Länstidningen Februari 2014 årgång 33 SIDAN 16 GRUPPFÖRSÄNDELSE TILL HUSHÅLL Tebladet. Vinn ännu fler lyxiga upplevelser i Tebladets tipstävling! Till alla länsbor från landstinget Nytt linjenät för bussarna i Örebro Neonatalavdelningen fri från MRSA-bakterier Tema cancer: Line vann kampen mot cancern FOTO: Julia PERSSON ... och Tebladstårtan går till Plastikkirurgiska kliniken SIDAN 15 2 Tebladet 1/14 Aktuellt Välkommen till Tebladet! Få ord är så laddade och väcker så mycket tankar och känslor som ordet cancer. Men cancer behöver inte innebära en dödsdom. Majoriteten av dem som drabbas blir faktiskt botade. Ett levande bevis på det är Line Nielsen. Hon fick cancer när hon var 17 år och är i dag friskförklarad. Läs mer om hennes kamp på tidningens mittuppslag. Cancer drabbar inte bara den som fått diagnosen, utan alla runt omkring. Barn som anhöriga har tidigare varit en bortglömd grupp inom vården, men nu görs satsningar för att stötta hela familjen. En sådan satsning är webbsidan näracancer.se. I det här numret skriver vi också om att Nationella strokekampanjen i Sverige är världens bästa. Kampanjen, som på tre år beräknas ha räddat över 100 personer till ett helt självständigt liv och har lett till minskade samhällskostnader på 85 miljoner kronor, har vunnit första pris i World Stroke Day Award. Varsågod, tidningen är din! Marie-Louise ForsbergFransson (S), landstingsstyrelsens ordförande: Cancervården - en viktig strategisk fråga Det nya året har precis börjat och det känns spännande med ett nytt år fyllt med nya möjligheter och utmaningar. För oss som arbetar med landstingspolitik är det ett år som kommer att handla mycket om förberedelser för framtidens organisering av landstings-/regionpolitiken och hälso- och sjukvårdsutveckling. En ny samlad hälso- och sjukvårdsorganisation är viktig för att landstinget bättre ska kunna möta framtidens möjligheter och utmaningar. Målet är en organisation som på ett bättre sätt kan möta en framtid med fler patienter, men också att kunna följa med och använda de tekniska och medicinska landvinningar som hela tiden görs. Framtidens vård består också av en utveckling av forskning och utbildning. Därför vill vi i samarbete med Örebro universitet utveckla en stark forsknings- och utbildningsorganisation. foto: kristin lundström Som första vårdcentral i Örebro län har Ängens vårdcentral HBT-certifierats. Som ett bevis på certifieringen överlämnar Emma Rasmusson från RFSL ett diplom till Kristina Ellmén, verksamhetschef vid Ängens vårdcentral. – Med HBT-certifieringen har vi på vårdcentralen fått nya kunskaper som gett oss ett öppet sätt att möta människor. Jag är mycket stolt och glad över att vi klarat RFSLs höga krav för att bli certifierade, säger Kristina Ellmén. På www.facebook.com/orebroll finns ett fotoalbum från certifieringen. Där kan du se fler bilder och läsa mer. DET HÄR ÄR ÖREBRO LÄNS LANDSTING Örebro läns landsting står för hälsa och livskraft genom trygghet, kvalitet och hållbar utveckling. Det är landstingets vision. Örebro läns landsting omfattar geografiskt Örebro läns tolv kommuner. Örebro läns landsting styrs av 71 politiker som sitter i landstingsfullmäktige. Landstingsstyrelsen fungerar som landstingets regering. Här sitter 15 politiker. betalar 11,52 kronor i landstingsskatt per varje intjänad beskattad hundralapp. Det ger hälso- och sjukvård, tandvård till unga, rehabilitering, utbildning, kulturstöd och mycket mer. Mest hälso- och sjukvård Den största delen av landstingets verksamheter är hälso- och sjukvård. Den svarar för cirka 85 procent av landstingets kostnader. I Örebro läns landsting finns tre akutsjukhus: Universitetssjukhuset Örebro, Karlskoga lasarett och Lindesbergs lasarett. Minst en vårdcentral finns i varje kommun. Totalt finns 30 vårdcentraler i Drygt 11 kronor i skatt Att driva landstingets verksamheter under ett år kostar cirka 8,6 miljarder kronor. Det är cirka 24 miljoner kronor per dygn. Det betalas främst genom skatter. Du Här vikt finns Sv igas te jo eriges bb Hot et fr ån fö rr Prem iär fö r lätt läst nen nisatioSimonsson rdorga Rickard er i vå sdirektör händ dsting ben Vad rvju med lan web – inte api på T-ter KB förs Nu in Län stid väll och k , helg tarbete Natt if k s a – tem Lan dsti nge t 15 0 år ... oc tRÖM Foto: n-Åke n går stårta ... och Teblad till Sve Sam n uelsso SIDAN 15 KRIStIN LUNDS h Te bla dstå rta n gå r til l av delni ng 4 Lin desb ergs 26 sep tem ber 201 3 årg ång 32 ÅLL ning en HUSH ers det.p Tebla Teb lade t. TILL onal SÄND ELSE 32 GRUP PFÖR årgång gB idnin 2013 Postt Nr 9 lasare tt SID AN 15 länet. Fyra av dessa drivs av privata entreprenörer. Mer än hälften av landstingets kostnader går till löner. Med cirka 9 000 anställda är landstinget en av länets största arbetsgivare. Var med och påverka Som länsbo kan du vara med och påverka. Dels kan du ta kontakt med någon av landstingets politiker. Du kan också lämna in ett medborgarförslag. Hur medborgarförslag fungerar kan du läsa om i Landstingskatalogen som du får hem i brevlådan varje vår. Information finns också på webbplatsen www.orebroll.se Det här är Tebladet Tebladet kommer med 11 nummer per år. Fem nummer är länstidningar som delas ut till alla hushåll i hela länet (cirka 141 000 ex). Det är ett sådant nummer som du håller i handen nu. Sex nummer av Tebladet är personalnummer som levereras till alla anställda i Örebro läns landsting. Du kan även läsa Tebladet på landstingets hemsida: www.orebroll.se/tebladet Det här numret av Tebladet behandlar ämnet cancer. Cancer är en av våra stora folksjukdomar och forskningen gör stora framsteg i att förbättra vården, men samtidigt vet vi att fler kommer att drabbas i och med att vi lever längre. Cancer drabbar inte enbart den som får diagnosen utan innebär också en psykisk belastning för den egna familjen och andra i ens närhet. I Örebro läns landsting arbetar vi målmedvetet med att förbättra cancersjukvården och stödet för den sjuke och dennes anhöriga/ närstående. Viktigt i det utvecklingsarbetet är samverkan med andra landsting då vi gemensamt kan uträtta mycket mer än som ett enskilt landsting. I vår sjukvårdsregion, där sju landsting samverkar, etablerades år 2011 ett regionalt cancercentrum (RCC). Viktiga inslag i det gemensamma arbetet är att stärka patientens ställning och att strukturera cancervården i regionen för att öka vårdkvaliteten såväl regionalt som inom landstingen. Att höja vårdpersonalens kompetens inom cancervården är också ett viktigt gemensamt arbete. Protonterapin är effektiv och skonsam och ett viktigt steg i en förbättrad cancersjukvård, inte minst för våra barn. Barn är extra känsliga för biverkningar av traditionell strålbehandling. Därför håller en ny anläggning på att uppföras i Uppsala, Skandionkliniken. Kliniken kommer att bli Nordens enda klinik för protonterapi för cancerbehandling och i framtiden kommer till exempel alla barn som ska behandlas med strålning behandlas med tekniken. Det är ett samarbete mellan landets sju universitetssjukvårdslandsting och landets alla landsting har också ställt sig bakom verksamheten. Utvecklingen och organisationen av cancervården är en viktig strategisk fråga för sjukvården. Tillsammans med andra landsting kan vi uträtta mycket för att länets och landets invånare ska få den bästa sjukvården präglad av hög kvalitet. Året är i sin linda och vi ser framemot ännu ett år med siktet inställt på utvecklings- och förbättringsmöjligheter inom cancersjukvården, men även inom andra områden. Det är vi som gör Tebladet Victoria Rydergård redaktör 019- 6027357 Kristin Lundström redaktör 019-602 75 47 E-post: victoria.rydergard@ orebroll.se E-post: kristin.lundstrom@ orebroll.se Lena Hagsten redaktör lättläst 019-602 73 52 E-post: [email protected] Karin Wettermark Jonsson ansvarig utgivare 019-602 70 14 E-post: [email protected] Vår adress: Tebladet, Örebro läns landsting, Box 1613, 701 16 Örebro, Fax: 019/10 79 35 E-post: [email protected] Tryckeri: Daily Print Tebladet 1/14 Aktuellt 3 NYHETER I KORTHET ANTIBIOTIKA Färre recept på antibiotika Den totala antibiotikaförsäljningen på recept i öppenvården minskade med åtta procent i Sverige 2013 jämfört med 2012. Det är den största procentuella minskningen under hela 2000-talet visar ny statistik från Folkhälsomyndigheten. I Örebro läns landsting var minskningen nio procent. FLYGPLATSEN Örebro flygplats får ägartillskott Neonatalavdelningen på USÖ har storstädats och många prover har tagits för att försäkra att det nu är fritt från bakterien MRSA som hittades där vid en rutinkontroll i januari. Neonatal öppet igen Hygienrutiner viktiga i kampen mot bakterier Neonatalavdelningen på USÖ för nyfödda barn är sanerad och fri från den multiresistenta bakterien MRSA som upptäcktes där i januari under en rutinkontroll. – Det går inte att säga varför det blev en spridning av bakterien. Men vi som arbetar inom neonatalvården vet att det är en känslig miljö där bakterier lätt kan få spridning. Nästan alla neonatalavdelningar i landet har haft något utbrott av MRSA. Men ingen av de drabbade patienterna här på Universitetssjukhuset har blivit sjuk av bakterien utan det handlar om bärarskap, säger barnläkaren och verksamhetschefen Andreas Ohlin. MRSA är en stafylokock MRSA är en förkortning av Meticillinresistenta Staphylococcus aureus. Det som skiljer MRSA från vanliga stafylokocker är att MRSA är motståndskraftiga eller resistenta mot det förstahandspreparat som används för att behandla vanliga stafylokockinfektioner. Det kan göra behandlingen mer komplicerad. Stafylokocker är vanliga bakterier som många bär på utan att få några besvär. Både vanliga stafylokocker och MRSA kan lätt spridas inom vården och i samhället. – Hade en MRSA-bakterie hittats i till exempel USA hade man inte gjort något åt det eftersom bakterien är väldigt utbredd där. Istället hade man behandlat med den sista fungerande antibiotikan, berättar Andreas Ohlin. Men i Sverige har vi hittills inte haft så stor spridning av antibiotikaresistenta bakterier som i många andra delar av världen. Hygienläkare Torbjörn Norén befarar dock att antalet resistenta bakterier kommer att öka i Sverige i framtiden. – Därför gäller det att vi har väldigt strikta rutiner så att vi kan försöka förhindra att dessa bakterier får fäste, säger han. Sprids via händerna Stafylokocker, där MRSA ingår, finns oftast i näsan, på andra slemhinnor eller på huden. De sprids genom att man får bakterier på händerna. På neonatalavdelningar sprids de extra lätt eftersom nyfödda barn inte har något naturligt skydd. Något annat som gör att bakterier lättare sprids är att kuvöserna är varma och fuktiga. Om bakterier kommer in i den miljön växer de snabbare och förökar sig. Bakterien sprids via människors händer när den hamnar på kontaktytor och sprids sedan vidare från hand till hand. – Många friska människor kan bära på MRSA och sprida den. Det är så bakterien kommer in i sjukvården. Det pågår fortfarande en smittspårning för att hitta var smittan kom ifrån. Men det handlar inte om att hitta en syndabock. Det är ingen individ som betett sig fel utan det handlar om rutiner, säger Andreas Ohlin. Det centrala för att bekämpa bakterier på sjukhus är handhygien. På neonatalavdelningen har personalen arbetat mycket med basala hygien- Annethe Thegel rutiner. Efter utbrottet har hygiensjuksköterskan Annethe Thegel varit på avdelningen för att tillsammans med personalen Andreas Ohlin se över rutinerna igen. – Personalen är jätterädda om sina patienter och jobbar väldigt aktivt med detta. Vi har haft Torbjörn Norén ett bra samarbete och sett över alla rutiner och gör allt för att det inte ska bli någon ny spridning, säger hon. Kan vi som besöker vården, eller är patienter tänka på något för att hjälpa till att förhindra smitta? – Det man kan göra är att vara noga med handhygienen och använda handsprit från automaFakta om MRSA MRSA är en gul stafylokock. Det är en av de vanligaste omgivningsbakterierna. De gula stafylokockerna är den vanligaste orsaken till variga sårinfektioner. Meticillinresistenta gula stafylokocker (MRSA) har terna som sitter innanför dörrarna på alla avdelningar på sjukhusen. Sedan är det självklart viktigt att du känner dig frisk när du hälsar på. Kom inte på besök om du har kräkts på natten, eller om du är förkyld. Det är onödigt att sprida smitta till människor som är inlagda på sjukhus, säger Annethe Thegel. Kristin Lundström Styrelsen för Örebro Läns Flygplats AB har till bolagets ägare ansökt om extra aktietillskott om två miljoner kronor för verksamhetsåret 2013. Under förutsättning att övriga ägare beslutar om bidrag får Örebro Läns Flygplats AB ett extra bidrag av landstinget på maximalt 899 000 kronor. (MP) reserverade sig mot beslutet. BARN Barns röster lyfts fram i ny rapport Barns perspektiv ska finnas i beslutsfattande och styrning av landstingets verksamheter. De sägs i en ny rapport som tagits fram. I november 2012 beslutade landstingsfullmäktige att tillsätta en beredning för översyn av barnperspektivet. Beredningen lämnar nu sin slutrapport. Landstingsstyrelsen föreslår att fullmäktige ska verka för att barnfrågorna integreras i mål och uppföljning på lednings- och verksamhetsnivå. Årlig uppföljning av utvecklingen inom barnområdet ska göras. Styrelsen föreslår också att samtliga nämnder och verksamheter får i uppdrag att diskutera och ta fram förslag till utveckling av barnfrågorna inför verksamhetsplan 2015. Vidare föreslås att en revidering av ”Handlingsplan för förverkligande av barnkonventionen i Örebro läns landsting år 2009 – 2014” ska ske. HJÄLPMEDEL God handhygien och handsprit hjälper till att hindra spridning av bakterier. utvecklat motståndskraft mot de penicilliner och penicillinliknande antibiotika som vanligen används mot stafylokockinfektioner. Förutom resistensen skiljer sig inte MRSA från vanliga gula stafylokocker. Källa: Socialstyrelsen Möjligt att överta vissa hjälpmedel Brukare ska erbjudas möjligheten att överta ägandet av vissa hjälpmedel. Det ska ske under en försöksperiod från 1 juli 2014 till 30 juni 2015. Det handlar om de hjälpmedel som skrivits ut till brukaren som är aktuella att tas ur bruk. 4 Tebladet 1/14 Nyheter Nytt linjenät för bussarna i Örebro från 16 februari Den 16 februari får Örebro nya busslinjer. Marie-Louise Forsberg-Fransson Ny akut på Karlskoga lasarett – Härmed förklarar jag den nya akutmottagningen invigd, för hela länets och östra Värmlands bästa, säger Marie-Louise Forsberg-Fransson (S), landstingsstyrelsens ordförande, vid invigningen av Karlskoga lasaretts nya akutmottagning. Den nya mottagningen är nästan dubbelt så stor som den tidigare. Bland förbättringarna finns: • Större väntrum där en separat del är anpassad för barn. • Fler undersökningsplatser. De tio platser som fanns förut har blivit arton. • Förbättrade möjligheter att övervaka patienterna. EKG, pulsmätning och blodtrycksmätning finns vid alla platser. • Istället för ett mindre akutrum finns nu två större. Dessa används vid allvarliga akutfall, till exempel trafikolyckor. • Infektionsrum med slussfunktion. På så sätt förhindras smitta vid misstänkta infektioner. På www.facebook.com/orebroll kan du läsa mer och se fler bilder från invigningen. via USÖ till Universitetet, säger Ingela Berndt, som är trafikplanerare på Länstrafiken. Många av de nya linjerna går förbi Resecentrum, Slottet och Konserthuset. Så möjligheten för pendlare som kommer till Örebro att byta buss och ta sig vidare med buss är stor. – En väsentlig förbättring är expressbussen från resecentrum, Stor efterfrågan Det har länge funnits stor efterfrågan på direktlinjer till Örebro universitet och expressbussarna är ett svar på den efterfrågan. Bussarna kommer att gå var tjugonde minut under morgonen och eftermiddagen med bara tre stopp: Resecentrum, USÖ och Universitetet. – En annan stor fördel är att flera bussar kommer att gå oftare i det nya linjenätet. Bussarna till och från de stora bostadsområdena kommer att gå var tionde minut och övriga bussar var tjugonde minut under vardagarna, säger hon. Vid förändringen har man granskat resestatistiken. I en del bostadsområden åker många buss. Där planeras för fler bussar och tätare avgångar. Medan bostadsområden där få åker buss får färre bussar på de linjerna. På orebrostadsbuss.se kan du se den nya linjekartan, ställa frågor och läsa mer om förändringarna. KRISTIN LUNDSTRÖM Svensk strokekampanj bäst i världen Nationella strokekampanjen i Sverige är världens bästa. Kampanjen, som på tre år beräknas ha räddat över 100 personer till ett helt självständigt liv, har vunnit första pris i World Stroke Day Award i konkurrens med över 90 bidrag från hela världen. Nationella strokekampanjen har kraftigt ökat medvetenheten .. . r ä d å l l Ha om stroke och kännedomen om symtomen. Lokala arrangemang Landstingens gemensamma satsning på en informationskampanj har bedrivits både på nationell och lokal nivå. Vårdpersonal från landstinget har vid en rad olika idrottsevenemang och andra arrangemang i länet informerat om AKUT-testet. Även arbetsplatser, föreningslivet och idrottsklubbar har varit engagerade. Över 100 personer har räddats och omkring 80 procent av befolkningen i Sverige har nåtts av kampanjens budskap om AKUT-testet. Ju snabbare en person med stroke får vård, desto större är chansen att överleva och återhämta sig så bra som möjligt. Genom AKUT-testet kan du enkelt kontrollera om du eller någon i din närhet har fått en stroke. På www.strokekampanjen.se kan du läsa mer. nade varje år att det redan är dags att tänka på det trots att vintern inte är över. Inger Arvidsson Klingberg, teamledare på 1177 Vårdguiden. Hos 1177 Vårdguiden kan man få råd om vård dygnet runt. Vad frågar folk om just nu? – Det har varit mycket frå- gor om vanliga förkylningar, men under januari var det ganska lugnt och ingen riktig influensatopp som det brukar vara. Det har också gått en del magsjukor, med feber, kräkningar och diarréer. Men det är svårt att säga om det är vinterkräksjukan det handlar om. Vad brukar vara aktuellt nu på senvinter/tidig vår? – Förutom förkylningar, kräksjuka och influensa kan det faktiskt vara dags för allergiker att redan nu, trots att det är vårvinter, börja fundera över allergimedicin. Om vädret slår om kan de allergiska besvären börja redan i slutet av februari och det är bra att ha börjat med medicinerna ungefär två veckor innan al och hassel slår ut. Många allergiker blir lika förvå- Vad ringer man mer om nu? – Efter att snön och kylan kom i januari blev det fler som ringde efter halkolyckor. Ofta är det armar och ben som skadas. Vi rekommenderar broddar för att undvika olyckor. Vi får också många samtal som handlar om läkemedel. Några undrar vilka man kan ta tillsammans och ibland blir man orolig efter att ha läst om biverkningar. Vi hänvisar då direkt till Läkemedelsupplysningen som har telefonnummer 0771-46 70 10. Kristin Lundström Vi frågar landstingets politiker Vilken fråga är viktigast för Örebro läns landsting att jobba med under 2014? Jenny Steen, Socialdemokraterna: – Tillgängligheten till vården! Vården i Sverige håller internationellt sett mycket hög kvalitet, men tillgängligheten kan bli bättre. I år tillför vi vårdcentralerna utökade resurser för att arbeta med tillgängligheten. Medborgarnas möjligheter att få kontakt med vården behöver utvecklas ytterligare. ”Mina vårdkontakter” på nätet, och öppenmottagning som flera vårdcentraler arbetar med är något väldigt positivt. Ny teknik och nya sätt att arbeta kommer göra vården mer tillgänglig för patienterna. Ola Karlsson, Moderaterna: Anna Ågerfalk, Folkpartiet: – I Alliansen lägger vi gemensamma förslag om att korta köerna, förebygga ohälsa och förbättra vården av sjuka äldre. Vi vill också utveckla Universitetssjukhuset, USÖ, och stärka ledarskapet på alla nivåer inom landstinget. – För mig är det extra viktigt att sjuka får vård i tid. Sjuka ska inte behöva vänta länge, först på att komma till läkaren på sjukhuset och sedan ännu längre för att få nödvändig operation eller behandling. – Köerna i vården ska bort. Det ska vara enkelt att komma fram till vårdcentralen när man är sjuk. Ingen ska mötas av en telefonsvarare som meddelar att telefontiderna är slut. Ingen ska heller behöva vänta på behandling eller besked en dag extra. Du som bor i Örebro län ska vara trygg i att det finns läkare som jobbar nära patienterna, och stolt över det framgångsrika Universitetssjukhuset där läkarstudenterna utvecklas och trivs. Jihad Menhem, Vänsterpartiet: – Alla frågor i landstinget är viktiga men den stora frågan under 2014 är den nya organisationen för en starkare hälso- och sjukvård som kommer att ge bättre förutsättningar för patienter när det gäller tillgänglighet och kvalitet. Det är viktigt att få ut mer och bättre vård av de resurser Örebro läns landsting har men ännu viktigare är att landstinget uppfattas som en organisation med hög trovärdighet bland patienter, anhöriga, brukare och medborgare. Ewa Sundkvist, Kristdemokraterna: – Att göra sjukvården mer tillgänglig, det vill säga få bort köerna. Få till en fungerande primärvård och hejda utvecklingen med hyrläkare. Vi måste möta svårt sjuka äldres behov och det gäller såväl fysiska sjukdomar som psykisk ohälsa. Förebygga och möta barns och ungas psykiska ohälsa. Dessutom behöver vi stärka och sälja mer av den högspecialiserade vården så att vi kan behålla läkarutbildningen, universitetssjukhuset och vår position i regionen. Torbjörn Ahlin, Centerpartiet: Catrin Steen, Miljöpartiet: Anders Östlund, Sverigedemokraterna: – Landstinget måste lägga grunden för att nästa år gå in i rollen som region med ansvaret för tillväxtfrågorna i vårt län. Genom en hållbar tillväxt skapas skatteintäkterna som ska finansiera välfärden. Inom sjukvården måste vi fokusera på de strategiskt viktiga frågorna: sjukvård åt allt fler äldre, vård i rätt tid, USÖ:s utveckling, ledarskap i sjukvården och undvikbar vård (till exempel att arbeta förebyggande). – Idag har vården främst förutsättningar för att åtgärda problem som redan uppstått. Vi vill skapa möjligheter för vårdcentralerna att öka tillgängligheten och även arbeta ytterligare med förebyggande hälsoarbete. Därför är det oerhört viktigt att den nya hälso- och sjukvårdsorganisationen kommer på plats under 2014. – Landstinget måste sluta med att frisera verkligheten! Exempelvis så visade inget i landstingets kulturplan att våra skattepengar användes till ett direkt stöd för att med hjälp av stiftelsen Expo medvetet förtala Sverigedemokraterna i länsmuseets projekt Att störa homogenitet. Kan vi inte lita på en överensstämmelse mellan innehållet i de dokument som utgör grunden för våra beslut och vad som faktiskt sker i verkligheten, så utgör detta ett hot mot demokratin. Tebladet 1/14 Nyheter Texttelefon ger möjlighet till direktkontakt Texttelefon är ett bra hjälpmedel för dig som är hörselskadad, döv, dövblind, talskadad eller har svårt att använda en vanlig telefon. Med hjälp av den kan du ha direktkontakt med exempelvis din vårdgivare. En texttelefon kan antingen vara en speciell apparat eller ett program i datorn, mobilen eller läsplattan. – Med den kan man ringa till andra som har texttelefon. Man kan också ringa till Förmedlingstjänst och få sitt samtal tolkat Anders Hjälm till en hörande person, berättar Anders Hjälm, ansvarig för landstingsverksamheternas texttelefoni TsN. Samtal i realtid Texttelefonen ger tillgänglighet för kontakt i realtid. – I många fall kanske man klarar sig i sina kontakter med vården med hjälp av Mina vårdkontakter eller e-post, men precis NYHETER I KORTHET som många av oss andra vill de som använder sig av texttelefon kunna samtala i realtid. Det ger omedelbar respons och på det viset också en starkare känsla av trygghet i kommunikationen. Dessutom ger texttelefonen möjlighet till direktkontakt utan att ha en tredje part inblandad, berättar Anders Hjälm. Du som behöver texttelefon får en sådan förskriven som hjälpmedel. – Kontakta Centrum för hjälpmedel för att få hjälp, berättar Anders Hjälm. Texttelefoni: Man räknar med att nära 2 000 personer i länet kan vända sig till landstinget genom texttelefoni. Örebro läns landsting har cirka 300 texttelefoner ute i verksamheterna, men jobbar hela tiden på att fler verksamheter ska ansluta sig. Det förs runt 5 000 texttelefonsamtal om året till och från landstingets verksamheter. På www.orebroll.se/texttelefonlista hittar du landstingets samtliga texttelefonnummer. Saknar du texttelefonnummer till någon verksamhet? Skicka ett mejl till [email protected]. victoria rydergård Heléne använder texttelefonen både i jobbet och privat – Texttelefonen gör att jag känner mig självständig. Med hjälp av den kan jag ringa utan att behöva ha en tredje part inblandad. Det konstaterar Heléne Larsson. Hon är född döv på ena örat och blev döv på det andra när hon var 19 år. Heléne jobbar som handläggare på Arbetsförmedlingen i Örebro och använder texttelefoni både i jobbet och privat. – Jag har texttelefontjänsten i min dator. När jag ringer till någon skriver jag det jag vill säga och den jag ringer till skriver svar tillbaka. Det fungerar ungefär som en chat, berättar Heléne Larsson. Med texttelefonen kan hon även ringa till hörande. – Då ringer jag först till en förmedlingscentral som förmedlar text till tal. Flytet i de samtalen blir naturligtvis sämre eftersom förmedlingscentralen hela tiden ska läsa upp det jag skriver för den hörande och sedan skicka tillbaka den hörandes svar till mig skriftligt, konstaterar Heléne Larsson. Enligt henne är det inte svårt att komma igång med texttelefoni. – Är man van vid att använda en dator är det inga som helst problem, säger Heléne Larsson. Skönt att klara sig själv Hon råder andra som skulle ha nytta av texttelefon att skaffa det. – Det är verkligen skönt att kunna kommunicera utan att behöva blanda in en tredje person. Många Heléne Larsson jobbar som handläggare på Arbetsförmedlingen i Örebro och använder texttelefon både i jobbet och privat. Ringer hon till andra med texttelefon kan de sköta samtalet helt på egen hand. myndigheter har texttelefon och har man ett ärende som är känsligt är det fantastiskt att ha möjlighe- ten att kunna sköta det på egen hand, berättar Heléne Larsson. victoria rydergård Filmare från Karlskoga dubbelt prisad Marcus Carlsson från Karlskoga har prisats för två olika filmer under Göteborgs internationella filmfestival och kortfilmprisgalan Startsladden. Hans film ”Dirtbags”, som fått produktionsstöd av filmverksam Carlsson Örebro läns landstings kulturstipendium för att producera filmen som nu vunnit priset. ÖREBRO LÄNS LANDSTING ”Bäst av allt är att jag blir kallad regelbundet” Vill du ha landstingets årskrönika – en historisk översikt över Örebro läns landsting? Ulrika tecknade Frisktandvårdsavtal under studietiden. ”Efter att inte ha varit hos tandläkaren på flera år, är det bästa av allt att jag nu vet att jag blir kallad med jämna mellanrum”, säger Ulrika Lindén. Mejla [email protected] eller skicka ett brev/kort till Tebladet, Box 1613, 701 16 Örebro. Märk kuveretet eller ämnesraden med ”Årskrönika”. Om du vinner får du hämta boken på något av länets sjukhus eller på en vårdcentral som du själv väljer. Glöm inte att fylla i var du vill hämta boken. Stöd lokal forskning ... ditt bidrag är viktigt! Telefon 019-602 10 04 Plusgiro 90 02 98-1 Stiftelsen för Medicinsk Forskning [email protected] vid Universitetssjukhuset Örebro www.nyckelfonden.se Nyckelfonden Är du intresserad av Frisktandvård - fast pris för din tandvård? Gå in på orebroll.se/frisktandvard eller ring oss på tel: 019-602 67 60 Fr iskt TILLGÄNGLIGHET Boka provtagning via webben Sedan november kan du som ska på provtagning boka din tid via webben på www.1177. se/minavardkontakter. Det finns även en drop in-mottagning, men genom att boka tid så behöver du inte vänta. FORSKNING Örebro nav i studie om tarmsjukdom Ungefär 600 000 personer lider av någon av mag-tarmsjukdomarna ulcerös kolit eller Crohns sjukdom. Vad som orsakar sjukdomarna är fortfarande okänt. I Örebro har man sedan många år bedrivit en uppmärksammad tvillingforskning för att försöka förstå vilka orsaker som kan finnas i arv och miljö vid inflammatorisk tarmsjukdom. Nu håller överläkaren Jonas Halfvarson och hans forskargrupp på att bygga upp en nationell studie kring inflammatoriska tarmsjukdomar där alla universitetssjukhus i Sverige ska vara med. Örebro blir navet i studien. Crohns sjukdom och ulcerös kolit har många likheter, men ulcerös kolit uppträder enbart i änd- och tjocktarm medan Crohns sjukdom kan drabba hela tarmsystemet från mun till ändtarm. SERVICE heten vid Örebro läns landsting, vann publikens pris. Han har även vunnit ”Kulturbaggen” som delas ut av SVTs program Kulturnyheterna för sin debutlångfilm ”Din barndom ska aldrig dö”. 2011 fick Marcus and 5 d r vå 45:Från / mån Skicka hörapparat från vårdcentralen Sedan en tid tillbaka har audiologiska kliniken ett samarbete med länets vårdcentraler. Det innebär att du som har hörapparat och behöver konsultation av en tekniker kan gå till din vårdcentral där du får hjälp att skicka hörapparaten till verkstaden vid Audiologiska kliniken i Örebro. Tekniker lagar hörapparaten och skickar den åter vårdcentralen. BEMÖTANDE Landstingets växel prisad igen Örebro läns landstings telefonväxel har vunnit SM i telefoni och kundservice för femte året i rad. Varje dygn ringer cirka 5 000 personer. – Vi vill att de som kommer i kontakt med sjukvården ska känna sig omhändertagna redan i växeln, säger Björn Emmerik, områdeschef på landstingets kundtjänst. 6 Tebladet 1/14 Nyheter Personalens idéer sparar både miljö och pengar På Centrum för hjälpmedel uppmuntras personalen att vara entreprenörer. Det har lett till en rad förändringar som sparar både pengar och miljö. Centrum för hjälpmedel tillhandahåller personliga hjälpmedel till dig som bor i Örebro län. – Vi är en miljöpåfrestande verksamhet. Därför ställer vi hårda miljökrav på allt som köps in och försöker förverkliga alla förbättringsförslag som våra medarbetare kommer med, säger verksamhetschefen Eva Sund. – Vi lånar ut hjälpmedel kostnadsfritt och tar tillbaka dem när behovet upphör eller förändras. För oss är det viktigt med en hållbar miljötanke. Allt som kommer tillbaka hit görs i ordning i ursprungligt skick, berättar Cri Sirsjö, enhetschef på Centrum för hjälpmedel. Tvätten på Centrum för hjälpmedel är igång dagligen från halvsju på morgonen till långt in på eftermiddagen. I tvättrummet var det tidigare varmt och fuktigt, men efter ett förslag från personalen tas ångan och värmen tillvara och leds in till lagret för inkontinenshjälpmedel där man tidigare hade problem med kall och torr luft. Allt som krävdes var en rördragning. Lättare lastpallar På lagret för inkontinenshjälpmedel går det åt mängder med lastpallar vid utleveranser. Tidigare användes vanliga lastpallar i trä, men de var tunga och fulla med stickiga kvistar. – Numera köper vi engångspallar av återvunnen wellpapp. De är lätta och kan användas upp till hundra gånger om de inte blir för blöta, säger Cri Sirsjö. Uttjänta batterier till elrullstolar har tidigare sorterats ut som farligt avfall. – Men numera har vi en maskin där vi kan liva upp batterierna igen, berättar Eva Sund. När hjulen till alla de rullstolar som finns hos Centrum för hjälpmedel slutade rulla köpte man tidigare in nya. – Men så frågade en medarbetare varför vi inte bara bytte kullager, så det gör vi numera. Nu kan hjulen användas flera gånger och vi sparar både miljö och pengar, berättar Cri Sirsjö. Tomas Fürsth, enhetschef på teknikenheten på Centrum för hjälpmedel, visar rummet där gamla batterier återupplivas. Tidigare slängdes de här batterierna. Nu tar man istället bort sulfat som gör att batterierna verkar förstörda fast de inte är det, och på så sätt kan batterierna användas igen. Det finns många typer av hjul till rullstolar, men stommen invändigt kan passa till olika sorts däck. Genom att börja ta tillvara på stommen och bara byta däck och slang sparar Centrum för hjälpmedel 250 000 kronor i kvartalet. – Att ständigt ha ett miljötänk i allt vi gör förbättrar både miljön och vår verksamhet. Vi är otroligt välplanerade och på så sätt kan vi få ut så mycket som möjligt av alla de produkter vi har i lager, säger Eva Sund. Du kan hjälpa till Även du som lånar hjälpmedel från Centrum för hjälpmedel kan hjälpa till genom att lämna tillbaka hjälpmedel som du inte längre behöver eller som är trasiga. – Vi försöker verkligen återvinna och återanvända så mycket vi bara kan. Så har du hjälpmedel hemma som du inte använder längre är vi tacksamma om du lämnar tillbaka dem. Antingen hit till oss eller till ditt lasarett, vårdcentral eller boende, säger Eva Sund. victoria rydergård Funkaforum ger tips och råd för en enklare vardag Har du eller någon du känner svårt att prata, läsa, skriva, planera eller förstå. Vill du ha tips och få inspiration om vad du kan göra för att det ska gå lättare? Då är du välkommen till Funkaforum. Funkaforum har öppet varje onsdag mellan 15.00 och 18.00. – Vi vänder oss till den som vill ha råd för egen del, är anhörig eller som möter personer med funktionsnedsättning i sitt arbete, berättar Eva Sund, verksamhetschef på Centrum för hjälpmedel. På Funkaforum finns alltid minst två ur personalen tillgängliga för att svara på frågor och ge information om teknik, metoder och verktyg som kan vara till hjälp i vardagen. – Vi har enbart allmän rådgivning. Om någon behöver mer indi- bilder som stöd för kommunikationen och prova på olika program för bildhantering. För dig som behöver verktyg och strategier för att få ordning på vardagen finns en station där du kan få tips på schema, planering och instruktioner med bildstöd. till Centrum för hjälpmedel. För frågor av allmän karaktär kan det vara frustrerande att behöva vänta i flera veckor på att få tid för rådgivning. Det här är en möjlighet för oss att öka tillgängligheten helt enkelt, avslutar Eva Sund. Text: victoria rydergård foto: kristin lundström Fokus på ny teknik Anna Lundvik Magnusson besöker Funkaforum och får hjälp med sin dator av Kristoffer Sandström, it-tekniker på Centrum för hjälpmedel. viduellt stöd kommer vi att hänvisa till en arbetsterapeut eller logoped, säger Louise Kjellson, som är logoped och hjälpmedelskonsulent. Funkaforum är indelat i olika stationer. Det finns bland annat en läs-och skrivhörna där du som besökare kan prova program som ger stöd för läsande och skrivande i din dator. Du får också tips om hur du kan anpassa din webbläsare för att underlätta läsandet. Det finns också en bildverkstad där du får se hur man kan använda – Vi har stort fokus på ny teknik och hur man kan använda surfplattor och smarta telefoner som stöd, berättar Louise Kjellson. – Med de här träffarna hoppas vi på att få reda på vad brukarna funderar på och behöver hjälp med. Vi vill även kunna erbjuda hjälp i rätt tid. Många gånger kanske man har en enkel fråga som det tar fem minuter att få svar på. I dag krävs särskild ansökan från exempelvis arbetsterapeut eller logoped för att få komma Fakta Funkaforum: Funkaforum har öppet varje onsdag mellan 15.00 och 18.00. Man håller till i Centrum för hjälpmedels lokaler på Propellervägen 14 i Örebro. På www.orebroll.se/cfh hittar du information om ändrade öppettider, så titta gärna in på hemsidan innan du kommer. Vårdteam ska underlätta kontakten med Hallsbergs vårdcentral Sedan mitten på januari är Hallsbergs vårdcentral uppdelad i vårdteam. – Vi har delat in läkare och sjuksköterskor i tre team. Varje team har sin egen patientgrupp, berättar Susanne Wieland, verksamhetschef vid Hallsbergs vårdcentral. Idén till att börja jobba i team fick man från Brickegårdens vårdcentral där man sedan länge använt sig av modellen. För dig som är listad vid Hallsbergs vårdcentral innebär det här att du nu fått ett nytt nummer att ringa till beroende på vilket vårdteam du hör till. – Vilket team man hör till beror på vilken läkare man gått hos sedan tidigare. Nya patienter listas hos teamen utifrån vilken dag de är födda på, berättar Susanne Wieland. Tanken med vårdteamen är att du som patient ska få träffa samma läkare och sjuksköterskor när du besöker vårdcentralen. Ger trygghet – Vi tror att man som patient kommer att känna sig tryggare av att alltid ha samma vårdkontakter. Vi hoppas också att den här modellen ska göra att det blir enklare för patienterna att komma fram till oss när de ringer. Nu delas ju patienterna upp på tre telefonnummer istället för att alla Kontaktuppgifter till vårdteamen: Vårdteam 1 nås på 0582-880 11 och består av distriktsläkarna Håkan Lindgren, Anders Hagwall och Sofia Varsami, distriktssköterska Pia Segelström och sjuksköterskorna Ulla Bergström och Emma Fogelqvist. Vårdteam 2 nås på 0582-880 31 och består av distriktsläkarna AnnaLena Ekedahl och Lars Persson, ska ringa på ett, säger Susanne Wieland. victoria rydergård distriktssköterskorna Carina Eklund, Ethel Davidsson och Marianne Axelsson samt sjuksköterskan Sig-Brith Normark. Vårdteam 3 nås på 0582-880 41 och består av distriktsläkarna Barbara Kazanowska och Eva Fuglstad, sjuksköterskorna Sofi Lind och Ann Lindström samt distriktssköterska Marika Gyllenberg. Tebladet 1/14 Tema cancer 7 Cancer - ett ord, tusen reaktioner Få ord väcker så starka känslor som cancer. I dag räknar man med att minst var tredje person i Sverige kommer att få en cancerdiagnos under sin livstid. Men vad är egentligen cancer och finns det något man kan göra för att skydda sig? FOTO: Olivia Holmberg och Julia Persson Tebladet har träffat Johan Ahlgren, verksamhetschef för onkologiska kliniken på Universitetssjukhuset Örebro, USÖ. Vad är cancer? – Det är ett samlingsnamn för cirka 200 olika sjukdomar som alla har gemensamt att celler på någon plats i kroppen har börjat dela sig okontrollerat. Efterhand bildar de här cellerna en tumör som växer sig allt större. Hur fort det går varierar. Vissa cancerformer utvecklas relativt långsamt medan andra har ett snabbt och mer dramatiskt förlopp. Hur vanligt är cancer? – Nästan 60 000 personer drabbas av cancer i Sverige varje år. Sjukdomen har blivit vanligare eftersom vi blir allt äldre. Vem får cancer? – Cancerfallen är ungefär lika många hos män som hos kvinnor. De allra flesta som drabbas Johan Ahlgren är över 65 år. Barn kan också få cancer, men det är betydligt ovanligare. Vilka cancerformer är vanligast? – Den vanligaste cancerformen i Sverige är prostatacancer. Den utgör mer än en tredjedel av all manlig cancer. Därefter kommer bröstcancer, som står för cirka 30 procent av cancerfallen hos kvinnor. Den tredje vanligaste cancerformen är hudcancer. Den står för ungefär 10 procent av det totala antalet cancerfall. Är cancer ärftligt? – Oftast inte. Max fem till tio procent beror på ärftlighet. Kan man skydda sig mot cancer? – Ingen kan skydda sig helt eftersom det inte går att säga exakt varför vissa celler skadas och fortsätter att växa okontrollerat, men det finns ett samband mellan cancer och levnadsvanor. Tio procent av all cancer är rökningsbaserad och rökning är den enskilt viktigaste orsaken till lungcancer. Rökning kan även orsaka andra typer av cancer. Det finns också ett bevisat samband mellan solning och cancer. – Övervikt och för lite fysisk aktivitet ökar också risken för Kvalitet i cancervården viktigast De flesta friska människor vill att vården ska finnas nära. – Men frågar du den som är sjuk i cancer vill han eller hon ha den bästa möjliga vården. Ska man få en livsviktig operation åker man gärna till det sjukhus med högst kompetens om återbesöken och eftervården finns nära hemmet, säger Mats Björeman. Han är läkare och medicinsk rådgivare på landstingets ledningskansli och sitter även med som ordförande i styrgruppen för Regionalt cancercentrum i Uppsala Örebro sjukvårdsregion. Regionala cancercentra inrättades i alla sjukvårdsregioner för att göra cancersjukvården mer likvärdig i hela landet som ett led i den nationella cancerstrategin. Målen med den är att: Minska risMats Björeman ken för insjuknande i cancer. Förbättra omhändertagandet. Förlänga överlevnadstid och förbättra livskvalitet efter diagnos. Minska regionala skillnader i överlevnadstid efter diagnos. Minska skillnader mellan befolkningsgrupper. Patienter kan märka av den här strategin genom att de till exem- pel kan få åka lite längre för en viss operation, eller annan specialistbehandling. – Ett exempel är att vi numera genomför bröstcancerkirurgi för alla Örebro läns invånare på Universitetssjukhuset Örebro. Det är ett exempel där förändringar har gjorts för att förbättra kvaliteten, säger Mats Björeman. – För det är kvaliteten i vården som alltid måste komma först. Alla patienter i vårt län, oavsett var de bor, har rätt till bästa möjliga vård. För att klara det kan viss specialiserad vård behöva utföras på färre ställen, konstaterar Mats Björeman. KRISTIN LUNDSTRÖM flera vanliga cancerformer. Det räcker med 30 – 40 minuters rask promenad ett par gånger i veckan för att få en skyddande effekt. Kosten är också viktig. Ät allsidigt och dra ner på rött kött och charkuterivaror. Varför är det viktigt att gå på de hälsoundersökningar som erbjuds? – De minskar risken för att dö i förtid. Med mammografi går det att upptäcka cancer tidigt och genom att cancern behandlas tidigt kan fler kvinnor bli friska. Samma sak gäller gynekologisk cellprovtagning. Vid cellprovtagning från livmoderhalsen kan cellförändringar upptäckas tidigt och på så sätt behandlas redan innan de har hunnit utvecklas till cancer. Varför reagerar många så starkt på ordet cancer? – Jag tror att det beror på att man förknippar ordet med att man kan dö. En fjärdedel av alla dödsfall beror på cancer och de allra flesta känner någon som har drabbats. Men cancer behöver inte innebära en dödsdom. Majoriteten av dem som drabbas blir faktiskt botade. Länktips: På www.1177.se/Tema/Cancer/ hittar du information om cancer och kan ta del av andras erfarenheter i reportage, krönikor och filmer. Du kan också läsa mer på www.cancerfonden.se där du bland annat kan ta del av aktuell statistik om olika cancersjukdomar. victoria rydergård Tema cancer på 1177.se På 1177 Vårdguidens webbplats finns tema cancer som vänder sig till alla som vill veta mer om cancer. Här finns information om cancer och möjlighet att ta del av andras erfarenheter i reportage, krönikor och filmer. Gå in på www.1177.se och läs mer. 8 Tebladet 1/14 Tema cancer Line Nielsen fick cancer när hon var 17 år. Hon har hela tiden varit öppen med sin sjukdom och sett till att dokumentera med bilder och text. Hon tycker om att ha bilder på allt hon har gått igenom. Efters det inte är lika långt som innan sjukdomen. Cancern upptäcktes av en slump när hon var – Många förknippar cancer med död. Det gjorde jag också innan jag själv blev drabbad. Det konstaterar 19-åriga Line Nielsen från Örebro. När Line var 17 år fick hon utslag på benen. Hon trodde först att det var myggbett, men utslagen växte och blev fler och fler. Line fick ont i benen och efter ett tag fick hon så ont att hon inte kunde gå. På vårdcentralen konstaterade läkaren att hon hade drabbats av knölros, en form av hudutslag som visar sig som ömma, blåröda, runda och upphöjda utslag på underbenen. Eftersom knölros kan vara ett tecken på akut sarkoidos, en sjukdom som ofta drabbar lungorna, fick Line en remiss till lungröntgen. – En vecka efter att jag hade röntgats ville de göra en ny röntgen. De hade sett något på bilderna som de ville kontrollera, berättar Line. Förstod allvaret Några dagar senare fick Lines mamma ett telefonsamtal från sjukhuset. – Vi fattade direkt att det var något allvarligt eftersom de ringde till mamma och inte till mig som de hade gjort tidigare, säger Line. Beskedet var att läkaren hade hittat en knöl stor som ett ägg ovanför hjärtat, bakom bröstbe- net. Knölen skulle opereras bort och det skulle ske på Akademiska sjukhuset i Uppsala. Två veckor senare låg Line på operationsbordet. – När jag vaknade upp hörde jag det pipande ljudet från maskinen som registrerade mina hjärtslag. Jag var full med slangar och var helt däckad i en vecka. Efter en vecka på Akademiska sjukhuset kördes Line till Universitetssjukhuset Örebro, USÖ, för fortsatt vård. När hon blivit utskriven trodde Line och hennes familj att allt var över och att livet så sakta skulle återgå till det normala. Då fick Lines mamma ett nytt telefonsamtal. Beskedet – cancer Den här gången fick hon veta att knölen som opererats bort var en cancertumör. Line hade drabbats av Hodgkins lymfom, lymfkörtelcancer. – Pappa blev helt förstörd. Mamma däremot var alldeles lugn. Hon känner många som har haft cancer och överlevt. Själv kände jag ingenting. Det blev bara tomt, minns Line. Hon fick åka till Uppsala för att genomgå röntgen, ultraljud och en rad andra undersökningar. Efteråt fick Line beskedet att allt såg bra ut. Det fanns ingen mer cancer som man kunde se. Bröt ihop – Jag fick reda på att jag skulle få cellgifter i förebyggande syfte och bröt ihop totalt när jag fick reda på att jag skulle tappa håret. Efter första cellgiftsbehandlingen mådde Line bra. – Jag och pappa gick på bio efteråt och jag tänkte att det här var väl inte så farligt. Sexton dagar efter första cellgiftsbehandlingen började håret Tebladet 1/14 Tema cancer 9 Foto: Kristin Lundström som utbildningen hon går innehåller mycket fotoundervisning har även hennes vänner hjälpt till att fotografera henne under hela behandlingen. Nu nästan två år senare har håret växt ut igen, även om r 17 år – Line är glad att hon lever i dag ”Det är tufft att vara tonårstjej och gå runt med ärr och vara utan hår ” lossna. – Jag tvättade håret när det plötsligt bara rasade av. Hela badkaret proppade igen. Dagen efter rakade vi av allt, berättar Line. Line fick två peruker, men använde dem väldigt sällan. – Jag hade peruk till och från skolan, men tog oftast av mig peruken när jag kom fram. Den var varm och kliade och dessutom såg den fejkad ut, säger hon. Line märkte hur folk reagerade på hennes utseende. Många tittade och hon märkte hur det tisslades och tasslades bakom ryggen på henne. – Det är tufft att vara tonårstjej och gå runt med ärr och vara utan hår, konstaterar hon. Berättade om sjukdomen Line har hela tiden varit öppen med sin cancer och har under hela sin sjukdomsperiod skrivit och lagt ut bilder på sin blogg. – Bloggen har varit ett sätt för mig att bearbeta det här. När jag hade gått ut med att jag hade cancer ökade antalet läsare och bloggen blev snabbt välbesökt. Jag fick många kommentarer och märkte att många kände igen mig när jag var ute på krogen och kom fram och snackade, säger Line. Även om hon har varit öppen med sin cancer tror hon inte att alla har fattat hur sjuk hon egentligen har varit. – Cellgifterna gör att man blir trött, mår illa och känner sig svag. De dagar som jag har mått allra sämst har jag inte velat att någon ska se mig, berättar Line. En annan bieffekt av cellgifterna var fruktansvärda bensmärtor. – Vissa dagar var det som att någon vred runt lederna på mig. Jag bara skrek och tårarna sprutade. Jag svettades, jag frös och det kändes som att någon åt på mig. Jag hade hela skrivbordet fullt med värktabletter, men inget hjälpte. Idag är Line friskförklarad. – Jag känner att jag hade en väldig tur som fick utslagen. De räddade mitt liv. Utan dem hade jag inte blivit röntgad och man hade inte hittat tumören som låg två centimeter från hjärtat, kon- staterar hon. Har du som gått igenom en tuff cancerbehandling några råd till andra som drabbas av cancer? – Dokumentera, ta mycket bilder och spara saker, men framförallt håll hoppet uppe. Tro inte att allt är över bara för att du får cancer. Chansen att du överlever är större än risken att du dör, säger Line Nielsen. * Vill du läsa Lines blogg? Den hittar du på www.linenielsen.blogg.se. TEXT: victoria rydergård FOTO: Julia Persson 10 Tema cancer Tebladet 1/14 Att vara ung när en förälder får cancer Det är vanligt med cancer och många barn har upplevt att en förälder har cancer. Barn som anhöriga har tidigare varit en bortglömd grupp inom vården. Men nu görs satsningar för att stötta hela familjen. – Föräldrarna är ju också i kris och har det ofta tungt så att de inte alltid kan se barnens oro, säger Johanna Joneklav, som är kurator på Onkologen på Universitetssjukhuset Örebro, USÖ. Hon poängterar att även tonåringar måste lyftas fram som anhöriga. De har fått klara sig mycket själva. Prata med varandra På onkologen jobbar personalen för att bli bättre på att ge barnen stöd. – En sjuksköterska ska alltid fråga om det finns minderåriga barn i familjen och hur föräldrarna kommer att berätta för barnet att en förälder är sjuk. – Det är viktigt att få igång kommunikationen i familjen. Det går inte att dölja sjukdomen för ett barn. Barn märker att något är fel, även de minsta barnen känner av sinnesstämningar. Forskning har visat att om kommunikationen fungerar i en familj där en förälder avlider minskar risken för psykiska problem senare i livet. – Därför är kommunikationen otroligt viktig, säger Johanna Joneklav. Hos onkologen finns stöd, med informationsmaterial om vad man kan säga till barnen. Sida för tonåringar Det finns även en webbsida som Vart femtonde barn har upplevt en förälder med cancer. Inom Örebro läns landsting har man börjat jobba mycket för att stötta barn och ungdomar som har en förälder med cancer. Det är viktigt med kommunikationen i familjen. heter näracancer.se som riktar sig till tonårsbarn med en cancersjuk anhörig. – Tonåringarna är en grupp som verkligen behöver stöd. Ofta har de lärt sig att dölja vad de känner på ett annat sätt än små barn. De kan dölja för att skydda sina föräldrar som redan mår dåligt. Därför märks det inte alltid hur illa det är med dem, säger Johanna Joneklav. Näracancer.se har skapats av Johanna tillsammans med Katrin Bartfai Jansson, läkare på Onko- logiska kliniken på USÖ, med ekonomiskt stöd från Regionalt cancercentrum. Webbsidan är till för att skapa Johanna Joneklav trygghet genom gemenskap med andra unga i liknande situation och kunskap från sjukvården. Möta andra i samma situation – Vart femtonde barn har upplevt en förälder med cancer, och i de siffrorna ingår inte de som har en bror, moster eller farfar med cancer, till exempel, säger Johanna Joneklav. Genom webbsidan skapas ett forum där ungdomarna kan möta varandra och ta del av andras frågor och erfarenheter. – Vi har haft 30 000 besökare sedan april 2013, så det märks att det finns ett behov, säger Johanna Joneklav. Via näracancer.se kan ungdomarna även ställa frågor till läkare. Vad kan vi som står vid sidan av göra för barnen och familjerna där någon drabbats av cancer? – Säg inte bara att du finns där. Ta gärna egna initiativ – laga matlådor, ring och säg att du kan ta hand om barnen, gör något. När man är jättesjuk orkar man inte alltid fråga om hjälp så lasta inte över på den sjuka att be om den, ta ett kliv framåt och visa att du finns. Text och foto: Kristin Lundström Sorgbehandlingsgrupp ger hjälp vid obearbetad eller kvarhållen sorg När någon man älskar dör är sorg en naturlig reaktion. Men ibland fastnar man i sorgen och livet blir som en transportsträcka. Den som sörjer kan inte leva livet fullt ut, trots att det kan ha gått 10-20 år eller längre sedan dödsfallet. Hos landstinget finns hjälp att få. – Det handlar om komplicerad sorg, eller kvarhållen sorg, som inte är bearbetad, säger Bert Palmblad och Kristina Elgenstierna som är ansvariga gruppledare för landstingets sorgbehandlingsgrupp. Sorgbehandlingsgruppen är en strukturerad samtalsterapi som erbjudits av Örebro läns landsting sedan 1999. Behandlingen bygger på en dansk terapimodell och pågår under så lång tid det behövs. – Ibland tar det två år, ibland kortare tid och ibland tar den kvarhållna sorgen längre tid att bearbeta, säger Bert Palmblad. – Det är viktigt att poängtera att det här inte är någon gruppterapi. Vi talar med varje deltagare individuellt i gruppen medan de andra lyssnar. I terapin arbetar man med olika uttryckssätt, som till exempel drama och bild. När man bara har språket kan det vara lätt att dölja sina känslor, det är därför vi använder alla sinnen, säger Kristina Elgenstierna. Ledsen inte deprimerad En del människor som kommer till sorgbehandlingsgruppen har blivit behandlade för depressi- on och fått mediciner, men kvarhållen sorg handlar inte om depression. – De som kommer till oss fungerar ofta i var- Bert Palmblad dagen, de är inte deprimerade, men de är ledsna och sörjer. De känner saknad och längtar efter den som är död trots att det har gått lång tid. En del försöker undvika platser som har med den döde att göra, andra skapar heliga rum, eller altare och undviker att rensa ut och omger sig med minnen, säger Bert Palmblad. Det kan finnas flera faktorer som kan påverka när sorgen blir komplicerad och hålls färsk år efter år. – Ofta kan det handla om oväntande, trauma- Kristina Elgenstierna tiska dödsfall. Men det kan också inverka hur man blivit bemött i sjukvården. Ibland har man inte förmåga att uttrycka sorgen och ibland är inte omgivningen tillåtande när det gäller att uttrycka sorg, säger Kristina Elgenstierna. I vårt samhälle finns mycket okunskap kring döden, menar hon. – De senaste 80-90 åren har vi institutionaliserat döden. Tidigare hade man fester, sorgeband, änkeår och gravöl. Idag finns ganska få ritualer kvar, säger Kristina Elgenstierna. – Men det hände något efter Palmemordet. Då började man sätta ut blommor och ljus. Det har fortsatt när det sker ett plötsligt tragiskt dödsfall. Vi behöver ritualer, säger Bert Palmblad. För det är svårt för den sörjande när omgivningen tystnar, när de efter två, tre månader tror att sorgen är över och att man gått vidare. – Hos oss får man släppa ut det man hållit inom sig, säger Bert Palmblad. Vill du veta mer om sorgbehandlingsgruppen? På www.orebroll.se/sorgbehandlingsgruppen kan du läsa mer. Kristin lundström Tema cancer Tebladet 1/14 11 Vitsippan ger vård i livets slutskede Avdelning 84, mer känd som Vitsippan, är en vårdavdelning för specialiserad palliativ vård vid Geriatriska kliniken på Universitetssjukhuset Örebro. Här vårdas patienter i livets slutskede. – Palliativ vård är lindrande vård som tar vid när botande behandling inte längre är möjlig, berättar Ann Dalius IsenAnn Dalius Isenberg berg, som är sektionsansvarig överläkare. – Symptomen avgör om man ska vårdas här eller inom den allmänna palliativa Britt-Marie Hennerdal vården. När det gäller palliativ vård får de allra flesta hjälp från sin vårdcentral som har ett nära samarbete med sjuksköterskor i hemkommunen. Man kan säga att det är kom- munen och primärvården som är basen. Hit till oss på avdelning 84 kommer patienter med de svåraste symtomen, de som är i behov av specialiserad palliativ vård, berättar verksamhetschef Britt-Marie Hennerdal. Det som avgör om man ska vårdas på avdelning 84 eller inte är symtomen, inte vad som orsakat sjukdomen. – Majoriteten av dem som kommer till oss har cancer, men det är symtom och inte diagnos som avgör behovet av vård, säger Inger Lennartsson, som är avdelningschef på palliativa sektionen. Behoven styr Vårdtiden varierar från några timmar till flera månader, men de allra flesta tillbringar bara några dygn på avdelning 84. – Många tror att kommer man väl hit, så ska man stanna kvar här, men så är det inte. 30 procent av vårdtillfällena medför utskrivning från avdelningen, antingen hem med hjälp av Landstingets avancerade hemsjukvård, LAH, eller kommun/primärvård eller till en kommunal vårdplats. Man kan också skrivas ut och få komma tillbaka hit om behovet av vård ändras, berättar Britt-Marie Hennerdal. – Att skrivas ut kan bli en besvikelse om man har förväntat sig att Avdelning 84, mer känd som Vitsippan, är en vårdavdelning för specialiserad palliativ vård. Här vårdas patienter i livets slutskede. Inger Lennartsson visar Vitsippans spa-avdelning. Här kan de patienter som orkar och vill få ta ett bubbelbad och titta upp på det ”stjärnbelysta” taket. man ska bo kvar här, samtidigt blir många glada när de inser att de inte är så sjuka att de behöver stanna här. Vårt uppdrag är att göra den sista tiden i livet så bra som möjligt. Är man för pigg och sitter i dagrummet och ser hur den ena efter den andra försvinner blir det bara psykiskt påfrestande, konstaterar Inger Lennartsson. Den palliativa vården har utvecklats enormt på senare år. – Vårt uppdrag är att hjälpa våra patienter med den sista resan. Jag brukar beskriva den som en båttur. Vi gör allt för att den ska bli så bra och lugn som möjligt och sedan vi flyttade till USÖ 2006 har vi ju tillgång till sjukhusets resurser på ett helt annat sätt än tidigare, säger Ann Dalius Isenberg. – Palliativ vård är numera så Fakta palliativ vård: Uttrycket palliativ vård används oftast för att beskriva vård i livets slutskede. Men ordet palliativ används också i flera andra situationer i vården. När man har en svår sjukdom som man inte kommer att kunna bli frisk från, kan man få palliativ behandling. Det betyder att behandlingen inte kommer att bota sjukdomen, däremot kan den göra att man lever längre. Palliativ vård kallas det också när behandling inte längre kan förlänga livet. Då går vården enbart ut på att lindra besvären. Symtomen avgör om man remitteras för allmän palliativ vård eller om man har behov av specialiserad palliativ vård. Här i länet finns tre team för specialiserad palliativ vård. För västra länsdelen finns Palliativa konsultteamet som utgår från Karlskoga lasarett. För norra länsdelen finns team från mycket mer än att bara hålla handen. Det är en aktiv vård och vår avdelning samarbetar med hela sjukhuset för att våra patienter ska få så bra symtomlindring som möjligt. Att vara lyhörd är en förutsättning för bra vård, avslutar Britt-Marie Hennerdal. text: victoria rydergård foto: kristin lundström Smärtenheten på Lindesbergs lasarett. I Örebro kommun och Kumla kommun finns Landstingets avancerade hemsjukvård (LAH), som utgår från Universitetssjukhuset Örebro. LAH har även ett samarbete med kommunerna i södra länsdelen. För den som har behov av att vårdas på sjukhus finns avdelning 84 på Geriatriska kliniken på USÖ. Det finns även vårdplatser på lasaretten i Karlskoga och Lindesberg. ”Sorgbehandlingsgruppen har varit som en oas där jag får vara ledsen” – För de andra hade sorgen blivit lättare, men inte för mig. Det var något jag tänkte på varje dag. Det säger Lena. Hennes mamma dog 2001, och nu har hon har varit med i sorgbehandlingsgruppen i cirka tre år. För Lena var sorgen inte obearbetad. Hon har fått hjälp att bearbeta den och har aldrig haft svårt att prata om den. – För mig har det handlat om en kvarhållen sorg som var färsk hela tiden. Jag hade en väldigt nära relation till min mamma Hon blev sjuk när jag var gravid med mitt andra barn och sedan dog hon under hennes första levnadsår. Jag levde i ett kaos. Ville vara duktig och ta hand om allt och alla samtidigt som jag var mitt uppe i småbarnsåren. Under graviditet och småbarnsår ville jag inte fatta att mamma kunde dö. Jag kände mig så lurad på tiden som jag och mamma skulle ha när mina barn var små. Hennes död inträffade vid helt fel tid i livet och jag var extremt oförberedd, säger Lena. Kan inte rädda mamma För henne har tiden med sorgbehandlingsgruppen gett förståelse som hjälper henne att gå vidare. – Jag har fått insikten om att jag inte kunde göra något åt att min mamma var sjuk och dog. Jag minns en av gruppledarna sa något till mig i stil med att: ”Du är inte cancerläkare, det är klart att du inte kunde rädda din mamma”. För mig har den kvarhållna sor- gen handlat om att jag har haft svårt att hantera jobbiga saker, varit stressad och ledsen och jagat något som inte går att nå. Jag ville att allt skulle bli bra, som förut. Men då skulle det ju krävas att min mamma levde. Och det gör hon inte. Jag har fått försöka hitta ett annat sätt att tycka att livet är bra utifrån hur det är nu, och jag har ett jättebra liv, säger Lena. Hon har blivit snällare mot sig själv och är bättre på att göra saker hon mår bra av nu. Och hon kan vara glad utan att få dåligt samvete. Kände igen sig Lena berättar om hur skönt det kändes första gången hon deltog i sorgbehandlingsgruppens möte. – Jag kände igen mig så mycket i de andra deltagarnas berättelser. Det var skönt att höra att det inte var något fel på mig, att jag inte var konstig. Något annat som är bra med att vara med i en grupp är att alla deltagarna är i olika skeden i sin bearbetning. Man kan se att det går att nå dit de nått. För sorg är så individuell, men ändå är sorgens faser lika, säger Lena. För mig har sorgbehandlingsgruppen varit som en oas där jag får vara ledsen och gråta. Nu när det har gått ett tag känner jag att det har hänt något. Jag är inte färdig än men det känns lättare och har börjat läka. Sorg ska bli saknad. Tidigare ville jag inte släppa taget om mamma för jag kände att jag sviker henne då. Men så är det inte, hon är redan död. Sen kommer man alltid sakna personen man sörjer, men det ska inte göra så vansinnigt ont, säger Lena. KRISTIN LUNDSTRÖM Sorgbehandlingsgruppen har hjälpt Lena att släppa taget om sorgen efter sin mamma som dog 2001. 12 Tebladet 1/14 Tema cancer Framåt för bröstcancervården Bröstcancer är den vanligaste cancerformen hos kvinnor. Men allt fler överlever och specialistvården för bröstcancerpatienter drivs framåt på Universitetssjukhuset Örebro av multikompetenta vårdteam, forskning och i dialog med patienten. Förra året insjuknade 236 kvinnor och en man i bröstcancer i Örebro län. Cirka 400 bröstcanceroperationer gjordes på USÖ under samma år. Sedan 2013 görs alla bröstcanceroperationer på USÖ, vilket gör vården enhetligare än tidigare. Kirurger, röntgenläkare, specialistsjuksköterskor, onkologer, kuratorer och rehabiliteringspersonal arbetar tillsammans i team för att deras samlade kompetens ska ge patienten bästa möjliga vård. Viktig analys Efter en cancerdiagnos påbörjas planeringen för en skräddarsydd behandling direkt. Eftersom det finns flera olika typer av bröstcancer är det teamen kring varje patient som ska analysera provsvar och rekommendera rätt individuell behandling. Göran Wallin som är verksamhetschef på kirurgkliniken där bröstcancerkirurgin utförs, berättar att det ofta är stressande för människor att ha kvar sina tumörer under tiden de väntar på en operation. De flesta vill bli opererade så fort som möjligt för att få bort tumören. Men han förklarar att det är viktigt att teamet som bedömer patienten hinner gå igenom alla resultat för att se till att patienten får den bästa möjliga behandlingen. – Även om det är stressande att ha kvar tumören i ett par veckor, gör det ingen skillnad i överlevnad. Det viktiga är att det blir en korrekt bedömning innan en operation och att resultatet av behandlingen blir så bra som möjligt för patienten, säger Göran Wallin. Genomsnittstiden att vänta på en bröstcanceroperation är 17 dagar. – Vår intention är att alla ska bli omhändertagna så snabbt som möjligt, säger Göran Wallin. Ovanligt hos unga För dem som söker vård för en knöl i bröstet finns ett system för hur de ska bli omhändertagna. Patienter som är över 40 år bokas oftast direkt för ett besök, medan personer i 30-årsåldern ombeds vänta och se om knölen finns kvar när de kommit in i en annan fas av menstruationscykeln. – Att vi gör så beror på att det är mycket ovanligt med bröstcancer hos yngre kvinnor. Nästan lika ovanligt som hon män, säger Göran Liljegren som är överläkare inom bröst och endoktri. Individuell behandling Det finns flera olika sorters bröstcancer. Vilken behandling en patient får beror på vilken Göran Wallin och Göran Liljegren typ av bröstcancer det gäller. Om det är en aggressiv, snabbväxande tumör, en hormonberoende tumör eller om cancern har spridit sig till lymfkörtlarna till exempel. En del patienter behöver bara en operation, andra kan behöva cellgifter, strålning och hormonbehandling och en medicin för tumörer med proteinet Her-2. Finns det någon ny forskning som är hoppfull inom bröstcancervården? – På Universitetssjukhuset är vi först i landet med en ny behandling. Den drar lärdom av en stor internationell studie och ger strålbehandling vid ett tillfälle under den operation då man tar ut tumören, säger Göran Liljegren. Den innebär att patienten kan få tumören strålad i samband med operationen. Än så länge har tekniken använts på sex patienter. – Fördelen är att patienten bara behöver en enda strålbehandling istället för flera återkommande under tre till fem veckor, säger Göran Liljegren. Kristin Lundström Universitetssjukhuset Örebro är först i landet med att genomföra strålbehandlingar som görs i anslutning till en operation. Fakta bröstcancersjukvård Antalet fall av bröstcancer har stigit sedan 1960-talet, men samtidigt har dödligheten minskat. 8 490 kvinnor och 41 män får bröstcancer i Sverige varje år och i internationella jämförelser ligger Sverige högst i överlevnad i cancer. Samtidigt som vårdkostnaderna ligger lägre än i många andra länder. Långsiktig forskning vid prostatacancer Som vaccin mot cancer Alla hoppas att forskare ska hitta botemedlet mot cancer. Men det finns ingen ”quick fix”, säger läkaren och forskaren Ove Andrén som forskar om prostatacancer. Det är långsiktig forskningen som leder till framsteg och på USÖ finns forskningsprojekt som har pågått i över 30 år. Cirka 25 procent av alla dödsfall i cancer beror på rökning. – Om alla slutade röka vore det som ett fantastiskt vaccin mot flera typer av cancer, säger Matz Larsson. sjukdom, säger Ove Andrén. – Det andra spåret handlar om att försöka förutsäga vilken typ av cancer som kommer Ove Andrén att utveckla sig till elakartad cancer. Att man vill kunna förutsäga det beror på att män som drabbas av en ofarlig typ av cancer inte ska behöva behandlas i onöProstatacancer är den ”Män som drabbas dan, säger vanligaste cancerforhan. men och cirka 10 000 av en ofarlig typ – Det män drabbas varje år, av cancer ska inte tredje spåmen endast 25 procent ret handlar av dem drabbas av den behöva behandlas i onödan” om hur dödliga formen av provården statacancer. omhänderTre forskningsspår tar patienter som får diagnosen Inom forskningen om prostata- prostatacancer. Att få en cancancer vid USÖ finns det tre spår, cerdiagnos ökar stress, antalet depressioner, hjärtinfarkter och förklarar Ove Andrén. – Det första handlar om inflam- självmord. Frågan är om vi ska mation och infektion. Tesen är att sätta en diagnos på patienten om vissa typer av prostatacancer kan vi inte tror att cancern kommer utlösas av en bakterie som inte att påverka patientens liv, säger ska finnas i prostatan. Skulle man Ove Andrén. hitta infektionsorsaken så finns På 70-talet kastrerades alla det förutsättningar att förebygga män som hade prostatacancer. Men idag finns andra mer riktade behandlingar beroende på vilken form av prostatacancer det gäller. Stor studie på USÖ På USÖ har man gjort en stor studie, där har man följt 700 patienter med prostatacancer, där hälften har behandlats genom operation och hälften har behandlats om de fått symptom. – Forskningen har fått stort genomslag. Den visar att vi genom att operera kan rädda några få, men att det sker på bekostnad av att väldigt många män behandlas i onödan, vilket påverkar livskvaliteten och sexualiteten och därför vill vi inte behandla i onödan, säger Ove Andrén. Läs mer: På www.1177.se/Tema/Cancer kan du läsa mer om prostatacancer och även läsa reportage och se filmer där män berättar om sina erfarenheter av prostatacancer. *Fotnot: Studien kommer att publiceras i den medicinska tidningen New England journal of medicin. Kristin Lundström Han är överläkare i lungmedicin och jobbar på lungkliniken och Tobakspreventiva enheten på Universitetssjukhuset Örebro. Kopplingen mellan olika cancersjukdomar och rökning är stark. – Vi har cirka 3 500 fall av lungcancer i Sverige varje år och av dem är 80 procent kopplade till rökning. Antingen att man rökt själv, eller blivit utsatt för passiv rökning. Även läppcancer, cancer i munhåla, stämband, strupe, matstrupe och i viss mån magcancer, njurar, urinvägar och urinblåsa är kopplade till rökning. Giftet vandrar ju genom hela kroppen. Jag tänker ofta på att fallen skulle kunna vara betydligt färre om vi slapp cigaretterna, eftersom det är en undvikbar cancer, säger Matz Larsson. I Sverige finns en vision om att alla ska vara rökfria år 2025, men då krävs insatser eftersom nikotin är så pass beroendeframkallande. – Det är ett lurigt beroende eftersom Matz Larsson det kommer smygande och är lika beroendeframkallande som amfetamin och kokain, men mer socialt accepterat, säger Matz Larsson. Men han berättar att många som kommer till Tobakspreventiva enheten och fått hjälp att sluta röka undrar varför cigaretter inte blivit förbjudna än. Behöver du ha hjälp att sluta röka? På din vårdcentral finns rökslutarstöd och du kan även få kontakt med Tobakspreventiva enheten. – Det lönar sig alltid att sluta, hur länge man än har rökt, säger Matz Larsson. På rokfri.1177.se kan du också få stöd för att sluta röka. Där kan du även ladda ner en app till din smartphone. Kristin Lundström Lättläst Tebladet 1/14 Cancer är en vanlig sjukdom Sorg som inte tar slut Många är rädda för sjukdomen cancer. Det är en ganska vanlig sjukdom. Många dör i cancer men många blir också friska. När någon du älskar dör är det normalt att känna sorg. Att vara ledsen och tycka att det känns jobbigt. För de flesta känns det bättre efter ett tag och livet fortsätter även om du saknar den som är död. De flesta som får cancer är över 65 år. Lika många män som kvinnor får cancer. Barn kan också få cancer, men det är inte lika vanligt. Vad är cancer? Cancer är ett namn för många olika sjukdomar. Det som är samma är att cellerna i kroppen börjar dela på sig och det blir en tumör i kroppen. En del cancer växer fort i kroppen och en del växer långsamt. För en del stannar sorgen kvar. Och livet blir jobbigt att leva. En del tycker att deras eget liv inte är lika viktigt längre. De kan inte sluta tänka på den som är död fast den kanske dog för 10 eller 20 år sen. Då kan det vara bra att få hjälp så att sorgen kan ta slut. Det hjälper att prata om sin sorg. Det kan ta både kort och lång tid. Olika sorters cancer Det finns till exempel lungcancer och hudcancer. Prostatacancer är vanligast för män. Bröstcancer är vanligast för kvinnor. Hudcancer är också en ganska vanlig cancer. Vad kan jag göra själv? En del cancer beror på hur du lever och vad du gör. Du kan själv tänka på att: • Inte röka. • Inte sola för mycket så att du blir bränd. • Träna och röra på dig. • Äta bra mat. Det är viktigt att gå på hälsoundersökningar som mammografi där man undersöker brösten och cellprovtagning där man undersöker livmodern. Då kan cancer upptäckas tidigt. Och du har större chans att bli frisk. Att träffas och prata om sin sorg i en grupp Bert Palmblad och Kristina Elgenstierna är två personer som jobbar med att hjälpa människor som har fastnat i sin sorg. De jobbar med en grupp där flera personer som känner så här träffas. Bert och Kristina pratar med en person i taget och de andra får lyssna. Många blandar ihop sorg och depression. Och många får mediciner mot depression fast det är sorg de känner. Då är det mycket bättre att prata om sorgen tills den inte är lika jobbig längre. Vill du veta mer om den här gruppen? Du kan du läsa mer på www.orebroll.se/sorgebehandlingsgruppen Ängens vårdcentral är HBT-certifierad Det är viktigt att alla som kommer till en vårdcentral blir mottagna på ett bra sätt. Det ska inte spela någon roll om du är kille eller tjej, gammal eller ung eller om du tycker om killar eller tjejer. Bemötande är både vad personalen säger och gör. Hur personalen ställer frågor. Vad det finns för broschyrer och hur det ser ut på vårdcentralen. Det ska kännas bra för alla att komma dit. De som jobbar på Ängens vårdcentral har lärt sig mycket om det här och bestämt sig för att tänka mer på de här sakerna när de jobbar. Därför har de fått en certifiering av RFSL. De har fått ett papper där det står att de kan det här bra. Kristina Ellmén är chef på Ängens vårdcentral. Hon får en blomma av Ingrid Fries Hansson, politiker i landstinget. Båda tycker att det är jätteroligt att Ängen blivit HBT-certifierad. HBT - betyder homosexuella, bisexuella och transpersoner RFSL - Riksförbundet för homosexuellas, bisexuellas och transpersoners rättigheter. 13 Tebladet 1/14 14 Aktuellt KRÖNIKAN ROGER SAMUELSSON Drömmar och verklighet Som människor är vi komplexa varelser med en enastående förmåga att kunna drömma. I drömmen bearbetar och sorterar vi bland känslor, upplevelser och erfarenheter vi har med oss som dagsrester. Vi drömmer också drömmar som har med längtan och livsmål att göra. Mardrömmar kan ibland oroa och störa vår nattsömn. Drömmar kan vara mer eller mindre svåra att förstå. Kanske är det därför som drömmar är omgärdade av mystik och fascination. Vi drömmer kanske 20 procent av vår sovande tid. Själv minns jag oftast inte mina drömmar. Tröstar mig med att jag förmodligen sovit djupt och gott. Fast när jag gick i drömgrupp var det ju mer frustrerande att inte kunna minnas, eftersom det var det som var själva poängen med drömgruppen. Men å andra sidan lärde jag mig att även ett litet drömfragment, som trots allt dröjt sig kvar i medvetandet, kan ge upphov till spännande associationer och leda till fördjupad självinsikt. Jag önskar ibland att jag kunde drömma som B. Hans drömmar är ofta kristallklara och tydliga. För det mesta framstår de som rena rama filmsnuttar i HD-kvalitet. När han berättar om sina drömmar så undrar jag ibland om han inte bara hittar på. Det är en ren fröjd och underhållning att följa hans drömberättelser. Det händer att jag ibland figurerar i hans drömmar. Som den gången när han drömde att jag sjöng en aria om mopeden som jag lagt på bordet. Visserligen har jag gått i drömgrupp, läst Freuds Drömtydning, men om mopeden jag lagt på bordet och som B lät mig framföra sjungande i sin dröm, förblev obegriplig för oss båda, bjöd den på desto mera uppsluppen munterhet och vilda associationslekar vid morgonkaffet i fikarummet. Sedan har vi andra typer av drömmar. Ingemar Bergman skriver i sin självbiografi Bilder (1990): ”Jag lever egentligen ständigt i drömmen (min barndom) och avlägger besök i verkligheten.” Att få leva sina drömmar är inte alla förunnat. Vi kan drömma om mycket. Men allt är inte uppnåeligt. En del drömmar som verkade realistiska, blev det kanske inte så mycket med. Även om många drömmar är och förblir en illusion så är livet inte en illusion. Livet som pågår just nu är på riktigt. Livet är inte en dröm, även om vi i våra värsta och mörkaste stunder önskade att allt bara var en mardröm, som vi snart hoppas vakna upp ur. Drömmar har ju ofta med vår längtan att göra. Sådana drömmar kan bli till viktiga drivkrafter som hjälper oss framåt i livet. De drömmar som det inte blev något av, behöver inte göra livet sämre, bara annorlunda än först tänkt. Efter en sjukdomsdiagnos eller ett svårt besked ställs ofta de stora och svåra frågorna om livet och döden. Hotet mot den egna och andra närståendes hälsa väcker rädsla och osäkerhet för framtiden. Vågar man drömma, hoppas? Dröm och hopp är inte varandras motsatser. Ibland behöver hoppet bäras av drömmen. Drömmen kan vara det som håller hoppet vid liv. Ett verkligt hopp måste ha förankring i verkligheten. Men drömmen, med sin gränsöverskridande frihet i tanke och fantasi, rör sig i en dimension som tillåter att se oss själva och andra i ett större perspektiv, där allting är möjligt. Våga drömma, våga hoppas! Roger Samuelsson, sjukhuspastor, leg psykoterapeut Spännande teatervår Musikalen som handlar om örebroprofilen Lasse-Maja som klädde ut sig till kvinna och stal dyrbarheter från den rika överheten. Flera spännande teaterpjäser är på gång vid Örebro länsteater. Den besynnerliga händelsen med hunden om natten av Simon Stephen efter Mark Haddons bästsäljare hade premiär den 29 januari och sista föreställningen går av stapeln den 28 februari. Den handlar om Christopher Boone är 15 år, tre månader och två dagar. Han kan alla världens länder utantill, alla huvudstäder och alla primtal upp till 7507. En natt hittar han grannens hund i trädgården, brutalt dödad. Christopher bestämmer sig för att ta reda på vem mördaren är, ett beslut som lägger mörka hemligheter i dagern… Pjäs för skolungdomar En annan pjäs som har premiär den 21 mars är ”De sömnlösas tid” som spelas för skolår 7-9 på Nya China. Den handlar om K. I K:s tillvaro som går på samma tomma tomgång som alltid. Håret är slitet och kontantkortet är slut, morsan är sömnlöst ledsen och pank. De sömnlösas tid är en pjäs om livsval och vänskap. För vad har man för val? Kan man välja att inte ha en psyksjuk mamma? Den besynnerliga händelsen med hunden om natten spe- Foto: Urban Jörén las just nu på Örebro länsteater. Och betyder best friends forever verkligen för alltid? Den 29 mars har storsatsningen Lasse-Maja Musikalen premiär. Bakom den nyskrivna musikalen står Erik Norberg och Alexander Öberg, vilka även skrev musiken till förra säsongens hyllade föreställning, Vredens druvor. Alexander Öberg är också regissör. Handlingen börjar här: Sverige 1809. Kungen har störtats och en strid om tronföljden rasar. Arméer marscherar mot Stockholm där generaler grälar om vem som ska leda riket. För Lars Ols- son, en ung tjuv som växer upp utanför Örebro, ger bristen på lag och ordning en möjlighet till försörjning. Förklädd till kvinna stjäl han dyrbarheter från den rika överheten och delar frikostigt med sig till de fattiga och till sin vän Maja. Livet leker. Men när han plötsligt får veta att han har sin bakgrund i samhällets översta skikt förändras allt. Lasse flyr. Han måste bli en annan. Lasse-Maja – musikalen är en stark och spännande berättelse om svek och lögner och strävan efter att bli en bättre människa. sken, av fotograf Johan Sundgren, Örebro länsmuseum. • 15/3 Musik: Kävestas musiklinje är förband på Jazzklubben i Hallsberg, klockan 19.15. • 16/3 Konsert: Shai Maestro Trio, konsert med jazz, folkmusik och klassiskt, i aulan på Kävesta folkhögskola klockan 19.00. • 21/3 Konsert: Klassisk lunchmusik i Wirénsalen på Örebro konserthus, klockan 12.30. • 29/3 Musik: Klassisk lördagsmusik i St Nicolai kyrka, Örebro, klockan 10.30. • 29/3-10/5 Teater: Lasse-Maja – Musikalen, Örebro länsteater. • 14/2 Föreläsning: Johanna Björck berättar om Eketorpsskatten - en silverskatt från vikingatiden, Örebro länsmuseum klockan 12.00-12.10. • 26/2 Föreläsning: Från Markområde till universitet, med Reinar Johansson. Klockan 18.3021.00 Örebro länsmuseum. • 26/3 Föreläsning: Psykiatrins öppna föreläsning om vårdkvalitet. Föreläsare Agneta Schröder, forskare. Klockan 18.00-19.30 i Wilandersalen på Universitetssjukhuset Örebro, USÖ. • 9/4 Föreläsning: Fönster husets ögon. Länsmuseets byggnadsantikvarie Charlott Torgén berättar om glasets och fönstrets historia klockan18.30. PÅ GÅNG För barn & familj • 1/3 Barnlördag: Sy och brodera på Örebro länsmuseum, klockan 12.30-15.00. Kultur & evenemang • 29/1-28/2 Teater: Den besynnerliga händelsen med hunden om natten, länsteatern. • 14/2 Dansföreställning: Kävesta folkhögskolas danslinje uppträder på Musikhögskolan i Örebro, klockan 14.00 och 19.00. • 15/2-20/4 Konstutställning: Samlingsutställning för konstutövare i länet på länsmuseet i Örebro. • 26/2 Konsert: Klassisk konsert i Kävestas aula, klockan 19.00. • 1/3 Jazz: Kävestas musiklinje är förband på Jazzklubben i Hallsberg, klockan 19.15. • 1/3 Teater: Bolanders skor, en samproduktion mellan Teater Martin Mutter och Stadra Teater spelas på Kungsteatern i Karlskoga klockan 17.00. • 8/3 Musik: Klassisk musik av Kävesta folkhögskolas musiklinje i Sköllersta kyrka, klockan 18.00. • 8/3-11/5 Utställning: I lampans Demokrati • 1/4 Nämndsammanträde: Nämnden för folkhälsa • 2/4 Nämndsammanträde: Nämnden för primärvård och folktandvård. • 3/4 Nämndsammanträde: Nämnden för psykiatri, habilitering och hjälpmedel. • 8/4 Nämndsammanträde: Nämnden för somatisk specialistsjukvård. Föreläsningar ÖREBRO LÄNS LANDSTING Gilla oss på Facebook! Du har väl inte missat att Örebro läns landsting finns på Facebook? Gå in på www.facebook.com/ orebroll och gilla oss du med. Tebladet 1/14 Tårtan 15 Conny Eriksson (längst till vänster) har under det senaste året genomgått ett antal operationer för malignt melanom. Han är så nöjd med det bemötande han fått från all personal på Plastikkirurgiska kliniken att han ville överraska med en Tebladstårta. När kliniken hade utbildningsdag dök han upp lagom till eftermiddagskaffet med tårta och diplom. På www.facebook.com/orebroll kan du se fler bilder från tårtutdelningen i albumet Tebladstårtan. Tårta till Plastikkirurgiska kliniken ”Hela kliniken lyser av ett professionellt arbetssätt och en laganda utan like” – Det värmer verkligen en chefs hjärta att en av våra patienter tycker att vi gör ett så bra arbete att vi ska få den berömda Tebladstårtan. Det konstaterar Ewa Öhrling, verksamhetschef på Plastikkirurgiska kliniken på Universitetssjukhuset Örebro, när hon får reda på att alla medarbetare på kliniken ska få månadens Tebladstårta. Bakom nomineringen står Conny Eriksson som varit en flitig besökare på kliniken då han under det senaste året har genomgått ett antal operationer för malignt melanom, som är en form av hudcancer. Fläck i huvudet – Jag och min hustru hade tänkt tillbringa vintern 2012 i Spanien. Innan vi hann åka upptäckte vi att jag hade fått en fläck i huvudet. Min fru sa att jag var tvungen att gå och kolla fläcken innan vi åkte till Spanien. Med facit i hand är jag väldigt tacksam för att hon tvingade iväg mig till vårdcentralen, berättar Conny Eriksson. En vecka efter besöket på vårdcentralen låg Conny Eriksson på operationsbordet. Fläcken i huvudet visade sig vara malignt melanom. – Sedan dess har jag fått genomgå ett antal operationer. Den sista gjordes i september 2013, säger Conny Eriksson. Professionellt sätt Han har sedan cancern upptäcktes haft tät kontakt med Plastikkirurgiska kliniken. – Jag har varit på mottagningen, operationsavdelningen och vårdavdelningen. Ett vänligt bemötande genomsyrar all personal – från receptionisten till läkaren, konstaterar Conny Eriksson. – Jag har aldrig haft några pro- blem med kontakten på någon av enheterna inom kliniken. Alla har haft en positiv och vänlig attityd. Jag vill ha raka svar och det får man. Hela kliniken lyser av ett professionellt arbetssätt och en laganda utan like. Det här är en klinik som USÖ måste vara stolt över, tillägger han. sjuksköterskan Maria Seger. – Jag har opererat den här killen i flera timmar och det har varit operationer som har varit tuffa, både för honom och för mig. Då känns det extra kul att han kommer hit med tårta, konstaterar läkaren Dan Razavi. Vill tacka personalen – Den uppskattning vi får är från patienterna. Vi träffar våra patienter många gånger och man blir ofta nästan lite av en kompis till slut. Jag har fått bra kontakt både med Conny och med hans fru. Att han kommer med tårta betyder mycket och är något vi på kliniken kommer att bära med oss länge. Det är ett bevis på att vi gör ett bra jobb, säger undersköterskan Margareta Edberg. När Conny Eriksson upptäckte att han kunde skicka in en nominering till månadens Tebladstårta var det självklart för honom att göra det. – Det här är en klinik där allt sköts exemplariskt. Jag vill tacka personalen för allt de har gjort för mig och visa hur mycket jag uppskattar alla som jobbar här, konstaterar han. När Conny Eriksson dyker upp på kliniken med tårta och diplom blir det idel glada miner. – Det här känns kul, förvånande och väldigt uppskattat, säger • Sjukgymnasten Birgitta Renström, Hallsberg, av Elsie-Marie Claesson. • Distriktsläkare Heiko Botman, Nora vårdcentral, av Börje Wuolo. • Christina Nilsson och Petra, sjukgymnaster vuxenhabiliteringen, av AnnaCarin Holm och Benjamin Karlsson. • Personalen på dialysavdelningen, Karlskoga lasarett, av John-Erik ”Jonte” Kjellman. • Personalen på Öron, näsa och hals, USÖ, av Kent Fridh. • Avdelning 1 Karlskoga, av Agneta Lundberg. • Läkaren Johan Reizenstein, onkologiska kliniken, USÖ. • Vitsippans personal, USÖ, av Mandra S. • Örjan Fribergs team, Thoraxkliniken, av Johan Marklund. • Anette Isaksson, ortopedmottagningen, Karlskoga lasarett, av Mia Hernstigen. • Doktor Dhiaa Sale med personal på njurmedicinska mottagningen, Karlskoga lasarett, av Birgitta Björk och Åsa Björk. • Christian Steczko Nilsson, läkare Hudmottagningen, av Gull-Britt Gunnvald. • Alla läkare och sjuksköterskor på Vem vill du ge en Tebladstårta? Betyder mycket text: victoria rydergård foto: kristin lundström De blev också nominerade till Tebladstårtan Här är övriga nominerade till Tebladstårtan: TÅRTAN Olaus Petri vårdcentral, av Christina Nordin. • All personal på dialysmottagningen, Karlskoga, av Poul Madsen. • Medicinkliniken 1, av Marie Öholm. • Kardiologen Espen Fengsrud, hjärtmedicin, USÖ, av Per Cavallie. • Erland Tivell och Laxå vårdcentral, av Catrine A och Eva T. Vi delar ut Tebladstårtan i varje nummer av Länstidningen Tebladet. Ta chansen och föreslå någon av landstingets medarbetare som du tycker har gjort något bra – det där lilla extra, som är värt att uppmärksamma. Tänk på att skriva en utförlig motivering, den ligger till stor grund för vårt val! Vinnaren presenteras i nästa Länstidningen Tebladet som kommer i brevlådorna i april. Din motivering, eller delar av den, kan komma att publiceras på landstingets webbplats www.orebroll.se. Det är vår förhoppning att du som föreslår kan vara med när tårtan överlämnas. Förslag skickas senast den 6 mars till Tebladet, Box 1613, 701 16 Örebro. Det går också bra att mejla förslag till: tebladet@ orebroll.se eller faxa till 019-10 79 35. Märk brevet, mejlet eller faxet med ”Tebladstårtan”. Tebladet 1/14 16 Tävla i landstingskunskap Vinn lyxiga priser för kropp och själ attning Hotellövern s: ri p ta rs ö F med otel i Örebro H n o ri la C å p buffé dag, frukost id m rs e tt rä e tr rummet dling på Bad n a h e b t m sa eatern. tter till Länst e ilj b ch o a sp ersoner. Allt för två p gspa-paket Andrapris: Ett da två personer. på Lokabrunn för Var med i Tebladets tipstävling! Första pris är en lyxig hotellövernattning för två på Clarion Hotel Örebro med ansiktsbehandling på Badrummet spa och teaterbiljetter från Länsteatern. Förstapriset gäller för två personer och består av en övernattning i dubbelrum på Clarion Hotel i Örebro. I priset ingår en trerättersmiddag och frukostbuffé i hotellets restaurang. Njut av hotellets relaxavdelning med avslappningspool, bastu och träningsrum och få ansiktsvård för två på Badrummet spa. Ni får dessutom två biljetter till valfri teaterföreställning på Länsteatern. Andrapriset är ett dagspa-paket på Loka Brunn för två personer en vardag. I priset ingår entré till vattensalongen med unika bad- och spaupplevelser, entré till det nya gymmet, instruktörsledda aktivitetspass (endast torsdag-fredag), lunchbuffé, lokatofflor att ta med hem samt frukt och vattenbuffé. Tredjepriset är entré för två personer på relaxavdelningen på Gustavsviksbadet i Örebro. I entrépriset ingår fri tillgång till upplevelsebadet och motionsbadet, bastu, solarium, lån av morgonrock, bubbelpool, solterass med mera. Fjärdepriset är biljetter till Svenska kammarorkestern för två personer. Bland de rätta svaren lottar vi dessutom ut 50 fina extrapriser. För att tävla måste du svara rätt på de tipsfrågorna – alla svaren finns i tidningen. på Tredjepris: Entré i Örebro. et ad Gustavsviksb venska Biljetter till S Fjärdepris: personer. stern för två kammarorke Tipstävling 1X2 1. Vilken cancerform är vanligast i Sverige? 1) Bröstcancer X) Prostatacancer 2) Hudcancer 2. Hur många ringer varje dygn till Örebro läns landstings växel? 1) 2 500personer X) 5 000 personer 2) 7 500 personer 3. Vilken vårdcentral i länet blev nyligen HBT-certifierad? 1) Ängen X) Freja 2) Brickegården 4. Hur många av alla dödsfall i cancer beror på rökning? 1) Cirka15 procent X) Cirka 20 procent 2) Cirka 25 procent 5. Vad heter musikalen som i mars har premiär på Örebro länsteater? 1) Amadeus X) Lasse-Maja musikalen 2) De sömnlösas tid 6. Vad heter sajten som är till för att stötta ungdomar som har en förälder som fått cancer? 1) näracancer.se X) carpediem.se 2) ungdomsstöd.nu 7. Vad heter det test som Nationella strokekampanjen har lärt ut? 1) Stroketestet X) Räddningstestet 2) AKUT-testet 8. Vilken vårdcentral i länet har precis börjat med vårdteam? 1) Skebäcks vårdcentral X) Hallsbergs vårdcentral 2) Askersunds vårdcentral Skicka tävlingskupongen till Tebladet, Box 1613, 701 16 Örebro. Märk kuvertet med “Tebladstävling”. Tävlingskupongen ska ha inkommit till landstinget senast den 3 april 2014. Det finns också möjlighet att delta i tävlingen via Internet. Gå in på www.orebroll.se/tebladet. Du kan också faxa kupongen till nummer 019–10 79 35. Rätt svar och vinnare annonseras på landstingets webbplats, www.orebroll.se den 7 april 2014. Namn:......................................................................................................................................... Telefon dagtid: ............................................ Gatuadress: ..................................................................................................................................................................................................... Postnummer och ort: ......................................................................................................................................................................................