SIDAN 16 Länstidningen november 2013 årgång 32 Till alla länsbor från landstinget Strokesymptom – sök akut Tvätta bort vinterns sjukdomar Tema psykisk ohälsa: Sjukdomar som inte syns – men som märks ... och Tebladstårtan går till Märtha Lundkvist SIDAN 15 GRUPPFÖRSÄNDELSE TILL HUSHÅLL Tebladet. Vinn lyxiga upplevelser i Tebladets tipstävling! 2 Tebladet 10/13 Aktuellt Välkommen till Tebladet! Vem som helst kan få en psykisk sjukdom. Trots det är psykisk ohälsa något folk inte gärna pratar om. I det här numret får du bland annat möta Gert Andersson, som har adhd, och Sondra Karlsson-Osmancevic, som är bipolär. Dessutom berättar vi om olika verksamheter inom psykiatrin i Örebro läns landsting. Du får bland annat hänga med till DBT-enheten, som är en unik satsning på terapiteam för patienter med Borderline. Vi skriver också om stroke. Conny Andersson berättar om hur det var när han drabbades av det som kallas för en TIA. Det betyder att man en kort stund får en liten blodpropp som täpper till blodcirkulationen i ett litet kärl i hjärnan och får övergående symptom som liknar dem man får vid stroke. Många tror att de inte behöver söka vård eftersom symptomen försvinner, men ju snabbare du kommer till sjukhus, desto bättre. Kirurgerna Artai Pirouzram och Göran Gruber berättar varför. Varsågod, tidningen är din! Marie-Louise ForsbergFransson (S), landstingsstyrelsens ordförande Viktigt med tillgänglig vård när vi är sköra Hösten kom och ändrade färgen på vår natur, svepte med sig lövprakten och förbereder oss nu för vintern som vi vet väntar längre fram. Med höstens och vinterns intåg har vi också fått erfara att influensan börjat få fäste, det har vi märkt inte minst här på landstingets ledningskansli där var och varannan hostar i korridoren. För vissa riskgrupper kan säsongsinfluensan bli svår, ibland livshotande. Det är därför landstinget erbjuder gratis vaccination till riskgrupper. Vaccinationsmottagningen har nyligen stängt men självklart kan du som missat vaccineringen fortfarande bli vaccinerad om du bokar tid på din vårdcentral. bild: Kristin Lundström Kan invånarna i Örebro län känna igen en stroke? Det var frågan som Måns Nilsson, TVprofil och komiker, ställde när han kom till Örebro som en del i turnén Måns AKUT-testar Sverige. Den första han intervjuade var landstingsstyrelsens ordförande Marie-Louise Forsberg-Fransson, S. Hon kunde svaren på alla frågor. Men det är ju inte så konstigt, konstaterade hon, eftersom hon har jobbat som strokesjuksköterska på Lindesbergs lasarett och dessutom är engagerad i de här frågorna i sitt uppdrag som politiker. Bakom turnén står Nationella strokekampanjen som är ett initiativ från Sveriges landsting och regioner. Kampanjens viktigaste mål är att få allmänheten att lära sig symptomen på stroke och direkt larma 112. På www.strokekampanjen.se kan du titta på filmerna. DET HÄR ÄR ÖREBRO LÄNS LANDSTING Örebro läns landsting står för hälsa och livskraft genom trygghet, kvalitet och hållbar utveckling. Det är landstingets vision. Örebro läns landsting omfattar geografiskt Örebro läns tolv kommuner. Örebro läns landsting styrs av 71 politiker som sitter i landstingsfullmäktige. Landstingsstyrelsen fungerar som landstingets regering. Här sitter 15 politiker. cirka tio kronor i landstingsskatt per varje intjänad beskattad hundralapp. Det ger hälso- och sjukvård, tandvård till unga, rehabilitering, utbildning, kulturstöd och mycket mer. Mest hälso- och sjukvård Den största delen av landstingets verksamheter är hälso- och sjukvård. Den svarar för cirka 85 procent av landstingets kostnader. I Örebro läns landsting finns tre akutsjukhus: Universitetssjukhuset Örebro, Karlskoga lasarett och Lindesbergs lasarett. Minst en vårdcentral finns i varje kommun. Totalt finns 30 vårdcentraler i Drygt tio kronor i skatt Att driva landstingets verksamheter under ett år kostar cirka 8,6 miljarder kronor. Det är cirka 24 miljoner kronor per dygn. Det betalas främst genom skatter. Du betalar Teb lade t. nen nisatioSimonsson rdorga Rickard er i vå sdirektör händ dsting ben Vad rvju med lan web – inte api på T-ter KB förs Nu in Län stid n-Åke n går stårta ... och Teblad till Sve Sam 15 KRIStIN LUNDS ... oc h Te rta n gå r til l av delni ng 4 Lin desb ergs lasar ett ber 201 3 årg ång 32 HUSH bla dstå tem TILL Lan dsti nge t 15 0 år tRÖM Foto: SIDAN sep ELSE väll och k , helg tarbete Natt if k s a – tem n uelsso 26 ÅLL ning en SÄND Här vikt finns Sv igas te jo eriges bb Hot et fr ån fö rr Prem iär fö r lätt läst PFÖR 32 al GRUP årgång gB idnin 2013 Postt Nr 9 erson det.p Tebla SID AN 15 länet. Fyra av dessa drivs av privata entreprenörer. Mer än hälften av landstingets kostnader går till löner. Med cirka 9 000 anställda är landstinget en av länets största arbetsgivare. Var med och påverka Som länsbo kan du vara med och påverka. Dels kan du ta kontakt med någon av landstingets politiker. Du kan också lämna in ett medborgarförslag. Hur medborgarförslag fungerar kan du läsa om i Landstingskatalogen som du får hem i brevlådan varje vår. Information finns också på webbplatsen www.orebroll.se Det här är Tebladet Tebladet kommer med 11 nummer per år. Fem nummer är länstidningar som delas ut till alla hushåll i hela länet (cirka 141 000 ex). Det är ett sådant nummer som du håller i handen nu. Sex nummer av Tebladet är personalnummer som levereras till alla anställda i Örebro läns landsting. Du kan även läsa Tebladet på landstingets hemsida: www.orebroll.se/tebladet I skrivande stund pågår ett intensivt budgetarbete för Örebro läns landsting. Vi har fått signaler om att ekonomin var ansträngd och vi tog dem på allvar. De som arbetar i landstingets verksamheter har gjort ett stort arbete med att vända utvecklingen så att det blir bättre förutsättningar inför nästa år. Vi som arbetar med budgeten vet att de som jobbar ute i verksamheterna har det tufft, med ökat söktryck och en ansträngd ekonomi. Men samtidigt finns det höga ambitioner bland medarbetare och ledning inom Örebro läns landsting för att kontinuerligt förbättra och utveckla vården och de övriga verksamheter som landstinget har ansvar för. Det är faktorer som vi tar med i beaktande under budgetarbetet. Mycket oroväckande är utvecklingen vi ser med den psykiska ohälsan som ökar i vårt samhälle. Det är viktigt att vården finns tillgänglig när vi är som mest sköra och behöver den och att vården får goda förutsättningar att utvecklas och kan använda nya effektiva behandlingsmetoder. Nu finns det möjlighet i Örebro läns landsting att få behandling via Internet vid lättare depressioner. Internetbehandlingen innebär ökad tillgänglighet för behandling av mild och måttlig depression. Det är också en bra behandling för dem som av olika skäl inte vill träffa en behandlare personligen. De studier som har gjorts visar att behandlingsresultaten är lika goda som vid traditionell behandling. Det är också viktigt att följa utvecklingen och sätta in åtgärder där de behövs. Befolkningsundersökningen ”Liv och hälsa ung” är ett instrument för att följa utvecklingen kring barn och ungas hälsa. Vi ser att många unga mår dåligt i samhället och det behöver vi ta på största allvar. Det är viktigt att tidigt fånga upp våra barn och unga. Landstinget har förstärkt barn och ungdomspsykiatrin och primärvården för att möta behovet bland barn och unga med psykiska ohälsa. Vi behöver också ta hänsyn till att det ser olika ut i våra länsdelar och mellan olika grupper. Bland annat såg vi att ohälsan bland unga i Ljusnarsberg var hög. Därför startade landstinget ett projekt i Ljusnarsberg kommun vars syfte är att förbättra barn och ungas hälsa där. Med ett par månader kvar på året har vi har blicken riktad mot 2014 och tar nu sats för att möta de utmaningar vi ser framöver. Det är vi som gör Tebladet Victoria Rydergård redaktör 019- 6027357 Kristin Lundström redaktör 019-602 75 47 Lena Hagsten redaktör lättläst 019-602 73 52 E-post: victoria.rydergard@ orebroll.se E-post: kristin.lundstrom@ orebroll.se E-post: [email protected] Karin Wettermark Jonsson ansvarig utgivare 019-602 70 14 E-post: [email protected] Vår adress: Tebladet, Örebro läns landsting, Box 1613, 701 16 Örebro, Fax: 019/10 79 35 E-post: [email protected] Tryckeri: Daily Print Tebladet 10/13 Aktuellt Skaffa Mina vårdkontakter – nya e-tjänster för webbtidbokning Från och med nästa år ska du kunna boka om tiderna i kallelsen till mammografi, gynekologiskt cellprov och blodgivningen. Att du går när du får kallelsen kan rädda ditt eller någon annans liv. I Sverige drabbas cirka 8 000 kvinnor av bröstcancer och ungefär 450 kvinnor av livmoderhalscancer varje år. Genom att upptäcka förändringar tidigt ökar chansen att bli helt frisk. – Det bästa en kvinna kan göra för sin hälsa är att komma iväg och göra testerna, säger Monica Östlund, som är avdelningschef på mammografin på Universitetssjukhuset Örebro, USÖ. Mammografi upptäcker tidiga förändringar som ännu inte går att känna. Hälsoundersökning med mammografi minskar dödligheten i bröstcancer med 40 procent. Varje år kallas 32 000 kvinnor i Örebro län till mammografi. Men bara runt 80 procent av dem kommer till undersökningen. – Vi vill att alla ska komma, för genom regelbundna undersökningar har vi bästa förutsättningar att hitta bröstcancer tidigt, säger Monica Östlund. För att underlätta att komma på undersökningen har mammografimottagningen öppet dagtid och dessutom två kvällar i veckan. – Och vi ska komma igång med lördagar också, säger hon. Mammografi för hela länet utförs vid Mammografimottag- ningen på USÖ. Livmoderhalscancer Det är också viktigt att du går till den gynekologiska cellprovtagningen som alla kvinnor mellan 23 och 59 års ålder kallas till. Genom att upptäcka cellförändringar kan du slippa utveckla livmoderhalscancer. Antalet fall av livmoderhalscancer har mer än halverats sedan de allmänna undersökningarna infördes i Sverige på 1960-talet. Det beror på att cellförändringar som upptäcks vid undersökningarna kan behandlas innan de hinner utvecklas till cancer. Den gynekologiska hälsoundersökningen görs av en barnmorska på din vårdcentral. Mina vårdkontakter – Den stora fördelen är att bussarna kommer att gå oftare i det nya linjenätet. Bussarna till och från de stora bostadsområdena kommer att gå var tionde minut och övriga bussar var tjugonde minut under vardagarna, säger hon. En annan förändring är att slot- Tre förslag för framtidens vård 2019 planeras det nya H-huset för högspecialiserad vård vid USÖ stå klart. Nu finns det tre förslag på hur det nya huset ska se ut. Förslagen är med i en arkitekttävling som avgörs i december. Byggnaden ska innehålla sju kliniker med högspecialiserad vård och dessutom öppenvård, kirurgi med mera. Totalt får H-huset en yta om cirka 24 000 kvadratmeter. På www.orebroll.se/Hhuset kan du läsa mer och se bilder på förslagen. Är du nyseparerad eller nyskild och intresserad av att möta andra i samma situation? Den 13 januari startar Familjerådgivningen en samtalsgrupp. Gruppen träffas vid åtta tillfällen. Om du är intresserad och vill veta mer kontakta familjerådgivningen, [email protected] eller på telefonnummer 019602 74 64. Kostnaden för att delta är 800 kronor. Region 2015 Nå vården när det passar dig! Utvecklingskraft som region Ha kontakt med vården via mobilen, surfplattan eller datorn Med e-tjänsten Mina vårdkontakter kan du enkelt hålla kontakt med din mottagning Nytt linjenät för bussar i Örebro nästa år Den 16 februari 2014 får Örebro nya busslinjer. – Senast vi gjorde om linjenätet var 2010, men det blev inte som medborgarna önskade och därför gör vi om igen, säger Ingela Berndt, som är trafikplanerare på Länstrafiken. ARKITEKTTÄVLING Gruppsamtal för nyseparerade Det blod man lämnar vid blodgivning kan användas i samband med till exempel operationer och vid behandling av olika sjukdomar. Cirka 100 000 personer per år får blodtransfusioner, varav troligen minst en tredjedel är direkt livräddande i akuta situationer. Text och illustration: KRistin Lundström NYHETER I KORTHET FAMILJERÅDGIVNING Blodgivning I början av nästa år ska du kunna boka om dina kallelser till cellprov, mammografi eller blodgivning via Mina vårdkontakter på webben. Om du inte har ett konto är det lätt att registrera sig. Antingen med e-legitimation eller lösenord. På www.minavardkontakter.se kan du läsa mer. 3 tet återigen blir knutpunkt där nästan alla bussar stannar. – Det kommer även att gå expressbussar till Universitetet på morgon och eftermiddag, säger Ingela Berndt. Vid förändringen har man granskat resestatistiken för vilka buss- linjer som används mest och sätter in bussar där de behövs mest. På orebrostadsbuss.se kan du se den nya linjekartan, ställa frågor och läsa mer om förändringarna. KRISTIN LUNDSTRÖM Landstinget får uppdrag att minska dopningsmissbruk Örebro läns landsting får regeringens uppdrag att fördjupa kunskapen om dopningsmissbruk och utveckla behandlingsformerna. Uppdraget innebär att ta fram metoder för att förebygga, upptäcka och behandla dopningsmissbruk samt att utveckla forskningen. behandla personer med problem och skador på grund av dopning är mycket stort. Dopningsmottagningen inom Örebro läns landstings psykiatri är den enda kliniska mottagningen i Norden som är uppbyggd enbart för att ta emot och behandla personer med dopningsproblematik. Unik mottagning Granska kosttillskott En statlig utredning bedömer att minst 10 000 personer i Sverige missbrukar anabola steroider. Behovet av ny kunskap om hur sjukvården ska möta och En del i projektet handlar om att göra en kartläggning av alla de kosttillskott som finns på den svenska marknaden som kan innehålla substanser som kan jämföras med dopningspreparat. Allt fler unga killar och tjejer hamnar i missbruk. Därför handlar andra delar i uppdraget om att bättre upptäcka och behandla personer med dopningsmissbruk och den särskilda problematik det för med sig såväl fysiskt, psykiskt som socialt. Regeringens beslut innebär en finansiering med drygt 1,5 miljoner kronor. Sammanlagt har landstinget sökt 5,5 miljoner kronor för ett flerårsprojekt. Den 1 januari 2015 får Örebro läns landsting och Regionförbundet Örebro bli en ny region. Syftet är att ge större kraft och skapa bättre samordning i det regionala utvecklingsarbetet. Genom att föra samman landstinget och regionförbundet till en samlad organisation skapas en starkare och mer effektiv regional politisk organisation. Örebro län blir en starkare aktör både nationellt och internationellt. Det slutgiltiga beslutet om Örebro län får bilda region tas av riksdagen innan året är slut. På orebroll.se/region2015 kan du läsa mer. E-hälsa Lägg till 1177 Vårdguiden i din mobil Nu kan du genom ett sms snabbt ladda ner alla kontaktuppgifter du behöver till 1177 Vårdguiden. Skicka ett sms från din smartphone till 71160 med texten ”Råd”. Då får du en länk som laddar ner kontaktuppgifterna till din telefonbok när du klickar på den. 4 Tebladet 10/13 Nyheter Satsning på barn och äldre Tillgänglighet och högspecialicerad vård prioriteras i landstingsstyrelsens budgetförslag Ökad tillgänglighet i hela vården, bättre vård för unga och äldre och fortsatta satsningar på högspecialiserad vård – det är några av de områden som landstingsstyrelsen prioriterar i sin budget för nästa år. – Det är en stor folkhälsofråga. BVC arbetar mycket med att informera om kemikalier och dess påverkan på hälsan. Nu gör vi en satsning på att nå de barn och unga som inte besöker BVC, det vill säga de som är mellan 6 och 19 år, berättar Catrin Steen, MP. När det gäller de äldre i länet är deras psykiska hälsa ett viktigt område, likaså att de får vård på rätt nivå och i rätt tid. – Det ger trygghet, konstaterar Marie-Louise Forsberg-Fransson. – Budgeten är en rejäl framtidsbudget. Vi tar avstamp för att bära landstinget in i framtiden, säger landstingsstyrelsens ordförande Marie-Louise Forsberg-Fransson, S. För att öka tillgängligheten och komma närmare målet att ha Sveriges bästa primärvård görs en rad satsningar på Primärvården. 50 öre mer i skatt Fler läkare – En läkare på 1 500 patienter är vår målsättning. Vi behöver fler ST-läkare. Därför satsar vi 15 miljoner kronor fördelat på två år för att på så sätt kunna utöka med 20 platser, berättar, Marie-Louise Forsberg-Fransson. – Att man ska få kontakt med sin vårdcentral är ett prioriterat område för oss. Därför satsar vi 5 miljoner kronor på att öka tillgängligheten, fortsätter hon. Landstingsstyrelsen vill dessutom stärka tillgängligheten runt om i länet genom en satsning på mobil distriktssköterskemottagning. Till det avsätter man 2 miljoner kronor. En annan satsning på tillgänglighet görs genom att budgetera 4,8 miljoner kronor på e-hälsa. Satsning på barn I förra årets budget höjdes glasögonbidraget från 7 år upp till 16. Nu tar majoriteten ytterligare ett steg i satsningen på länets barn och unga genom att glasögonbidraget höjs upp till 20 år. – När vi ser att barnfamiljer har det tufft med ekonomin är det viktigt att vi som styr landstinget gör vad vi kan för att vårt motto, vård efter behov, ska gälla. Ingen ska behöva avstå varken vård eller glasögon på grund av dålig eko- Catrin Steen, MP, Marie-Louise Forsberg-Fransson, S och Jihad Menhem, V, med landstingets nya budget för 2014. nomi, säger Jihad Menhem, V. Förra året satsades totalt nio miljoner kronor på barn- och ungdomspsykiatrin. I årets budget satsar landstingsstyrelsen ytterligare en miljon kronor på den här gruppen. Man fortsätter också satsningen på frågor som rör miljö och hälsa. För att klara de framtida utmaningarna har landstingsstyrelsen beslutat att landstingsskatten ska höjas med 50 öre. – Vår personal har gjort ett jättearbete med att effektivisera verksamheterna under några år nu, så det är dags att ge dem en stabilitet i deras arbete. I vår budget kommer det att finnas utrymme för att de ska få den uppräkning som de behöver och det känns jättebra, säger Catrin Steen. – I stort sett alla landsting har höjt skatten. Det visar att landstings-Sverige har det väldigt tufft. Vi har till skillnad mot många andra landsting inte beslutat om någon skattehöjning sedan 2002. Vi gör skattehöjningen för att ta ansvar för att medborgarna även i fortsättningen ska ha en kraftfull hälso- och sjukvårdspolitik och regional utveckling som möter människors behov. Vi tycker inte att man kan fatta beslut om viktiga satsningar, som exempelvis byggandet av H-huset för högspecialiseradvård på USÖ, och sedan låta någon annan ta notan. Vi vet vad vi vill och tar ansvar för vår budget, säger Marie-Louise Forsberg-Fransson. – Och en skattehöjning är solidarisk. Ingen ska behöva betala för att de är sjuka eller har en funktionsnedsättning, tillägger Jihad Menhem. TEXT: Victoria Rydergård bild: Kristin Lundström Pengar till mansmottagning Föräldrar ger gott betyg till barnsjukvård Landstingsstyrelsen har beslutat att Örebro läns landsting bidrar med 500 000 kronor till Örebro läns mansmottagning för arbetet mot våld i nära relationer. Mansmottagningen är en ideell förening som bedriver behandlingsarbete för män som utövar våld i nära relationer. Det övergripande målet är att skydda utsatta kvinnor och barn och förebygga ohälsa i de våldsutsatta familjerna. Örebro läns landsting har beslutat att ge landstingsdirek- tören i uppdrag att utreda förutsättningarna för hur landstinget tillsammans med andra regionala och lokala aktörer ska stärka samhällets insatser på det här området. Under utredningstiden har landstinget beslutat att mansmottagningen ska få ett bidrag på 500 000 kronor för att kunna fortsätta med behandlingen av dem som utövar våld. Pengarna till finansieringen tas ur landstingets planeringsreserv. Föräldrar i Örebro är nöjda med barnsjukvården visar en patientenkät som genomförts. Neonatalvården för bland annat för nyfödda med särskilda behov fick högsta betyg. Även öppenvården fick höga betyg. Men undersökningen visar att det behövs förbättringar inom slutenvården och att föräldrar vill ha bättre information och mer delaktighet. Örebro läns landsting får bäst resultat för bemötandet, förtroendet och den upplevda nyttan. Tebladet 10/13 Nyheter 5 Vid strokesymptom – sök vård AKUT – Får du symptom på stroke ska du söka vård akut, även om symptomen går över. Och det räcker med att du har ett av symptomen. Bagatellisera inte, utan sök vård direkt! Det uppmanar Göran Gruber och Artai Pirouzram, kärlkirurger på Kärl-Thoraxkliniken på Universitetssjukhuset Örebro, USÖ. Om man får stroke får man antingen en blodpropp, så kallad hjärninfarkt, eller en blödning i hjärnan. Blodproppen kan leda till syrebrist i det område där den sitter. Stroke är livshotande och man behöver få vård omedelbart. Vid en stroke är det vanligt att man får problem med känseln och motoriken. Det är också vanligt att man får svårt att tala eller förstå vad andra säger, att man får svårt att gå eller att man får synstörningar på det ena eller båda ögonen. Symptom kan försvinna Ibland får man symptom som liknar dem man får vid stroke, men som sedan försvinner. Då har man fått en TIA, transistorisk ischemisk attack. – En TIA är ett alarmsymptom som man måste ta på allvar. Får man en TIA finns det stor risk att man får en ny eller större blodpropp inom de närmaste dygnen, så därför ska man söka vård akut, berättar Artai Pirouzram. På sjukhuset görs en grundlig genomgång. Man får bland annat göra en ultraljudsundersökning av halskärlen för att upptäcka eventuella förträngningar och man kan även få genomgå en skiktröntgen som komplement. Operation – Hos 40-50 procent av dem som får stroke hittar man förträngningar i halskärlen. Förträngningarna kan tas bort genom en operation. Operationen kan man betrakta som en förebyggande åtgärd för att förhindra insjuknande i stroke, berättar Göran Gruber Utredning, bedömning och beslut om man ska operera eller inte görs i ett nära samarbete mellan neurolog, fysiolog, kardiolog och kärlkirurg. – Opererar man finns en liten risk att operationen utlöser en stroke, men riskerna med att låta förkalkningen vara kvar är mycket större, så det är väldigt få av dem som erbjuds operation som tackar nej, säger Göran Gruber. I Örebro läns landsting görs ett 30-tal sådana här operationer per år. Kirurgerna Artai Pirouzram och Göran Gruber uppmanar länsborna att inte bagatellisera symptomen på stroke. Får man symptom ska man söka direkt, även om symptomen går över. Får man symptom som går över finns det stor risk att man får en ny, eller större blodpropp inom de närmaste dygnen. – Det är betydligt färre än i andra landsting, trots att det här är en högt prioriterad patientgrupp hos oss. Vi tror att det beror på att folk nonchalerar symptomen och inte söker vård direkt. Men har man symptom på stroke eller TIA ska man inte vänta. Man ska söka vård akut, konstaterar Artai Pirouzram. TEXT OCH BILD: VICTORIA RYDERGÅRD Fakta stroke: I Sverige är det ungefär 30 000 personer per år som får en stroke. Risken för att få en stroke ökar med åldern. Risken ökar också om man röker, dricker mycket alkohol under lång tid eller rör sig väldigt lite. Man löper också större risk att drabbas om man har högt blodtryck, diabetes, förmaksflimmer, en förträngning på halspulsådern, höga blodfetter eller om man har hjärt-kärlsjukdomar i släkten. Man kan göra mycket själv för att minska risken för en stroke. Om man röker minskar risken betydligt om man slutar. Är man över 50 år bör man kontrollera blodtrycket regelbundet för att högt blodtryck ska kunna upptäckas och behandlas. Det är också bra med regelbunden motion, att äta nyttigt och att gå ner i vikt om man är överviktig. Källa: 1177 Vårdguiden ”Är det så här det känns att få en stroke” – Så här i efterhand har jag insett att jag gjorde ett fel. Jag skulle ha ringt ambulans, för sekunderna är viktiga. Det konstaterar Conny Andersson. Den 19 februari 2013 är en dag han aldrig kommer att glömma. – Jag skulle åka till Göteborg efter lunch och hade med mig packning för att bo över. På förmiddagen satt jag på jobbet och talade i telefon och hade en kollega på rummet. Jag satt och skrev under tiden som jag pratade i telefonen och plötsligt slutade högerhanden fungera. Han som jag pratade med i telefonen märkte inget, men min kollega reagerade och såg att jag fick kämpa med handen, berättar Conny Andersson. – Min första tanke var ”är det så här det känns att få en stroke”, tillägger han. Gjorde AKUT-testet När Conny Andersson hade avslutat telefonsamtalet körde han och kollegan AKUT-testet som de snappat upp att man ska göra om man misstänker att någon fått en stroke. – Men allt fungerade. Jag kunde le, jag kunde lyfta armarna och jag kunde upprepa en enkel mening utan att sluddra. Och sedan kom känseln tillbaka, säger Conny Andersson. Han tänkte att det nog inte var så farligt och var beredd att åka till Göteborg precis som planerat, men kollegan låg på och sa att Conny måste söka vård. – Jag uppsökte företagshälsovården och där fick jag remiss till akuten, minns Conny Andersson. På akuten fick han snabbt träffa en neurolog och fick beskedet att han skulle bli inlagd för att röntga hjärnan och halspulsådrorna. – På vänster sida i halsen hittade man en 80- procentig förträngning. Jag hade fått en TIA, berättar Conny Andersson. Risk för stroke En TIA, eller transitorisk ischemisk attack som det egentligen heter, är en störning i hjärnans blodcirkulation som går över. Det betyder att man får symtom som liknar dem man får vid stroke. Ofta varar symtomen bara några minuter. TIA beror på att en liten blodpropp en kort stund täpper till blodcirkulationen i ett litet kärl i hjärnan. Blodcirkulationen brukar snart bli som den ska igen och därför hinner inte någon bestående skada uppstå. Men om man får en TIA finns det en risk för att man får en ny eller större blodpropp inom de närmsta dygnen, så därför behöver man söka vård direkt på en akutmottagning för att bli undersökt och få förebyggande medicin för att minska risken för en stroke. – Jag fick veta att man kan operera, men att det i samband med operationen fanns risker. Fast för mig var det inget svårt val att välja operation. Jag kände mig trygg och hade inte kunnat leva med oron som det innebär att veta att man när som helst kan få en stroke, berättar Conny Andersson. Känner sig helt frisk När han vaknade upp efter operationen kände han sig lättad. Allt hade gått bra. Efter två dygn kunde Conny Andersson åka hem. Han var sjukskriven i två veckor. Sedan var han igång och jobbade heltid igen. – Jag var precis som förut och idag känner jag mig helt frisk. Man kan bara konstatera att läkarna är skickliga, oerhört skickliga, och att jag har tur som har en kollega som tvingade mig att söka vård, säger Conny Andersson. text: victoria rydergård bild: kristin lundström Conny Andersson fick en TIA, det vill säga en liten blodpropp. Strokeinformation i Marieberg galleria Den 30 november kommer personal från Örebro läns landsting att finnas på plats i Mariebergs galleria i Örebro för att informera om stroke. Under en del av dagen kommer även tidi- gare ÖSK-spelare Yunus Ismail, som år 2009 fick en stroke, att delta tillsammans med sin lagkamrat Nordin Gerzic för att hjälpa till att sprida kunskapen om strokesymtomen. 6 Tebladet 10/13 Smittspridning och hygien Färre förkylningar med handsprit på förskolor Många barn är rätt friska, tills de börjar på förskolan. Då får de ofta många förkylningar. – Det känner nog de flesta föräldrar igen. Men om barn använder handsprit efter handtvätt i förskolan kan sjuktalen sjunka med upp till 20 procent, säger Örebro läns landstings smittskyddsläkare Hans Fredlund. Hans Fredlund och epidemisjuksköterskan Anne Lenell från Örebro läns landsting var samordnande för en studie som gjordes i tio län för några år sedan. Färre sjuka barn Molly Bichis visar sin lillebror Felix, som skolas in på förskolan, hur hon rengör händerna med handsprit. De går på Måsens förskola i Örebro. Förskollärarna berättar att de försöker vara noggranna och hjälpa barnen med handhygienen. .. . r ä d å l l Ha kare av influensan. Vi brukar säga att om symptomen fortsätter efter en vecka och man bara blir sämre ska man höra av sig till vården. Inger Arvidsson Klingberg, teamledare på 1177 Vårdguiden. Hos 1177 Vårdguiden kan man få råd om vård dygnet runt. Vad frågar folk om just nu? – Det har varit frågor om vaccinationen som erbjuds mot säsongsinfluensan. Vi förväntar oss att influensan börjar spridas strax innan jul och hoppas att så många som möjligt vaccinerar sig innan dess. Du som har missat den öppna mottagningen kan fortfarande vaccinera dig genom att boka tid på din vårdcentral. Vad ger du för råd när någon ringer om influensan? – Vi kan ju aldrig säkert veta om det är en influensa eller en vanlig förkylning. Vanligtvis blir man sju- Vad ringer man mer om nu? – Just nu är det många barn som har vattkoppor. Vid vattkoppor är det ofta klådan föräldrar frågar om och de vill veta om vi kan säga vad det är för utslag. Ofta får barn inte så mycket feber av vattkoppor. Men är klådan mycket svår kan man ringa till vårdcentralen och få receptbelagd medicin utskriven. Det är generellt bra att få vattkoppor när man är barn. Vuxna som får Studien visade att förskolor som använde handsprit har betydligt lägre sjukfrånvaro än de förskolor som inte använde handsprit. – Det finns internationella studier som kommit fram till liknande resultat, säger Hans Fredlund. Men barn ska väl bli sjuka när de är små för att bygga upp immunförsvaret? – Ja, men de bygger upp immunförsvaret ändå. Man får inte bort alla sjukdomar genom att sprita händerna. Men barn som är på förskolan får cirka 20 procent fler förkylningar än om de är hemma. Det är den översjukligheten som kan minska genom att använda alocgel. Om det är så bra resultat borde väl alla förskolor använda handsprit? – Ja, det kan jag tycka. Och många förskolor använder hand- det blir ofta mycket sjukare. Vad är på gång framöver? – Under vintern brukar vinterkräksjukan komma och då rekommenderar vi att man ser till att få i sig mycket vätska när man är sjuk och sedan stannar hemma i 48 timmar efter sista symptomet för att inte smitta andra. Det kan vara svårt att få sjuka barn att dricka. Hur ska man som förälder göra då? – Om barnet bara har feber kan man ge dem sådant de tycker är gott. Men om barnet kräks är det viktigt att barnet dricker vätskeersättning. Det kan vara svårt att få barnet att ta emot vätskeersättning, men vi brukar försöka stärka föräldrarna i att man i sådana situationer får försöka tvinga i barnet vätskeersättningen. Man ska ge små mängder åt gången, ungefär en tesked. Barnen protesterar och sprit om många är sjuka. Men då tappar man lite av poängen. Tanken är att förhindra att en stor smittspridning kommer igång. En orsak som gör att det inte används regelbundet kan vara att en del är oroliga att barnen ska få i sig handspriten. Men normalt sätt tycker barn att det smakar äckligt och de får inte i sig någon sprit. Om barn inte blir sjuka i förskolan, kan sjukdomarna komma i skolan då? – Det finns inget som tyder på det. Handsprit är mest effektiv för yngre barn eftersom de leker tätt ihop och ofta är kladdigare kring näsan än äldre barn. Studien visade att det var i åldrarna tre till fyra år som sjukfrånvaron minskade mest, med 20 procent. När man räknade in alla åldrar upp till fem år minskade sjukfrånvaron med 12 procent. Kan handsprit förebygga även svårare sjukdomar? – De här resultaten gäller nog i första hand förkylningar. Riktigt svåra sjukdomar är så sällsynta så att vi inte kan mäta om de minskar eller ej. Vad ska man använda för typ av handsprit och när ska man sprita händerna? – Det är bra att använda en alcogel som återfettar händerna. Den ska användas på torra händer, helst efter handtvätt. TExt och bild: Kristin Lundström spottar, men till slut brukar de ta till sig vätska. Om man inte ger dem vätska kan det sluta med att de måste åka till sjukhus och få dropp. Är det något annat som många brukar ringa till sjukvårdsrådgivningen om? – Vi vet också att det är ganska många som ringer på helger och kvällar för att de har glömt hämta ut sin medicin. Vi kan inte förnya recept på 1177 Vårdguiden. Därför vill jag uppmana alla att i god tid förnya och hämta ut sina recept inför julhelgen. I år kommer det bli många ledigheter och röda dagar på vardagar. Så det blir 14 dagar då det är svårare att få ut sina recept. Skriv upp i almanackan redan nu att du ska hämta ut din medicin innan jul. Kristin Lundström Har du missat att vaccinera dig mot säsongsinfluensan? Årets öppna mottagning för vaccination mot säsongsinfluensan avslutades förra veckan. Men om du har missat att vaccinera dig, eller kommit på att du vill ta vac- cinet kan du fortfarande boka tid på din vårdcentral för vaccination. Ett antal riskgrupper har en ökad risk för att drabbas av allvarlig influensasjukdom, eller få svåra komplikationer till följd av influensan. Om du tillhör en riskgrupp är vaccineringen fortfarande gratis. 2013 års influensavaccin heter Vaxigrip och innehåller vaccin mot tre olika influensavirus. Årets säsongsvaccin har används i flera decennier utan några fall av narkolepsi bland de vaccinerade. Du som inte tillhör en riskgrupp får också vaccinera dig, men då kostar det 180 kronor. Frikort gäller inte. Smittspridning och hygien Tebladet 10/13 7 Stoppa spridning av vinterkräksjukan ”Om alla tvättade händerna efter toalettbesök skulle smittspridningen minska drastiskt” Vinterkräksjukan – illamående, kaskadkräkningar, diarréer och buksmärtor. Bara ordet gör en illamående. Småbarnsföräldrar bävar för lappar om kräksjuka på förskolan. Och det är nu under sen höst och vinter som smittspridningen ökar mest. Vinterkräksjukan är oerhört smittsam och svår att skydda sig mot. Men genom att tvätta händerna och stanna hemma när du är sjuk kan du minska risken att smitta andra. Vinterkräksjukan orsakas av ett virus, det så kallade caliciviruset. En enda liten droppe med virus kan göra dig sjuk och viruset överlever det mesta som dödar andra virus eller bakterier. Viruset kan vara smittsamt 61 dagar i vatten och 28 dagar på ytor där det hamnat. Det är en stor orsak till att viruset sprids i så stor omfattning. Men genom handtvätt skulle smittspridningen kunna minska dramatiskt, menar Örebro läns landstings hygienläkare Torbjörn Norén och hygiensjuksköterska Maria Ekelöf. Handsprit hjälper inte Viruset sprids inte av sig själv, utan behöver människor för att spridas. Det enda som minskar smittspridningen är om alla i samhället håller sina händer rena. – Det är viktigt att tvätta händerna med tvål och vatten eftersom enbart handsprit inte dödar calicivirus, säger Maria Ekelöf. Dropp- och kontaktsmitta En vanlig missuppfattning är att vinterkräksjukan är en luftburen smitta. Det handlar om att viruset finns i små droppar som kan smitta om någon kräks i din närhet och det flyger små viruspartiklar i luften som landar på ytor som vi sedan tar på. Vi får det på våra händer och sedan i munnen på olika sätt till exempel via maten. På så sätt kan vi bli sjuka själva och även smitta andra. Därför är det extra viktigt med handhygienen efter toalettbesök och före mathantering. Handtvätt viktigast – Caliciviruset är mer smittsamt från avföring än från kräkningar och man kan vara smittsam redan innan sjukdomen bryter Vinterkräksjukan orsakas av ett oerhört smittsamt virus. Det gör att det nästan är omöjligt att skydda sig mot att bli smittad. Men efter att du har varit sjuk kan du låta bli att smitta andra genom att stanna hemma tills alla symptom har gått över och alltid vara noggrann med handtvätt efter toalettbesök. ut. Och vi vet att man är smittsam i tre veckor efter sjukdom, säger Torbjörn Norén. Betyder det alltså att folk Maria Ekelöf får mikroskopiska mängder avföring på händerna efter till exempel toalettbesök, men inte tvättar sig? – Ja, så är det, säger Torbjörn Norén. Torbjörn Norén Finns det några undersökningar om hur människor tvättar händerna? – Det finns en observationsstudie som är gjord i Finland. Den visade att 80 procent av männen inte tvättar händerna efter toalettbesök. Och 20 procent av kvinnorna låter bli att tvätta händerna, säger Torbjörn Norén. Men skulle det gå att utrota vinterkräksjukan om alla i samhället började tvätta händerna efter toalettbesök? – Utrota är kanske ett starkt ord. Fall med kräkningar skulle nog dyka upp ändå. Men om alla tvättade händerna efter toalettbesök skulle spridningen av vinterkräksjukan minska drastiskt, säger Torbjörn Norén. Går att tvätta bort Torbjörn Norén berättar om ett test där försökspersoner doppade sina händer i en lösning fullt med calicivirus, som ger kräksjuka. – Sedan lät de händerna torka. Det kryllade av virus. Efter det tvättade de sina händer noga och då kunde inget virus uppmätas, säger Torbjörn Norén. Hemma 48 timmar Förutom handhygien är det viktigt att stanna hemma vid sjukdom. Smittsamheten är mycket hög när du har symptom. Därför finns en regel att den som har varit sjuk ska hålla sig hemma i minst 48 timmar efter sista symptomen för att minska risken att smitta andra. Vad räknas som symptom då? – Kräkningar, diarré och illamående, säger Torbjörn Norén. På en del förskolor lär sig barnen att sjunga hela ”Bä bä vita lamm” medan de tvättar händerna. Så lång tid tar det att få händerna ordentligt rena. Städning viktig Efter ett utbrott av kräksjukan är det viktigt att rengöra ytor och toaletter samt att tvätta textilier. – Det som gäller efter ett sjukdomsutbrott är ordentlig rengö- ring med rengöringsmedel och vatten, tvätta förorenade kläder och textil i minst 60 grader om plagget tål det, uppmanar Maria Ekelöf. TExt och bild: Kristin Lundström Mycket smittsamt virus Minska risken att smitta Viruset som orsakar vinterkräksjukan smittar året om men fler blir smittade på vintern. Det smittar genom mat, vatten och kontaktytor. Viruset överlever frysning och handsprit, men tål inte att kokas. Det tar 12–48 timmar innan man insjuknar. En kräkning innehåller miljontals virus. Det finns en film på youtube som visar hur svårt det är att få rent efter en kaskadkräkning. Sök på Vomiting Larry på youtube.com för att titta. Var hemma från förskola, skola eller jobb i minst 48 timmar efter sista symptomen. Gör rent toalett och andra ytor noggrant med allrengöringsmedel. Besök inte restauranger strax efter att du varit sjuk. Du kan fortfarande sprida smitta, till exempel vid bufféer. Tvätta händerna ordentligt. Helst ska du gnugga händer och handrygg i minst 20 sekunder. Koka helst frysta importerade bär innan användning, de brukar kunna vara en smittkälla. Var frisk när du hälsar på anhöriga på sjukhuset Vinterkräksjukan är ett bekymmer på sjukhusen varje år eftersom sjukhusens vårdavdelningar drabbas hårt om vinterkräksjukan sprids på avdelningarna. Både patienter och personal insjuknar. Ibland måste avdelningar stänga. Jorunn Bröyn, som är hygiensjuksköterska på lasaretten i Karlskoga och Lindesberg uppmanar att avvakta med besök till vänner eller anhöriga om man bär på, eller misstänker att bära på, smitta under säsongen för influensa och vinterkräksjukan. – Om någon hemma är magsjuk, eller om du är kraftig förkyld, är det bättre att stanna hemma, säger Jorunn Bröyn. Det händer att anhöriga insjuknar och kräks under sitt besök på avdelningen. – Det är viktigt att du försäkrar dig om att du inte tar smittan med dig in på sjukhuset när du hälsar på, säger hon. – Självklart finns det fall där ett besök inte kan vänta. Men det är undantagsfall, konstaterar Jorunn Bröyn. 8 Tebladet 10/13 Tema psykisk hälsa Psykisk ohälsa – när själen behöver en hjälpand De allra flesta kommer någon gång i livet i kontakt med psykisk ohälsa, antingen genom att själv drabbas eller att en nära anhörig, kompis eller kollega gör det. Men vad är egentligen psykisk ohälsa? – Psykisk ohälsa är ett oprecist begrepp som omfattar allt från lättare psykiska besvär till psykisk sjukdom, berättar Erik Sjöberg, som är biträdande direktör på psykiatriförvaltningen i Örebro läns landsting. Psykisk ohälsa behöver inte alltid behandlas, men ibland är den så allvarlig att den som drabbats behöver professionell hjälp. Vem som helst kan få en psykisk sjukdom och det går inte att säga vem som kommer att drabbas. – Men det finns ett samband med hälsan och de socioekono- miska faktorerna. Har man bra utbildning, jobb, god ekonomi och hälsa är risken att drabbas av psykisk sjukdom mindre än om man är arbetslös, har ont om pengar och lever ohälsosamt, säger Erik Sjöberg. Medmänniskor viktiga Vilket stöd man har runt omkring sig är också viktigt för den psykiska hälsan. – Det spelar roll om man har anhöriga och vänner, eller om man är helt ensam. Att ha någon att prata med är en stor tillgång, säger Erik Sjöberg. För vissa allvarliga psykiska sjukdomar, som exempelvis schizofreni, finns också en viss ärftlighet. Omkring 5-10 procent av befolkningen lider av tillstånd som kräver psykiatrisk behandling. De vanligaste tillstånden är olika typer av depressioner och ångest, schizofreni och missbruk. – Utifrån tillgänglig vårdstatistik kan vi konstatera att behovet av psykiatriska insatser ökar. Vad det beror på vet vi inte. Vid mätningar av den självupplevda hälsan finns indikationer på att den psykiska ohälsan ökar, men av det kan man inte dra slutsatsen att det förekommer mer psykiska sjukdomar idag än tidigare. En förklaring till att fler söker hjälp kan vara att benägenheten att söka hjälp har ökat, säger Erik Sjöberg. Fler söker hjälp Bland de som vänder sig till psykiatrin märks en ökning av patienter med neuropsykiatriska problem, som exempelvis adhd. Det är också fler som söker hjälp för psykisk sjukdom i kombination med beroendeproblematik. – Vi har också märkt en kraftig ökning bland barn och unga, konstaterar Erik Sjöberg. Vart ska man vända sig om man mår psykiskt dåligt? – Först och främst ska man vända sig till sin vårdcentral. Är tillståndet däremot allvarligt och man har självmordstankar, då ska man söka direkt till psykiatrin. På USÖ finns en psykiatrisk jourmottagning som har öppet dygnet runt. Vi har också psykiatrisk rådgivning runt om i länet. Där Terapin som gör livet värt att leva Unik satsning på terapiteam för patienter som skadar sig själva Det är smärtsamt att leva med en svår psykiatrisk diagnos. Både för den som mår dåligt och för de anhöriga. – Men vi vill sprida kunskap och visa att det finns hopp, säger psykologerna Johan Steczkó och Linda Holländare. De arbetar på DBT-enheten och har patienter som skadar sig själva allvarligt, som gjort självmordsförsök, som skär sig, missbrukar eller har ätstörningar. De anhöriga har ofta många år av hjälplöshet och förtvivlan bakom sig. – Våra patienter har diagnosen emotionell instabil personlighetsstörning. Den kan även kallas för Borderline, berättar Johan Steczkó som är psykolog på DBT-enheten i Örebro. DBT står för Dialektisk beteendeterapi och är en relativt ny behandlingsmetod som visat sig vara framgångsrik för den här patientgruppen. Vanliga terapimetoder har inte fungerat på de här patienterna men tack vare goda resultat med DBT gjorde Örebro läns landsting en unik satsning 2006 med utökade resurser till DBT-enheten. – Vi arbetar heltid med den här terapiformen och det är unikt i landet, säger Johan Steczkó. Ser helheten Terapin arbetar med ett helhetsperspektiv: Det innebär individuell terapi och färdighetsträning i grupp, där patienten får träna sin förmåga att handskas med starka känslor. Patienterna får också telefonkonsultation som innebär att de kan ringa sin behandlare i svåra situationer. En annan viktig del hos DBT-enheten är att även anhöriga involveras i behandlingen genom en kurs. – Att höra sitt barn säga att det vill dö och sedan se det försöka ta sitt liv är bland det värsta man kan vara med om. Det är ett enormt lidande. Ofta letar föräldrar och andra anhöriga orsaker hos sig själva och känner stor skuld. Vi förklarar att de gjort så gott de har kunnat med den kunskap de har haft och ger dem bekräftelse. Anhöriga blir väldigt lättade över att bli sedda och känna sig involverade och får lära sig praktiska färdigheter som de kan använda, säger Linda Holländare. Även terapeuterna räknas in som en del i terapin. De ingår i ett konsultationsteam med sina kollegor och delar ansvaret, handleder varandra samt stöttar och motiverar. Det är en viktig del i DBT. – Vi som jobbar måste må bra och ta hand om stress för att vara skärpta och ge ett bra bemötande och behandling, säger Johan Steczkó. Utsatta patienter Personer med emotionell instabil personlighetsstörning känner ofta alla känslor mycket starkt och kan inte hantera sina känslor. – De har ofta olika självskadebeteenden för att dämpa de starka känslorna. En vanlig missuppfattning är att någon skär sig för att få uppmärksamhet. Men det handlar oftast inte om det. Kroppen reagerar med att prioritera till exempel en skada. Så om man skär sig flyttar det känslomässiga fokusen till smärtan. Många som självskadar bestraffar sig också för att de känner sig så värdelösa, förklarar Linda Holländare. Beräkningar visar att upp till 27 procent av de patienter som behandlas inom psykiatrin kan ha emotionell instabil personlighetsstörning. Genom satsningen på DBT-enheten har många patienter klarat av terapin och kan idag hantera vardagen och har fått ett ”liv värt att leva”. Goda resultat Men det är en tuff behandling och det är viktigt att vara motiverad för att gå igenom den. – Patienterna har ofta gått igenom många olika behandlingar innan de kommer till oss men terapin här brukar vara det första som fungerar, säger Johan Steczkó. Två tredjedelar av dem som går igenom behandlingen blir bra och kan få kontroll över sina liv om de fortsätter att använda de färdigheter de lärt sig under terapin. – Med tanke på att våra patienter ofta har testat många typer av behandlingar innan, som inte fungerat, tycker vi att det är bra, säger Linda Holländare. Dessutom brukar de som inte klarat av att gå igenom behandlingen den första gången komma tillbaka. – De kanske klarar den andra eller tredje gången. Vi välkomnar alltid patienter att försöka igen, Teamet på DBT-enheten från vänster: Ann-K Demetriades, Niklas Ekstam, Anna Liljestrand säger Linda Holländare. Mår patienterna bra när behandlingen är slut? – Man har alltid kvar sin känslighet, men kan lära sig att hantera den och vi brukar säga att man kan få ett liv värt att leva, säger Johan Steczkó. – Jag har en patient som uttryckt det så fint: ”Jag har kvar personligheten, men jag har blivit av med störningen”, berättar Linda Holländare. Kristin Lundström Tebladet 10/13 nde hand kan man rådgöra med en sjuksköterska som ser till att man slussas rätt, säger Erik Sjöberg. På www.orebroll.se och på www.1177.se kan du läsa mer om psykisk ohälsa och hitta information om vart du kan vända dig om du behöver hjälp. För barn och ungdomar finns särskild information. På www.1177.se/Orebrolan/ stodtillungaoll kan du läsa mer. victoria rydergård va Tema psykisk hälsa 9 Deprimerade får behandling på nätet Internetbaserad behandling för depression – det är ett projekt som nu dragits igång inom psykiatrin och primärvården. Behandlingen vänder sig till patienter med mild till måttlig depression. Istället för att gå till en terapeut är det tänkt att de patienter som deltar i projektet ska få hjälp och behandling via internet. Behandlingen är kognitiv beteendeterapi, KBT, och består av textmaterial och övningar att göra på egen hand. – Innan man får börja får man komma hit på en diagnostisk intervju, så att vi kan kontrollera om det här är något som vi tror passar patienten i fråga. Tror vi att behandlingen lämpar sig utser vi en behandlare som ska ta hand om patienten under tiden som behandlingen pågår, berättar Fredrik Holländare, psykolog och forskare på Psykiatriskt forskningscentrum, PFC. Behandlaren, som antingen är psykolog eller kurator, har till uppgift att guida och stötta patienten. – Man behöver inte vara speciellt datavan för att delta i behandlingen. Däremot krävs det att man talar och skriver svenska obehindrat, konstaterar Fredrik Holländare. Under de tolv veckor som behandlingen pågår väljer patien- ten själv hur han eller hon vill lägga upp behandlingen. Textmaterialet och övningarna är uppdelade i tio avsnitt. Det gör att patienten kan jobba mest med de delar som han eller hon upplever som viktigast. Enda kravet är att hemuppgifterna ska göras kontinuerligt och avrapporteras en gång i Internetterapi är särskilt bra för dem som inte annars vågar söka Illustration: Kristin lundström hjälp. veckan. – Patienten kommer åt textma- bra – de som annars inte törs söka sitt intresse via Mina vårdkontakter terialet och övningarna genom att vård för sina problem. Och de är där man får söka på internetbelogga in från en dator som patien- ganska många. handling. Vi gör diagnostiska interten själv väljer. Det kan vara datorn – Att söka hjälp för psykiska vjuer en gång i veckan för att hitta hemma, på arbetsplatsen eller sko- problem upplevs fortfarande som personer som behandlingen passar lan. Inloggningen är väldigt säker skambelagt av många och speci- för. Men kommer exempelvis inte och består av så kallad dubbelau- ellt av män. Tre fjärdedelar av alla att ta emot patienter som missbrutentisering. Det innebär att man som söker hjälp för depression kar eller som har hög självmordsanvänder både ett lösenord och en är kvinnor, och det gäller även risk, säger Fredrik Holländare. kod som skickas som ett textmed- vid internetbehandling, berättar Patienter som deltar i studien delande till patientens mobiltele- Fredrik Holländare. kommer inte att betala något, men fon, berättar Fredrik Holländare. på längre sikt kommer en avgift Du kan söka internetterapi att tas ut. Törs inte söka hjälp victoria rydergård Han och hans kollegor söker nu Erfarenheten är att internetterapi patienter som kan tänka sig att testa På www.orebroll.se/internetbefungerar. Och för en grupp män- internetterapi mot depression. handling kan du läsa mer. niskor är internetterapi särskilt – Den som vill vara med anmäler Här får barn med psykiskt sjuk förälder stöd – Det är viktigt att våga prata om psykisk ohälsa och att det aldrig är ett barns fel om föräldern är psykiskt sjuk. Kristin Bylund, Linda Holländare, Anna d, Anna Bürger Sjödin, Johan Steczkó. Fakta DBT-enheten: DBT-enheten tar emot patienter från 16 år och uppåt från hela Örebro län. DBT-behandling består av både individuell terapi och färdighetsträning i grupp. Det finns även en färdighetsträningskurs för anhöriga som kallas Familjeband. DBT är en evidensbaserad behandlingsmetod behandlingsinsatserna utvärderas regelbundet. Idag behandlar DBT-enheten 70 patienter och 30 anhöriga. På www.orebroll.se/ dbt-enheten kan du läsa mer. Det konstaterar Jenny Håkansson, Madeleine Holm och Katarina Axelsson. De jobbar med Kuling, psykiatrins stöd för barn och ungdomar som har föräldrar med en psykisk sjukdom. Kuling startades 2002 och består av tre verksamheter; stödgrupper för barn och unga, enskilt stöd för familjer och så den nationella sajten kuling.nu som är en mötesplats på nätet. – Att verksamheten heter just Kuling är en association. När det är kuling blåser det ganska hårt och det kan det göra runt barn som har en psykiskt sjuk förälder, berättar Katarina Axelsson. Påverkar barnen – Var tredje patient inom psykiatrin har barn och man brukar säga att två barn i varje skolklass har en psykiskt sjuk eller missbrukande förälder. Att leva med en psykiskt sjuk förälder påverkar hela livet och det kan vara skrämmande, speciellt för små barn, säger Jenny Håkansson. Barn till psykiskt sjuka föräldrar tar ofta ett väldigt stort ansvar – Det är bra för barnet att få förklaringar direkt från föräldern istället för att barnet hittar på egna förklaringar. Familjeträffarna fungerar bra och öppnar verkligen upp för kommunikation, säger Jenny Håkansson. Mötesplats på nätet hemma. – De är lojala mot föräldrarna och vill skydda dem. Vi uppmuntrar dem att de ska kontakta en vuxen och be om hjälp. Ett barn ska inte behöva vara förälder åt sina föräldrar, säger Madeleine Holm. Träffar andra barn Psykiatrins stödgrupper för barn och unga som har en förälder med psykisk sjukdom är ett sätt för deltagarna att stötta varandra och ha roligt tillsammans. Grupperna träffas en gång i veckan terminsvis och är indelade efter deltagarnas ålder. – Vid träffarna arbetar vi efter olika teman. Deltagarna får se att det finns andra som varit med om ungefär samma saker som de själva. Vi lär dem mer och ger förklaringar till psykiska sjukdomar, berättar Madeleine Holm. Föräldrar med psykisk ohälsa är ofta oroade över sina barn och bekymrar sig över vad barnen tänker och tror om deras psykiska hälsa. Kunskap och förståelse hos barnet är viktigt och möjligheten att kunna prata öppet med föräldern. Därför erbjuder Kuling enskilt stöd för familjer för att på så sätt öppna upp för kommunikation inom familjen. – Först träffar vi föräldrarna och pratar med dem. Sedan intervjuas varje barn för sig. Då utgår vi från föräldrarnas funderingar och frågor. Vi tar också reda på vad barnet undrar och oroar sig för. Till sist har vi en familjeträff då vi diskuterar det som kommit fram vid tidigare träffar, berättar Katarina Axelsson. 2003 lanserades www.kuling.nu och blev snabbt en mötesplats på nätet för barn och unga med psykiskt sjuka föräldrar. På sajten finns bland annat lättläst fakta om psykiska sjukdomar, tips om vart man kan vända sig för att få hjälp och ett forum där man kan dela sina upplevelser och tankar med andra. – Vi har också en chat som är öppen måndagar klockan 19.00 till 21.00. Där man kan träffa andra och dela med sig av sina erfarenheter. Någon av oss på Kuling är alltid med och chattar och på chatten kan man vara säker och anonym, säger Jenny Håkansson. VICTORIA RYDERGÅRD Fakta Kuling: Vill du veta mer eller anmäla dig till en grupp? Mejla till kuling@ orebroll.se eller skicka sms till 070-602 26 86. Du kan också besöka www.kuling.nu och läsa mer. 10 Tema psykisk ohälsa Tebladet 10/13 Det som inte syns utanpå: Att leva med Gerts adhd leder till nya erfarenheter Gert Andersson var ett av de där oroliga barnen i skolan. Han for runt överallt, kunde aldrig sitta still. Men det var först som vuxen han fick diagnosen adhd. Gert Andersson beskriver sitt barndomshem som dysfunktionellt. – Men det var ingen alkoholism, inga droger, inget som gick att se utifrån, säger han. Han kallar sig för maskrosbarn. För liksom maskrosor växer många barn upp och blir blommor, trots att livet runt dem är lika näringsfattigt som asfalt. – Men det krävs att det åtminstone finns någon som ser barnet. I mitt fall var det mormor. Där fick jag kalaspuffar, chokladägg och blev uppskattad. När han gick i femte klass hade han dåligt självförtroende och det var jobbigt både hemma och i skolan. Dyslexi och koncentrationssvårigheter gjorde skolarbetet svårt. – Jag läste samma rad i boken tio gånger, men dagdrömde och mindes inte det jag hade läst. Han tänkte att om det var lika illa om en månad kunde han ta livet av sig. Lärare förändrade livet grävmaskin i framtiden. Ödmjuk och förstå Gert Andersson har alltid pendlat Men en dag hände något i skolan mellan att ha mycket eller lite som förändrade hans liv: Mattelä- energi. Han har också svårt att stå raren blev sjuk. emot impulser och söker kickar – Vi fick en extralärare som sa i livet. två meningar Han säger att som påverka- ”Fler skulle kunna bli han har gjort mycket tokigt i de hela mitt lite mer förstående sitt liv. Därför liv. och ödmjuka inför är det lättare för Han börandra människors jade rita bilar honom att förstå på svarta tav- svagheter och fråga när någon tar ett lan medan de sig vad de har gått dumt beslut. andra barnen igenom.” – Många har räknade. Gert så lätt att döma minns än idag andra. Fler det där ljudet av vit krita som skulle kunna bli lite mer förstågnisslade mot tavlan. ende och ödmjuka inför andra – Jag blev intresserad för jag människors svagheter och fråga gillade ju bilar. sig vad de har gått igenom. De Plötsligt tittade läraren på honom har kanske blivit misshandlade, och sa: ”Kalle är duktig på matema- har närstående som dött eller har tik. Men inte jag.” Sedan kom den blivit utsatta för övergrepp. andra meningen: ”Kalle kan inte köra grävmaskin. Men det kan jag.” Viktigt med diagnos – Då förstod jag skillnad på teori För Gert var det en vändpunkt att och praktik. Jag tänkte att om jag få en diagnos. inte kan räkna kan jag kanske köra – När jag fick den så visste jag att jag inte var dum, jag hade bara lite adhd. Han blev medlem i föreningar som arbetar med psykisk ohälsa. Han har börjat föreläsa, och arbetar just nu i ett projektet som kallas Hjärnkoll för att förändra attityderna kring människor med psykisk ohälsa. Efter diagnosen började han också fundera på varför han hade fått adhd. – Är det bara ärftligt? Eller kan det vara så att en svår barndom påverkar? Eller är det en kombination? Vi ser ju att adhd ökar mycket i samhället och jag tror att uppväxten påverkar barns hjärnor jättemycket, både när det gäller adhd, depressioner och annan psykisk ohälsa, säger han. Det är också därför han brinner för att samhället bör stötta barn ännu mer. – Det är jätteviktigt att man Fakta adhd: Adhd brukar förklaras som en uppmärksamhets- och hyperaktivitetsstörning. Det gör att man har svårt med koncentration och uppmärksamhet och att man ofta gör saker bild: Kristin Lundström lyckas ta tag i problemen redan i skolan. Annars måste samhället ändå betala de stora kostnaderna för dessa barn när de växer upp, som behandlingshem, försörjningsstöd eller kanske fängelse. Han tror att psykiska funktionsnedsättningar kan vändas till något positivt med rätt stödinsatser. – Jag är en person som måste lära av mina misstag. Det spelar ingen roll om någon säger: ”Nej gör inte så, det är farligt!” Jag provar ändå. Ibland går det dåligt, men ibland kan jag upptäcka sådant som ingen annan skulle ha upptäckt för att de inte vågade prova. Ofta blir människor utskrattade och hånade när de tänker annorlunda Men många uppfinnare, entreprenörer och politiker har haft olika funktionsnedsättningar, säger Gert Andersson. Kristin Lundström utan att tänka efter först. Orsakerna till adhd är inte helt kända, men forskning talar för att ärftlighet har stor betydelse. Källa:1177 Vårdguiden Tema psykisk ohälsa 11 Tebladet 10/13 en psykiatrisk diagnos bild: Kristin Lundström ”Min bipolaritet är min största styrka just nu” – Finns det ett helvete så är det bipolära tonåringar som driver det. Det konstaterar Sondra Karlsson-Osmancevic. Vid nio års ålder fick hon sin första depression. Vid 15 fick hon diagnosen bipolärsjukdom typ 1. – Egentligen brukar man inte vilja sätta diagnos förrän vid 18, men det var så tydligt att jag var bipolär, och vi har det i släkten, berättar Sondra Karlsson-Osmancevic. Tufft för anhöriga Uppväxten beskriver hon som en stormig resa där hon pendlade mellan maniska perioder och perioder då hon var djupt deprimerad. Det var tufft, inte bara för henne, utan också för hennes anhöriga. – Jag kunde försvinna i långa perioder, utan att höra av mig till familjen, säger Sondra KarlssonOsmancevic. Efter ett självmordsförsök för åtta år sedan bestämde hon sig för att välja livet. – Numera har jag hittat en vara deprimerad och har också balans i tillvaron. Jag har äntli- fått frågan om hennes sjukdom gen insett att är smittsam. jag inte kla- ”Fördomar är mycket Sondra rar vardagen farligare än någon Karlssonutan medi- biverkning en medicin Osmancevic cin, men att länge tyst kan ge. Därför har jag höll jag heller om sin sjukinte kan äta bestämt mig för att ge dom, men så mycket psykisk sjukdom ett numera är hon medicin att ansikte.” öppen med att alla känslor hon är bipolär försvinner och jag blir känslo- och jobbar med att hjälpa andra mässigt död, säger Sondra Karls- som är i samma situation. son-Osmancevic. Hon har varit noga med att Medicin för att leva kartlägga sig själv för att på så – Det finns så otroligt mycket fördomar om psykisk sjukdom sätt hitta mönster. – Numera märker jag när jag och fördomar är mycket farligare går från en fas till en annan och än någon biverkning en medicin då går jag in och tvingar mig att kan ge. Därför har jag bestämt bryta beteendet direkt, men det mig för att ge psykisk sjukdom krävs en enorm viljestyrka. ett ansikte. Många har starka åsikter när de får höra att jag äter Dölja eller berätta? psykmediciner för att fungera och Sondra Karlsson-Osmancevic reagerar starkt när de får veta att tycker att kunskapen om psykisk jag får ECT-behandling, det vill ohälsa är alldeles för dålig i säga elchocker, för att må bra. samhället. Hon får ofta höra att Men varför ska jag må sämre än hon ser alldeles för frisk ut för att jag behöver? Det jag gör är att ta ansvar för min egen sjukdom. Det är ju ingen som bråkar med en diabetiker för att han eller hon tar sitt insulin. Och det är ju ingen som säger åt en hjärtpatient att inte ta sin hjärtmedicin. Vi är alla människor, fast med olika förutsättningar, säger hon. En styrka Från att ha sett sin bipolära sjukdom som en kraft hon inte kan styra över ser Sondra KarlssonOsmancevic den nu som en tillgång. Fakta bipolärsjukdom: Bipolär sjukdom kallas ibland även manodepressiv sjukdom och innebär att man i perioder är antingen manisk eller deprimerad. Det är vanligt att man blir sjuk för första gången i tonåren. Risken att insjukna är större om man har en nära släkting som har sjukdomen. Under en manisk period är det vanligt att man är överdrivet upprymd, överaktiv och har ett extremt stort självförtroende. Man kan också lätt bli irriterad och vissa behöver mindre sömn. När man är deprimerad känner man sig ofta nedstämd, har svårt att koncentrera sig och – Min bipolaritet är min största styrka just nu. Jag har förlåtit mig själv för allt som har varit och gått vidare i livet. Nu använder jag mina erfarenheter för att hjälpa andra, säger hon och visar upp undersidan på sin vänstra arm. Där finns numera inte bara ärret efter självmordsförsöket, utan även en stor tatuering med ordet Forgive. Victoria Rydergård har dåligt självförtroende. Det är också vanligt att man får sömnbesvär och minskad eller ökad aptit. Mediciner och psykoterapi kan göra att svängningarna i humöret minskar och att man slipper återfall. Det är också viktigt att man får kunskap om sin sjukdom så att man kan känna igen tidiga tecken på att man håller på att bli dålig. Vid svåra besvär kan man behöva vårdas på sjukhus. Bipolär sjukdom är ungefär lika vanlig hos män som kvinnor. Män har oftare maniska perioder, medan kvinnor oftare lider av depression. Källa: 1177 Vårdguiden 12 Tebladet 10/13 Tema psykisk ohälsa Studion tar fram strategier för ett bättre liv Till Studion kan den som är inskriven hos allmänpsykiatrisk öppenvård samt psykiatrisk rehabilitering och rättspsykiatri i Örebro, komma och träna. Träningen går ut på att patienterna ska fungera bättre socialt, få möjlighet att klara ett självständigt boende och kunna tillgodogöra sig andra rehabiliteringsåtgärder bättre. – Patientens behov och problematik kring minne, koncentration, planering, problemlösning och social kunskap styr träningen, inte själva diagnosen, säger Greger Tallroth, som jobbar på Studion, som finns i Karlahuset i Örebro. Psykiatrisk rehabilitering Patientens behov och problematik kring minne, koncentration, planering, problemlösning och social kunskap styr träningen hos Greger Tallroth på Studion. Till Studion kommer man en eller flera gånger i veckan och tränar ungefär en timme åt gången. – Vi ägnar oss åt psykiatrisk rehabilitering. Många av dem som kommer till Studion har stora problem i vardagen, men är samtidigt väldigt motiverade till förändring. Vi kartlägger vilka behov de har, behandlar problemen med hjälp av olika träningsprogram och tar fram strategier för hur de kan förbättra sin livssituation. Det kan handla om allt ifrån att de rent socialt behöver komma ut och träffa folk, till att de behöver hjälp med att få rutiner kring mat, sömn och personlig hygien, berättar Greger Tallroth. Smarta saker – Vi försöker hitta hjälpmedel i form av smarta saker som finns på marknaden. Har patienten exempelvis svårt att komma ihåg att ta sin medicin kan han eller hon kanske skaffa sig en smartphone och lägga in påminnelser i den, tillägger han. På Studion arbetar man terminsvis och patienterna går oftast en eller två terminer. Varje besök kostar 80 kronor, men ingår i högkostnadsskyddet. Lär ut strategier – Många av dem som kommer hit har så många misslyckanden bakom sig att de inte behöver fler. Här får de lära sig strategier för att med små, små steg återfå och utveckla förmågor för att kunna leva ett så bra och självständigt liv som möjligt, avslutar Greger Tallroth. Till Studion kan man komma genom att anmäla sig via Mina Vårdkontakter. Man kan också prata med sin boendestödjare inom kommunen eller sin vårdkoordinator i landstinget. På www. orebroll.se/studion kan du läsa mer. text och bild: victoria rydergård Heldag med Hjärnkoll om psykisk ohälsa – på Conventum i december Psykisk sjukdom eller psykisk ohälsa syns inte utanpå men det märks i personens liv. Och många gånger kan människor som har psykisk ohälsa bemötas med negativa attityder och fördomar. Men nu pågår ett projekt för att ändra attityderna till psykisk ohälsa: ”Hjärnkoll – psykiska olikheter – lika rättigheter”. Elisabet Norlinder är kampanj- länsansvarig i Örebro län. – Målet är att jobba för en ökad öppenhet kring psykisk ohälsa och att alla ska ha samma möj- Elisabet Norlinder ligheter oavsett psykiskt funktionshinder, säger hon. En del i arbetet är att sprida kunskap. Det görs bland annat genom hemsidan hjarnkoll.se och genom ambassadörer med olika erfarenheter av psykisk ohälsa och funktionsnedsättningar som öppet berättar om dem under föreläsningar. ber. Temat är ”Levnadsvillkor för personer med psykisk ohälsa och funktionsnedsättning”. – Konferensen är gratis och öppen för alla som är intresserade, säger Elisabet Norlinder. Ordnar konferens Intressanta föreläsare Som ett steg att sprida information anordnar Örebro läns landsting och Regionförbundet Örebro i samarbete med NSPH - Nationell Samverkan för Psykisk Hälsa, en konferens den 12 decem- Under konferensen kommer intressanta föreläsare, bland annat en forskare, men också personer som berättar om sina egna erfarenheter av psykisk ohälsa. Det blir även paneldebatt om fattig- domsfällan och bjuds på musik och fika. Det är gratis att delta på konferensen. Men det behövs föranmälan på www.regionorebro. se/kurser senast den 4 december. Konferensen hålls på Conventum. På www.hjarnkoll-orebrolan.se kan du läsa mer om arbetet som görs i länet för att förändra attityder kring psykisk ohälsa. Kristin Lundström Vi frågar landstingets politiker Vilken patientgrupp inom psykiatrin tycker du att det är viktigt att göra förbättringar för? Martin Lind, Socialdemokraterna: Lennart Carlsson, Moderaterna: Anna Ågerfalk, Folkpartiet: Jihad menhem, Vänsterpartiet: Ewa Sundkvist, Kristdemokraterna: Torbjörn Ahlin, Centerpartiet: Anna Richert, Miljöpartiet: Anders Östlund, Sverigedemokraterna: – En patientgrupp med växande behov är unga vuxna. Med de senaste årens utvecklingsarbete är målet att psykiatrin ska kunna möta den gruppens behov ännu bättre. Psykiatrin behöver också bli bättre på att möta de mest vårdkrävande patienterna. Scizofreni och missbruk genererar mycket heldygnsvård. Det är viktigt att utse vårdkoordinator och bilda team runt patienten så att vårdinsatserna blir optimala. Den fysiska hälsan hos patienter med psykisk sjukdom behöver uppmärksammas mer. – Det är främst barn och unga samt äldre som behöver förbättringar inom psykiatrin. För unga människor är det avgörande att få hjälp i tid, några månaders väntan i vården kan kännas som en evighet ur ett barns perspektiv. – Som äldre ökar risken för åkommor, att ha fysiska besvär och psykiska besvär samtidigt är förödande. Att bli frisk från psykisk ohälsa tar tid, patienten måste få hjälp snabbt. – Det är fel att ställa en sårbar grupp mot en annan. Psykiatrin behöver förbättras. Vi ser idag hur den psykiska ohälsan ökar, framförallt hos unga, men också bland äldre personer. Och vi vet att psykisk ohälsa ofta leder till följdsjukdomar. Vi måste se människan som en helhet i vården. Oavsett om man är gammal eller ung, man eller kvinna ska man känna sig trygg i en kvalitativ psykiatrisk vård, när man behöver den. – Psykisk ohälsa drabbar vem som helst, barn, unga, gamla, kvinnor, män, människor med olika etnisk bakgrund, HBTQ personer och personer med funktionsnedsättningar. Under senaste åren har den psykiska ohälsan ökat i samhället. Ökningen har i grunden sociala orsaker. Jag tycker att den patientgrupp som har behov av förbättringar är barn och unga. Att växa upp i ett hem med knapp ekonomi och sämre tillgång till sociala och kulturella resurser ger avsevärt sämre förutsättningar för barn och ungas framtid. – Att ställa patientgrupper mot varandra är farligt och alltför generaliserande. Kristdemokraterna vill att våra länsbor ska få hjälp i tid. Regeringen med socialminister Göran Hägglund i spetsen har infört vårdgarantin för att ge folk vård i tid. I vårt komplicerade samhälle är det viktigt att förebygga och se den psykiska ohälsan i tid hos barn och unga, och även se att många äldre lider av psykisk ohälsa i tysthet. – Utvecklingsbehov finns inom hela psykiatrin. Det viktiga är inte att välja ett delområde, utan att tillgodose vårdbehov utifrån graden av behov. Det ska ske med utgångspunkt från alla människors lika värde och den enskilda människans värde. – Ett utvecklingsområde som vi har identifierat är barn- och ungdomars psykiska hälsa, men det är bara ett exempel. – Det är olyckligt om olika patientgrupper ställs mot varandra vid fördelning av resurser. Det förstärker tendensen att värdera människors vårdbehov utifrån diagnoser. Vi vill verka för en psykiatri där bedömningen av hjälpbehovet sker utifrån den enskilda patientens funktionsnivå och vårdbehov. Den ökande psykiska ohälsan hos barn och unga uppfattar vi som ett allvarligt samhällsproblem. Det är ett angeläget område för psykiatrin att arbeta vidare med i samverkan med andra aktörer. – Jag vill förbättra omhändertagandet av det stora antalet patienter med lättare till medelsvåra problem, vilka annars riskerar att bli övergivna i förtid, eller som tvingas till att hanka sig fram bäst de kan på egen hand. De framstår kanske inte som ”de mest behövande”, men rätt slags insatser skulle kunna erbjuda dem avgörande lättnader, samt stärka deras skydd mot framtida problem och lidande. Alla skulle vinna på detta. Lättläst Tebladet 10/13 Stoppa vinterkräksjukan Nu på hösten och vintern är det många som får vinterkräksjukan. Om du får vinterkräksjukan mår du illa och kräks mycket. Du kan också bli dålig i magen och måste gå ofta på toaletten. Smittar lätt många människor Vinterkräksjukan kommer av ett virus och smittar väldigt lätt från en person till en annan. Det smittar lätt från händer till munnen. Du kan få virus på dina händer om du tar i något som fått virus på sig till exempel för att någon kräkts där eller varit på toaletten och inte tvättat händerna efteråt. När du har virus på dina händer kan du få det i munnen till exempel när du äter. Du kan vara sjuk utan att veta om det Vinterkräksjukan kan smitta både innan du blivit sjuk och när du tycker att du är frisk igen. Tvätta händerna när du varit på toaletten Viruset smittar mest genom bajs. Därför är det viktigt att alla tvättar händerna med tvål och vatten när de har varit på toaletten. Det räcker inte med handsprit. Sök vård om du tror att du fått en stroke En stroke är när du får en propp eller blödning så att hjärnan inte får tillräckligt med syre. Då kan hjärnan bli skadad. Det är viktigt att få hjälp snabbt. Om man får hjälp i tid kan man bli helt bra igen. Om du får en stroke kan du tappa känseln i en del av kroppen. Du kan få svårt att prata eller förstå vad andra säger. Eller så kan du plötsligt få svårt att se. Det räcker om en av sakerna händer. Och du ska söka vård även om det går över. Det finns något som kallas TIA. Det är som en liten blodpropp som försvinner själv. Du kan må dåligt och sen bli bra igen. Men då kan det komma tillbaka sen och bli en riktig stroke Därför är det viktigt att söka vård även om det går över. På sjukhuset undersöker de noga om du fått en stroke eller TIA. Och du får rätt hjälp. AKUT-test för att se om någon fått en stroke A – ansikte Säg till den du tror fått en stroke att le och visa tänderna. Om ena sidan av munnen hänger ner - ring 112 K – kroppsdel Stanna hemma i två dagar Om du haft vinterkräksjukan är det viktigt att städa och tvätta noga efteråt. Du ska stanna hemma från skolan eller jobbet och barn ska stanna hemma från förskolan i två dagar efter att man slutat kräkas eller varit dålig i magen. Om alla tänker på det här klarar sig många människor från att bli smittade. Lättare att boka om din tid Säg till den du tror fått en stroke hålla upp armarna i 10 sekunder. Om en arm ramlar ner - ring 112. U – uttal Säg till personen att säga en enkel mening. Till exempel ”Det är vackert väder idag”. Om personen sluddrar eller inte kan säga orden - ring 112. T – tid Varje sekund är viktig. Vänta inte med att ringa om du tror det är en stroke Lämna blod Kvinnor blir kallade till mammografi för att undersöka sina bröst så att de inte har bröstcancer. De blir också kallade till cellprov för att undersöka att de inte har cancer i livmoderhalsen. En del personer är blodgivare och lämnar blod så att det ska finnas när någon behöver nytt blod till exempel vid en olycka. Därför är det viktigt att det finns blod sparat. Det är viktigt att du som får en tid går på undersökningarna. Om du har cancer och det upptäcks i tid är det lättare att bli frisk. Nu kan de som är blodgivare också boka om sin tid om den inte passar så att de kommer istället för att hoppa över. Nu ska det bli lättare att ändra din tid för undersökningen så att den passar dig. Du kan själv boka om din tid på Mina vårdkontakter på webben. Här kan du göra ett eget konto på Mina vårdkontakter www.minavardkontakter.se Kontakt för lättläst: Lena E. Hagsten, telefon: 019-602 73 52, e-post: [email protected] Texttelefon 019-670 25 77 13 Tebladet 10/13 14 Aktuellt KRÖNIKAN PETER ALSBJER Hur dansar herr Gurka? I bästa fall blir lärare och pedagoger förebilder för sina elever, några som de minns med glädje och värme. Jag hade en sådan i mellanstadiet, Lars-Erik, på Ekebyskolan i Karlskoga. Han lyckades få med sig alla oss barn på cykelutflykt för att titta på skrattmåskolonin i Fisksjön utanför staden. Inte bara en gång, utan flera. Hans insats skapade ett intresse för fågelskådning som i alla fall finns kvar slumrande hos mig. ”Tomtspaning” är ett begrepp för oss lågintensiva ornitologer. Hög nördfaktor? Absolut! Och jo, jag har kryssat såväl trana som turkduva från min utkikspunkt i hammocken. Jag är ingen pedagog, men jag har som alla drabbats och påverkats av lärare under viktiga delar av mitt liv. Jag har upplevt räknestickor och mängdlära, Jag har lärt mig en utantillramsa över de tyska prepositioner som styr dativ. Jag kan Hallands åar. Jag har ibland funderat på hur min lärare Lars-Erik gjorde för att skapa det här intresset för fåglar. För det var ju ett frivilligt lärande – till skillnad från äldre tiders utantillinlärning. Som jag ser det kan inlärning ske på flera sätt, man kan testa sig fram eller läsa en handbok. Man kan tvingas att lära sig av yttre omständigheter när man letar efter ett nytt jobb. Man kan tvingas lära sig därför att auktoriteter som lärare säger att man måste kunna de tyska prepositionerna som styr dativ för att annars får man inget jobb. Man kan lära sig av sina misstag, vilket ibland är nödvändigt. ”Bränt barn skyr elden” heter det, men det är inte alltid så kul som pedagogisk metod. Det kanske inte alltid är effektivast att göra fel saker på fel sätt när man vill hitta en drivkraft för personlig utveckling. Det är effektivare att tänka efter före och göra rätt från början. Naturligtvis finns det en poäng i att man kan lära sig av andras misstag. Då slipper man gör dem själv. Å andra sidan är det långtifrån alla som vill skylta med att de gjort fel. Jag tror att det som Lars-Erik praktiserade var lärande genom lek. Jag är fullkomligt övertygad om att lek är den mest framgångsrika pedagogiska metoden. Leken görs i samspel med andra. Den gör att du kan simulera en skarp situation och öva dig på den, men inte på riktigt. Rollspel, som lajv och forumteater är metoder som fungerar i flera lärsituationer, på arbetsplatser lika väl som i skolan. Att lära sig läsa är en av de viktigaste saker våra barn gör i skolan. Det är grunden för allt annat lärande. Att läsa är också grunden för att delta i och förstå samhället. För medborgarna är det en demokratisk rättighet och skyldighet att kunna läsa och förstå det man läst. I Örebro län samarbetar landstinget under de närmaste åren med Läsrörelsen om ett projekt där de minsta barnen i förskolan ska ges en möjlighet till sina första läs- och bokupplevelser. Pedagoger från förskolan erbjuds fortbildning för att på ett lekfullt och kreativt sätt skapa en positiv upplevelse av läsningen. Läsningen kommer att stimulera inte bara knoppen, hela kroppen är inblandad. Alla känner väl till Lennart Hellsings vers om Herr Gurka? Han som dansade både vals och mazurka. Men hur dansade Herr Gurka? Det är inte omöjligt att några av länets 1-3 åringar utforskar det och ger svar på en fråga som vetenskapen ännu inte löst! Peter Alsbjer är länsbibliotekarie, arbetar på landstingets kulturenhet och gillar att gå vilse. PÅ GÅNG För barn & familj • 16/11 Barnlördag: Länsmuseet anordnar målning för barn med inspiration av konstnären Karl Axel Pehrsons färgglada målningar i utställningen ”Fågel, fisk eller mittemellan” klockan 12.0015.00 på Örebro läns museum. • 1/12 Barnsöndag: Länsmuseet firar första advent med att julpyssla klockan 12.00 15.00. Klockan 15.00 sjunger Rinkabykören in julen ”I vintermånads mörka tid”. Kultur & evenemang • 15/11 Stand up Comedy: Örebro länsteater och Augin Damar presenterar okända stand up-komiker i Stand Up for Örebro. Klockan 19.00, Nya China, Storgatan 19, Örebro. • 22/11-21/12 Teater: Örebro länsteater ger Evigt Ung av Erik Gedeon. • 27/11: Lunchkonsert: Kävesta folkhögskolas musiklinje har klassisk lunchkonsert i S:t Nicolai kyrka Örebro klockan 12.15. • 1/12 Adventskonsert: Kävesta folkhögskolas musiklinje har adventskonsert i Almby kyrka klockan 18.00. • 7/12 Vernissage: Linjen för konst och formgivning på Kävesta folkhögskola har vernissage för en utställning klockan 11.00-14.00 i Kumla bibliotek. Utställningen pågår till 13 januari. • 19/12 Julkonsert: Med Kävesta folkhögskolas musiklinje klockan 19.00 i S:t Nicolai kyrka, Örebro. Demokrati • 20/11 Nämndsammanträde: Nämnden för primärvård och folktandvård sammanträder klockan 09.00-15.00 på Landstingets kansli, Eklundavägen 1 i Örebro, lokal Linden. Mötet är offentligt. • 26/11 och 27/11 Landstingsfullmäktige: Landstingsfullmäktige sammanträder i Sessionssalen på Rådhuset i Örebro klockan 09.30. Sammanträdet är offentligt. Kan du inte följa mötet på plats kan du följa det via webbtv. En länk till direktsändningen läggs upp på www.orebroll.se på mötesdagen. • 4/12 Nämndsammanträde: Nämnden för somatisk specialistsjukvård sammanträder klockan 09.00-15.00 på Landstingets kansli, Eklundavägen 1 i Örebro, lokal Linden. Mötet är offentligt. • 4/12 Nämndsammanträde: Nämnden för psykiatri, habilitering och hjälpmedel sammanträder klockan 10.00-16.00 på Landstingets kansli, Eklundavägen 1 i Örebro, lokal Linden. Mötet är offentligt. • 6/12 Nämndsammanträde: Nämnden för folkhälsa sammanträder klockan 10.00-16.00 på Landstingets kansli, Eklundavägen 1 i Örebro, lokal Linden. Mötet är offentligt. Föreläsningar • 18/11 och 19/11 Föreläsning: Katarina Johansson föreläser om kemikalier i barns vardag, måndag klockan 18.00-20.30 i Hjalmar Bergmansalen på Örebro Stadsbibliotek, tisdag 19 november klockan 18.00-20.30 i Folkets hus i Askersund. • 20/11 Föreläsning: ”I skuggan av det svenska folkhemmet” med Ulf Westerblad i Hörsalen på Örebro läns museum klockan 18.30. • 24/11 Föreläsning: Konstens ojämlika villkor. Hörsalen på Örebro läns museum klockan 14.00. • 25/11 Föreläsning: Anna Froster föreläser om kemikalier i barns vardag. Klockan 12.30-14.00 på Livin’ Järnvägsgatan 22 Örebro och klockan 18.00.20.30 på biblioteket i Karlskoga. • 28/1 2014 Föreläsning: Hormonstörande ämnen i vardagen – vad vet vi idag? Klockan 9.0016.00 i Wilandersalen Universitetssjukhuset Örebro. ÖREBRO LÄNS LANDSTING Habilitering och hjälpmedel Höströj av hjälpmedel! Har du hjälpmedel hemma, exempelvis rullstol, rollator, kryckkäppar, som du inte använder längre? Då tar vi gärna tillbaks dem. Här kan du själv lämna in dina hjälpmedel: Örebro: Centrum för hjälpmedel, Propellervägen 14. Lindesberg: Lindesbergs lasarett, södra entrén kl. 08.00-16.00. Karlskoga: Karlskoga lasarett, hjälpmedelsfilialen. Under v. 48 åker vi runt i länet och hämtar upp hjälpmedel hemma hos dig som inte har möjlighet att komma till våra inlämningsställen. Ring oss på tel. 019-602 42 25 eller maila [email protected] för att boka en tid för upphämtning. Tack på förhand! Tebladet 10/13 Tårtan 15 När Märtha Lundkvist, verksamhetschef för barn- och ungdomsmedicinska mottagningen på Karlskoga lasarett, fick månadens Tebladstårta blev det ett kärt återseende med familjen Svensson. Lilla Ellen, 3 år, hade bråttom upp på mottagningen, till skillnad mot i somras då hon inte alls ville gå dit. Kärt återseende med påhittiga Märtha – Vi kommer aldrig att glömma Märtha. Hennes engagemang är verkligen något utöver det vanliga! Det konstaterar Veronica och Björn Svensson. I somras blev deras treåriga dotter Ellen plötsligt svårt sjuk. Det dröjde länge innan de fick besked om vad som var fel, men till slut kunde läkarna konstatera att Ellen hade fått neuroborrelios, som är en borreliainfektion som påverkar nervsystemet. Ellen var under två veckors tid tvungen att dagligen behandlas intravenöst med antibiotika. En kämpig tid – Nästan varje dag pajade infarten. Det gjorde att Ellen fick stickas gång, på gång, på gång. Hon grät och skrek och var fullkomligen livrädd. Det var jättekämpigt, både för henne och för oss föräldrar, berättar Veronica Svensson. På Karlskoga lasarett togs Ellen om hand av Märtha Lundkvist, som är avdelningschef för barnoch ungdomsmedicinska mottagningen. – Märtha var helt fantastisk. Hon gjorde allt för att underlätta för Ellen och hennes föräldrar, berättar Astrid Andersen, som är mormor till Ellen. – Bland annat gjorde hon en doktorsväska av pappersbäcken och rosa piprensare. Den fyllde hon med sprutor i plast, plåster, klistermärken, bokmärken och smådjur i mängder. Dessutom fick Ellen flera gosedjur. Sedan kunde vi alla i familjen få lika många stick, sprutor och mediciner som Ellen fick. Det tror jag hjälpte Ellen att bearbeta det hemska som hon blev utsatt för varje dag, tillägger hon. Bra bemötande Astrid Andersen nominerade Märtha Lundkvist till Tebladstårtan och när dottern och svärsonen fick höra det var de inte sena med att skicka in en nominering från Ellen. – Så bra bemötande som vi fick av Märtha är man inte van vid. Hon var alltid hundraprocentigt närvarande och engagerad i Ellen när vi var här, berättar Björn Svensson. – Och trots det hann hon även med att se oss föräldrar och vara ett stöd för oss, fortsätter Veronica Svensson. Brev med såpbubblor i När Ellen blev frisk skickade Märtha Lundkvist ett brev hem till henne med såpbubblor och en fin hälsning. – Det var något som vi alla uppskattade. Att nu få chansen att tacka Märtha med tårta och diplom betyder därför otroligt mycket för oss, säger Veronica Svensson. – När jag fick höra att ni hade nominerat mig till Tebladstårtan blev jag så glad att jag började gråta. Tänk att ni tog er tid att tänka på mig. Jag känner mig hedrad, säger Märtha Lundkvist. – Att få höra om er upplevelse här hos oss på Karlskoga lasarett värmer, och jag kommer att bära den här dagen med mig väldigt nära mitt hjärta. Det är en bekräftelse på att jag jobbar på rätt sätt, tillägger hon. Bemöter på bästa sätt Märtha Lundkvist älskar sitt arbete och är mån om att hennes patienter ska ha det så bra det bara går, även om de måste genomgå tuffa saker. – Man vill ju inte att barnen ska bli rädda för livet av en sådan här upplevelse. Därför försöker jag alltid klura ut hur jag ska bemöta varje enskild patient på bästa sätt. När det gäller Ellen kände jag att leken var rätt väg att gå. Vi lekte doktor och jag skickade med Ellen saker hem så att hon kunde fortsätta leka doktor hemma. På så sätt blev besöken här mycket mindre laddade, säger Märtha Lundkvist innan hon och Ellen går iväg för att ha tårtkalas tillsammans med resten av familjen. De blev också nominerade till Tebladstårtan Här är övriga nominerade till Tebladstårtan: • Bengt Karlsson, läkare, Baggängens vårdcentral i Karlskoga, av Siv Nilsson. • Doktor Ingrid Johansson, Capio Vårdcentral Lekeberg, nominerad av Henrietta Helldin. • Personalen på medicinmottagning 2, av Anita Andersson. • Helena Tholin, Karla vårdcentral, av Kristina Hagström. • Ulrika Gustavsson, Laxå vårdcentral, av Mikael Malm. • Personalen på Laxå vårdcentral, av Gunnar Söderling och Laila Gunnare. • Åsa Sköld, sjuksköterska, barn- och ungdomspsykiatrin Örebro, av Anette Andersson och Angelica Larsson. • All personal på Medicinmottagning 3 sektionen för njurmedicin, av Gerd Engman. • Bengt Karlsson, läkare, Baggängens vårdcentral Karlskoga, av Kerstin och Johnny Jansson. • Victoria Wallin, sjukgymnast Storå vårdcentral, av Anita Lindgren. text: victoria rydergård bild: kristin lundström TÅRTAN Vem vill du ge en Tebladstårta? Vi delar ut Tebladstårtan i varje nummer av Länstidningen Tebladet. Ta chansen och föreslå någon av landstingets medarbetare som du tycker har gjort något bra – det där lilla extra, som är värt att uppmärksamma. Tänk på att skriva en utförlig motivering, den ligger till stor grund för vårt val! Vinnaren presenteras i nästa Länstidningen Tebladet som kommer i brevlådorna i början på nästa år. Det är vår förhoppning att du som föreslår kan vara med när tårtan överlämnas. Förslag skickas senast den 7 januari till Tebladet, Box 1613, 701 16 Örebro. Det går också bra att mejla förslag till: tebladet@ orebroll.se eller faxa till 019-10 79 35. Märk brevet, mejlet eller faxet med ”Tebladstårtan”. Tebladet 10/13 16 Tävla i landstingskunskap Vinn lyxiga priser för kropp och själ gspa-paket Andrapris: Ett da två personer. på Lokabrunn för attning Hotellövern s: ri p ta rs ö F med otel i Örebro H n o ri la C å p buffé dag, frukost id m rs e tt rä e tr rummet dling på Bad n a h e b t m sa eatern. tter till Länst e ilj b ch o a sp ersoner. Allt för två p Var med i Tebladets tipstävling! Första pris är en lyxig hotellövernattning för två på Clarion Hotel Örebro med ansiktsbehandling på Badrummet spa och teaterbiljetter från Länsteatern. Förstapriset gäller för två personer och består av en övernattning i dubbelrum på Clarion Hotel i Örebro. I priset ingår en trerättersmiddag och frukostbuffé i hotellets restaurang. Njut av hotellets relaxavdelning med avslappningspool, bastu och träningsrum och få ansiktsvård för två på Badrummet spa. Ni får dessutom två biljetter till valfri teaterföreställning på Länsteatern. 1. Vad heter det virus som orsakar vinterkräksjukan? 1) Calicivirus X) Humant papilomvirus 1X2 2) Ortomyxovirus 2. Vad heter psykiatrins stöd för barn och ungdomar som har psykiskt sjuka föräldrar? 1) Familjecentralen X) Kuling 2) Oasen 3. Var kan du från och med nästa år boka om tid till mammografi och gynekologiskt cellprov? X) screening.nu 1) minavardkontakter.se 2) cancerprov.se 4. Från vilken ålder blir du kallad till gynekologiskt cellprov? X) 23 år 1) 21 år 2) 40 år 5. Vad står DBT för? 1) Datoriserad beroendeterapi X) Digital bordelineterapi 2) Dialektisk beteendeterapi Andrapriset är ett dagspa-paket på Loka Brunn för två personer en vardag. I priset ingår entré till vattensalongen med unika bad- och spaupplevelser, entré till det nya gymmet, instruktörsledda aktivitetspass (endast torsdag-fredag), lunchbuffé, lokatofflor att ta med hem samt frukt och vattenbuffé. 6. Vilken diagnos har Örebro läns landsting startat internetbehandling för? 1) Depression X) Spelmissbrukare 2) Adhd Tredjepriset är entré för två personer på relaxavdelningen på Gustavsviksbadet i Örebro. I entrépriset ingår fri tillgång till upplevelsebadet och motionsbadet, bastu, solarium, lån av morgonrock, bubbelpool, solterass med mera. Bland de rätta svaren lottar vi dessutom ut 50 fina extrapriser. För att tävla måste du svara rätt på de tio tipsfrågorna – alla svaren finns i tidningen. på Tredjepris: Entré i Örebro. et ad sb Gustavsvik 7. Vad är ECT-behandling? 1) Behandling med elchocker X) En akupunkturbehandling 2) En massagemetod 8. När ska man göra AKUT-testet 1) Vid misstänkt hjärtinfarkt X) Vid misstänkt stroke 2) Vid akut blindtarmsinflammation 9. När ska det nya H-huset vid USÖ vara klart? 1) 2016 X) 2019 2) 2021 10. Hur länge ska man hålla sig hemma efter sista symptomen på vinterkräksjukan? 2) 96 timmar 1) 48 timmar X) 72 timmar Skicka tävlingskupongen till Tebladet, Box 1613, 701 16 Örebro. Märk kuvertet med “Tebladstävling”. Tävlingskupongen ska ha inkommit till landstinget senast den 16 januari 2014. Det finns också möjlighet att delta i tävlingen via Internet. Gå in på www.orebroll.se/tebladet. Du kan också faxa kupongen till nummer 019–10 79 35. Rätt svar och vinnare annonseras på landstingets webbplats, www.orebroll.se den 20 januari 2014. Namn:......................................................................................................................................... Telefon dagtid: ............................................ Gatuadress: ..................................................................................................................................................................................................... Postnummer och ort: ......................................................................................................................................................................................