsa, antingen genom att själv
drabbas eller att en nära anhörig,
kompis eller kollega gör det. Men
vad är egentligen psykisk ohälsa?
– Psykisk ohälsa är ett oprecist begrepp som omfattar allt
från lättare psykiska besvär till
psykisk sjukdom, berättar Erik
Sjöberg, som är biträdande direktör på psykiatriförvaltningen i
Örebro läns landsting.
Psykisk ohälsa behöver inte
alltid behandlas, men ibland är
den så allvarlig att den som drabbats behöver professionell hjälp.
Vem som helst kan få en psykisk
sjukdom och det går inte att säga
vem som kommer att drabbas.
– Men det finns ett samband
med hälsan och de socioekono-
miska faktorerna. Har man bra
utbildning, jobb, god ekonomi
och hälsa är risken att drabbas
av psykisk sjukdom mindre än
om man är arbetslös, har ont
om pengar och lever ohälsosamt,
säger Erik Sjöberg.
Medmänniskor viktiga
Vilket stöd man har runt omkring
sig är också viktigt för den psykiska hälsan.
– Det spelar roll om man har
anhöriga och vänner, eller om man
är helt ensam. Att ha någon att
prata med är en stor tillgång, säger
Erik Sjöberg.
För vissa allvarliga psykiska
sjukdomar, som exempelvis schizofreni, finns också en viss ärftlighet.
Omkring 5-10 procent av
befolkningen lider av tillstånd
som kräver psykiatrisk behandling. De vanligaste tillstånden är
olika typer av depressioner och
ångest, schizofreni och missbruk.
– Utifrån tillgänglig vårdstatistik kan vi konstatera att behovet av psykiatriska insatser ökar.
Vad det beror på vet vi inte. Vid
mätningar av den självupplevda
hälsan finns indikationer på att
den psykiska ohälsan ökar, men
av det kan man inte dra slutsatsen
att det förekommer mer psykiska
sjukdomar idag än tidigare. En
förklaring till att fler söker hjälp
kan vara att benägenheten att
söka hjälp har ökat, säger Erik
Sjöberg.
Fler söker hjälp
Bland de som vänder sig till
psykiatrin märks en ökning av
patienter med neuropsykiatriska
problem, som exempelvis adhd.
Det är också fler som söker hjälp
för psykisk sjukdom i kombination med beroendeproblematik.
– Vi har också märkt en kraftig
ökning bland barn och unga, konstaterar Erik Sjöberg.
Vart ska man vända sig om
man mår psykiskt dåligt?
– Först och främst ska man
vända sig till sin vårdcentral. Är
tillståndet däremot allvarligt och
man har självmordstankar, då ska
man söka direkt till psykiatrin. På
USÖ finns en psykiatrisk jourmottagning som har öppet dygnet
runt. Vi har också psykiatrisk
rådgivning runt om i länet. Där
Terapin som gör livet värt att leva
Unik satsning på terapiteam för patienter som skadar sig själva
Det är smärtsamt att leva
med en svår psykiatrisk
diagnos. Både för den
som mår dåligt och för de
anhöriga.
– Men vi vill sprida kunskap och visa att det
finns hopp, säger psykologerna Johan Steczkó
och Linda Holländare.
De arbetar på DBT-enheten och
har patienter som skadar sig
själva allvarligt, som gjort självmordsförsök, som skär sig, missbrukar eller har ätstörningar.
De anhöriga har ofta många
år av hjälplöshet och förtvivlan
bakom sig.
– Våra patienter har diagnosen
emotionell instabil personlighetsstörning. Den kan även kallas för
Borderline, berättar Johan Steczkó
som är psykolog på DBT-enheten
i Örebro.
DBT står för Dialektisk beteendeterapi och är en relativt ny
behandlingsmetod som visat sig
vara framgångsrik för den här
patientgruppen.
Vanliga terapimetoder har inte
fungerat på de här patienterna men
tack vare goda resultat med DBT
gjorde Örebro läns landsting en
unik satsning 2006 med utökade
resurser till DBT-enheten.
– Vi arbetar heltid med den här
terapiformen och det är unikt i
landet, säger Johan Steczkó.
Ser helheten
Terapin arbetar med ett helhetsperspektiv: Det innebär individuell terapi och färdighetsträning i
grupp, där patienten får träna sin
förmåga att handskas med starka känslor. Patienterna får också
telefonkonsultation som innebär
att de kan ringa sin behandlare i
svåra situationer. En annan viktig
del hos DBT-enheten är att även
anhöriga involveras i behandlingen genom en kurs.
– Att höra sitt barn säga att det
vill dö och sedan se det försöka ta
sitt liv är bland det värsta man kan
vara med om. Det är ett enormt
lidande. Ofta letar föräldrar och
andra anhöriga orsaker hos sig
själva och känner stor skuld. Vi
förklarar att de gjort så gott de
har kunnat med den kunskap de
har haft och ger dem bekräftelse.
Anhöriga blir väldigt lättade över
att bli sedda och känna sig involverade och får lära sig praktiska
färdigheter som de kan använda,
säger Linda Holländare.
Även terapeuterna räknas in som
en del i terapin. De ingår i ett konsultationsteam med sina kollegor
och delar ansvaret, handleder varandra samt stöttar och motiverar.
Det är en viktig del i DBT.
– Vi som jobbar måste må bra och
ta hand om stress för att vara skärpta och ge ett bra bemötande och
behandling, säger Johan Steczkó.
Utsatta patienter
Personer med emotionell instabil
personlighetsstörning känner ofta
alla känslor mycket starkt och kan
inte hantera sina känslor.
– De har ofta olika självskadebeteenden för att dämpa de starka
känslorna. En vanlig missuppfattning är att någon skär sig för
att få uppmärksamhet. Men det
handlar oftast inte om det. Kroppen reagerar med att prioritera
till exempel en skada. Så om man
skär sig flyttar det känslomässiga
fokusen till smärtan. Många som
självskadar bestraffar sig också
för att de känner sig så värdelösa,
förklarar Linda Holländare.
Beräkningar visar att upp till
27 procent av de patienter som
behandlas inom psykiatrin kan ha
emotionell instabil personlighetsstörning. Genom satsningen på
DBT-enheten har många patienter
klarat av terapin och kan idag
hantera vardagen och har fått ett
”liv värt att leva”.
Goda resultat
Men det är en tuff behandling och
det är viktigt att vara motiverad
för att gå igenom den.
– Patienterna har ofta gått igenom många olika behandlingar
innan de kommer till oss men terapin här brukar vara det första som
fungerar, säger Johan Steczkó.
Två tredjedelar av dem som går
igenom behandlingen blir bra och
kan få kontroll över sina liv om de
fortsätter att använda de färdigheter de lärt sig under terapin.
– Med tanke på att våra patienter ofta har testat många typer
av behandlingar innan, som inte
fungerat, tycker vi att det är bra,
säger Linda Holländare.
Dessutom brukar de som inte
klarat av att gå igenom behandlingen den första gången komma
tillbaka.
– De kanske klarar den andra
eller tredje gången. Vi välkomnar
alltid patienter att försöka igen,
Teamet på DBT-enheten från vänster: Ann-K
Demetriades, Niklas Ekstam, Anna Liljestrand
säger Linda Holländare.
Mår patienterna bra när
behandlingen är slut?
– Man har alltid kvar sin känslighet, men kan lära sig att hantera den och vi brukar säga att
man kan få ett liv värt att leva,
säger Johan Steczkó.
– Jag har en patient som
uttryckt det så fint: ”Jag har kvar
personligheten, men jag har blivit av med störningen”, berättar
Linda Holländare.
Kristin Lundström
Tebladet 10/13
nde hand
kan man rådgöra med en sjuksköterska som ser till att man
slussas rätt, säger Erik Sjöberg.
På www.orebroll.se och på
www.1177.se kan du läsa mer
om psykisk ohälsa och hitta
information om vart du kan
vända dig om du behöver hjälp.
För barn och ungdomar finns
särskild information.
På www.1177.se/Orebrolan/
stodtillungaoll kan du läsa mer.
victoria rydergård
va
Tema psykisk hälsa
9
Deprimerade får behandling på nätet
Internetbaserad behandling för depression – det
är ett projekt som nu
dragits igång inom psykiatrin och primärvården. Behandlingen vänder sig till patienter med
mild till måttlig depression.
Istället för att gå till en terapeut är
det tänkt att de patienter som deltar
i projektet ska få hjälp och behandling via internet. Behandlingen är
kognitiv beteendeterapi, KBT, och
består av textmaterial och övningar
att göra på egen hand.
– Innan man får börja får man
komma hit på en diagnostisk
intervju, så att vi kan kontrollera om det här är något som
vi tror passar patienten i fråga.
Tror vi att behandlingen lämpar
sig utser vi en behandlare som
ska ta hand om patienten under
tiden som behandlingen pågår,
berättar Fredrik Holländare, psykolog och forskare på Psykiatriskt
forskningscentrum, PFC.
Behandlaren, som antingen är
psykolog eller kurator, har till uppgift att guida och stötta patienten.
– Man behöver inte vara speciellt
datavan för att delta i behandlingen.
Däremot krävs det att man talar och
skriver svenska obehindrat, konstaterar Fredrik Holländare.
Under de tolv veckor som
behandlingen pågår väljer patien-
ten själv hur
han eller hon
vill lägga upp
behandlingen.
Textmaterialet
och övningarna
är uppdelade i
tio avsnitt. Det
gör att patienten
kan jobba mest
med de delar
som han eller
hon
upplever
som viktigast.
Enda kravet är
att hemuppgifterna ska göras
kontinuerligt
och avrapporteras en gång i Internetterapi är särskilt bra för dem som inte annars vågar söka Illustration: Kristin lundström
hjälp.
veckan.
– Patienten kommer åt textma- bra – de som annars inte törs söka sitt intresse via Mina vårdkontakter
terialet och övningarna genom att vård för sina problem. Och de är där man får söka på internetbelogga in från en dator som patien- ganska många.
handling. Vi gör diagnostiska interten själv väljer. Det kan vara datorn
– Att söka hjälp för psykiska vjuer en gång i veckan för att hitta
hemma, på arbetsplatsen eller sko- problem upplevs fortfarande som personer som behandlingen passar
lan. Inloggningen är väldigt säker skambelagt av många och speci- för. Men kommer exempelvis inte
och består av så kallad dubbelau- ellt av män. Tre fjärdedelar av alla att ta emot patienter som missbrutentisering. Det innebär att man som söker hjälp för depression kar eller som har hög självmordsanvänder både ett lösenord och en är kvinnor, och det gäller även risk, säger Fredrik Holländare.
kod som skickas som ett textmed- vid internetbehandling, berättar
Patienter som deltar i studien
delande till patientens mobiltele- Fredrik Holländare.
kommer inte att betala något, men
fon, berättar Fredrik Holländare.
på längre sikt kommer en avgift
Du kan söka internetterapi att tas ut.
Törs inte söka hjälp
victoria rydergård
Han och hans kollegor söker nu
Erfarenheten är att internetterapi patienter som kan tänka sig att testa
På www.orebroll.se/internetbefungerar. Och för en grupp män- internetterapi mot depression.
handling kan du läsa mer.
niskor är internetterapi särskilt
– Den som vill vara med anmäler
Här får barn med psykiskt sjuk förälder stöd
– Det är viktigt att våga
prata om psykisk ohälsa
och att det aldrig är ett
barns fel om föräldern är
psykiskt sjuk.
Kristin Bylund, Linda Holländare, Anna
d, Anna Bürger Sjödin, Johan Steczkó.
Fakta DBT-enheten:
DBT-enheten tar emot patienter
från 16 år och uppåt från hela
Örebro län. DBT-behandling
består av både individuell terapi
och färdighetsträning i grupp.
Det finns även en färdighetsträningskurs för anhöriga som
kallas Familjeband. DBT är en evidensbaserad behandlingsmetod
behandlingsinsatserna utvärderas
regelbundet. Idag behandlar
DBT-enheten 70 patienter och 30
anhöriga. På www.orebroll.se/
dbt-enheten kan du läsa mer.
Det konstaterar Jenny Håkansson, Madeleine Holm och Katarina Axelsson. De jobbar med
Kuling, psykiatrins stöd för barn
och ungdomar som har föräldrar
med en psykisk sjukdom. Kuling
startades 2002 och består av tre
verksamheter; stödgrupper för
barn och unga, enskilt stöd för
familjer och så den nationella
sajten kuling.nu som är en mötesplats på nätet.
– Att verksamheten heter just
Kuling är en association. När det
är kuling blåser det ganska hårt
och det kan det göra runt barn
som har en psykiskt sjuk förälder,
berättar Katarina Axelsson.
Påverkar barnen
– Var tredje patient inom psykiatrin har barn och man brukar säga
att två barn i varje skolklass har
en psykiskt sjuk eller missbrukande förälder. Att leva med en
psykiskt sjuk förälder påverkar
hela livet och det kan vara skrämmande, speciellt för små barn,
säger Jenny Håkansson.
Barn till psykiskt sjuka föräldrar tar ofta ett väldigt stort ansvar
– Det är bra för barnet att få
förklaringar direkt från föräldern
istället för att barnet hittar på
egna förklaringar. Familjeträffarna fungerar bra och öppnar
verkligen upp för kommunikation, säger Jenny Håkansson.
Mötesplats på nätet
hemma.
– De är lojala mot föräldrarna
och vill skydda dem. Vi uppmuntrar dem att de ska kontakta en
vuxen och be om hjälp. Ett barn
ska inte behöva vara förälder åt
sina föräldrar, säger Madeleine
Holm.
Träffar andra barn
Psykiatrins stödgrupper för barn
och unga som har en förälder
med psykisk sjukdom är ett sätt
för deltagarna att stötta varandra
och ha roligt tillsammans. Grupperna träffas en gång i veckan
terminsvis och är indelade efter
deltagarnas ålder.
– Vid träffarna arbetar vi efter
olika teman. Deltagarna får se
att det finns andra som varit med
om ungefär samma saker som de
själva. Vi lär dem mer och ger
förklaringar till psykiska sjukdomar, berättar Madeleine Holm.
Föräldrar med psykisk ohälsa
är ofta oroade över sina barn och
bekymrar sig över vad barnen
tänker och tror om deras psykiska
hälsa. Kunskap och förståelse hos
barnet är viktigt och möjligheten
att kunna prata öppet med föräldern. Därför erbjuder Kuling
enskilt stöd för familjer för att på
så sätt öppna upp för kommunikation inom familjen.
– Först träffar vi föräldrarna
och pratar med dem. Sedan intervjuas varje barn för sig. Då utgår
vi från föräldrarnas funderingar
och frågor. Vi tar också reda på
vad barnet undrar och oroar sig
för. Till sist har vi en familjeträff
då vi diskuterar det som kommit
fram vid tidigare träffar, berättar
Katarina Axelsson.
2003 lanserades www.kuling.nu
och blev snabbt en mötesplats
på nätet för barn och unga med
psykiskt sjuka föräldrar. På sajten
finns bland annat lättläst fakta
om psykiska sjukdomar, tips om
vart man kan vända sig för att få
hjälp och ett forum där man kan
dela sina upplevelser och tankar
med andra.
– Vi har också en chat som är
öppen måndagar klockan 19.00
till 21.00. Där man kan träffa
andra och dela med sig av sina
erfarenheter. Någon av oss på
Kuling är alltid med och chattar och på chatten kan man vara
säker och anonym, säger Jenny
Håkansson.
VICTORIA RYDERGÅRD
Fakta Kuling:
Vill du veta mer eller anmäla dig
till en grupp? Mejla till kuling@
orebroll.se eller skicka sms till
070-602 26 86. Du kan också
besöka www.kuling.nu och läsa
mer.
10
Tema psykisk ohälsa
Tebladet 10/13
Det som inte syns utanpå: Att leva med
Gerts adhd leder till nya erfarenheter
Gert Andersson var ett
av de där oroliga barnen
i skolan. Han for runt
överallt, kunde aldrig
sitta still. Men det var
först som vuxen han fick
diagnosen adhd.
Gert Andersson beskriver sitt barndomshem som dysfunktionellt.
– Men det var ingen alkoholism, inga droger, inget som gick
att se utifrån, säger han.
Han kallar sig för maskrosbarn. För liksom maskrosor växer
många barn upp och blir blommor, trots att livet runt dem är lika
näringsfattigt som asfalt.
– Men det krävs att det åtminstone finns någon som ser barnet. I
mitt fall var det mormor. Där fick
jag kalaspuffar, chokladägg och
blev uppskattad.
När han gick i femte klass hade
han dåligt självförtroende och det
var jobbigt både hemma och i skolan. Dyslexi och koncentrationssvårigheter gjorde skolarbetet svårt.
– Jag läste samma rad i boken
tio gånger, men dagdrömde och
mindes inte det jag hade läst.
Han tänkte att om det var lika
illa om en månad kunde han ta
livet av sig.
Lärare förändrade livet
grävmaskin i framtiden.
Ödmjuk och förstå
Gert Andersson har alltid pendlat
Men en dag hände något i skolan mellan att ha mycket eller lite
som förändrade hans liv: Mattelä- energi. Han har också svårt att stå
raren blev sjuk.
emot impulser och söker kickar
– Vi fick en extralärare som sa i livet.
två meningar
Han säger att
som påverka- ”Fler skulle kunna bli han har gjort
mycket tokigt i
de hela mitt lite mer förstående
sitt liv. Därför
liv.
och ödmjuka inför
är det lättare för
Han börandra människors
jade rita bilar
honom att förstå
på svarta tav- svagheter och fråga
när någon tar ett
lan medan de sig vad de har gått
dumt beslut.
andra barnen igenom.”
– Många har
räknade. Gert
så lätt att döma
minns än idag
andra.
Fler
det där ljudet av vit krita som skulle kunna bli lite mer förstågnisslade mot tavlan.
ende och ödmjuka inför andra
– Jag blev intresserad för jag människors svagheter och fråga
gillade ju bilar.
sig vad de har gått igenom. De
Plötsligt tittade läraren på honom har kanske blivit misshandlade,
och sa: ”Kalle är duktig på matema- har närstående som dött eller har
tik. Men inte jag.” Sedan kom den blivit utsatta för övergrepp.
andra meningen: ”Kalle kan inte
köra grävmaskin. Men det kan jag.” Viktigt med diagnos
– Då förstod jag skillnad på teori För Gert var det en vändpunkt att
och praktik. Jag tänkte att om jag få en diagnos.
inte kan räkna kan jag kanske köra
– När jag fick den så visste jag
att jag inte var dum, jag hade bara
lite adhd.
Han blev medlem i föreningar
som arbetar med psykisk ohälsa.
Han har börjat föreläsa, och arbetar just nu i ett projektet som
kallas Hjärnkoll för att förändra
attityderna kring människor med
psykisk ohälsa.
Efter diagnosen började han
också fundera på varför han hade
fått adhd.
– Är det bara ärftligt? Eller kan
det vara så att en svår barndom
påverkar? Eller är det en kombination? Vi ser ju att adhd ökar
mycket i samhället och jag tror att
uppväxten påverkar barns hjärnor
jättemycket, både när det gäller adhd, depressioner och annan
psykisk ohälsa, säger han.
Det är också därför han brinner
för att samhället bör stötta barn
ännu mer.
– Det är jätteviktigt att man
Fakta adhd:
Adhd brukar förklaras som en uppmärksamhets- och hyperaktivitetsstörning. Det gör att man har svårt
med koncentration och uppmärksamhet och att man ofta gör saker
bild: Kristin Lundström
lyckas ta tag i problemen redan
i skolan. Annars måste samhället
ändå betala de stora kostnaderna
för dessa barn när de växer upp,
som behandlingshem, försörjningsstöd eller kanske fängelse.
Han tror att psykiska funktionsnedsättningar kan vändas
till något positivt med rätt stödinsatser.
– Jag är en person som måste
lära av mina misstag. Det spelar
ingen roll om någon säger: ”Nej
gör inte så, det är farligt!” Jag
provar ändå. Ibland går det dåligt,
men ibland kan jag upptäcka
sådant som ingen annan skulle
ha upptäckt för att de inte vågade
prova. Ofta blir människor utskrattade och hånade när de tänker
annorlunda Men många uppfinnare, entreprenörer och politiker har
haft olika funktionsnedsättningar,
säger Gert Andersson.
Kristin Lundström
utan att tänka efter först. Orsakerna
till adhd är inte helt kända, men
forskning talar för att ärftlighet har
stor betydelse.
Källa:1177 Vårdguiden
Tema psykisk ohälsa 11
Tebladet 10/13
en psykiatrisk diagnos
bild: Kristin Lundström
”Min bipolaritet är min största styrka just nu”
– Finns det ett helvete
så är det bipolära tonåringar som driver det.
Det konstaterar Sondra
Karlsson-Osmancevic.
Vid nio års ålder fick hon sin
första depression. Vid 15 fick hon
diagnosen bipolärsjukdom typ 1.
– Egentligen brukar man inte
vilja sätta diagnos förrän vid 18,
men det var så tydligt att jag var
bipolär, och vi har det i släkten,
berättar Sondra Karlsson-Osmancevic.
Tufft för anhöriga
Uppväxten beskriver hon som en
stormig resa där hon pendlade
mellan maniska perioder och perioder då hon var djupt deprimerad.
Det var tufft, inte bara för henne,
utan också för hennes anhöriga.
– Jag kunde försvinna i långa
perioder, utan att höra av mig till
familjen, säger Sondra KarlssonOsmancevic.
Efter ett självmordsförsök för
åtta år sedan bestämde hon sig för
att välja livet.
– Numera har jag hittat en vara deprimerad och har också
balans i tillvaron. Jag har äntli- fått frågan om hennes sjukdom
gen insett att
är smittsam.
jag inte kla- ”Fördomar är mycket
Sondra
rar vardagen farligare än någon
Karlssonutan medi- biverkning en medicin Osmancevic
cin, men att
länge tyst
kan ge. Därför har jag höll
jag heller
om sin sjukinte kan äta bestämt mig för att ge dom,
men
så mycket psykisk sjukdom ett
numera är hon
medicin att ansikte.”
öppen med att
alla känslor
hon är bipolär
försvinner och jag blir känslo- och jobbar med att hjälpa andra
mässigt död, säger Sondra Karls- som är i samma situation.
son-Osmancevic.
Hon har varit noga med att Medicin för att leva
kartlägga sig själv för att på så – Det finns så otroligt mycket
fördomar om psykisk sjukdom
sätt hitta mönster.
– Numera märker jag när jag och fördomar är mycket farligare
går från en fas till en annan och än någon biverkning en medicin
då går jag in och tvingar mig att kan ge. Därför har jag bestämt
bryta beteendet direkt, men det mig för att ge psykisk sjukdom
krävs en enorm viljestyrka.
ett ansikte. Många har starka åsikter när de får höra att jag äter
Dölja eller berätta?
psykmediciner för att fungera och
Sondra Karlsson-Osmancevic reagerar starkt när de får veta att
tycker att kunskapen om psykisk jag får ECT-behandling, det vill
ohälsa är alldeles för dålig i säga elchocker, för att må bra.
samhället. Hon får ofta höra att Men varför ska jag må sämre än
hon ser alldeles för frisk ut för att jag behöver? Det jag gör är att
ta ansvar för min egen sjukdom.
Det är ju ingen som bråkar med
en diabetiker för att han eller hon
tar sitt insulin. Och det är ju ingen
som säger åt en hjärtpatient att
inte ta sin hjärtmedicin. Vi är alla
människor, fast med olika förutsättningar, säger hon.
En styrka
Från att ha sett sin bipolära sjukdom som en kraft hon inte kan
styra över ser Sondra KarlssonOsmancevic den nu som en tillgång.
Fakta bipolärsjukdom:
Bipolär sjukdom kallas ibland även
manodepressiv sjukdom och innebär att man i perioder är antingen
manisk eller deprimerad. Det är
vanligt att man blir sjuk för första gången i tonåren. Risken att
insjukna är större om man har en
nära släkting som har sjukdomen.
Under en manisk period är det vanligt att man är överdrivet upprymd,
överaktiv och har ett extremt stort
självförtroende. Man kan också lätt
bli irriterad och vissa behöver mindre sömn. När man är deprimerad
känner man sig ofta nedstämd,
har svårt att koncentrera sig och
– Min bipolaritet är min största
styrka just nu. Jag har förlåtit
mig själv för allt som har varit
och gått vidare i livet. Nu använder jag mina erfarenheter för att
hjälpa andra, säger hon och visar
upp undersidan på sin vänstra
arm. Där finns numera inte bara
ärret efter självmordsförsöket,
utan även en stor tatuering med
ordet Forgive.
Victoria Rydergård
har dåligt självförtroende. Det är
också vanligt att man får sömnbesvär och minskad eller ökad aptit.
Mediciner och psykoterapi kan
göra att svängningarna i humöret
minskar och att man slipper återfall. Det är också viktigt att man
får kunskap om sin sjukdom så att
man kan känna igen tidiga tecken
på att man håller på att bli dålig.
Vid svåra besvär kan man behöva
vårdas på sjukhus. Bipolär sjukdom
är ungefär lika vanlig hos män som
kvinnor. Män har oftare maniska
perioder, medan kvinnor oftare
lider av depression.
Källa: 1177 Vårdguiden
12
Tebladet 10/13
Tema psykisk ohälsa
Studion tar fram strategier för ett bättre liv
Till Studion kan den som
är inskriven hos allmänpsykiatrisk öppenvård
samt psykiatrisk rehabilitering och rättspsykiatri i
Örebro, komma och träna.
Träningen går ut på att patienterna
ska fungera bättre socialt, få möjlighet att klara ett självständigt
boende och kunna tillgodogöra
sig andra rehabiliteringsåtgärder
bättre.
– Patientens behov och problematik kring minne, koncentration, planering, problemlösning
och social kunskap styr träningen, inte själva diagnosen, säger
Greger Tallroth, som jobbar på
Studion, som finns i Karlahuset
i Örebro.
Psykiatrisk rehabilitering
Patientens behov och problematik kring minne, koncentration, planering,
problemlösning och social kunskap styr träningen hos Greger Tallroth på
Studion.
Till Studion kommer man en eller
flera gånger i veckan och tränar
ungefär en timme åt gången.
– Vi ägnar oss åt psykiatrisk
rehabilitering. Många av dem som
kommer till Studion har stora problem i vardagen, men är samtidigt
väldigt motiverade till förändring.
Vi kartlägger vilka behov de har,
behandlar problemen med hjälp
av olika träningsprogram och tar
fram strategier för hur de kan
förbättra sin livssituation. Det kan
handla om allt ifrån att de rent
socialt behöver komma ut och
träffa folk, till att de behöver
hjälp med att få rutiner kring mat,
sömn och personlig hygien, berättar Greger Tallroth.
Smarta saker
– Vi försöker hitta hjälpmedel i
form av smarta saker som finns
på marknaden. Har patienten
exempelvis svårt att komma ihåg
att ta sin medicin kan han eller
hon kanske skaffa sig en smartphone och lägga in påminnelser i
den, tillägger han.
På Studion arbetar man terminsvis och patienterna går oftast
en eller två terminer. Varje besök
kostar 80 kronor, men ingår i
högkostnadsskyddet.
Lär ut strategier
– Många av dem som kommer
hit har så många misslyckanden
bakom sig att de inte behöver fler.
Här får de lära sig strategier för
att med små, små steg återfå och
utveckla förmågor för att kunna
leva ett så bra och självständigt
liv som möjligt, avslutar Greger
Tallroth.
Till Studion kan man komma
genom att anmäla sig via Mina
Vårdkontakter. Man kan också
prata med sin boendestödjare
inom kommunen eller sin vårdkoordinator i landstinget. På www.
orebroll.se/studion kan du läsa
mer.
text och bild:
victoria rydergård
Heldag med Hjärnkoll om psykisk ohälsa – på Conventum i december
Psykisk sjukdom eller
psykisk ohälsa syns inte
utanpå men det märks i
personens liv. Och många
gånger kan människor
som har psykisk ohälsa
bemötas med negativa
attityder och fördomar.
Men nu pågår ett projekt för att
ändra attityderna till psykisk
ohälsa: ”Hjärnkoll – psykiska
olikheter – lika rättigheter”.
Elisabet Norlinder är kampanj-
länsansvarig i
Örebro län.
– Målet är
att jobba för en
ökad öppenhet
kring psykisk
ohälsa
och
att alla ska ha
samma möj- Elisabet Norlinder
ligheter oavsett
psykiskt funktionshinder, säger
hon.
En del i arbetet är att sprida
kunskap. Det görs bland annat
genom hemsidan hjarnkoll.se och
genom ambassadörer med olika
erfarenheter av psykisk ohälsa och
funktionsnedsättningar som öppet
berättar om dem under föreläsningar.
ber. Temat är ”Levnadsvillkor för
personer med psykisk ohälsa och
funktionsnedsättning”.
– Konferensen är gratis och
öppen för alla som är intresserade, säger Elisabet Norlinder.
Ordnar konferens
Intressanta föreläsare
Som ett steg att sprida information anordnar Örebro läns landsting och Regionförbundet Örebro
i samarbete med NSPH - Nationell Samverkan för Psykisk Hälsa, en konferens den 12 decem-
Under konferensen kommer
intressanta föreläsare, bland annat
en forskare, men också personer
som berättar om sina egna erfarenheter av psykisk ohälsa. Det
blir även paneldebatt om fattig-
domsfällan och bjuds på musik
och fika.
Det är gratis att delta på konferensen. Men det behövs föranmälan på www.regionorebro.
se/kurser senast den 4 december.
Konferensen hålls på Conventum.
På www.hjarnkoll-orebrolan.se
kan du läsa mer om arbetet som
görs i länet för att förändra attityder kring psykisk ohälsa.
Kristin Lundström
Vi frågar landstingets politiker
Vilken patientgrupp inom psykiatrin tycker du att det är viktigt att göra förbättringar för?
Martin Lind,
Socialdemokraterna:
Lennart Carlsson,
Moderaterna:
Anna Ågerfalk,
Folkpartiet:
Jihad menhem,
Vänsterpartiet:
Ewa Sundkvist,
Kristdemokraterna:
Torbjörn Ahlin,
Centerpartiet:
Anna Richert,
Miljöpartiet:
Anders Östlund,
Sverigedemokraterna:
– En patientgrupp med
växande behov är unga
vuxna. Med de senaste
årens utvecklingsarbete
är målet att psykiatrin
ska kunna möta den
gruppens behov ännu
bättre. Psykiatrin behöver också bli bättre på
att möta de mest vårdkrävande patienterna.
Scizofreni och missbruk
genererar mycket
heldygnsvård. Det är
viktigt att utse vårdkoordinator och bilda
team runt patienten så
att vårdinsatserna blir
optimala. Den fysiska
hälsan hos patienter
med psykisk sjukdom
behöver uppmärksammas mer.
– Det är främst barn
och unga samt äldre
som behöver förbättringar inom psykiatrin.
För unga människor
är det avgörande att
få hjälp i tid, några
månaders väntan i vården kan kännas som
en evighet ur ett barns
perspektiv.
– Som äldre ökar risken
för åkommor, att ha
fysiska besvär och psykiska besvär samtidigt
är förödande. Att bli
frisk från psykisk ohälsa
tar tid, patienten måste
få hjälp snabbt.
– Det är fel att ställa
en sårbar grupp mot
en annan. Psykiatrin
behöver förbättras.
Vi ser idag hur den
psykiska ohälsan ökar,
framförallt hos unga,
men också bland äldre
personer. Och vi vet
att psykisk ohälsa ofta
leder till följdsjukdomar. Vi måste se människan som en helhet
i vården. Oavsett om
man är gammal eller
ung, man eller kvinna
ska man känna sig
trygg i en kvalitativ
psykiatrisk vård, när
man behöver den.
– Psykisk ohälsa drabbar
vem som helst, barn,
unga, gamla, kvinnor,
män, människor med
olika etnisk bakgrund,
HBTQ personer och personer med funktionsnedsättningar. Under
senaste åren har den
psykiska ohälsan ökat
i samhället. Ökningen
har i grunden sociala
orsaker. Jag tycker
att den patientgrupp
som har behov av förbättringar är barn och
unga. Att växa upp i ett
hem med knapp ekonomi och sämre tillgång
till sociala och kulturella
resurser ger avsevärt
sämre förutsättningar
för barn och ungas
framtid.
– Att ställa patientgrupper mot varandra
är farligt och alltför
generaliserande. Kristdemokraterna vill att
våra länsbor ska få
hjälp i tid. Regeringen
med socialminister
Göran Hägglund i
spetsen har infört
vårdgarantin för att
ge folk vård i tid.
I vårt komplicerade
samhälle är det viktigt
att förebygga och se
den psykiska ohälsan
i tid hos barn och
unga, och även se
att många äldre lider
av psykisk ohälsa i
tysthet.
– Utvecklingsbehov
finns inom hela psykiatrin. Det viktiga är inte
att välja ett delområde,
utan att tillgodose
vårdbehov utifrån graden av behov. Det ska
ske med utgångspunkt
från alla människors
lika värde och den
enskilda människans
värde.
– Ett utvecklingsområde som vi har identifierat är barn- och
ungdomars psykiska
hälsa, men det är bara
ett exempel.
– Det är olyckligt om
olika patientgrupper
ställs mot varandra vid
fördelning av resurser.
Det förstärker tendensen
att värdera människors
vårdbehov utifrån diagnoser. Vi vill verka för
en psykiatri där bedömningen av hjälpbehovet
sker utifrån den enskilda
patientens funktionsnivå
och vårdbehov. Den
ökande psykiska ohälsan
hos barn och unga uppfattar vi som ett allvarligt
samhällsproblem. Det är
ett angeläget område
för psykiatrin att arbeta
vidare med i samverkan
med andra aktörer.
– Jag vill förbättra
omhändertagandet
av det stora antalet
patienter med lättare
till medelsvåra problem, vilka annars
riskerar att bli övergivna i förtid, eller som
tvingas till att hanka
sig fram bäst de kan
på egen hand. De
framstår kanske inte
som ”de mest behövande”, men rätt slags
insatser skulle kunna
erbjuda dem avgörande lättnader, samt
stärka deras skydd
mot framtida problem
och lidande. Alla skulle
vinna på detta.
Lättläst
Tebladet 10/13
Stoppa vinterkräksjukan
Nu på hösten och vintern
är det många som får vinterkräksjukan.
Om du får vinterkräksjukan mår du illa och kräks mycket.
Du kan också bli dålig i magen
och måste gå ofta på toaletten.
Smittar lätt många människor
Vinterkräksjukan kommer av ett virus
och smittar väldigt lätt från en person till en annan.
Det smittar lätt från händer till munnen.
Du kan få virus på dina händer om du tar i något
som fått virus på sig till exempel för att någon kräkts där
eller varit på toaletten och inte tvättat händerna efteråt.
När du har virus på dina händer kan du få det i munnen
till exempel när du äter.
Du kan vara sjuk utan att veta om det
Vinterkräksjukan kan smitta både innan du blivit sjuk
och när du tycker att du är frisk igen.
Tvätta händerna när du varit på toaletten
Viruset smittar mest genom bajs.
Därför är det viktigt att alla
tvättar händerna med tvål och vatten
när de har varit på toaletten.
Det räcker inte med handsprit.
Sök vård om du tror
att du fått en stroke
En stroke är när du får en propp eller blödning
så att hjärnan inte får tillräckligt med syre.
Då kan hjärnan bli skadad.
Det är viktigt att få hjälp snabbt.
Om man får hjälp i tid kan man bli helt bra igen.
Om du får en stroke
kan du tappa känseln i en del av kroppen.
Du kan få svårt att prata eller förstå vad andra säger.
Eller så kan du plötsligt få svårt att se.
Det räcker om en av sakerna händer.
Och du ska söka vård även om det går över.
Det finns något som kallas TIA.
Det är som en liten blodpropp som försvinner själv.
Du kan må dåligt och sen bli bra igen.
Men då kan det komma tillbaka sen och bli en riktig stroke
Därför är det viktigt att söka vård även om det går över.
På sjukhuset undersöker de noga om du fått en stroke eller TIA.
Och du får rätt hjälp.
AKUT-test för att se om någon fått en stroke
A – ansikte
Säg till den du tror fått en stroke att le och visa tänderna.
Om ena sidan av munnen hänger ner - ring 112
K – kroppsdel
Stanna hemma i två dagar
Om du haft vinterkräksjukan
är det viktigt att städa och tvätta noga efteråt.
Du ska stanna hemma från skolan eller jobbet
och barn ska stanna hemma från förskolan
i två dagar efter att man slutat kräkas eller varit dålig i magen.
Om alla tänker på det här
klarar sig många människor från att bli smittade.
Lättare att boka om din tid
Säg till den du tror fått en stroke hålla upp armarna
i 10 sekunder.
Om en arm ramlar ner - ring 112.
U – uttal
Säg till personen att säga en enkel mening.
Till exempel ”Det är vackert väder idag”.
Om personen sluddrar eller inte kan säga orden - ring 112.
T – tid
Varje sekund är viktig.
Vänta inte med att ringa om du tror det är en stroke
Lämna blod
Kvinnor blir kallade till mammografi för att undersöka
sina bröst så att de inte har bröstcancer.
De blir också kallade till cellprov
för att undersöka att de inte har cancer i livmoderhalsen.
En del personer är blodgivare och lämnar blod
så att det ska finnas när någon behöver nytt blod
till exempel vid en olycka.
Därför är det viktigt att det finns blod sparat.
Det är viktigt att du som får en tid går på undersökningarna.
Om du har cancer och det upptäcks i tid
är det lättare att bli frisk.
Nu kan de som är blodgivare också boka om sin tid
om den inte passar
så att de kommer istället för att hoppa över.
Nu ska det bli lättare att ändra din tid
för undersökningen så att den passar dig.
Du kan själv boka om din tid
på Mina vårdkontakter på webben.
Här kan du göra ett eget konto på Mina vårdkontakter
www.minavardkontakter.se
Kontakt för lättläst: Lena E. Hagsten, telefon: 019-602 73 52, e-post: [email protected] Texttelefon 019-670 25 77
13
Tebladet 10/13
14 Aktuellt
KRÖNIKAN
PETER ALSBJER
Hur dansar herr Gurka?
I bästa fall blir lärare och pedagoger förebilder för sina elever,
några som de minns med glädje och värme. Jag hade en sådan
i mellanstadiet, Lars-Erik, på Ekebyskolan i Karlskoga. Han
lyckades få med sig alla oss barn på cykelutflykt för att titta på
skrattmåskolonin i Fisksjön utanför staden. Inte bara en gång,
utan flera. Hans insats skapade ett intresse för fågelskådning
som i alla fall finns kvar slumrande hos mig. ”Tomtspaning”
är ett begrepp för oss lågintensiva ornitologer. Hög nördfaktor?
Absolut! Och jo, jag har kryssat såväl trana som turkduva från
min utkikspunkt i hammocken.
Jag är ingen pedagog, men jag har som alla drabbats och
påverkats av lärare under viktiga delar av mitt liv. Jag har
upplevt räknestickor och mängdlära, Jag har lärt mig en
utantillramsa över de tyska prepositioner som styr dativ. Jag
kan Hallands åar. Jag har ibland funderat på hur min lärare
Lars-Erik gjorde för att skapa det här intresset för fåglar. För
det var ju ett frivilligt lärande – till skillnad från äldre tiders
utantillinlärning.
Som jag ser det kan inlärning ske på flera sätt, man kan testa
sig fram eller läsa en handbok. Man kan tvingas att lära sig av
yttre omständigheter när man letar efter ett nytt jobb. Man kan
tvingas lära sig därför att auktoriteter som lärare säger att man
måste kunna de tyska prepositionerna som styr dativ för att
annars får man inget jobb. Man kan lära sig av sina misstag,
vilket ibland är nödvändigt. ”Bränt barn skyr elden” heter det,
men det är inte alltid så kul som pedagogisk metod. Det kanske
inte alltid är effektivast att göra fel saker på fel sätt när man vill
hitta en drivkraft för personlig utveckling. Det är effektivare att
tänka efter före och göra rätt från början. Naturligtvis finns det
en poäng i att man kan lära sig av andras misstag. Då slipper
man gör dem själv. Å andra sidan är det långtifrån alla som vill
skylta med att de gjort fel.
Jag tror att det som Lars-Erik praktiserade var lärande genom
lek. Jag är fullkomligt övertygad om att lek är den mest framgångsrika pedagogiska metoden. Leken görs i samspel med
andra. Den gör att du kan simulera en skarp situation och
öva dig på den, men inte på riktigt. Rollspel, som lajv och
forumteater är metoder som fungerar i flera lärsituationer, på
arbetsplatser lika väl som i skolan.
Att lära sig läsa är en av de viktigaste saker våra barn gör i
skolan. Det är grunden för allt annat lärande. Att läsa är också
grunden för att delta i och förstå samhället. För medborgarna är
det en demokratisk rättighet och skyldighet att kunna läsa och
förstå det man läst. I Örebro län samarbetar landstinget under
de närmaste åren med Läsrörelsen om ett projekt där de minsta
barnen i förskolan ska ges en möjlighet till sina första läs- och
bokupplevelser. Pedagoger från förskolan erbjuds fortbildning
för att på ett lekfullt och kreativt sätt skapa en positiv upplevelse av läsningen. Läsningen kommer att stimulera inte bara
knoppen, hela kroppen är inblandad.
Alla känner väl till Lennart Hellsings vers om Herr Gurka? Han
som dansade både vals och
mazurka. Men hur dansade
Herr Gurka? Det är inte
omöjligt att några av
länets 1-3 åringar
utforskar det och
ger svar på en fråga
som vetenskapen
ännu inte löst!
Peter Alsbjer
är länsbibliotekarie,
arbetar på
landstingets
kulturenhet
och gillar att gå
vilse.
PÅ GÅNG
För barn & familj
• 16/11 Barnlördag: Länsmuseet
anordnar målning för barn med
inspiration av konstnären Karl
Axel Pehrsons färgglada målningar i utställningen ”Fågel, fisk
eller mittemellan” klockan 12.0015.00 på Örebro läns museum.
• 1/12 Barnsöndag: Länsmuseet
firar första advent med att julpyssla klockan 12.00 15.00. Klockan
15.00 sjunger Rinkabykören in
julen ”I vintermånads mörka tid”.
Kultur & evenemang
• 15/11 Stand up Comedy:
Örebro länsteater och Augin
Damar presenterar okända stand
up-komiker i Stand Up for Örebro.
Klockan 19.00, Nya China, Storgatan 19, Örebro.
• 22/11-21/12 Teater: Örebro
länsteater ger Evigt Ung av Erik
Gedeon.
• 27/11: Lunchkonsert: Kävesta folkhögskolas musiklinje har
klassisk lunchkonsert i S:t Nicolai
kyrka Örebro klockan 12.15.
• 1/12 Adventskonsert: Kävesta folkhögskolas musiklinje har
adventskonsert i Almby kyrka
klockan 18.00.
• 7/12 Vernissage: Linjen för
konst och formgivning på Kävesta
folkhögskola har vernissage för en
utställning klockan 11.00-14.00
i Kumla bibliotek. Utställningen
pågår till 13 januari.
• 19/12 Julkonsert: Med Kävesta
folkhögskolas musiklinje klockan
19.00 i S:t Nicolai kyrka, Örebro.
Demokrati
• 20/11 Nämndsammanträde:
Nämnden för primärvård och folktandvård sammanträder klockan
09.00-15.00 på Landstingets
kansli, Eklundavägen 1 i Örebro,
lokal Linden. Mötet är offentligt.
• 26/11 och 27/11 Landstingsfullmäktige: Landstingsfullmäktige sammanträder i Sessionssalen
på Rådhuset i Örebro klockan
09.30. Sammanträdet är offentligt. Kan du inte följa mötet på
plats kan du följa det via webbtv. En länk till direktsändningen
läggs upp på www.orebroll.se på
mötesdagen.
• 4/12 Nämndsammanträde:
Nämnden för somatisk specialistsjukvård sammanträder klockan
09.00-15.00 på Landstingets
kansli, Eklundavägen 1 i Örebro,
lokal Linden. Mötet är offentligt.
• 4/12 Nämndsammanträde:
Nämnden för psykiatri, habilitering och hjälpmedel sammanträder klockan 10.00-16.00 på
Landstingets kansli, Eklundavägen
1 i Örebro, lokal Linden. Mötet är
offentligt.
• 6/12 Nämndsammanträde:
Nämnden för folkhälsa sammanträder klockan 10.00-16.00 på
Landstingets kansli, Eklundavägen
1 i Örebro, lokal Linden. Mötet är
offentligt.
Föreläsningar
• 18/11 och 19/11 Föreläsning:
Katarina Johansson föreläser om
kemikalier i barns vardag, måndag
klockan 18.00-20.30 i Hjalmar
Bergmansalen på Örebro Stadsbibliotek, tisdag 19 november
klockan 18.00-20.30 i Folkets hus
i Askersund.
• 20/11 Föreläsning: ”I skuggan
av det svenska folkhemmet” med
Ulf Westerblad i Hörsalen på Örebro läns museum klockan 18.30.
• 24/11 Föreläsning: Konstens
ojämlika villkor. Hörsalen på Örebro läns museum klockan 14.00.
• 25/11 Föreläsning: Anna Froster föreläser om kemikalier i barns
vardag. Klockan 12.30-14.00 på
Livin’ Järnvägsgatan 22 Örebro
och klockan 18.00.20.30 på biblioteket i Karlskoga.
• 28/1 2014 Föreläsning: Hormonstörande ämnen i vardagen
– vad vet vi idag? Klockan 9.0016.00 i Wilandersalen Universitetssjukhuset Örebro.
ÖREBRO LÄNS LANDSTING
Habilitering och hjälpmedel
Höströj av hjälpmedel!
Har du hjälpmedel hemma, exempelvis rullstol, rollator, kryckkäppar, som du inte använder längre? Då tar vi gärna tillbaks dem.
Här kan du själv lämna in dina hjälpmedel:
Örebro: Centrum för hjälpmedel, Propellervägen 14.
Lindesberg: Lindesbergs lasarett, södra entrén
kl. 08.00-16.00.
Karlskoga: Karlskoga lasarett, hjälpmedelsfilialen.
Under v. 48 åker vi runt i länet och hämtar upp
hjälpmedel hemma hos dig som inte har möjlighet att komma till våra inlämningsställen.
Ring oss på tel. 019-602 42 25 eller maila
[email protected] för att boka en tid för
upphämtning.
Tack på förhand!
Tebladet 10/13
Tårtan 15
När Märtha Lundkvist, verksamhetschef för barn- och ungdomsmedicinska mottagningen på Karlskoga lasarett, fick månadens Tebladstårta blev det ett kärt återseende med familjen Svensson. Lilla
Ellen, 3 år, hade bråttom upp på mottagningen, till skillnad mot i somras då hon inte alls ville gå dit.
Kärt återseende med påhittiga Märtha
– Vi kommer aldrig att
glömma Märtha. Hennes
engagemang är verkligen
något utöver det vanliga!
Det konstaterar Veronica och
Björn Svensson. I somras blev
deras treåriga dotter Ellen plötsligt
svårt sjuk. Det dröjde länge innan
de fick besked om vad som var fel,
men till slut kunde läkarna konstatera att Ellen hade fått neuroborrelios, som är en borreliainfektion
som påverkar nervsystemet. Ellen
var under två veckors tid tvungen
att dagligen behandlas intravenöst
med antibiotika.
En kämpig tid
– Nästan varje dag pajade infarten.
Det gjorde att Ellen fick stickas
gång, på gång, på gång. Hon grät
och skrek och var fullkomligen
livrädd. Det var jättekämpigt, både
för henne och för oss föräldrar,
berättar Veronica Svensson.
På Karlskoga lasarett togs Ellen
om hand av Märtha Lundkvist,
som är avdelningschef för barnoch ungdomsmedicinska mottagningen.
– Märtha var helt fantastisk.
Hon gjorde allt för att underlätta
för Ellen och hennes föräldrar,
berättar Astrid Andersen, som är
mormor till Ellen.
– Bland annat gjorde hon en
doktorsväska av pappersbäcken
och rosa piprensare. Den fyllde
hon med sprutor i plast, plåster,
klistermärken, bokmärken och
smådjur i mängder. Dessutom
fick Ellen flera gosedjur. Sedan
kunde vi alla i familjen få lika
många stick, sprutor och mediciner som Ellen fick. Det tror
jag hjälpte Ellen att bearbeta det
hemska som hon blev utsatt för
varje dag, tillägger hon.
Bra bemötande
Astrid Andersen nominerade Märtha Lundkvist till Tebladstårtan och
när dottern och svärsonen fick höra
det var de inte sena med att skicka
in en nominering från Ellen.
– Så bra bemötande som vi fick
av Märtha är man inte van vid.
Hon var alltid hundraprocentigt
närvarande och engagerad i Ellen
när vi var här, berättar Björn
Svensson.
– Och trots det hann hon även
med att se oss föräldrar och vara
ett stöd för oss, fortsätter Veronica Svensson.
Brev med såpbubblor i
När Ellen blev frisk skickade
Märtha Lundkvist ett brev hem
till henne med såpbubblor och en
fin hälsning.
– Det var något som vi alla
uppskattade. Att nu få chansen att
tacka Märtha med tårta och diplom
betyder därför otroligt mycket för
oss, säger Veronica Svensson.
– När jag fick höra att ni hade
nominerat mig till Tebladstårtan
blev jag så glad att jag började
gråta. Tänk att ni tog er tid att
tänka på mig. Jag känner mig
hedrad, säger Märtha Lundkvist.
– Att få höra om er upplevelse
här hos oss på Karlskoga lasarett
värmer, och jag kommer att bära
den här dagen med mig väldigt
nära mitt hjärta. Det är en bekräftelse på att jag jobbar på rätt sätt,
tillägger hon.
Bemöter på bästa sätt
Märtha Lundkvist älskar sitt
arbete och är mån om att hennes
patienter ska ha det så bra det bara
går, även om de måste genomgå
tuffa saker.
– Man vill ju inte att barnen ska
bli rädda för livet av en sådan här
upplevelse. Därför försöker jag
alltid klura ut hur jag ska bemöta
varje enskild patient på bästa sätt.
När det gäller Ellen kände jag
att leken var rätt väg att gå. Vi
lekte doktor och jag skickade med
Ellen saker hem så att hon kunde
fortsätta leka doktor hemma. På
så sätt blev besöken här mycket
mindre laddade, säger Märtha
Lundkvist innan hon och Ellen
går iväg för att ha tårtkalas tillsammans med resten av familjen.
De blev också nominerade till Tebladstårtan
Här är övriga nominerade till
Tebladstårtan:
• Bengt Karlsson, läkare, Baggängens
vårdcentral i Karlskoga, av Siv Nilsson.
• Doktor Ingrid Johansson, Capio
Vårdcentral Lekeberg, nominerad av
Henrietta Helldin.
• Personalen på medicinmottagning 2,
av Anita Andersson.
• Helena Tholin, Karla vårdcentral, av
Kristina Hagström.
• Ulrika Gustavsson, Laxå vårdcentral,
av Mikael Malm.
• Personalen på Laxå vårdcentral, av
Gunnar Söderling och Laila Gunnare.
• Åsa Sköld, sjuksköterska, barn- och
ungdomspsykiatrin Örebro, av Anette
Andersson och Angelica Larsson.
• All personal på Medicinmottagning
3 sektionen för njurmedicin, av Gerd
Engman.
• Bengt Karlsson, läkare, Baggängens
vårdcentral Karlskoga, av Kerstin och
Johnny Jansson.
• Victoria Wallin, sjukgymnast Storå
vårdcentral, av Anita Lindgren.
text:
victoria rydergård
bild:
kristin lundström
TÅRTAN
Vem vill du ge
en Tebladstårta?
Vi delar ut Tebladstårtan i varje
nummer av Länstidningen Tebladet.
Ta chansen och föreslå någon av
landstingets medarbetare som du
tycker har gjort något bra – det
där lilla extra, som är värt att uppmärksamma. Tänk på att skriva en
utförlig motivering, den ligger till
stor grund för vårt val!
Vinnaren presenteras i nästa Länstidningen Tebladet som kommer i
brevlådorna i början på nästa år.
Det är vår förhoppning att du
som föreslår kan vara med när tårtan överlämnas.
Förslag skickas senast den 7
januari till Tebladet, Box 1613,
701 16 Örebro. Det går också bra
att mejla förslag till: tebladet@
orebroll.se eller faxa till 019-10 79
35. Märk brevet, mejlet eller faxet
med ”Tebladstårtan”.
Tebladet 10/13
16
Tävla i landstingskunskap
Vinn lyxiga priser för kropp och själ
gspa-paket
Andrapris: Ett da
två personer.
på Lokabrunn för
attning
Hotellövern
s:
ri
p
ta
rs
ö
F
med
otel i Örebro
H
n
o
ri
la
C
å
p
buffé
dag, frukost
id
m
rs
e
tt
rä
e
tr
rummet
dling på Bad
n
a
h
e
b
t
m
sa
eatern.
tter till Länst
e
ilj
b
ch
o
a
sp
ersoner.
Allt för två p
Var med i Tebladets
tipstävling!
Första pris är en lyxig hotellövernattning för två på Clarion Hotel Örebro med ansiktsbehandling på Badrummet
spa och teaterbiljetter från
Länsteatern.
Förstapriset gäller för två personer
och består av en övernattning i dubbelrum på Clarion Hotel i Örebro. I
priset ingår en trerättersmiddag och
frukostbuffé i hotellets restaurang.
Njut av hotellets relaxavdelning med
avslappningspool, bastu och träningsrum och få ansiktsvård för två på
Badrummet spa.
Ni får dessutom två biljetter till valfri
teaterföreställning på Länsteatern.
1. Vad heter det virus som orsakar vinterkräksjukan?
1) Calicivirus
X) Humant papilomvirus
1X2
2) Ortomyxovirus
2. Vad heter psykiatrins stöd för barn och ungdomar som har psykiskt sjuka föräldrar?
1) Familjecentralen
X) Kuling
2) Oasen
3. Var kan du från och med nästa år boka om tid till mammografi och gynekologiskt cellprov?
X) screening.nu
1) minavardkontakter.se
2) cancerprov.se
4. Från vilken ålder blir du kallad till gynekologiskt cellprov?
X) 23 år
1) 21 år
2) 40 år
5. Vad står DBT för?
1) Datoriserad beroendeterapi X) Digital bordelineterapi
2) Dialektisk beteendeterapi
Andrapriset är ett dagspa-paket
på Loka Brunn för två personer en
vardag. I priset ingår entré till vattensalongen med unika bad- och
spaupplevelser, entré till det nya gymmet, instruktörsledda aktivitetspass
(endast torsdag-fredag), lunchbuffé,
lokatofflor att ta med hem samt frukt
och vattenbuffé.
6. Vilken diagnos har Örebro läns landsting startat internetbehandling för?
1) Depression
X) Spelmissbrukare
2) Adhd
Tredjepriset är entré för två personer
på relaxavdelningen på Gustavsviksbadet i Örebro. I entrépriset ingår
fri tillgång till upplevelsebadet och
motionsbadet, bastu, solarium, lån
av morgonrock, bubbelpool, solterass
med mera.
Bland de rätta svaren lottar vi
dessutom ut 50 fina
extrapriser.
För att tävla måste du svara rätt på
de tio tipsfrågorna – alla svaren finns
i tidningen.
på
Tredjepris: Entré
i Örebro.
et
ad
sb
Gustavsvik
7. Vad är ECT-behandling?
1) Behandling med elchocker X) En akupunkturbehandling
2) En massagemetod
8. När ska man göra AKUT-testet
1) Vid misstänkt hjärtinfarkt
X) Vid misstänkt stroke
2) Vid akut blindtarmsinflammation
9. När ska det nya H-huset vid USÖ vara klart?
1) 2016
X) 2019
2) 2021
10. Hur länge ska man hålla sig hemma efter sista symptomen på vinterkräksjukan?
2) 96 timmar
1) 48 timmar
X) 72 timmar
Skicka tävlingskupongen till Tebladet, Box 1613, 701 16 Örebro. Märk kuvertet med “Tebladstävling”. Tävlingskupongen ska ha inkommit till landstinget senast den 16 januari 2014. Det finns också möjlighet att delta i tävlingen via Internet. Gå in på www.orebroll.se/tebladet. Du kan också faxa kupongen till nummer 019–10 79 35. Rätt svar och vinnare annonseras på landstingets webbplats, www.orebroll.se
den 20 januari 2014.
Namn:......................................................................................................................................... Telefon dagtid: ............................................
Gatuadress: .....................................................................................................................................................................................................
Postnummer och ort: ......................................................................................................................................................................................