Tema cancer - Region Örebro län

Länstidningen
Februari 2014 årgång 33
SIDAN 16
GRUPPFÖRSÄNDELSE TILL HUSHÅLL
Tebladet.
Vinn ännu
fler lyxiga
upplevelser
i Tebladets
tipstävling!
Till alla länsbor från landstinget
Nytt linjenät för
bussarna i Örebro
Neonatalavdelningen fri
från MRSA-bakterier
Tema cancer:
Line vann kampen
mot cancern
FOTO: Julia PERSSON
... och Tebladstårtan går till Plastikkirurgiska kliniken SIDAN 15
2
Tebladet 1/14
Aktuellt
Välkommen till Tebladet!
Få ord är så laddade och väcker så mycket tankar och känslor som ordet cancer. Men cancer
behöver inte innebära en dödsdom. Majoriteten
av dem som drabbas blir faktiskt botade. Ett
levande bevis på det är Line Nielsen. Hon fick
cancer när hon var 17 år och är i dag friskförklarad. Läs mer om hennes kamp på tidningens
mittuppslag.
Cancer drabbar inte bara den som fått diagnosen, utan alla runt omkring. Barn som anhöriga har tidigare varit en bortglömd grupp inom
vården, men nu görs satsningar för att stötta
hela familjen. En sådan satsning är webbsidan
näracancer.se.
I det här numret skriver vi också om att Nationella strokekampanjen i Sverige är världens bästa. Kampanjen, som på tre år beräknas ha räddat över 100 personer till ett helt självständigt liv
och har lett till minskade samhällskostnader på
85 miljoner kronor, har vunnit första pris i World
Stroke Day Award.
Varsågod, tidningen är din!
Marie-Louise ForsbergFransson (S),
landstingsstyrelsens
ordförande:
Cancervården - en viktig
strategisk fråga
Det nya året har precis börjat och det känns spännande med
ett nytt år fyllt med nya möjligheter och utmaningar. För oss
som arbetar med landstingspolitik är det ett år som kommer att
handla mycket om förberedelser för framtidens organisering av
landstings-/regionpolitiken och hälso- och sjukvårdsutveckling.
En ny samlad hälso- och sjukvårdsorganisation är viktig för
att landstinget bättre ska kunna möta framtidens möjligheter
och utmaningar. Målet är en organisation som på ett bättre sätt
kan möta en framtid med fler patienter, men också att kunna
följa med och använda de tekniska och medicinska landvinningar som hela tiden görs. Framtidens vård består också av en
utveckling av forskning och utbildning. Därför vill vi i samarbete med Örebro universitet utveckla en stark forsknings- och
utbildningsorganisation.
foto: kristin lundström
Som första vårdcentral i Örebro län har Ängens vårdcentral HBT-certifierats. Som ett
bevis på certifieringen överlämnar Emma Rasmusson från RFSL ett diplom till Kristina
Ellmén, verksamhetschef vid Ängens vårdcentral.
– Med HBT-certifieringen har vi på vårdcentralen fått nya kunskaper som gett oss ett öppet sätt att möta människor.
Jag är mycket stolt och glad över att vi klarat RFSLs höga krav för att bli certifierade, säger Kristina Ellmén.
På www.facebook.com/orebroll finns ett fotoalbum från certifieringen. Där kan du se fler bilder och läsa mer.
DET HÄR ÄR ÖREBRO LÄNS LANDSTING
Örebro läns landsting står för
hälsa och livskraft genom trygghet, kvalitet och hållbar utveckling. Det är landstingets vision.
Örebro läns landsting omfattar
geografiskt Örebro läns tolv kommuner.
Örebro läns landsting styrs av 71
politiker som sitter i landstingsfullmäktige. Landstingsstyrelsen fungerar som landstingets regering. Här
sitter 15 politiker.
betalar 11,52 kronor i landstingsskatt per varje intjänad beskattad
hundralapp.
Det ger hälso- och sjukvård,
tandvård till unga, rehabilitering,
utbildning, kulturstöd och mycket
mer.
Mest hälso- och sjukvård
Den största delen av landstingets
verksamheter är hälso- och sjukvård. Den svarar för cirka 85 procent av landstingets kostnader.
I Örebro läns landsting finns tre
akutsjukhus: Universitetssjukhuset
Örebro, Karlskoga lasarett och
Lindesbergs lasarett. Minst en
vårdcentral finns i varje kommun.
Totalt finns 30 vårdcentraler i
Drygt 11 kronor i skatt
Att driva landstingets verksamheter under ett år kostar cirka
8,6 miljarder kronor. Det är cirka
24 miljoner kronor per dygn. Det
betalas främst genom skatter. Du
Här
vikt finns Sv
igas
te jo eriges
bb
Hot
et fr
ån fö
rr
Prem
iär fö
r lätt
läst
nen
nisatioSimonsson
rdorga Rickard
er i vå sdirektör
händ dsting
ben
Vad rvju med lan
web
– inte
api på
T-ter
KB
förs
Nu in
Län
stid
väll
och k
, helg tarbete
Natt
if
k
s
a
– tem
Lan
dsti
nge
t 15
0 år
... oc
tRÖM
Foto:
n-Åke
n går
stårta
... och
Teblad
till Sve
Sam
n
uelsso
SIDAN
15
KRIStIN
LUNDS
h Te
bla
dstå
rta
n gå
r til
l av
delni
ng
4 Lin
desb
ergs
26
sep
tem
ber
201
3 årg
ång
32
ÅLL
ning
en
HUSH
ers
det.p
Tebla
Teb
lade
t.
TILL
onal
SÄND
ELSE
32
GRUP
PFÖR
årgång
gB
idnin
2013
Postt
Nr 9
lasare
tt SID
AN
15
länet. Fyra av dessa drivs av privata entreprenörer.
Mer än hälften av landstingets
kostnader går till löner. Med cirka 9 000 anställda är landstinget en
av länets största arbetsgivare.
Var med och påverka
Som länsbo kan du vara med och
påverka. Dels kan du ta kontakt
med någon av landstingets politiker. Du kan också lämna in ett
medborgarförslag. Hur medborgarförslag fungerar kan du läsa om
i Landstingskatalogen som du får
hem i brevlådan varje vår.
Information finns också på webbplatsen www.orebroll.se
Det här är Tebladet
Tebladet kommer med 11 nummer per år. Fem nummer
är länstidningar som delas ut till alla hushåll i hela länet
(cirka 141 000 ex). Det är ett sådant nummer som du
håller i handen nu.
Sex nummer av Tebladet är personalnummer som levereras till alla anställda i Örebro läns landsting.
Du kan även läsa Tebladet på landstingets hemsida:
www.orebroll.se/tebladet
Det här numret av Tebladet behandlar ämnet cancer. Cancer är
en av våra stora folksjukdomar och forskningen gör stora framsteg i att förbättra vården, men samtidigt vet vi att fler kommer
att drabbas i och med att vi lever längre. Cancer drabbar inte
enbart den som får diagnosen utan innebär också en psykisk
belastning för den egna familjen och andra i ens närhet.
I Örebro läns landsting arbetar vi målmedvetet med att förbättra
cancersjukvården och stödet för den sjuke och dennes anhöriga/
närstående. Viktigt i det utvecklingsarbetet är samverkan med
andra landsting då vi gemensamt kan uträtta mycket mer än som
ett enskilt landsting. I vår sjukvårdsregion, där sju landsting
samverkar, etablerades år 2011 ett regionalt cancercentrum
(RCC). Viktiga inslag i det gemensamma arbetet är att stärka
patientens ställning och att strukturera cancervården i regionen
för att öka vårdkvaliteten såväl regionalt som inom landstingen.
Att höja vårdpersonalens kompetens inom cancervården är
också ett viktigt gemensamt arbete.
Protonterapin är effektiv och skonsam och ett viktigt steg i en
förbättrad cancersjukvård, inte minst för våra barn. Barn är
extra känsliga för biverkningar av traditionell strålbehandling.
Därför håller en ny anläggning på att uppföras i Uppsala, Skandionkliniken. Kliniken kommer att bli Nordens enda klinik för
protonterapi för cancerbehandling och i framtiden kommer till
exempel alla barn som ska behandlas med strålning behandlas
med tekniken. Det är ett samarbete mellan landets sju universitetssjukvårdslandsting och landets alla landsting har också ställt
sig bakom verksamheten.
Utvecklingen och organisationen av cancervården är en viktig
strategisk fråga för sjukvården. Tillsammans med andra landsting kan vi uträtta mycket för att länets och landets invånare
ska få den bästa sjukvården präglad av hög kvalitet. Året är i
sin linda och vi ser framemot ännu ett år med siktet inställt på
utvecklings- och förbättringsmöjligheter inom cancersjukvården, men även inom andra områden.
Det är vi som gör Tebladet
Victoria Rydergård
redaktör
019- 6027357
Kristin Lundström
redaktör
019-602 75 47
E-post:
victoria.rydergard@
orebroll.se
E-post:
kristin.lundstrom@
orebroll.se
Lena Hagsten
redaktör lättläst
019-602 73 52
E-post:
[email protected]
Karin Wettermark
Jonsson
ansvarig utgivare
019-602 70 14
E-post:
[email protected]
Vår adress:
Tebladet, Örebro läns landsting,
Box 1613, 701 16 Örebro,
Fax: 019/10 79 35
E-post: [email protected]
Tryckeri: Daily Print
Tebladet 1/14
Aktuellt
3
NYHETER I KORTHET
ANTIBIOTIKA
Färre recept på
antibiotika
Den totala antibiotikaförsäljningen på recept i öppenvården minskade med åtta procent i Sverige 2013 jämfört
med 2012. Det är den största
procentuella minskningen
under hela 2000-talet visar
ny statistik från Folkhälsomyndigheten.
I Örebro läns landsting var
minskningen nio procent.
FLYGPLATSEN
Örebro flygplats
får ägartillskott
Neonatalavdelningen på USÖ har storstädats och många prover har tagits för att försäkra att det nu är fritt från bakterien MRSA som hittades där vid en
rutinkontroll i januari.
Neonatal öppet igen
Hygienrutiner viktiga i kampen mot bakterier
Neonatalavdelningen på
USÖ för nyfödda barn är
sanerad och fri från den
multiresistenta bakterien
MRSA som upptäcktes
där i januari under en
rutinkontroll.
– Det går inte att säga varför det
blev en spridning av bakterien. Men
vi som arbetar inom neonatalvården vet att det är en känslig miljö
där bakterier lätt kan få spridning.
Nästan alla neonatalavdelningar i
landet har haft något utbrott av
MRSA. Men ingen av de drabbade
patienterna här på Universitetssjukhuset har blivit sjuk av bakterien
utan det handlar om bärarskap,
säger barnläkaren och verksamhetschefen Andreas Ohlin.
MRSA är en stafylokock
MRSA är en förkortning av Meticillinresistenta Staphylococcus
aureus. Det som skiljer MRSA
från vanliga stafylokocker är att
MRSA är motståndskraftiga eller
resistenta mot det förstahandspreparat som används för att behandla vanliga stafylokockinfektioner.
Det kan göra behandlingen mer
komplicerad. Stafylokocker är
vanliga bakterier som många bär
på utan att få några besvär. Både
vanliga stafylokocker och MRSA
kan lätt spridas inom vården och
i samhället.
– Hade en MRSA-bakterie hittats i till exempel USA hade man
inte gjort något åt det eftersom
bakterien är väldigt utbredd där.
Istället hade man behandlat med
den sista fungerande antibiotikan,
berättar Andreas Ohlin.
Men i Sverige har vi hittills
inte haft så stor spridning av antibiotikaresistenta bakterier som i
många andra delar av världen.
Hygienläkare Torbjörn Norén
befarar dock att antalet resistenta
bakterier kommer att öka i Sverige i framtiden.
– Därför gäller det att vi har
väldigt strikta rutiner så att vi kan
försöka förhindra att dessa bakterier får fäste, säger han.
Sprids via händerna
Stafylokocker, där MRSA ingår,
finns oftast i näsan, på andra
slemhinnor eller på huden. De
sprids genom att man får bakterier på händerna. På neonatalavdelningar sprids de extra lätt
eftersom nyfödda barn inte har
något naturligt skydd. Något
annat som gör att bakterier lättare sprids är att kuvöserna är
varma och fuktiga. Om bakterier
kommer in i den miljön växer de
snabbare och förökar sig.
Bakterien sprids via människors händer när den hamnar på
kontaktytor och sprids sedan
vidare från hand till hand.
– Många friska människor kan
bära på MRSA och sprida den.
Det är så bakterien kommer in i
sjukvården. Det pågår fortfarande
en smittspårning för att hitta var
smittan kom ifrån. Men det handlar inte om att hitta en syndabock.
Det är ingen individ som betett
sig fel utan det handlar om rutiner, säger Andreas Ohlin.
Det centrala för att bekämpa
bakterier på sjukhus är handhygien. På neonatalavdelningen har
personalen arbetat mycket med
basala hygien- Annethe Thegel
rutiner.
Efter
utbrottet
har
hygiensjuksköterskan Annethe
Thegel varit på
avdelningen för
att tillsammans
med personalen
Andreas Ohlin
se över rutinerna
igen.
– Personalen
är jätterädda om
sina
patienter
och jobbar väldigt aktivt med
detta. Vi har haft
Torbjörn Norén
ett bra samarbete
och sett över alla
rutiner och gör allt för att det inte
ska bli någon ny spridning, säger
hon.
Kan vi som besöker vården,
eller är patienter tänka på
något för att hjälpa till att förhindra smitta?
– Det man kan göra är att
vara noga med handhygienen och
använda handsprit från automaFakta om MRSA
MRSA är en gul stafylokock. Det är
en av de vanligaste omgivningsbakterierna. De gula stafylokockerna
är den vanligaste orsaken till variga
sårinfektioner. Meticillinresistenta
gula stafylokocker (MRSA) har
terna som sitter innanför dörrarna
på alla avdelningar på sjukhusen.
Sedan är det självklart viktigt
att du känner dig frisk när du
hälsar på. Kom inte på besök
om du har kräkts på natten, eller
om du är förkyld. Det är onödigt
att sprida smitta till människor
som är inlagda på sjukhus, säger
Annethe Thegel.
Kristin Lundström
Styrelsen för Örebro Läns
Flygplats AB har till bolagets ägare ansökt om extra
aktietillskott om två miljoner
kronor för verksamhetsåret
2013. Under förutsättning
att övriga ägare beslutar
om bidrag får Örebro Läns
Flygplats AB ett extra bidrag
av landstinget på maximalt
899 000 kronor. (MP) reserverade sig mot beslutet.
BARN
Barns röster lyfts
fram i ny rapport
Barns perspektiv ska finnas i
beslutsfattande och styrning
av landstingets verksamheter.
De sägs i en ny rapport som
tagits fram.
I november 2012 beslutade landstingsfullmäktige
att tillsätta en beredning för
översyn av barnperspektivet.
Beredningen lämnar nu sin
slutrapport. Landstingsstyrelsen föreslår att fullmäktige
ska verka för att barnfrågorna
integreras i mål och uppföljning på lednings- och verksamhetsnivå. Årlig uppföljning av utvecklingen inom
barnområdet ska göras.
Styrelsen föreslår också att
samtliga nämnder och verksamheter får i uppdrag att
diskutera och ta fram förslag
till utveckling av barnfrågorna inför verksamhetsplan
2015. Vidare föreslås att en
revidering av ”Handlingsplan
för förverkligande av barnkonventionen i Örebro läns
landsting år 2009 – 2014”
ska ske.
HJÄLPMEDEL
God handhygien och handsprit
hjälper till att hindra spridning av
bakterier.
utvecklat motståndskraft mot de
penicilliner och penicillinliknande
antibiotika som vanligen används
mot stafylokockinfektioner. Förutom resistensen skiljer sig inte MRSA
från vanliga gula stafylokocker.
Källa: Socialstyrelsen
Möjligt att överta
vissa hjälpmedel
Brukare ska erbjudas möjligheten att överta ägandet
av vissa hjälpmedel. Det ska
ske under en försöksperiod
från 1 juli 2014 till 30 juni
2015. Det handlar om de
hjälpmedel som skrivits ut till
brukaren som är aktuella att
tas ur bruk.
4
Tebladet 1/14
Nyheter
Nytt linjenät för bussarna i Örebro från 16 februari
Den 16 februari får Örebro nya busslinjer.
Marie-Louise Forsberg-Fransson
Ny akut på
Karlskoga
lasarett
 – Härmed förklarar jag den
nya akutmottagningen invigd,
för hela länets och östra Värmlands bästa, säger Marie-Louise
Forsberg-Fransson (S), landstingsstyrelsens ordförande, vid
invigningen av Karlskoga lasaretts nya akutmottagning.
Den nya mottagningen är nästan
dubbelt så stor som den tidigare.
Bland förbättringarna finns:
• Större väntrum där en separat
del är anpassad för barn.
• Fler undersökningsplatser.
De tio platser som fanns förut
har blivit arton.
• Förbättrade möjligheter att
övervaka patienterna. EKG,
pulsmätning och blodtrycksmätning finns vid alla platser.
• Istället för ett mindre akutrum finns nu två större. Dessa
används vid allvarliga akutfall,
till exempel trafikolyckor.
• Infektionsrum med slussfunktion. På så sätt förhindras smitta
vid misstänkta infektioner.
På www.facebook.com/orebroll kan du läsa mer och se fler
bilder från invigningen.
via USÖ till Universitetet, säger
Ingela Berndt, som är trafikplanerare på Länstrafiken.
Många av de nya linjerna går
förbi Resecentrum, Slottet och
Konserthuset. Så möjligheten för
pendlare som kommer till Örebro
att byta buss och ta sig vidare med
buss är stor.
– En väsentlig förbättring är
expressbussen från resecentrum,
Stor efterfrågan
Det har länge funnits stor efterfrågan på direktlinjer till Örebro
universitet och expressbussarna
är ett svar på den efterfrågan.
Bussarna kommer att gå var tjugonde minut under morgonen
och eftermiddagen med bara tre
stopp: Resecentrum, USÖ och
Universitetet.
– En annan stor fördel är att
flera bussar kommer att gå oftare
i det nya linjenätet. Bussarna till
och från de stora bostadsområdena kommer att gå var tionde
minut och övriga bussar var tjugonde minut under vardagarna,
säger hon.
Vid förändringen har man
granskat resestatistiken. I en del
bostadsområden åker många
buss. Där planeras för fler bussar och tätare avgångar. Medan
bostadsområden där få åker buss
får färre bussar på de linjerna.
På orebrostadsbuss.se kan du se
den nya linjekartan, ställa frågor
och läsa mer om förändringarna.
KRISTIN LUNDSTRÖM
Svensk strokekampanj bäst i världen
 Nationella strokekampanjen
i Sverige är världens bästa. Kampanjen, som på tre år beräknas ha
räddat över 100 personer till ett
helt självständigt liv, har vunnit
första pris i World Stroke Day
Award i konkurrens med över 90
bidrag från hela världen.
Nationella strokekampanjen
har kraftigt ökat medvetenheten
..
.
r
ä
d
å
l
l
Ha
om stroke och kännedomen om
symtomen.
Lokala arrangemang
Landstingens gemensamma satsning på en informationskampanj
har bedrivits både på nationell
och lokal nivå. Vårdpersonal från
landstinget har vid en rad olika idrottsevenemang och andra
arrangemang i länet informerat
om AKUT-testet. Även arbetsplatser, föreningslivet och idrottsklubbar har varit engagerade.
Över 100 personer har räddats och omkring 80 procent
av befolkningen i Sverige har
nåtts av kampanjens budskap om
AKUT-testet.
Ju snabbare en person med
stroke får vård, desto större är
chansen att överleva och återhämta sig så bra som möjligt.
Genom AKUT-testet kan du
enkelt kontrollera om du eller
någon i din närhet har fått en
stroke.
På www.strokekampanjen.se
kan du läsa mer.
nade varje år att det redan är dags
att tänka på det trots att vintern inte
är över.
Inger Arvidsson Klingberg, teamledare på
1177 Vårdguiden.
Hos 1177 Vårdguiden kan man
få råd om vård dygnet runt. Vad
frågar folk om just nu?
– Det har varit mycket frå-
gor om vanliga förkylningar,
men under januari var det ganska
lugnt och ingen riktig influensatopp som det brukar vara. Det har
också gått en del magsjukor, med
feber, kräkningar och diarréer.
Men det är svårt att säga om det är
vinterkräksjukan det handlar om.
Vad brukar vara aktuellt nu på
senvinter/tidig vår?
– Förutom förkylningar, kräksjuka och influensa kan det faktiskt
vara dags för allergiker att redan
nu, trots att det är vårvinter, börja
fundera över allergimedicin. Om
vädret slår om kan de allergiska
besvären börja redan i slutet av
februari och det är bra att ha börjat med medicinerna ungefär två
veckor innan al och hassel slår ut.
Många allergiker blir lika förvå-
Vad ringer man mer om nu?
– Efter att snön och kylan kom i
januari blev det fler som ringde
efter halkolyckor. Ofta är det
armar och ben som skadas. Vi
rekommenderar broddar för att
undvika olyckor. Vi får också
många samtal som handlar om
läkemedel. Några undrar vilka
man kan ta tillsammans och
ibland blir man orolig efter att ha
läst om biverkningar.
Vi hänvisar då direkt till Läkemedelsupplysningen som har telefonnummer 0771-46 70 10.
Kristin Lundström
Vi frågar landstingets politiker
Vilken fråga är viktigast för Örebro läns landsting att jobba med under 2014?
Jenny Steen,
Socialdemokraterna:
– Tillgängligheten till
vården! Vården i Sverige
håller internationellt sett
mycket hög kvalitet,
men tillgängligheten kan
bli bättre. I år tillför vi
vårdcentralerna utökade
resurser för att arbeta
med tillgängligheten.
Medborgarnas möjligheter att få kontakt med
vården behöver utvecklas ytterligare. ”Mina
vårdkontakter” på nätet,
och öppenmottagning
som flera vårdcentraler
arbetar med är något
väldigt positivt. Ny
teknik och nya sätt att
arbeta kommer göra
vården mer tillgänglig för
patienterna.
Ola Karlsson,
Moderaterna:
Anna Ågerfalk,
Folkpartiet:
– I Alliansen lägger vi
gemensamma förslag
om att korta köerna,
förebygga ohälsa och
förbättra vården av
sjuka äldre. Vi vill också
utveckla Universitetssjukhuset, USÖ, och
stärka ledarskapet på
alla nivåer inom landstinget.
– För mig är det extra
viktigt att sjuka får vård
i tid. Sjuka ska inte
behöva vänta länge,
först på att komma till
läkaren på sjukhuset
och sedan ännu längre
för att få nödvändig
operation eller behandling.
– Köerna i vården ska
bort. Det ska vara
enkelt att komma
fram till vårdcentralen när man är sjuk.
Ingen ska mötas av
en telefonsvarare som
meddelar att telefontiderna är slut.
Ingen ska heller
behöva vänta på
behandling eller
besked en dag extra.
Du som bor i Örebro
län ska vara trygg i att
det finns läkare som
jobbar nära patienterna, och stolt över
det framgångsrika
Universitetssjukhuset
där läkarstudenterna
utvecklas och trivs.
Jihad Menhem,
Vänsterpartiet:
– Alla frågor i landstinget är viktiga men
den stora frågan
under 2014 är den
nya organisationen för
en starkare hälso- och
sjukvård som kommer
att ge bättre förutsättningar för patienter när
det gäller tillgänglighet och kvalitet. Det
är viktigt att få ut mer
och bättre vård av de
resurser Örebro läns
landsting har men
ännu viktigare är att
landstinget uppfattas
som en organisation
med hög trovärdighet bland patienter,
anhöriga, brukare och
medborgare.
Ewa Sundkvist,
Kristdemokraterna:
– Att göra sjukvården
mer tillgänglig, det vill
säga få bort köerna.
Få till en fungerande
primärvård och hejda
utvecklingen med
hyrläkare. Vi måste
möta svårt sjuka äldres
behov och det gäller
såväl fysiska sjukdomar
som psykisk ohälsa.
Förebygga och möta
barns och ungas psykiska ohälsa.
Dessutom behöver vi
stärka och sälja mer av
den högspecialiserade
vården så att vi kan
behålla läkarutbildningen, universitetssjukhuset och vår position i regionen.
Torbjörn Ahlin,
Centerpartiet:
Catrin Steen,
Miljöpartiet:
Anders Östlund,
Sverigedemokraterna:
– Landstinget måste
lägga grunden för att
nästa år gå in i rollen
som region med ansvaret för tillväxtfrågorna
i vårt län. Genom en
hållbar tillväxt skapas
skatteintäkterna som
ska finansiera välfärden.
Inom sjukvården måste
vi fokusera på de strategiskt viktiga frågorna:
sjukvård åt allt fler äldre,
vård i rätt tid, USÖ:s
utveckling, ledarskap i
sjukvården och undvikbar vård (till exempel att
arbeta förebyggande).
– Idag har vården främst
förutsättningar för att
åtgärda problem som
redan uppstått. Vi vill
skapa möjligheter för
vårdcentralerna att öka
tillgängligheten och
även arbeta ytterligare
med förebyggande hälsoarbete. Därför är det
oerhört viktigt att den
nya hälso- och sjukvårdsorganisationen kommer
på plats under 2014.
– Landstinget måste
sluta med att frisera
verkligheten! Exempelvis så visade inget i
landstingets kulturplan
att våra skattepengar
användes till ett direkt
stöd för att med hjälp
av stiftelsen Expo
medvetet förtala Sverigedemokraterna i
länsmuseets projekt
Att störa homogenitet.
Kan vi inte lita på en
överensstämmelse
mellan innehållet i de
dokument som utgör
grunden för våra beslut
och vad som faktiskt
sker i verkligheten, så
utgör detta ett hot mot
demokratin.
Tebladet 1/14
Nyheter
Texttelefon ger möjlighet till direktkontakt
Texttelefon är ett bra
hjälpmedel för dig som
är hörselskadad, döv,
dövblind, talskadad eller
har svårt att använda en
vanlig telefon. Med hjälp
av den kan du ha direktkontakt med exempelvis
din vårdgivare.
En texttelefon kan antingen vara en
speciell apparat eller ett program
i datorn, mobilen eller läsplattan.
– Med den kan man ringa till
andra som har texttelefon. Man
kan också ringa till Förmedlingstjänst och få sitt samtal tolkat
Anders Hjälm
till en hörande
person, berättar
Anders Hjälm,
ansvarig
för
landstingsverksamheternas
texttelefoni
TsN.
Samtal i realtid
Texttelefonen ger tillgänglighet
för kontakt i realtid.
– I många fall kanske man
klarar sig i sina kontakter med
vården med hjälp av Mina vårdkontakter eller e-post, men precis
NYHETER I KORTHET
som många av oss andra vill de
som använder sig av texttelefon
kunna samtala i realtid. Det ger
omedelbar respons och på det
viset också en starkare känsla
av trygghet i kommunikationen.
Dessutom ger texttelefonen möjlighet till direktkontakt utan att ha
en tredje part inblandad, berättar
Anders Hjälm.
Du som behöver texttelefon får en
sådan förskriven som hjälpmedel.
– Kontakta Centrum för hjälpmedel för att få hjälp, berättar
Anders Hjälm.
Texttelefoni:
Man räknar med att nära 2 000
personer i länet kan vända sig till
landstinget genom texttelefoni.
Örebro läns landsting har cirka 300
texttelefoner ute i verksamheterna,
men jobbar hela tiden på att fler
verksamheter ska ansluta sig.
Det förs runt 5 000 texttelefonsamtal om året till och från landstingets verksamheter.
På www.orebroll.se/texttelefonlista
hittar du landstingets samtliga texttelefonnummer. Saknar du texttelefonnummer till någon verksamhet?
Skicka ett mejl till [email protected].
victoria rydergård
Heléne använder texttelefonen både i jobbet och privat
– Texttelefonen gör att jag
känner mig självständig.
Med hjälp av den kan jag
ringa utan att behöva ha
en tredje part inblandad.
Det konstaterar Heléne Larsson.
Hon är född döv på ena örat och
blev döv på det andra när hon var
19 år.
Heléne jobbar som handläggare
på Arbetsförmedlingen i Örebro
och använder texttelefoni både i
jobbet och privat.
– Jag har texttelefontjänsten i
min dator. När jag ringer till någon
skriver jag det jag vill säga och
den jag ringer till skriver svar
tillbaka. Det fungerar ungefär som
en chat, berättar Heléne Larsson.
Med texttelefonen kan hon
även ringa till hörande.
– Då ringer jag först till en förmedlingscentral som förmedlar
text till tal. Flytet i de samtalen
blir naturligtvis sämre eftersom
förmedlingscentralen hela tiden
ska läsa upp det jag skriver för
den hörande och sedan skicka
tillbaka den hörandes svar till
mig skriftligt, konstaterar Heléne
Larsson.
Enligt henne är det inte svårt att
komma igång med texttelefoni.
– Är man van vid att använda
en dator är det inga som helst
problem, säger Heléne Larsson.
Skönt att klara sig själv
Hon råder andra som skulle ha
nytta av texttelefon att skaffa det.
– Det är verkligen skönt att kunna kommunicera utan att behöva
blanda in en tredje person. Många
Heléne Larsson jobbar som handläggare på Arbetsförmedlingen i Örebro
och använder texttelefon både i jobbet och privat. Ringer hon till andra med
texttelefon kan de sköta samtalet helt på egen hand.
myndigheter har texttelefon och
har man ett ärende som är känsligt
är det fantastiskt att ha möjlighe-
ten att kunna sköta det på egen
hand, berättar Heléne Larsson.
victoria rydergård
Filmare från Karlskoga dubbelt prisad
Marcus Carlsson från Karlskoga har prisats för två olika
filmer under Göteborgs internationella filmfestival och kortfilmprisgalan Startsladden.
Hans film ”Dirtbags”, som fått
produktionsstöd av filmverksam
Carlsson Örebro läns landstings
kulturstipendium för att producera filmen som nu vunnit priset.
ÖREBRO LÄNS LANDSTING
”Bäst av allt
är att jag blir
kallad regelbundet”
Vill du ha
landstingets årskrönika
– en historisk översikt över
Örebro läns landsting?
Ulrika tecknade Frisktandvårdsavtal under studietiden. ”Efter att
inte ha varit hos tandläkaren på
flera år, är det bästa av allt att
jag nu vet att jag blir kallad med
jämna mellanrum”, säger Ulrika
Lindén.
Mejla [email protected] eller skicka ett brev/kort
till Tebladet, Box 1613, 701 16 Örebro. Märk kuveretet eller
ämnesraden med ”Årskrönika”. Om du vinner får du hämta boken
på något av länets sjukhus eller på en vårdcentral som du själv
väljer. Glöm inte att fylla i var du vill hämta boken.
Stöd lokal forskning ... ditt bidrag är viktigt!
Telefon 019-602 10 04
Plusgiro 90 02 98-1
Stiftelsen för Medicinsk Forskning [email protected]
vid Universitetssjukhuset Örebro www.nyckelfonden.se
Nyckelfonden
Är du intresserad av Frisktandvård
- fast pris för din tandvård?
Gå in på orebroll.se/frisktandvard
eller ring oss på tel: 019-602 67 60
Fr
iskt
TILLGÄNGLIGHET
Boka provtagning
via webben
Sedan november kan du som
ska på provtagning boka din
tid via webben på www.1177.
se/minavardkontakter. Det
finns även en drop in-mottagning, men genom att boka tid
så behöver du inte vänta.
FORSKNING
Örebro nav i studie
om tarmsjukdom
Ungefär 600 000 personer
lider av någon av mag-tarmsjukdomarna ulcerös kolit
eller Crohns sjukdom. Vad
som orsakar sjukdomarna är
fortfarande okänt.
I Örebro har man sedan
många år bedrivit en uppmärksammad tvillingforskning för att försöka förstå
vilka orsaker som kan finnas
i arv och miljö vid inflammatorisk tarmsjukdom. Nu håller överläkaren Jonas Halfvarson och hans forskargrupp
på att bygga upp en nationell
studie kring inflammatoriska
tarmsjukdomar där alla universitetssjukhus i Sverige ska
vara med. Örebro blir navet i
studien.
Crohns sjukdom och ulcerös kolit har många likheter,
men ulcerös kolit uppträder
enbart i änd- och tjocktarm
medan Crohns sjukdom kan
drabba hela tarmsystemet
från mun till ändtarm.
SERVICE
heten vid Örebro läns landsting,
vann publikens pris.
Han har även vunnit ”Kulturbaggen” som delas ut av SVTs
program Kulturnyheterna för sin
debutlångfilm ”Din barndom ska
aldrig dö”. 2011 fick Marcus
and
5
d
r
vå 45:Från
/ mån
Skicka hörapparat
från vårdcentralen
Sedan en tid tillbaka har
audiologiska kliniken ett
samarbete med länets vårdcentraler. Det innebär att
du som har hörapparat och
behöver konsultation av
en tekniker kan gå till din
vårdcentral där du får hjälp
att skicka hörapparaten till
verkstaden vid Audiologiska
kliniken i Örebro. Tekniker
lagar hörapparaten och skickar den åter vårdcentralen.
BEMÖTANDE
Landstingets växel
prisad igen
Örebro läns landstings telefonväxel har vunnit SM i
telefoni och kundservice för
femte året i rad.
Varje dygn ringer cirka
5 000 personer.
– Vi vill att de som
kommer i kontakt med
sjukvården ska känna sig
omhändertagna redan i växeln, säger Björn Emmerik,
områdeschef på landstingets
kundtjänst.
6
Tebladet 1/14
Nyheter
Personalens idéer sparar både miljö och pengar
På Centrum för hjälpmedel uppmuntras personalen att vara entreprenörer. Det har lett till en rad
förändringar som sparar
både pengar och miljö.
Centrum för hjälpmedel tillhandahåller personliga hjälpmedel
till dig som bor i Örebro län.
– Vi är en miljöpåfrestande
verksamhet. Därför ställer vi
hårda miljökrav på allt som köps
in och försöker förverkliga alla
förbättringsförslag som våra
medarbetare kommer med, säger
verksamhetschefen Eva Sund.
– Vi lånar ut hjälpmedel kostnadsfritt och tar tillbaka dem när
behovet upphör eller förändras.
För oss är det viktigt med en
hållbar miljötanke. Allt som kommer tillbaka hit görs i ordning i
ursprungligt skick, berättar Cri
Sirsjö, enhetschef på Centrum för
hjälpmedel.
Tvätten på Centrum för hjälpmedel är igång dagligen från halvsju på morgonen till långt in på
eftermiddagen. I tvättrummet var
det tidigare varmt och fuktigt, men
efter ett förslag från personalen tas
ångan och värmen tillvara och leds
in till lagret för inkontinenshjälpmedel där man tidigare hade problem med kall och torr luft. Allt
som krävdes var en rördragning.
Lättare lastpallar
På lagret för inkontinenshjälpmedel går det åt mängder med lastpallar vid utleveranser. Tidigare
användes vanliga lastpallar i trä,
men de var tunga och fulla med
stickiga kvistar.
– Numera köper vi engångspallar av återvunnen wellpapp. De
är lätta och kan användas upp till
hundra gånger om de inte blir för
blöta, säger Cri Sirsjö.
Uttjänta batterier till elrullstolar har tidigare sorterats ut som
farligt avfall.
– Men numera har vi en maskin
där vi kan liva upp batterierna
igen, berättar Eva Sund.
När hjulen till alla de rullstolar
som finns hos Centrum för hjälpmedel slutade rulla köpte man
tidigare in nya.
– Men så frågade en medarbetare varför vi inte bara bytte kullager, så det gör vi numera. Nu kan
hjulen användas flera gånger och
vi sparar både miljö och pengar,
berättar Cri Sirsjö.
Tomas Fürsth, enhetschef på teknikenheten på Centrum för hjälpmedel, visar rummet där gamla batterier återupplivas. Tidigare slängdes de här batterierna. Nu tar man istället bort sulfat som gör att batterierna verkar förstörda fast
de inte är det, och på så sätt kan batterierna användas igen.
Det finns många typer av hjul
till rullstolar, men stommen invändigt kan passa till olika sorts däck.
Genom att börja ta tillvara på
stommen och bara byta däck och
slang sparar Centrum för hjälpmedel 250 000 kronor i kvartalet.
– Att ständigt ha ett miljötänk i
allt vi gör förbättrar både miljön
och vår verksamhet. Vi är otroligt
välplanerade och på så sätt kan vi
få ut så mycket som möjligt av
alla de produkter vi har i lager,
säger Eva Sund.
Du kan hjälpa till
Även du som lånar hjälpmedel
från Centrum för hjälpmedel kan
hjälpa till genom att lämna tillbaka hjälpmedel som du inte längre
behöver eller som är trasiga.
– Vi försöker verkligen återvinna
och återanvända så mycket vi bara
kan. Så har du hjälpmedel hemma
som du inte använder längre är vi
tacksamma om du lämnar tillbaka
dem. Antingen hit till oss eller till
ditt lasarett, vårdcentral eller boende, säger Eva Sund.
victoria rydergård
Funkaforum ger tips och råd för en enklare vardag
Har du eller någon du
känner svårt att prata,
läsa, skriva, planera eller
förstå. Vill du ha tips och
få inspiration om vad du
kan göra för att det ska
gå lättare? Då är du välkommen till Funkaforum.
Funkaforum har öppet varje onsdag mellan 15.00 och 18.00.
– Vi vänder oss till den som vill
ha råd för egen del, är anhörig
eller som möter personer med
funktionsnedsättning i sitt arbete,
berättar Eva Sund, verksamhetschef på Centrum för hjälpmedel.
På Funkaforum finns alltid
minst två ur personalen tillgängliga för att svara på frågor och ge
information om teknik, metoder
och verktyg som kan vara till
hjälp i vardagen.
– Vi har enbart allmän rådgivning. Om någon behöver mer indi-
bilder som stöd för kommunikationen och prova på olika program
för bildhantering. För dig som
behöver verktyg och strategier för
att få ordning på vardagen finns
en station där du kan få tips på
schema, planering och instruktioner med bildstöd.
till Centrum för hjälpmedel. För
frågor av allmän karaktär kan det
vara frustrerande att behöva vänta
i flera veckor på att få tid för rådgivning. Det här är en möjlighet
för oss att öka tillgängligheten
helt enkelt, avslutar Eva Sund.
Text:
victoria rydergård
foto:
kristin lundström
Fokus på ny teknik
Anna Lundvik Magnusson besöker Funkaforum och får hjälp med sin dator
av Kristoffer Sandström, it-tekniker på Centrum för hjälpmedel.
viduellt stöd kommer vi att hänvisa
till en arbetsterapeut eller logoped,
säger Louise Kjellson, som är logoped och hjälpmedelskonsulent.
Funkaforum är indelat i olika
stationer. Det finns bland annat
en läs-och skrivhörna där du som
besökare kan prova program som
ger stöd för läsande och skrivande
i din dator. Du får också tips om
hur du kan anpassa din webbläsare för att underlätta läsandet.
Det finns också en bildverkstad
där du får se hur man kan använda
– Vi har stort fokus på ny teknik
och hur man kan använda surfplattor och smarta telefoner som
stöd, berättar Louise Kjellson.
– Med de här träffarna hoppas
vi på att få reda på vad brukarna
funderar på och behöver hjälp
med. Vi vill även kunna erbjuda
hjälp i rätt tid. Många gånger
kanske man har en enkel fråga
som det tar fem minuter att få svar
på. I dag krävs särskild ansökan
från exempelvis arbetsterapeut
eller logoped för att få komma
Fakta Funkaforum:
Funkaforum har öppet varje
onsdag mellan 15.00 och 18.00.
Man håller till i Centrum för
hjälpmedels lokaler på Propellervägen 14 i Örebro.
På www.orebroll.se/cfh hittar du information om ändrade
öppettider, så titta gärna in på
hemsidan innan du kommer.
Vårdteam ska underlätta kontakten med Hallsbergs vårdcentral
Sedan mitten på januari
är Hallsbergs vårdcentral
uppdelad i vårdteam.
– Vi har delat in läkare och sjuksköterskor i tre team. Varje team
har sin egen patientgrupp, berättar
Susanne Wieland, verksamhetschef vid Hallsbergs vårdcentral.
Idén till att börja jobba i team
fick man från Brickegårdens
vårdcentral där man sedan länge
använt sig av modellen.
För dig som är listad vid Hallsbergs vårdcentral innebär det här
att du nu fått ett nytt nummer att
ringa till beroende på vilket vårdteam du hör till.
– Vilket team man hör till beror
på vilken läkare man gått hos
sedan tidigare. Nya patienter listas hos teamen utifrån vilken dag
de är födda på, berättar Susanne
Wieland.
Tanken med vårdteamen är att
du som patient ska få träffa samma läkare och sjuksköterskor när
du besöker vårdcentralen.
Ger trygghet
– Vi tror att man som patient
kommer att känna sig tryggare
av att alltid ha samma vårdkontakter. Vi hoppas också att den
här modellen ska göra att det blir
enklare för patienterna att komma
fram till oss när de ringer. Nu
delas ju patienterna upp på tre
telefonnummer istället för att alla
Kontaktuppgifter till vårdteamen:
Vårdteam 1 nås på 0582-880 11
och består av distriktsläkarna Håkan
Lindgren, Anders Hagwall och Sofia
Varsami, distriktssköterska Pia Segelström och sjuksköterskorna Ulla
Bergström och Emma Fogelqvist.
Vårdteam 2 nås på 0582-880 31
och består av distriktsläkarna AnnaLena Ekedahl och Lars Persson,
ska ringa på ett, säger Susanne
Wieland.
victoria rydergård
distriktssköterskorna Carina Eklund,
Ethel Davidsson och Marianne Axelsson samt sjuksköterskan Sig-Brith
Normark.
Vårdteam 3 nås på 0582-880 41
och består av distriktsläkarna Barbara Kazanowska och Eva Fuglstad,
sjuksköterskorna Sofi Lind och Ann
Lindström samt distriktssköterska
Marika Gyllenberg.
Tebladet 1/14
Tema cancer
7
Cancer - ett ord,
tusen reaktioner
Få ord väcker så starka känslor som cancer.
I dag räknar man med att minst var tredje
person i Sverige kommer att få en cancerdiagnos under sin livstid. Men vad är
egentligen cancer och finns det något man
kan göra för att skydda sig?
FOTO: Olivia Holmberg och Julia Persson
Tebladet har träffat Johan Ahlgren, verksamhetschef för onkologiska kliniken på Universitetssjukhuset Örebro, USÖ.
Vad är cancer?
– Det är ett samlingsnamn för
cirka 200 olika sjukdomar som
alla har gemensamt att celler på
någon plats i kroppen har börjat
dela sig okontrollerat. Efterhand
bildar de här cellerna en tumör
som växer sig allt större. Hur fort
det går varierar. Vissa cancerformer utvecklas relativt långsamt
medan andra har ett snabbt och
mer dramatiskt förlopp.
Hur vanligt är cancer?
– Nästan 60 000 personer drabbas av cancer i Sverige varje år.
Sjukdomen har blivit vanligare
eftersom vi blir allt äldre.
Vem får cancer?
–
Cancerfallen är
ungefär lika
många hos
män som hos
kvinnor. De
allra flesta
som drabbas
Johan Ahlgren
är över 65
år. Barn kan
också få cancer, men det är betydligt ovanligare.
Vilka cancerformer är vanligast?
– Den vanligaste cancerformen
i Sverige är prostatacancer. Den
utgör mer än en tredjedel av all
manlig cancer. Därefter kommer
bröstcancer, som står för cirka
30 procent av cancerfallen hos
kvinnor. Den tredje vanligaste
cancerformen är hudcancer. Den
står för ungefär 10 procent av det
totala antalet cancerfall.
Är cancer ärftligt?
– Oftast inte. Max fem till tio
procent beror på ärftlighet.
Kan man skydda sig mot cancer?
– Ingen kan skydda sig helt
eftersom det inte går att säga
exakt varför vissa celler skadas
och fortsätter att växa okontrollerat, men det finns ett samband
mellan cancer och levnadsvanor. Tio procent av all cancer
är rökningsbaserad och rökning
är den enskilt viktigaste orsaken
till lungcancer. Rökning kan även
orsaka andra typer av cancer. Det
finns också ett bevisat samband
mellan solning och cancer.
– Övervikt och för lite fysisk
aktivitet ökar också risken för
Kvalitet i cancervården viktigast
 De flesta friska människor vill
att vården ska finnas nära.
– Men frågar du den som är
sjuk i cancer vill han eller hon
ha den bästa möjliga vården. Ska
man få en livsviktig operation
åker man gärna till det sjukhus
med högst kompetens om återbesöken och eftervården finns nära
hemmet, säger Mats Björeman.
Han är läkare och medicinsk
rådgivare på landstingets ledningskansli och sitter även med
som ordförande i styrgruppen för
Regionalt cancercentrum i Uppsala Örebro sjukvårdsregion.
Regionala cancercentra inrättades i alla sjukvårdsregioner för
att göra cancersjukvården mer
likvärdig i hela
landet som ett
led i den nationella cancerstrategin.
Målen med
den är att:
 Minska risMats Björeman
ken för insjuknande i cancer.
 Förbättra omhändertagandet.
 Förlänga överlevnadstid och
förbättra livskvalitet efter diagnos.
 Minska regionala skillnader i
överlevnadstid efter diagnos.
 Minska skillnader mellan
befolkningsgrupper.
Patienter kan märka av den här
strategin genom att de till exem-
pel kan få åka lite längre för en
viss operation, eller annan specialistbehandling.
– Ett exempel är att vi numera
genomför bröstcancerkirurgi för
alla Örebro läns invånare på Universitetssjukhuset Örebro. Det är
ett exempel där förändringar har
gjorts för att förbättra kvaliteten,
säger Mats Björeman.
– För det är kvaliteten i vården
som alltid måste komma först.
Alla patienter i vårt län, oavsett
var de bor, har rätt till bästa möjliga vård. För att klara det kan viss
specialiserad vård behöva utföras
på färre ställen, konstaterar Mats
Björeman.
KRISTIN LUNDSTRÖM
flera vanliga cancerformer. Det
räcker med 30 – 40 minuters rask
promenad ett par gånger i veckan
för att få en skyddande effekt.
Kosten är också viktig. Ät allsidigt och dra ner på rött kött och
charkuterivaror.
Varför är det viktigt att gå
på de hälsoundersökningar som
erbjuds?
– De minskar risken för att
dö i förtid. Med mammografi
går det att upptäcka cancer tidigt
och genom att cancern behandlas
tidigt kan fler kvinnor bli friska.
Samma sak gäller gynekologisk
cellprovtagning. Vid cellprovtagning från livmoderhalsen kan
cellförändringar upptäckas tidigt
och på så sätt behandlas redan
innan de har hunnit utvecklas till
cancer.
Varför reagerar många så
starkt på ordet cancer?
– Jag tror att det beror på att
man förknippar ordet med att
man kan dö. En fjärdedel av alla
dödsfall beror på cancer och de
allra flesta känner någon som
har drabbats. Men cancer behöver
inte innebära en dödsdom. Majoriteten av dem som drabbas blir
faktiskt botade.
Länktips:
På www.1177.se/Tema/Cancer/
hittar du information om cancer
och kan ta del av andras erfarenheter i reportage, krönikor och
filmer. Du kan också läsa mer
på www.cancerfonden.se där du
bland annat kan ta del av aktuell
statistik om olika cancersjukdomar.
victoria rydergård
Tema cancer på 1177.se
På 1177 Vårdguidens webbplats finns tema cancer som vänder
sig till alla som vill veta mer om cancer. Här finns information
om cancer och möjlighet att ta del av andras erfarenheter i
reportage, krönikor och filmer.
Gå in på www.1177.se och läs mer.
8
Tebladet 1/14
Tema cancer
Line Nielsen fick cancer när hon var 17 år. Hon har hela tiden varit öppen med sin sjukdom och sett till att dokumentera med bilder och text. Hon tycker om att ha bilder på allt hon har gått igenom. Efters
det inte är lika långt som innan sjukdomen.
Cancern upptäcktes av en slump när hon var
– Många förknippar cancer med död.
Det gjorde jag också innan jag själv blev
drabbad.
Det konstaterar 19-åriga Line Nielsen
från Örebro.
När Line var 17 år fick hon utslag
på benen. Hon trodde först att det
var myggbett, men utslagen växte
och blev fler och fler. Line fick
ont i benen och efter ett tag fick
hon så ont att hon inte kunde gå.
På vårdcentralen konstaterade
läkaren att hon hade drabbats av
knölros, en form av hudutslag
som visar sig som ömma, blåröda,
runda och upphöjda utslag på
underbenen. Eftersom knölros
kan vara ett tecken på akut sarkoidos, en sjukdom som ofta drabbar
lungorna, fick Line en remiss till
lungröntgen.
– En vecka efter att jag hade
röntgats ville de göra en ny röntgen. De hade sett något på bilderna som de ville kontrollera,
berättar Line.
Förstod allvaret
Några dagar senare fick Lines
mamma ett telefonsamtal från
sjukhuset.
– Vi fattade direkt att det var
något allvarligt eftersom de ringde till mamma och inte till mig
som de hade gjort tidigare, säger
Line.
Beskedet var att läkaren hade
hittat en knöl stor som ett ägg
ovanför hjärtat, bakom bröstbe-
net. Knölen skulle opereras bort
och det skulle ske på Akademiska
sjukhuset i Uppsala.
Två veckor senare låg Line på
operationsbordet.
– När jag vaknade upp hörde
jag det pipande ljudet från maskinen som registrerade mina hjärtslag. Jag var full med slangar och
var helt däckad i en vecka.
Efter en vecka på Akademiska
sjukhuset kördes Line till Universitetssjukhuset Örebro, USÖ,
för fortsatt vård. När hon blivit
utskriven trodde Line och hennes familj att allt var över och att
livet så sakta skulle återgå till det
normala. Då fick Lines mamma
ett nytt telefonsamtal.
Beskedet – cancer
Den här gången fick hon veta att
knölen som opererats bort var en
cancertumör. Line hade drabbats
av Hodgkins lymfom, lymfkörtelcancer.
– Pappa blev helt förstörd.
Mamma däremot var alldeles
lugn. Hon känner många som har
haft cancer och överlevt. Själv
kände jag ingenting. Det blev bara
tomt, minns Line.
Hon fick åka till Uppsala för
att genomgå röntgen, ultraljud
och en rad andra undersökningar.
Efteråt fick Line beskedet att allt
såg bra ut. Det fanns ingen mer
cancer som man kunde se.
Bröt ihop
– Jag fick reda på att jag skulle
få cellgifter i förebyggande syfte
och bröt ihop totalt när jag fick
reda på att jag skulle tappa håret.
Efter första cellgiftsbehandlingen mådde Line bra.
– Jag och pappa gick på bio
efteråt och jag tänkte att det här
var väl inte så farligt.
Sexton dagar efter första cellgiftsbehandlingen började håret
Tebladet 1/14
Tema cancer
9
Foto: Kristin Lundström
som utbildningen hon går innehåller mycket fotoundervisning har även hennes vänner hjälpt till att fotografera henne under hela behandlingen. Nu nästan två år senare har håret växt ut igen, även om
r 17 år – Line är glad att hon lever i dag
”Det är tufft att
vara tonårstjej och
gå runt med ärr
och vara utan hår ”
lossna.
– Jag tvättade håret när det
plötsligt bara rasade av. Hela badkaret proppade igen. Dagen efter
rakade vi av allt, berättar Line.
Line fick två peruker, men
använde dem väldigt sällan.
– Jag hade peruk till och från
skolan, men tog oftast av mig
peruken när jag kom fram. Den
var varm och kliade och dessutom
såg den fejkad ut, säger hon.
Line märkte hur folk reagerade
på hennes utseende. Många tittade och hon märkte hur det tisslades och tasslades bakom ryggen
på henne.
– Det är tufft att vara tonårstjej
och gå runt med ärr och vara utan
hår, konstaterar hon.
Berättade om sjukdomen
Line har hela tiden varit öppen
med sin cancer och har under hela
sin sjukdomsperiod skrivit och
lagt ut bilder på sin blogg.
– Bloggen har varit ett sätt för
mig att bearbeta det här. När jag
hade gått ut med att jag hade
cancer ökade antalet läsare och
bloggen blev snabbt välbesökt.
Jag fick många kommentarer och
märkte att många kände igen mig
när jag var ute på krogen och kom
fram och snackade, säger Line.
Även om hon har varit öppen
med sin cancer tror hon inte att
alla har fattat hur sjuk hon egentligen har varit.
– Cellgifterna gör att man blir
trött, mår illa och känner sig svag.
De dagar som jag har mått allra
sämst har jag inte velat att någon
ska se mig, berättar Line.
En annan bieffekt av cellgifterna var fruktansvärda bensmärtor.
– Vissa dagar var det som att
någon vred runt lederna på mig.
Jag bara skrek och tårarna sprutade. Jag svettades, jag frös och
det kändes som att någon åt på
mig. Jag hade hela skrivbordet
fullt med värktabletter, men inget
hjälpte.
Idag är Line friskförklarad.
– Jag känner att jag hade en
väldig tur som fick utslagen. De
räddade mitt liv. Utan dem hade
jag inte blivit röntgad och man
hade inte hittat tumören som låg
två centimeter från hjärtat, kon-
staterar hon.
Har du som gått igenom en
tuff cancerbehandling några
råd till andra som drabbas av
cancer?
– Dokumentera, ta mycket bilder och spara saker, men framförallt håll hoppet uppe. Tro inte
att allt är över bara för att du får
cancer. Chansen att du överlever
är större än risken att du dör,
säger Line Nielsen.
* Vill du läsa Lines blogg? Den hittar
du på www.linenielsen.blogg.se.
TEXT: victoria rydergård
FOTO: Julia Persson
10
Tema cancer
Tebladet 1/14
Att vara ung när en förälder får cancer
Det är vanligt med cancer och många barn
har upplevt att en förälder har cancer. Barn
som anhöriga har tidigare varit en bortglömd
grupp inom vården. Men
nu görs satsningar för
att stötta hela familjen.
– Föräldrarna är ju också i kris
och har det ofta tungt så att de inte
alltid kan se barnens oro, säger
Johanna Joneklav, som är kurator
på Onkologen på Universitetssjukhuset Örebro, USÖ.
Hon poängterar att även tonåringar måste lyftas fram som
anhöriga. De har fått klara sig
mycket själva.
Prata med varandra
På onkologen jobbar personalen
för att bli bättre på att ge barnen
stöd.
– En sjuksköterska ska alltid
fråga om det finns minderåriga
barn i familjen och hur föräldrarna kommer att berätta för barnet
att en förälder är sjuk.
– Det är viktigt att få igång
kommunikationen i familjen. Det
går inte att dölja sjukdomen för
ett barn. Barn märker att något är
fel, även de minsta barnen känner
av sinnesstämningar.
Forskning har visat att om kommunikationen fungerar i en familj
där en förälder avlider minskar
risken för psykiska problem senare i livet.
– Därför är kommunikationen
otroligt viktig, säger Johanna
Joneklav.
Hos onkologen finns stöd, med
informationsmaterial om vad man
kan säga till barnen.
Sida för tonåringar
Det finns även en webbsida som
Vart femtonde
barn har upplevt
en förälder med
cancer. Inom Örebro läns landsting
har man börjat
jobba mycket för
att stötta barn
och ungdomar
som har en förälder med cancer.
Det är viktigt
med kommunikationen i familjen.
heter näracancer.se som riktar sig
till tonårsbarn med en cancersjuk
anhörig.
– Tonåringarna är en grupp som
verkligen behöver stöd. Ofta har
de lärt sig att dölja vad de känner
på ett annat sätt än små barn. De
kan dölja för att skydda sina föräldrar som redan mår dåligt. Därför märks det inte alltid hur illa
det är med dem, säger Johanna
Joneklav.
Näracancer.se har skapats av
Johanna tillsammans med Katrin
Bartfai Jansson, läkare på Onko-
logiska kliniken
på
USÖ, med
ekonomiskt
stöd
från
Regionalt
cancercentrum.
Webbsidan är till
för att skapa
Johanna Joneklav
trygghet
genom gemenskap med andra
unga i liknande situation och kunskap från sjukvården.
Möta andra
i samma situation
– Vart femtonde barn har upplevt
en förälder med cancer, och i de
siffrorna ingår inte de som har en
bror, moster eller farfar med cancer, till exempel, säger Johanna
Joneklav.
Genom webbsidan skapas ett
forum där ungdomarna kan möta
varandra och ta del av andras frågor och erfarenheter.
– Vi har haft 30 000 besökare
sedan april 2013, så det märks att
det finns ett behov, säger Johanna
Joneklav.
Via näracancer.se kan ungdomarna även ställa frågor till
läkare.
Vad kan vi som står vid sidan
av göra för barnen och familjerna där någon drabbats av
cancer?
– Säg inte bara att du finns
där. Ta gärna egna initiativ – laga
matlådor, ring och säg att du kan
ta hand om barnen, gör något.
När man är jättesjuk orkar man
inte alltid fråga om hjälp så lasta
inte över på den sjuka att be om
den, ta ett kliv framåt och visa att
du finns.
Text och foto:
Kristin Lundström
Sorgbehandlingsgrupp ger hjälp vid obearbetad eller kvarhållen sorg
När någon man älskar
dör är sorg en naturlig
reaktion. Men ibland
fastnar man i sorgen och
livet blir som en transportsträcka. Den som
sörjer kan inte leva livet
fullt ut, trots att det kan
ha gått 10-20 år eller
längre sedan dödsfallet.
Hos landstinget finns
hjälp att få.
– Det handlar om komplicerad
sorg, eller kvarhållen sorg, som
inte är bearbetad, säger Bert
Palmblad och Kristina Elgenstierna som är ansvariga gruppledare för landstingets sorgbehandlingsgrupp.
Sorgbehandlingsgruppen är en
strukturerad samtalsterapi som
erbjudits av Örebro läns landsting sedan 1999. Behandlingen
bygger på en dansk terapimodell
och pågår under så lång tid det
behövs.
– Ibland tar det två år, ibland
kortare tid och ibland tar den
kvarhållna sorgen längre tid att
bearbeta, säger Bert Palmblad.
– Det är viktigt att poängtera
att det här inte är någon gruppterapi. Vi talar med varje deltagare
individuellt i gruppen medan de
andra lyssnar. I terapin arbetar
man med olika uttryckssätt, som
till exempel drama och bild. När
man bara har språket kan det vara
lätt att dölja sina känslor, det är
därför vi använder alla sinnen,
säger Kristina Elgenstierna.
Ledsen inte deprimerad
En del människor som kommer
till sorgbehandlingsgruppen har
blivit behandlade för depressi-
on och fått
mediciner,
men kvarhållen sorg
handlar inte
om depression.
– De som
kommer till
oss fungerar
ofta i var- Bert Palmblad
dagen, de
är inte deprimerade, men de är
ledsna och sörjer. De känner saknad och längtar efter den som är
död trots att det har gått lång tid.
En del försöker undvika platser
som har med den döde att göra,
andra skapar heliga rum, eller
altare och undviker att rensa ut
och omger sig med minnen, säger
Bert Palmblad.
Det kan finnas flera faktorer
som
kan
påverka när
sorgen blir
komplicerad
och
hålls
färsk år efter
år.
– Ofta kan
det handla
om oväntande, trauma- Kristina Elgenstierna
tiska dödsfall. Men det kan också inverka
hur man blivit bemött i sjukvården. Ibland har man inte förmåga
att uttrycka sorgen och ibland är
inte omgivningen tillåtande när
det gäller att uttrycka sorg, säger
Kristina Elgenstierna.
I vårt samhälle finns mycket
okunskap kring döden, menar hon.
– De senaste 80-90 åren har vi
institutionaliserat döden. Tidigare
hade man fester, sorgeband, änkeår och gravöl. Idag finns ganska
få ritualer kvar, säger Kristina
Elgenstierna.
– Men det hände något efter
Palmemordet. Då började man
sätta ut blommor och ljus. Det
har fortsatt när det sker ett plötsligt tragiskt dödsfall. Vi behöver
ritualer, säger Bert Palmblad.
För det är svårt för den sörjande
när omgivningen tystnar, när de
efter två, tre månader tror att sorgen är över och att man gått vidare.
– Hos oss får man släppa ut det
man hållit inom sig, säger Bert
Palmblad.
Vill du veta mer om sorgbehandlingsgruppen?
På
www.orebroll.se/sorgbehandlingsgruppen kan du läsa mer.
Kristin lundström
Tema cancer
Tebladet 1/14
11
Vitsippan ger vård i livets slutskede
Avdelning 84, mer känd
som Vitsippan, är en
vårdavdelning för specialiserad palliativ vård vid
Geriatriska kliniken på
Universitetssjukhuset Örebro. Här vårdas patienter i
livets slutskede.
– Palliativ
vård är lindrande vård
som tar vid
när botande
behandling
inte längre
är möjlig,
berättar Ann
Dalius IsenAnn Dalius Isenberg berg, som är
sektionsansvarig överläkare.
– Symptomen
avgör om
man
ska
vårdas här
eller inom
den allmänna palliativa
Britt-Marie Hennerdal vården.
När
det
gäller palliativ vård får de allra
flesta hjälp från sin vårdcentral
som har ett nära samarbete med
sjuksköterskor i hemkommunen.
Man kan säga att det är kom-
munen och primärvården som
är basen. Hit till oss på avdelning 84 kommer patienter med
de svåraste symtomen, de som är
i behov av specialiserad palliativ
vård, berättar verksamhetschef
Britt-Marie Hennerdal.
Det som avgör om man ska vårdas på avdelning 84 eller inte är
symtomen, inte vad som orsakat
sjukdomen.
– Majoriteten av dem som kommer till oss har cancer, men det
är symtom och inte diagnos som
avgör behovet av vård, säger Inger
Lennartsson, som är avdelningschef på palliativa sektionen.
Behoven styr
Vårdtiden varierar från några timmar till flera månader, men de
allra flesta tillbringar bara några
dygn på avdelning 84.
– Många tror att kommer man
väl hit, så ska man stanna kvar
här, men så är det inte. 30 procent
av vårdtillfällena medför utskrivning från avdelningen, antingen
hem med hjälp av Landstingets
avancerade hemsjukvård, LAH,
eller kommun/primärvård eller
till en kommunal vårdplats. Man
kan också skrivas ut och få komma tillbaka hit om behovet av
vård ändras, berättar Britt-Marie
Hennerdal.
– Att skrivas ut kan bli en besvikelse om man har förväntat sig att
Avdelning 84,
mer känd som
Vitsippan, är en
vårdavdelning
för specialiserad
palliativ vård. Här
vårdas patienter i
livets slutskede.
Inger Lennartsson visar Vitsippans spa-avdelning. Här kan de patienter som orkar och vill få ta ett bubbelbad och
titta upp på det ”stjärnbelysta” taket.
man ska bo kvar här, samtidigt
blir många glada när de inser att
de inte är så sjuka att de behöver
stanna här. Vårt uppdrag är att
göra den sista tiden i livet så bra
som möjligt. Är man för pigg och
sitter i dagrummet och ser hur
den ena efter den andra försvinner
blir det bara psykiskt påfrestande,
konstaterar Inger Lennartsson.
Den palliativa vården har
utvecklats enormt på senare år.
– Vårt uppdrag är att hjälpa våra
patienter med den sista resan. Jag
brukar beskriva den som en båttur.
Vi gör allt för att den ska bli så bra
och lugn som möjligt och sedan
vi flyttade till USÖ 2006 har vi ju
tillgång till sjukhusets resurser på
ett helt annat sätt än tidigare, säger
Ann Dalius Isenberg.
– Palliativ vård är numera så
Fakta palliativ vård:
Uttrycket palliativ vård används
oftast för att beskriva vård i livets
slutskede. Men ordet palliativ
används också i flera andra situationer i vården. När man har en svår
sjukdom som man inte kommer att
kunna bli frisk från, kan man få palliativ behandling. Det betyder att
behandlingen inte kommer att bota
sjukdomen, däremot kan den göra
att man lever längre. Palliativ vård
kallas det också när behandling inte
längre kan förlänga livet. Då går vården enbart ut på att lindra besvären.
Symtomen avgör om man remitteras
för allmän palliativ vård eller om man
har behov av specialiserad palliativ
vård.
Här i länet finns tre team för specialiserad palliativ vård. För västra länsdelen finns Palliativa konsultteamet
som utgår från Karlskoga lasarett.
För norra länsdelen finns team från
mycket mer än att bara hålla handen. Det är en aktiv vård och vår
avdelning samarbetar med hela
sjukhuset för att våra patienter
ska få så bra symtomlindring som
möjligt. Att vara lyhörd är en förutsättning för bra vård, avslutar
Britt-Marie Hennerdal.
text:
victoria rydergård
foto:
kristin lundström
Smärtenheten på Lindesbergs lasarett. I Örebro kommun och Kumla
kommun finns Landstingets avancerade hemsjukvård (LAH), som utgår
från Universitetssjukhuset Örebro.
LAH har även ett samarbete med
kommunerna i södra länsdelen.
För den som har behov av att vårdas på sjukhus finns avdelning 84
på Geriatriska kliniken på USÖ. Det
finns även vårdplatser på lasaretten i
Karlskoga och Lindesberg.
”Sorgbehandlingsgruppen har varit som en oas där jag får vara ledsen”
– För de andra hade sorgen blivit lättare, men
inte för mig. Det var
något jag tänkte på varje
dag.
Det säger Lena.
Hennes mamma dog 2001, och
nu har hon har varit med i sorgbehandlingsgruppen i cirka tre år.
För Lena var sorgen inte obearbetad. Hon har fått hjälp att
bearbeta den och har aldrig haft
svårt att prata om den.
– För mig har det handlat om
en kvarhållen sorg som var färsk
hela tiden. Jag hade en väldigt
nära relation till min mamma Hon
blev sjuk när jag var gravid med
mitt andra barn och sedan dog
hon under hennes första levnadsår. Jag levde i ett kaos. Ville vara
duktig och ta hand om allt och
alla samtidigt som jag var mitt
uppe i småbarnsåren. Under graviditet och småbarnsår ville jag
inte fatta att mamma kunde dö.
Jag kände mig så lurad på tiden
som jag och mamma skulle ha när
mina barn var små. Hennes död
inträffade vid helt fel tid i livet
och jag var extremt oförberedd,
säger Lena.
Kan inte rädda mamma
För henne har tiden med sorgbehandlingsgruppen gett förståelse
som hjälper henne att gå vidare.
– Jag har fått insikten om att
jag inte kunde göra något åt att
min mamma var sjuk och dog.
Jag minns en av gruppledarna sa
något till mig i stil med att: ”Du är
inte cancerläkare, det är klart att
du inte kunde rädda din mamma”.
För mig har den kvarhållna sor-
gen handlat om att jag har haft
svårt att hantera jobbiga saker,
varit stressad och ledsen och jagat
något som inte går att nå. Jag ville
att allt skulle bli bra, som förut.
Men då skulle det ju krävas att
min mamma levde. Och det gör
hon inte. Jag har fått försöka hitta
ett annat sätt att tycka att livet är
bra utifrån hur det är nu, och jag
har ett jättebra liv, säger Lena.
Hon har blivit snällare mot sig
själv och är bättre på att göra saker
hon mår bra av nu. Och hon kan
vara glad utan att få dåligt samvete.
Kände igen sig
Lena berättar om hur skönt det
kändes första gången hon deltog
i sorgbehandlingsgruppens möte.
– Jag kände igen mig så mycket
i de andra deltagarnas berättelser.
Det var skönt att höra att det inte
var något fel på mig, att jag inte
var konstig. Något annat som är
bra med att vara med i en grupp
är att alla deltagarna är i olika
skeden i sin bearbetning. Man kan
se att det går att nå dit de nått. För
sorg är så individuell, men ändå
är sorgens faser lika, säger Lena.
För mig har sorgbehandlingsgruppen varit som en oas där jag
får vara ledsen och gråta. Nu när
det har gått ett tag känner jag att
det har hänt något. Jag är inte färdig än men det känns lättare och
har börjat läka. Sorg ska bli saknad. Tidigare ville jag inte släppa
taget om mamma för jag kände att
jag sviker henne då. Men så är det
inte, hon är redan död. Sen kommer man alltid sakna personen
man sörjer, men det ska inte göra
så vansinnigt ont, säger Lena.
KRISTIN LUNDSTRÖM
Sorgbehandlingsgruppen har hjälpt
Lena att släppa taget om sorgen
efter sin mamma som dog 2001.
12
Tebladet 1/14
Tema cancer
Framåt för bröstcancervården
Bröstcancer är den vanligaste cancerformen hos
kvinnor. Men allt fler
överlever och specialistvården för bröstcancerpatienter drivs framåt
på Universitetssjukhuset
Örebro av multikompetenta vårdteam, forskning och i dialog med
patienten.
Förra året insjuknade 236 kvinnor
och en man i bröstcancer i Örebro
län. Cirka 400 bröstcanceroperationer gjordes på USÖ under
samma år.
Sedan 2013 görs alla bröstcanceroperationer på USÖ, vilket gör
vården enhetligare än tidigare.
Kirurger, röntgenläkare, specialistsjuksköterskor, onkologer,
kuratorer och rehabiliteringspersonal arbetar tillsammans i team för
att deras samlade kompetens ska
ge patienten bästa möjliga vård.
Viktig analys
Efter en cancerdiagnos påbörjas
planeringen för en skräddarsydd
behandling direkt. Eftersom det
finns flera olika typer av bröstcancer är det teamen kring varje
patient som ska analysera provsvar och rekommendera rätt individuell behandling.
Göran Wallin som är verksamhetschef på kirurgkliniken
där bröstcancerkirurgin utförs,
berättar att det ofta är stressande
för människor att ha kvar sina
tumörer under tiden de väntar
på en operation. De flesta vill bli
opererade så fort som möjligt för
att få bort tumören. Men han förklarar att det är viktigt att teamet
som bedömer patienten hinner gå
igenom alla resultat för att se till
att patienten får den bästa möjliga
behandlingen.
– Även om det är stressande att
ha kvar tumören i ett par veckor,
gör det ingen skillnad i överlevnad.
Det viktiga är att det blir en korrekt
bedömning innan en operation och
att resultatet av behandlingen blir
så bra som möjligt för patienten,
säger Göran Wallin.
Genomsnittstiden att vänta på en
bröstcanceroperation är 17 dagar.
– Vår intention är att alla ska
bli omhändertagna så snabbt som
möjligt, säger Göran Wallin.
Ovanligt hos unga
För dem som söker vård för en
knöl i bröstet finns ett system för
hur de ska bli omhändertagna.
Patienter som är över 40 år bokas
oftast direkt för ett besök, medan
personer i 30-årsåldern ombeds
vänta och se om knölen finns kvar
när de kommit in i en annan fas av
menstruationscykeln.
– Att vi gör så beror på att det
är mycket ovanligt med bröstcancer hos yngre kvinnor. Nästan
lika ovanligt som hon män, säger
Göran Liljegren som är överläkare inom bröst och endoktri.
Individuell behandling
Det finns flera olika sorters
bröstcancer. Vilken behandling
en patient får beror på vilken
Göran Wallin och Göran Liljegren
typ av bröstcancer det gäller. Om
det är en aggressiv, snabbväxande
tumör, en hormonberoende tumör
eller om cancern har spridit sig till
lymfkörtlarna till exempel. En del
patienter behöver bara en operation, andra kan behöva cellgifter,
strålning och hormonbehandling
och en medicin för tumörer med
proteinet Her-2.
Finns det någon ny forskning
som är hoppfull inom bröstcancervården?
– På Universitetssjukhuset är vi
först i landet med en ny behandling. Den drar lärdom av en stor
internationell studie och ger strålbehandling vid ett tillfälle under
den operation då man tar ut tumören, säger Göran Liljegren.
Den innebär att patienten kan
få tumören strålad i samband med
operationen. Än så länge har tekniken använts på sex patienter.
– Fördelen är att patienten bara
behöver en enda strålbehandling
istället för flera återkommande
under tre till fem veckor, säger
Göran Liljegren.
Kristin Lundström
Universitetssjukhuset Örebro är först i landet med att genomföra strålbehandlingar som görs i anslutning till en operation.
Fakta bröstcancersjukvård
Antalet fall av bröstcancer har stigit
sedan 1960-talet, men samtidigt
har dödligheten minskat. 8 490
kvinnor och 41 män får bröstcancer
i Sverige varje år och i internationella jämförelser ligger Sverige högst i
överlevnad i cancer. Samtidigt som
vårdkostnaderna ligger lägre än i
många andra länder.
Långsiktig forskning vid prostatacancer
Som vaccin mot cancer
Alla hoppas att forskare
ska hitta botemedlet mot
cancer. Men det finns
ingen ”quick fix”, säger
läkaren och forskaren
Ove Andrén som forskar
om prostatacancer. Det
är långsiktig forskningen
som leder till framsteg
och på USÖ finns forskningsprojekt som har
pågått i över 30 år.
Cirka 25 procent av alla
dödsfall i cancer beror
på rökning.
– Om alla slutade röka
vore det som ett fantastiskt vaccin mot flera
typer av cancer, säger
Matz Larsson.
sjukdom, säger Ove
Andrén.
– Det andra spåret handlar om att
försöka förutsäga
vilken typ av cancer som kommer Ove Andrén
att utveckla sig till
elakartad cancer. Att man vill
kunna förutsäga det beror på att
män som drabbas av en ofarlig typ
av cancer inte ska behöva behandlas i onöProstatacancer är den
”Män
som
drabbas
dan, säger
vanligaste cancerforhan.
men och cirka 10 000 av en ofarlig typ
–
Det
män drabbas varje år,
av cancer ska inte
tredje
spåmen endast 25 procent
ret handlar
av dem drabbas av den behöva behandlas
i
onödan”
om
hur
dödliga formen av provården
statacancer.
omhänderTre forskningsspår
tar patienter som får diagnosen
Inom forskningen om prostata- prostatacancer. Att få en cancancer vid USÖ finns det tre spår, cerdiagnos ökar stress, antalet
depressioner, hjärtinfarkter och
förklarar Ove Andrén.
– Det första handlar om inflam- självmord. Frågan är om vi ska
mation och infektion. Tesen är att sätta en diagnos på patienten om
vissa typer av prostatacancer kan vi inte tror att cancern kommer
utlösas av en bakterie som inte att påverka patientens liv, säger
ska finnas i prostatan. Skulle man Ove Andrén.
hitta infektionsorsaken så finns
På 70-talet kastrerades alla
det förutsättningar att förebygga män som hade prostatacancer.
Men idag finns andra mer riktade
behandlingar beroende på vilken
form av prostatacancer det gäller.
Stor studie på USÖ
På USÖ har man gjort en stor studie, där har man följt 700 patienter med prostatacancer, där hälften har behandlats genom operation och hälften har behandlats
om de fått symptom.
– Forskningen har fått stort
genomslag. Den visar att vi genom
att operera kan rädda några få,
men att det sker på bekostnad av
att väldigt många män behandlas
i onödan, vilket påverkar livskvaliteten och sexualiteten och därför
vill vi inte behandla i onödan,
säger Ove Andrén.
Läs mer:
På
www.1177.se/Tema/Cancer
kan du läsa mer om prostatacancer och även läsa reportage och se
filmer där män berättar om sina
erfarenheter av prostatacancer.
*Fotnot: Studien kommer att publiceras i den medicinska tidningen New
England journal of medicin.
Kristin Lundström
Han är överläkare i lungmedicin och jobbar på lungkliniken
och Tobakspreventiva enheten på
Universitetssjukhuset Örebro.
Kopplingen mellan olika cancersjukdomar och rökning är stark.
– Vi har cirka 3 500 fall av
lungcancer i Sverige varje år och
av dem är 80 procent kopplade till
rökning. Antingen att man rökt
själv, eller blivit utsatt för passiv
rökning. Även läppcancer, cancer
i munhåla, stämband, strupe, matstrupe och i viss mån magcancer,
njurar, urinvägar och urinblåsa
är kopplade till rökning. Giftet
vandrar ju genom hela kroppen.
Jag tänker ofta på att fallen skulle
kunna vara betydligt färre om vi
slapp cigaretterna, eftersom det
är en undvikbar cancer, säger
Matz Larsson.
I Sverige finns en vision om
att alla ska vara rökfria år 2025,
men då krävs insatser eftersom nikotin
är så pass beroendeframkallande.
– Det är ett lurigt
beroende eftersom
Matz Larsson det kommer smygande och är lika
beroendeframkallande som amfetamin och kokain, men mer socialt
accepterat, säger Matz Larsson.
Men han berättar att många
som kommer till Tobakspreventiva enheten och fått hjälp att
sluta röka undrar varför cigaretter
inte blivit förbjudna än.
Behöver du ha hjälp att sluta
röka?
På din vårdcentral finns rökslutarstöd och du kan även få
kontakt med Tobakspreventiva
enheten.
– Det lönar sig alltid att sluta,
hur länge man än har rökt, säger
Matz Larsson.
På rokfri.1177.se kan du också
få stöd för att sluta röka. Där kan
du även ladda ner en app till din
smartphone.
Kristin Lundström
Lättläst
Tebladet 1/14
Cancer är en vanlig sjukdom
Sorg som inte tar slut
Många är rädda för sjukdomen cancer.
Det är en ganska vanlig sjukdom.
Många dör i cancer men många blir också friska.
När någon du älskar dör
är det normalt att känna sorg.
Att vara ledsen och tycka att det känns jobbigt.
För de flesta känns det bättre efter ett tag
och livet fortsätter
även om du saknar den som är död.
De flesta som får cancer är över 65 år.
Lika många män som kvinnor får cancer.
Barn kan också få cancer, men det är inte lika vanligt.
Vad är cancer?
Cancer är ett namn för många olika sjukdomar.
Det som är samma är att cellerna i kroppen
börjar dela på sig
och det blir en tumör i kroppen.
En del cancer växer fort i kroppen
och en del växer långsamt.
För en del stannar sorgen kvar.
Och livet blir jobbigt att leva.
En del tycker att deras eget liv inte är lika viktigt längre.
De kan inte sluta tänka på den som är död
fast den kanske dog för 10 eller 20 år sen.
Då kan det vara bra att få hjälp
så att sorgen kan ta slut.
Det hjälper att prata om sin sorg.
Det kan ta både kort och lång tid.
Olika sorters cancer
Det finns till exempel lungcancer och hudcancer.
Prostatacancer är vanligast för män.
Bröstcancer är vanligast för kvinnor.
Hudcancer är också en ganska vanlig cancer.
Vad kan jag göra själv?
En del cancer beror på hur du lever och vad du gör.
Du kan själv tänka på att:
•
Inte röka.
•
Inte sola för mycket så att du blir bränd.
•
Träna och röra på dig.
•
Äta bra mat.
Det är viktigt att gå på hälsoundersökningar
som mammografi där man undersöker brösten
och cellprovtagning där man undersöker livmodern.
Då kan cancer upptäckas tidigt.
Och du har större chans att bli frisk.
Att träffas och prata om sin sorg i en grupp
Bert Palmblad och Kristina Elgenstierna
är två personer som jobbar med att hjälpa människor
som har fastnat i sin sorg.
De jobbar med en grupp
där flera personer som känner så här träffas.
Bert och Kristina pratar med en person i taget
och de andra får lyssna.
Många blandar ihop sorg och depression.
Och många får mediciner mot depression
fast det är sorg de känner.
Då är det mycket bättre att prata om sorgen
tills den inte är lika jobbig längre.
Vill du veta mer om den här gruppen?
Du kan du läsa mer på
www.orebroll.se/sorgebehandlingsgruppen
Ängens vårdcentral är HBT-certifierad
Det är viktigt att alla som kommer till en vårdcentral
blir mottagna på ett bra sätt.
Det ska inte spela någon roll om du är kille eller tjej,
gammal eller ung
eller om du tycker om killar eller tjejer.
Bemötande är både vad personalen säger och gör.
Hur personalen ställer frågor.
Vad det finns för broschyrer
och hur det ser ut på vårdcentralen.
Det ska kännas bra för alla att komma dit.
De som jobbar på Ängens vårdcentral
har lärt sig mycket om det här och bestämt sig för att
tänka mer på de här sakerna när de jobbar.
Därför har de fått en certifiering av RFSL.
De har fått ett papper där det står att de kan det här bra.
Kristina Ellmén är chef på Ängens vårdcentral.
Hon får en blomma av Ingrid Fries Hansson, politiker i landstinget.
Båda tycker att det är jätteroligt att Ängen blivit HBT-certifierad.
HBT - betyder homosexuella, bisexuella och transpersoner
RFSL - Riksförbundet för homosexuellas, bisexuellas och
transpersoners rättigheter.
13
Tebladet 1/14
14 Aktuellt
KRÖNIKAN
ROGER SAMUELSSON
Drömmar och verklighet
Som människor är vi komplexa varelser med en enastående
förmåga att kunna drömma. I drömmen bearbetar och sorterar
vi bland känslor, upplevelser och erfarenheter vi har med oss
som dagsrester. Vi drömmer också drömmar som har med
längtan och livsmål att göra. Mardrömmar kan ibland oroa och
störa vår nattsömn. Drömmar kan vara mer eller mindre svåra
att förstå. Kanske är det därför som drömmar är omgärdade av
mystik och fascination. Vi drömmer kanske 20 procent av vår
sovande tid. Själv minns jag oftast inte mina drömmar. Tröstar
mig med att jag förmodligen sovit djupt och gott. Fast när jag
gick i drömgrupp var det ju mer frustrerande att inte kunna
minnas, eftersom det var det som var själva poängen med
drömgruppen. Men å andra sidan lärde jag mig att även ett litet
drömfragment, som trots allt dröjt sig kvar i medvetandet, kan
ge upphov till spännande associationer och leda till fördjupad
självinsikt.
Jag önskar ibland att jag kunde drömma som B. Hans drömmar är ofta kristallklara och tydliga. För det mesta framstår de
som rena rama filmsnuttar i HD-kvalitet. När han berättar om
sina drömmar så undrar jag ibland om han inte bara hittar på.
Det är en ren fröjd och underhållning att följa hans drömberättelser. Det händer att jag ibland figurerar i hans drömmar. Som
den gången när han drömde att jag sjöng en aria om mopeden
som jag lagt på bordet. Visserligen har jag gått i drömgrupp,
läst Freuds Drömtydning, men om mopeden jag lagt på bordet
och som B lät mig framföra sjungande i sin dröm, förblev
obegriplig för oss båda, bjöd den på desto mera uppsluppen
munterhet och vilda associationslekar vid morgonkaffet i
fikarummet.
Sedan har vi andra typer av drömmar. Ingemar Bergman
skriver i sin självbiografi Bilder (1990): ”Jag lever egentligen ständigt i drömmen (min barndom) och avlägger besök i
verkligheten.” Att få leva sina drömmar är inte alla förunnat.
Vi kan drömma om mycket. Men allt är inte uppnåeligt. En
del drömmar som verkade realistiska, blev det kanske inte
så mycket med. Även om många drömmar är och förblir en
illusion så är livet inte en illusion. Livet som pågår just nu är
på riktigt. Livet är inte en dröm, även om vi i våra värsta och
mörkaste stunder önskade att allt bara var en mardröm, som vi
snart hoppas vakna upp ur.
Drömmar har ju ofta med vår längtan att göra. Sådana drömmar kan bli till viktiga drivkrafter som hjälper oss framåt i livet.
De drömmar som det inte blev något av, behöver inte göra livet
sämre, bara annorlunda än först tänkt. Efter en sjukdomsdiagnos eller ett svårt besked ställs ofta de stora och svåra frågorna
om livet och döden. Hotet mot den egna och andra närståendes
hälsa väcker rädsla och osäkerhet för framtiden. Vågar man
drömma, hoppas?
Dröm och hopp är inte varandras
motsatser. Ibland behöver hoppet
bäras av drömmen. Drömmen kan
vara det som håller hoppet vid liv.
Ett verkligt hopp måste ha förankring i verkligheten. Men drömmen, med sin gränsöverskridande frihet i tanke och fantasi, rör
sig i en dimension som tillåter
att se oss själva och andra i ett
större perspektiv, där allting är
möjligt. Våga drömma, våga
hoppas!
Roger Samuelsson,
sjukhuspastor, leg
psykoterapeut
Spännande teatervår
Musikalen som handlar om örebroprofilen Lasse-Maja som klädde ut sig till kvinna och stal dyrbarheter från den rika
överheten.
Flera spännande teaterpjäser är på gång vid
Örebro länsteater.
 Den besynnerliga händelsen
med hunden om natten av Simon
Stephen efter Mark Haddons
bästsäljare hade premiär den 29
januari och sista föreställningen
går av stapeln den 28 februari.
Den handlar om Christopher
Boone är 15 år, tre månader och
två dagar. Han kan alla världens
länder utantill, alla huvudstäder
och alla primtal upp till 7507.
En natt hittar han grannens
hund i trädgården, brutalt dödad.
Christopher bestämmer sig för att
ta reda på vem mördaren är, ett
beslut som lägger mörka hemligheter i dagern…
Pjäs för skolungdomar
 En annan pjäs som har premiär
den 21 mars är ”De sömnlösas
tid” som spelas för skolår 7-9 på
Nya China. Den handlar om K.
I K:s tillvaro som går på samma
tomma tomgång som alltid. Håret
är slitet och kontantkortet är slut,
morsan är sömnlöst ledsen och
pank. De sömnlösas tid är en pjäs
om livsval och vänskap. För vad
har man för val? Kan man välja
att inte ha en psyksjuk mamma?
Den besynnerliga händelsen med hunden om natten spe- Foto: Urban Jörén
las just nu på Örebro länsteater.
Och betyder best friends forever
verkligen för alltid?
 Den 29 mars har storsatsningen Lasse-Maja Musikalen
premiär. Bakom den nyskrivna
musikalen står Erik Norberg och
Alexander Öberg, vilka även
skrev musiken till förra säsongens hyllade föreställning, Vredens druvor. Alexander Öberg är
också regissör.
Handlingen börjar här: Sverige 1809. Kungen har störtats
och en strid om tronföljden rasar.
Arméer marscherar mot Stockholm där generaler grälar om vem
som ska leda riket. För Lars Ols-
son, en ung tjuv som växer upp
utanför Örebro, ger bristen på
lag och ordning en möjlighet till
försörjning. Förklädd till kvinna
stjäl han dyrbarheter från den
rika överheten och delar frikostigt
med sig till de fattiga och till sin
vän Maja. Livet leker.
Men när han plötsligt får veta
att han har sin bakgrund i samhällets översta skikt förändras
allt. Lasse flyr. Han måste bli en
annan.
Lasse-Maja – musikalen är en
stark och spännande berättelse
om svek och lögner och strävan
efter att bli en bättre människa.
sken, av fotograf Johan Sundgren,
Örebro länsmuseum.
• 15/3 Musik: Kävestas musiklinje
är förband på Jazzklubben i Hallsberg, klockan 19.15.
• 16/3 Konsert: Shai Maestro
Trio, konsert med jazz, folkmusik
och klassiskt, i aulan på Kävesta
folkhögskola klockan 19.00.
• 21/3 Konsert: Klassisk lunchmusik i Wirénsalen på Örebro
konserthus, klockan 12.30.
• 29/3 Musik: Klassisk lördagsmusik i St Nicolai kyrka, Örebro,
klockan 10.30.
• 29/3-10/5 Teater: Lasse-Maja –
Musikalen, Örebro länsteater.
• 14/2 Föreläsning: Johanna
Björck berättar om Eketorpsskatten - en silverskatt från vikingatiden, Örebro länsmuseum klockan
12.00-12.10.
• 26/2 Föreläsning: Från Markområde till universitet, med
Reinar Johansson. Klockan 18.3021.00 Örebro länsmuseum.
• 26/3 Föreläsning: Psykiatrins
öppna föreläsning om vårdkvalitet. Föreläsare Agneta Schröder,
forskare. Klockan 18.00-19.30 i
Wilandersalen på Universitetssjukhuset Örebro, USÖ.
• 9/4 Föreläsning: Fönster husets ögon. Länsmuseets byggnadsantikvarie Charlott Torgén
berättar om glasets och fönstrets
historia klockan18.30.
PÅ GÅNG
För barn & familj
• 1/3 Barnlördag: Sy och brodera
på Örebro länsmuseum, klockan
12.30-15.00.
Kultur & evenemang
• 29/1-28/2 Teater: Den besynnerliga händelsen med hunden
om natten, länsteatern.
• 14/2 Dansföreställning:
Kävesta folkhögskolas danslinje
uppträder på Musikhögskolan i
Örebro, klockan 14.00 och 19.00.
• 15/2-20/4 Konstutställning:
Samlingsutställning för konstutövare i länet på länsmuseet i
Örebro.
• 26/2 Konsert: Klassisk konsert i
Kävestas aula, klockan 19.00.
• 1/3 Jazz: Kävestas musiklinje är
förband på Jazzklubben i Hallsberg, klockan 19.15.
• 1/3 Teater: Bolanders skor, en
samproduktion mellan Teater Martin Mutter och Stadra Teater spelas på Kungsteatern i Karlskoga
klockan 17.00.
• 8/3 Musik: Klassisk musik av
Kävesta folkhögskolas musiklinje i
Sköllersta kyrka, klockan 18.00.
• 8/3-11/5 Utställning: I lampans
Demokrati
• 1/4 Nämndsammanträde:
Nämnden för folkhälsa
• 2/4 Nämndsammanträde:
Nämnden för primärvård och folktandvård.
• 3/4 Nämndsammanträde:
Nämnden för psykiatri, habilitering och hjälpmedel.
• 8/4 Nämndsammanträde:
Nämnden för somatisk specialistsjukvård.
Föreläsningar
ÖREBRO LÄNS LANDSTING
Gilla oss på Facebook!
Du har väl inte missat att Örebro
läns landsting finns på Facebook?
Gå in på www.facebook.com/
orebroll och gilla oss
du med.
Tebladet 1/14
Tårtan 15
Conny Eriksson (längst till vänster) har under det senaste året genomgått ett antal operationer för malignt melanom. Han är så nöjd med det bemötande han fått från all personal på Plastikkirurgiska kliniken att han ville överraska med en Tebladstårta. När kliniken hade utbildningsdag dök han upp lagom till eftermiddagskaffet med tårta och diplom. På www.facebook.com/orebroll kan
du se fler bilder från tårtutdelningen i albumet Tebladstårtan.
Tårta till Plastikkirurgiska kliniken
”Hela kliniken lyser av ett professionellt arbetssätt och en laganda utan like”
– Det värmer verkligen
en chefs hjärta att en av
våra patienter tycker att
vi gör ett så bra arbete
att vi ska få den berömda Tebladstårtan.
Det konstaterar Ewa Öhrling,
verksamhetschef på Plastikkirurgiska kliniken på Universitetssjukhuset Örebro, när hon får reda
på att alla medarbetare på kliniken ska få månadens Tebladstårta.
Bakom nomineringen står Conny
Eriksson som varit en flitig besökare på kliniken då han under det
senaste året har genomgått ett antal
operationer för malignt melanom,
som är en form av hudcancer.
Fläck i huvudet
– Jag och min hustru hade tänkt
tillbringa vintern 2012 i Spanien.
Innan vi hann åka upptäckte vi att
jag hade fått en fläck i huvudet.
Min fru sa att jag var tvungen att
gå och kolla fläcken innan vi åkte
till Spanien. Med facit i hand är
jag väldigt tacksam för att hon
tvingade iväg mig till vårdcentralen, berättar Conny Eriksson.
En vecka efter besöket på
vårdcentralen låg Conny Eriksson på operationsbordet. Fläcken
i huvudet visade sig vara malignt
melanom.
– Sedan dess har jag fått
genomgå ett antal operationer.
Den sista gjordes i september
2013, säger Conny Eriksson.
Professionellt sätt
Han har sedan cancern upptäcktes
haft tät kontakt med Plastikkirurgiska kliniken.
– Jag har varit på mottagningen, operationsavdelningen
och vårdavdelningen. Ett vänligt
bemötande genomsyrar all personal – från receptionisten till läkaren, konstaterar Conny Eriksson.
– Jag har aldrig haft några pro-
blem med kontakten på någon av
enheterna inom kliniken. Alla har
haft en positiv och vänlig attityd.
Jag vill ha raka svar och det får
man. Hela kliniken lyser av ett
professionellt arbetssätt och en
laganda utan like. Det här är en
klinik som USÖ måste vara stolt
över, tillägger han.
sjuksköterskan Maria Seger.
– Jag har opererat den här killen
i flera timmar och det har varit
operationer som har varit tuffa,
både för honom och för mig. Då
känns det extra kul att han kommer hit med tårta, konstaterar
läkaren Dan Razavi.
Vill tacka personalen
– Den uppskattning vi får är från
patienterna. Vi träffar våra patienter många gånger och man blir
ofta nästan lite av en kompis
till slut. Jag har fått bra kontakt
både med Conny och med hans
fru. Att han kommer med tårta
betyder mycket och är något vi
på kliniken kommer att bära med
oss länge. Det är ett bevis på att vi
gör ett bra jobb, säger undersköterskan Margareta Edberg.
När Conny Eriksson upptäckte att
han kunde skicka in en nominering
till månadens Tebladstårta var det
självklart för honom att göra det.
– Det här är en klinik där allt
sköts exemplariskt. Jag vill tacka
personalen för allt de har gjort
för mig och visa hur mycket jag
uppskattar alla som jobbar här,
konstaterar han.
När Conny Eriksson dyker upp
på kliniken med tårta och diplom
blir det idel glada miner.
– Det här känns kul, förvånande och väldigt uppskattat, säger
• Sjukgymnasten Birgitta Renström,
Hallsberg, av Elsie-Marie Claesson.
• Distriktsläkare Heiko Botman, Nora
vårdcentral, av Börje Wuolo.
• Christina Nilsson och Petra, sjukgymnaster vuxenhabiliteringen, av AnnaCarin Holm och Benjamin Karlsson.
• Personalen på dialysavdelningen,
Karlskoga lasarett, av John-Erik ”Jonte” Kjellman.
• Personalen på Öron, näsa och hals,
USÖ, av Kent Fridh.
• Avdelning 1 Karlskoga, av Agneta
Lundberg.
• Läkaren Johan Reizenstein, onkologiska kliniken, USÖ.
• Vitsippans personal, USÖ, av Mandra
S.
• Örjan Fribergs team, Thoraxkliniken,
av Johan Marklund.
• Anette Isaksson, ortopedmottagningen, Karlskoga lasarett, av Mia
Hernstigen.
• Doktor Dhiaa Sale med personal på
njurmedicinska mottagningen, Karlskoga lasarett, av Birgitta Björk och
Åsa Björk.
• Christian Steczko Nilsson, läkare
Hudmottagningen, av Gull-Britt Gunnvald.
• Alla läkare och sjuksköterskor på
Vem vill du ge
en Tebladstårta?
Betyder mycket
text:
victoria rydergård
foto:
kristin lundström
De blev också nominerade till Tebladstårtan
Här är övriga nominerade till
Tebladstårtan:
TÅRTAN
Olaus Petri vårdcentral, av Christina
Nordin.
• All personal på dialysmottagningen,
Karlskoga, av Poul Madsen.
• Medicinkliniken 1, av Marie Öholm.
• Kardiologen Espen Fengsrud, hjärtmedicin, USÖ, av Per Cavallie.
• Erland Tivell och Laxå vårdcentral, av
Catrine A och Eva T.
Vi delar ut Tebladstårtan i varje
nummer av Länstidningen Tebladet.
Ta chansen och föreslå någon av
landstingets medarbetare som du
tycker har gjort något bra – det
där lilla extra, som är värt att uppmärksamma. Tänk på att skriva en
utförlig motivering, den ligger till
stor grund för vårt val!
Vinnaren presenteras i nästa Länstidningen Tebladet som kommer i
brevlådorna i april. Din motivering,
eller delar av den, kan komma att
publiceras på landstingets webbplats
www.orebroll.se.
Det är vår förhoppning att du
som föreslår kan vara med när tårtan överlämnas.
Förslag skickas senast den 6
mars till Tebladet, Box 1613,
701 16 Örebro. Det går också bra
att mejla förslag till: tebladet@
orebroll.se eller faxa till 019-10 79
35. Märk brevet, mejlet eller faxet
med ”Tebladstårtan”.
Tebladet 1/14
16
Tävla i landstingskunskap
Vinn lyxiga priser för kropp och själ
attning
Hotellövern
s:
ri
p
ta
rs
ö
F
med
otel i Örebro
H
n
o
ri
la
C
å
p
buffé
dag, frukost
id
m
rs
e
tt
rä
e
tr
rummet
dling på Bad
n
a
h
e
b
t
m
sa
eatern.
tter till Länst
e
ilj
b
ch
o
a
sp
ersoner.
Allt för två p
gspa-paket
Andrapris: Ett da
två personer.
på Lokabrunn för
Var med i Tebladets
tipstävling!
Första pris är en lyxig hotellövernattning för två på Clarion Hotel Örebro med ansiktsbehandling på Badrummet
spa och teaterbiljetter från
Länsteatern.
Förstapriset gäller för två personer
och består av en övernattning i dubbelrum på Clarion Hotel i Örebro. I
priset ingår en trerättersmiddag och
frukostbuffé i hotellets restaurang.
Njut av hotellets relaxavdelning med
avslappningspool, bastu och träningsrum och få ansiktsvård för två på
Badrummet spa.
Ni får dessutom två biljetter till valfri
teaterföreställning på Länsteatern.
Andrapriset är ett dagspa-paket
på Loka Brunn för två personer en
vardag. I priset ingår entré till vattensalongen med unika bad- och
spaupplevelser, entré till det nya gymmet, instruktörsledda aktivitetspass
(endast torsdag-fredag), lunchbuffé,
lokatofflor att ta med hem samt frukt
och vattenbuffé.
Tredjepriset är entré för två personer
på relaxavdelningen på Gustavsviksbadet i Örebro. I entrépriset ingår
fri tillgång till upplevelsebadet och
motionsbadet, bastu, solarium, lån
av morgonrock, bubbelpool, solterass
med mera.
Fjärdepriset är biljetter till Svenska
kammarorkestern för två personer.
Bland de rätta svaren lottar vi
dessutom ut 50 fina extrapriser.
För att tävla måste du svara rätt på
de tipsfrågorna – alla svaren finns i
tidningen.
på
Tredjepris: Entré
i Örebro.
et
ad
Gustavsviksb
venska
Biljetter till S
Fjärdepris:
personer.
stern för två
kammarorke
Tipstävling
1X2
1. Vilken cancerform är vanligast i Sverige?
1) Bröstcancer
X) Prostatacancer
2) Hudcancer
2. Hur många ringer varje dygn till Örebro läns landstings växel?
1) 2 500personer
X) 5 000 personer
2) 7 500 personer
3. Vilken vårdcentral i länet blev nyligen HBT-certifierad?
1) Ängen
X) Freja
2) Brickegården
4. Hur många av alla dödsfall i cancer beror på rökning?
1) Cirka15 procent
X) Cirka 20 procent
2) Cirka 25 procent
5. Vad heter musikalen som i mars har premiär på Örebro länsteater?
1) Amadeus
X) Lasse-Maja musikalen
2) De sömnlösas tid
6. Vad heter sajten som är till för att stötta ungdomar som har en förälder som fått cancer?
1) näracancer.se
X) carpediem.se
2) ungdomsstöd.nu
7. Vad heter det test som Nationella strokekampanjen har lärt ut?
1) Stroketestet
X) Räddningstestet
2) AKUT-testet
8. Vilken vårdcentral i länet har precis börjat med vårdteam?
1) Skebäcks vårdcentral
X) Hallsbergs vårdcentral
2) Askersunds vårdcentral
Skicka tävlingskupongen till Tebladet, Box 1613, 701 16 Örebro. Märk kuvertet med “Tebladstävling”. Tävlingskupongen ska ha inkommit till landstinget senast den 3 april 2014. Det finns också möjlighet att delta i tävlingen via Internet. Gå in på www.orebroll.se/tebladet.
Du kan också faxa kupongen till nummer 019–10 79 35. Rätt svar och vinnare annonseras på landstingets webbplats, www.orebroll.se den
7 april 2014.
Namn:......................................................................................................................................... Telefon dagtid: ............................................
Gatuadress: .....................................................................................................................................................................................................
Postnummer och ort: ......................................................................................................................................................................................